I avfallsdirektivet har det införts en bestämmelse att medlemsstaterna i EU ska mäta mängd livsmedelsavfall i hela livsmedelskedjan och rapportera dessa årligen. Detta projekt har tagit fram data för 2020 och sammanfattar de mängder livsmedelsavfall som uppkom i olika led år 2020. De led där det tagit fram data för är: primärproduktion, bearbetning och tillverkning, detaljhandel och annan livsmedelsdistribution, restauranger och cateringstjänster samt hushåll. I projektet ingick att göra en jämförelse mellan data över livsmedelsavfall i andra nordiska länder.

Uppgifterna om mängd livsmedelsavfall kommer också användas för uppföljning av etappmål för minskat matsvinn mätt i livsmedelsavfall med år 2020 som basår. I projektet ingick även en uppföljning av etappmålet för ökad utsortering och biologisk behandling av matavfall.

Totalt har den uppskattade mängden livsmedelsavfall minskat med cirka 170 000 ton. För primärproduktionen har en ny metod använts där det är säkerställt att enbart livsmedelsavfall inkluderas i den rapporterade siffran. Osäkerheten är dock hög även för den nya siffran och få restflöden inom primärproduktionen klassas som livsmedelsavfall i tidiga led av livsmedelskedjan. Mängd från restaurang har också minskat (från tidigare 73 000 ton till 58 000 ton), det beror dels på Covid som slog hårt mot restauranger, men också för att vi nu har en separat post och datakälla för hotell som tidigare räknats in i restauranger. För skolor och förskolor har nya avfallsfaktorer som baseras på ett betydligt större underlag än tidigare tagits fram. Dessa är betydligt lägre per portion än de som använts tidigare varför den uppräknade mängden blir lägre än tidigare år. Trenden pekar på att allt mindre livsmedelsavfall slängs i hushållen.

Genom jämförelsen med andra nordiska länder bedömer vi att totala mängder, andel per led och kg/person är relativt lika mellan länderna. Dock sticker livsmedelsavfall från Bearbetning och tillverkning ut i Danmark och Finland genom mycket stora mängder. Sammantaget ger jämförelsen inte någon signal till att Sveriges data skulle vara missvisande, alla länder har relativt höga felmarginaler i flera led och det är inte säkerställt att tolkningen av definitionen av livsmedelsavfall är lika mellan länderna. 

Nytt etappmål som beslutades av regeringen 2020 för en ökad utsortering och biologisk behandling av matavfall lyder: “Senast år 2023 ska minst 75 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och biogas tas tillvara.”

Både det nya etappmålet mot 2023 samt delmålen i etappmålet mot år 2020 har följts upp i den här rapporten. Resultaten visar att andelen som rötades med återföring av näringsämnen och energi uppgick till 40 procent år 2020, jämfört med 33 procent år 2018. Detta innebär att Sverige uppnådde delmålet i etappmålet mot 2020 samtidigt som uppföljningen visar på stora utmaningar mot 2023, då målnivån skärpts från 40 till 75 procent.

Uppföljningen visar att omkring 45 procent av det uppkomna matavfallet från konsumtionsledet rötades eller komposterades år 2020 så att växtnäringsämnen tas tillvara, målet 2020 var 50 procent.