Mellan åren 1987 och 1992 utfördes inventering av ängs- och hagmarker i Kalmar län. Syftet med denna inventering var att lokalisera och klassificera kvarvarande arealer av opåverkade slåtter- och betesmarker. För att bibehålla dessa marker tecknades avtal om fortsatt hävd och röjningsåtgärder mellan brukare och länsstyrelsen, så kallade Landskapsvårds- och NOLA-avtal. Avtalens mål var att bibehålla den hävdberoende floran och faunan i ängs-och hagmarker genom att ersätta lantbrukare för den minskade tillväxten på betesdjuren som blir följden av naturvårdsinriktad betesdrift, samt de röjningsinsatser som brukaren utförde. I och med Sveriges inträde i den Europeiska unionen ersattes tidigare betesavtal med miljöstödsbeslut. Samtidigt uppstod ett ökat informationskrav från myndigheternas sida för att brukare skall erhålla miljöstöd. Referensgårdar uppkom, dessa är gårdar som är representativa för landskapet i de olika kommunerna och skall tjäna som bra exempel och studieobjekt för lantbrukare. Under sommaren 1995 har länsstyrelsen arbetat med uppföljning av några av de högst klassade ängs- och hagmarkerna i Kalmar län, beskrivit dessa på nytt, samt startat upp provytedokumentation av dessa områden. Syfte l. Att undersöka eventuella förändringar i högt klassade ängs- och hagmarksobjekt genom återinventering, dels för att se vilken effekt betesavtalen har haft men även som referens för framtida uppföljning av miljöstödsbeslut. 2. Kvalitativa vegetationsmätningar för att kunna mäta vegetationsförändringar relaterat till hävdtrycket. Fasta provpunkter har lagts ut i besökta objekt. Mätmetod har framförallt varit art/area-metoden, men även närvaroanalysmetoden har använts. 3. Nybeskrivning av ängs- och hagmarker i de föreslagna referensgårdarna samt inventera och markera landskapselement för framtida uppföljning.