Mycket tyder på att de båda kärlväxterna mosippa (Pulsatilla vernalis) och ryl (Chimaphila umbellata) i Västmanlands län, liksom på många andra håll i Sverige, har minskat rejält. Som en följd av att ett nationellt åtgärdsprogram skall tas fram för brandgynnad flora, där bl.a. mosippa ingår, har Länsstyrelsen i Västmanlands län valt att genomföra en omfattande inventering av arten vid samtliga i länet kända växtplatser under år 2004. Eftersom rylen har ett likartat krav på levnadsmiljö (glesa tallhedskogar) har man även valt att inkludera den arten i inventeringsarbetet. Resultatet från inventeringen redovisas i denna rapport och visar att båda arterna numera är mycket sällsynta i länet. Mosippan återfanns inom tolv av ca 50 besökta områden. De flesta och största bestånden är belägna på åsar av isälvsmaterial i Sala och Heby kommuner. Rylen återfanns endast inom sju av de ca 20 besökta områdena. De flesta rylbestånd är relativt stora med som mest upp till 500 individer, dock pekar en hel del mot att några av dessa på sikt riskerar att konkurreras ut av annan växtlighet. Vid flera av växtplatserna är till exempel underväxt av gran samt annan risväxtlighet mycket omfattande och utgör därmed ett mycket allvarligt hot mot växten i länet. Om arten skall finnas kvar i länet måste lokalerna där de växer skyddas och vid ett flertal lokaler måste även direkta åtgärder (en begränsning av den konkurrerande växtligheten exempelvis genom bränning) för att förbättra dess möjligheter till fortlevnad göras.