Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Effektstudier av Naturvårdsverkets Miljöforskningsanslag
Ansvarig organisation
2023 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Syfte med rapporten har varit att utforska effekter knutna till Miljöforskningsanslaget samt att rekonstruera en logisk modell som kopplar ihop intern hantering av anslaget, leveranser i form av forskningsresultat, och spridning och använd­ning av resultat med målen för respektive forskningssatsning, och som synliggör antagandena mellan varje steg. Målet har varit att därigenom bidra till att utveckla arbetet med hanteringen av anslaget så att det skapar nytta och styr så verksamt som möjligt mot miljömålen och målen i Agenda 2030. Anslaget, som budgetåret 2022 omfattade cirka 97 miljoner kronor, ska användas för att generera miljöforsk­ning som ska stödja miljöarbetet på Naturvårdsverket och på Havs- och vatten­myndigheten. Begreppen verksamhetsstyrning, verksamhetslogik och utvärdering sätter ramarna för hur vi har analyserat och tolkat resultaten, och strukturerat våra slutsatser i rapporten. 

Nytta av offentlig verksamhet förutsätter olika typer av användning för en viss målgrupp, och vi har därför undersökt hinder och förutsättningar för användning bland personer som mottagit den kunskap som forskningen genererat. Det har vi gjort dels genom litteraturstudier, dels empiriska studier. Empirin bygger i första hand på två fallstudier där vi analyserat dokument och gjort intervjuer med personer som haft koppling till två olika forskningssatsningar: Klimatskatt på livsmedel och Motiverande samtal vid miljötillsyn. Planen var att ta reda på hur resultat har spridits och använts, och vilka effekter de har gett upphov till i relation till målen med forsk­ningssatsningen. I rapporten beskriver vi utvärderingens teoretiska utgångspunkter och gör en syntes av resultaten från de båda fallstudierna. Fallstudierna finns även redovisade i sin helhet som bilagor. 

Resultaten har visat att såväl forskningssekreterare som tänkta mottagarna på myndigheten ansåg att nyttan med forskningen främst var att den lett till ny kunskap, alltså konceptuell snarare än instrumentell nytta. Konceptuell nytta kan beskrivas som att forskningsresultaten har bidraget med ökad förståelse för ett fenomen medan instrumentell nytta handlar om direkt användning eller tillämp­ning av forskningsresultat, till exempel vid beslutsfattande. Givetvis utesluter inte en nytta den andra. De tänkta mottagarna av forskningen framhöll tajmingens betydelse om målet var att åstadkomma en kortsiktig användning eller nytta av resultaten. I båda fallstudierna stod det klart att forskningen på olika sätt hade gett avtryck utanför myndigheten, och att den hade bidragit med inomvetenskaplig nytta. Generellt verkar ansvaret för att forskningen kommer till användning vara oklart. Svaret på frågan om vem som hade ansvar för användning varierade. 

Nyttan av forskningen uppstod delvis i närtid (i form av utfall eller resultat) genom forskningssatsningarnas slutrapporter och spridning av resultat till mot­tagare via till exempel följare och referensgrupper, men blev mer otydlig när det handlade om huruvida kunskapen lett till användning eller ändrade beteenden bland mottagare (effekter på kort sikt). De långsiktiga effekterna i miljön eller samhället var svårare att mäta vilket bland annat kunde bero på att de ännu inte har inträffat. Det var även oklart vilka antaganden som gjorts från början om hur gapet mellan framtagen kunskap och effekter i samhället och miljön var tänkta att överbryggas. Med stöd från styr- och lärkedjor skulle det kunna göras tydligare förde som hanterar anslaget på Naturvårdsverket och de som ska bedriva forskningen vad och hur kunskapen är tänkt att bidra till miljö- och samhällsförändringar som leder i riktning mot till exempel miljömålen, och på så vis att kunna styra insatserna ditåt. För att forskningsfinansieringen ska vara förenlig med myndighetsuppdraget behöver Naturvårdsverket ha styrning och ställa relevanskrav. Samtidigt är utfallet av forskningen vanligen okänt i förväg och nyttor kan uppstå ad hoc. I det avseendet står forskningens och myndighetsutövningens logiker delvis emot varandra. 

 Förutom användning av styr- och lärkedjor kan mer systematiska kartläggningar och genomarbetade sammanställningar av organisationens kunskapsbehov bidra till att göra styrningen tydligare, och underlätta vid prioritering av forskningssats­ningar. Vi har föreslagit ett fortsatt utvecklingsarbete vid forskningsenheten kring hur de kan främja spridning och omhändertagandet av resultat från forskningen, och bidra till att stötta användningen av resultaten. Bland annat genom att planera för omhändertagande av resultat i ett tidigt skede och peka ut särskilt ansvariga. För att kunskapsanvändning ska ske krävs också att mottagarna har rätt förutsättningar, bland annat i form av tid och kompetens, för att göra utvecklingsarbete vilket är en mer generell uppgift för organisationen att hantera. Det handlar bland annat om att på olika sätt öka dialogen i och utanför organisationen kring vilken kunskap vi behöver för att nå miljömålen och målen enligt Agenda 2030. Naturvårdsverket behöver på olika sätt bidra till att skapa goda förutsättningar för den kunskap som myndigheten tar fram så att den blir använd och ger effekter som leder till positiva förändringar i miljötillståndet. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Naturvårdsverket, 2023. , s. 128
Serie
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 7117
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-10903ISBN: 978-91-620-7117-2 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-10903DiVA, id: diva2:1827789
Tillgänglig från: 2024-01-15 Skapad: 2024-01-15 Senast uppdaterad: 2024-01-15Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(3396 kB)40 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 3396 kBChecksumma SHA-512
1530210d56177216351fb3a73504a825693c423dec6c16d6a85897daebc0df29bfc6c1ecfd4b1dcb94ea68767cf0fd2ded0ee45cf5f2954c53d28b286014a2e7
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 40 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 124 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf