Åtgärdsprogrammet avser tre rödlistade gräsmarkslevande arter av ormbunkssläktet låsbräknar (Botrychium), nämligen topplåsbräken (B. lanceolatum), nordlåsbräken (B. boreale) och rutlåsbräken (B. matricariifolium). De tre arterna förekommer i torra och magra gräsmarker av olika slag i våra kulturbygder. Medan rutlåsbräken har tyngdpunkten i sin utbredning i söder, är topp- och nordlåsbräknarna övervägande nordliga, med förekomster ända upp i kalfjället. Rut- och nordlåsbräken kan också uppträda i mer extensivt hävdade miljöer i lövskog, skärgårdsklippor och fjällängar, medan topplåsbräken nästan enbart förekommer i välhävdad slåttermark. Programmet omfattar enbart förekomster i hävdade slåtter- och betesmarker samt i miljöer som vägkanter och kraftledningsgator.Låsbräkenväxterna har en komplicerad och delvis dåligt känd reproduktionsbiologi, med en livscykel som omfattar flera underjordiska stadier samt en uttalad symbiosrelation med mykorrhizasvampar i alla sina stadier. Även om den enskilda plantan kan leva i många år, så visar den sig inte alltid ovan jord, vilket gör att alla populationsuppskattningar kräver lång tids övervakning. Arternas benägenhet att ofta uppträda tillsammans på begränsade områden indikerar vissa specifika egenskaper hos växtplatsen som ännu är delvis okända. Klart är dock att alla arterna är mycket känsliga för närsalter i marken. Det har dock visat sig att arterna i vissa fall snabbt kan återkomma även efter lång tids ohävd och även beskogning. Detta antyder en utvecklad förmåga till ”övervintring” i väntan på optimala förhållanden som ger hopp för restaurering av äldre lokaler.Antalet kända förekomster av de tre arterna är stort. Under de senaste trettio åren har topplåsbräken iakttagits på ca 200 lokaler, nordlåsbräken på ca 150 lokaler och rutlåsbräken på drygt 100 lokaler. I programmet föreslås att varje län upprättar en plan för urval, åtgärder och uppföljning på sina viktigaste lokaler för arterna där rika förekomster samt lokaler med flera arter tillsammans prioriteras.Mot bakgrund av de oklarheter som ännu råder beträffande arternas biologi, formuleras för den aktuella perioden inga detaljerade kvantitativa mål utöver bibehållande och säkrande av de idag aktuella lokalerna. Istället koncentreras ambitionerna på kunskapsförstärkning genom inventering och eftersök på kända lokaler, etablerandet av detaljerad övervakning och uppföljning av prioriterade förekomster, samt kunskapsspridning, rådgivning och samverkan mellan alla berörda aktörer. Utöver vidmakthållet eller återupptaget slåtter eller bete föreslås biotopförbättrande åtgärder som bränning, försiktigt blottande av mineraljord och försök med sent betespåsläpp eller vartannatårsbete. Restaurering av ett mindre antal övergivna lokaler bedöms också angeläget.Genom samverkan med Skogsstyrelsen och lantbruksenheterna på respektive länsstyrelse bör stor del av de angelägna åtgärderna kunna finansieras genom det nya Landsbygdsprogrammet. De åtgärder som förutsätts finansieras av Naturvårdsverkets medel för genomförande av åtgärdsprogram för hotade arter beräknas uppgå till 785 000 kr under programmets giltighetsperiod 2014–2018.