Statens anslag för inköp av skogsmark för naturskydd har nyligen ökat kraftigt. Det är därför angeläget att det praktiska genomförandet av reservatsbildning sker på ett sätt som ger största nytta i form av säkerställande av livskraftiga populationer av oliks arter. Denna rapport är en redovisning av ett uppdrag från länsstyrelsen i Värmland som vi genomfört under våren 1999. Uppdraget beskrivs som följer:Med utgångspunkt från digitala databaser över nyckelbiotopsinventeringen på privatägd skogsmark, Natura 2000 objekt och befintliga naturreservat i Värmlands län skall uppdragstagaren genomföra en GIS-baserad analys av materialet i syfte att:-efter en stratifiering av naturen i Värmlands län på landskapsekologiska grunder redovisa vilka regioner/landskap som bedöms mest prioriterade ur bevarandesynpunkt för olika skogstyper.-denna prioritering ska grundas på graden av representativitet, jämfört med naturtillstånd och befintliga naturreservat.-redovisningen sker som kartor över de ur bevarandesynpunkt mest prioriterade landskapen. GIS-analyserna redovisas i forn av dels analoga kartor, och dels i digital form (ArcInfo-, Shape- eller MapInfo-format). Till varje analys fogas en skriftlig redovisning där bakomliggande resonemang och argument redovisas.Vi har arbetat i tre steg. Eftersom Värmland är ett stort och "långt" län så började vi med att dela upp länet i fyra olika regioner som består av landskap (25x25 km stora topografiska kartblad) som är sinsemellan likartade. Därefter utgick vi från nyckelbiotopsinventeringen (NBI) som ju utgör en pool av skogsbestånd som är skyddsvärda. Antalet typer av nyckelbiotoper (NB) är dock mycket stort (48 i Värmland) och därför grupperade vi dem i 9 olika grupper. För de 4 största av dessa gjorde vi sedan analyser avseende hur man kan prioritera i olika delar av Värmlands län. Rapporten avslutas med ett förslag till hierarkiskt beslutsfattande. Vi ger även förslag på hur man går vidare med det praktiska arbetet. Till denna rapport hör en OH-serie med 30 bilder (bilaga 1).