Förvaltning och skötsel av skyddade områden syftar till att nå bevarandemålen för biologisk mångfald och friluftsliv. En viktig länk mellan samhället och naturen utgörs av förvaltare och handläggare på landets länsstyrelser. Förvaltare med rätt kompetens att genomföra sina arbetsuppgifter kan i högre grad genomföra rätt skötselåtgärder i rätt tid och sammanhang. Utbildningsinsatser inom friluftsliv och skötsel är ett medel för att uppnå detta. Syftet med utvärderingen som presenteras i denna rapport är att ge ett underlag som ger svar på utbildningarnas effektivitet och ändamålsenlighet. Underlaget till utvärderingen består av enkätundersökningar och telefonintervjuer riktade till kursdeltagare på kurser inom förvaltning av skyddade områden, friluftsanordningar och restaurering av vattendrag samt chefer på kursdeltagarnas enheter. Rapporten visar utbildningsinsatsernas effekt på kunskapsnivå och arbetssätt samt beskriver utbildningsinsatsernas roll i förvaltarnas arbete. Rapporten kan fungera som ett underlag för fortsatt arbete med planering och genomförande av utbildningsinsatser. Utvärderingen visar att dagens utbildningsinsatser är ändamålsenliga och kostnadseffektiva, men det är inte entydigt inom alla områden. Jämfört med innan kurserna pekar resultaten på att kursdeltagarna har fått en höjd kunskapsnivå i allmänhet och därtill inom vissa viktiga områden. Det beror enligt kursdeltagarna på att de deltagit i kursen – förändringen i kunskapsnivå är alltså en effekt av kurserna. Däremot saknas en tydlig effekt inom några av de kunskapsområden som ryms inom kursernas syfte och mål. Utöver kursernas viktiga roll som kunskapsförmedlare är kurserna även uppskattade för det mervärde som de innebär: främst möjligheten till dialog och erfarenhetsutbyte, men även för att riktlinjer och prioriteringar kommuniceras av Naturvårdsverket. Förvaltarna har med sig tidigare kunskap och erfarenheter som bidrar till att kurserna blir effektiva. Likaså innebär deras motivation och kunskapsbehov ett bra utgångsläge för utbildningsinsatserna och att deltagarna är väl förberedda för att ta in ytterligare kunskap. Enligt sina egna bedömningar ligger de redan på en hög kunskapsnivå, men har ett fortsatt stort behov av kunskap. De anser antingen att de behöver kursen i sitt arbete eller att fortbildning är nödvändigt för den egna utvecklingen. Kursernas innehåll och genomförande spelar en stor roll för hur mycket kunskap som kan överföras vid kurstillfället. Majoriteten av de deltagare som svarat anser att kurserna i huvudsak var ett intressant tillfälle som gav idéer till det fortsatta arbetet. Majoriteten anser även att kursen motsvarade deras behov och att innehållet var relevant. Ungefär hälften av deltagarna på två av de utvärderade kurserna har tack vare kurserna fått kunskaper som fått dem att tänka om i något avseende. Runt en femtedel anger att kursen fått dem att ändra sina värderingar i något avseende. Detta är också faktorer som ökar genomslagskraften av en kurs. För samtliga kurser har det som förmedlats till övervägande del varit användbart i deltagarnas arbete och nästan alla anser att kursen bidragit till en kunskapshöjning. Enligt deltagarnas bedömningar har kurserna endast i liten utsträckning bidragit till att de har lättare att prioritera och arbeta effektivare, men de känner sig mer kompetenta och hälften känner sig även mer säkra i sin yrkesroll. Förvaltarna samlar även på sig kunskap och erfarenheter utanför kurstillfällena. Att arbeta på och lära av egna erfarenheter, delta i konferenser och erfarenhetsutbyten och att använda Naturvårdsverkets handböcker är viktiga kunskapskällor. Runt hälften av kursdeltagarna anser att kurserna har varit ett stöd för dem att förstå och använda handböckerna. Utifrån hur deltagarna beskriver kursernas innehåll och genomförande har kurserna goda förutsättningar att vara ett stöd för att utveckla även övrig kunskap och förståelse. Kursdeltagarna anser endast i liten utsträckning att deras arbetsgrupp eller enhet förändrat sitt arbete till följd av kursen. De anser dock att det är viktigt, nödvändigt och möjligt att arbeta enligt det kursen förmedlade, även om det inte är helt lätt. Kurserna har lett till fler idéer, mer kunskap och diskussioner. I vissa fall har även konkreta förändringar ägt rum som har förbättrat insatserna. Begränsningar i handlingsutrymmet kan minska kursernas effekt. I de fall det i organisationen finns goda rutiner, rätt attityd och engagemang ökar handlingsutrymmet. Vid brist på flexibilitet, samarbete, planering, tydlighet och resurser minskar handlingsutrymmet. För att uppnå bevarandemålen för biologisk mångfald och friluftsliv är det viktigt att länsstyrelserna förvaltar och följer upp kompetenshöjningen så att kunskapen får effekt i de skyddade områdena. Enhetschefernas syn på kursernas roll och betydelse är en viktig faktor för hur stort genomslaget blir i arbetet. De skickar i stor utsträckning medarbetarna till dessa kurser och tycker att kurserna främst är viktiga för att fånga in nya perspektiv. Medarbetarnas erfarenheter från kurserna påverkar enligt enhetscheferna i stor utsträckning deras fortsatta planering av verksamheten. De allra flesta anser att kurserna i stor utsträckning är värda sitt pris. De anser även att kurserna är viktiga för medarbetarnas erfarenhetsutbyte.