Svenska småbarn har generellt låga halter av kemiska föroreningar i kroppen som sannolikt inte utgör en risk för hälsan. Exponeringen för bly, per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) och bisfenol A är dock något högre än vad som är önskvärt.
Detta visar Livsmedelsverkets biomonitorering av kemiska föroreningar i blod och urin, från matvaneundersökningen Riksmaten småbarn. Småbarn är en särskilt viktig grupp att studera, eftersom de kan vara mer känsliga för de skadliga effekterna av toxiska kemikalier än vuxna.
Resultaten ger en unik översikt över den totala exponeringen från alla källor i en nationellt representativ grupp av svenska 1,5- och 4-åringar. Riksmaten småbarn är en tvärsnittsstudie där Livsmedelsverket undersöker matvanorna hos barn som är 9 månader, 1,5 år och 4 år gamla. I den här rapporten ingår de 593 barn som deltog i oktober 2021 till maj 2023 och som lämnade blodprov eller urinprov. Av dem var 305 barn 1,5 år och 288 var 4 år. Alla bodde i, eller inom 50 km från, Umeå, Uppsala, Stockholm, Örebro, Linköping, Göteborg eller Lund.
Vi analyserade ett brett spektrum av ämnen, som man främst får i sig från mat och dricksvatten:
• metaller i helblod
• PFAS i serum
• en nedbrytningsprodukt av pesticiden klortalonil (4-hydroxy-klortalonil) i serum
• flera organiska kontaminanter i urin, bland annat bisfenoler samt metaboliter av mjukgörare, fosforbaserade flamskyddsmedel, pesticider och doftämnen.
Resultat och slutsatser
Ämnen ur alla ämnesgrupperna fanns i proverna från de flesta av barnen. Halterna låg inom de intervall som kunde förväntas och var generellt jämförbara med nivåerna som har uppmätts i andra studier.
Att göra en fullständig värdering av riskerna med de halter som uppmätts ingår inte i syftet med den här rapporten. För flera av ämnena2 jämförde vi dock resultaten med olika typer av hälsobaserade bedömningsvärden. För halter som är lägre än bedömningsvärdet, är det osannolikt med negativa hälsoeffekter. Våra resultat tyder på att halterna som de flesta svenska barn har i sina kroppar, sannolikt inte utgör en risk för hälsan.
Vissa barn hade dock högre halter av bly eller PFAS än de hälsobaserade bedömningsvärdena. Halterna av bisfenol A i urinproverna bekräftade också vad Efsa3 tidigare har konstaterat, det vill säga att vi får i oss för mycket bisfenol A. Detta understryker att det är viktigt att ytterligare minska exponeringen för bly, PFAS och bisfenol A, från alla källor.
Vi kan dessutom inte utesluta, att det finns vissa grupper av barn i Sverige som utsätts för en ännu högre exponering för kemiska föroreningar, än de barn som deltog i Riksmaten småbarn.
Metaller i helblod
Nästan alla barn hade mätbara halter i blodet av kadmium, kvicksilver, bly, arsenik, kobolt och mangan. Resultaten tyder på att svenska barns exponering för kvicksilver inte utgör en hälsorisk, baserat på nuvarande kunskaper. Halterna av kadmium låg inom det förväntade intervallet.
För bly, däremot, hade 10 procent av barnen halter högre än Efsas referenspunkt för ökad risk för påverkan på hjärnans utveckling hos foster och små barn. Liknande resultat har setts i andra studier av svenska barn. Detta understryker att det är viktigt att ytterligare minska exponeringen för bly, från alla källor.
PFAS i serum
Av PFAS uppmättes högst serumhalter av PFOS, PFOA och PFHxS4. 1,5-åringarna hade högre halter än 4-åringarna, vilket sannolikt beror på att exponeringen är högre under foster- och amningsperioden, jämfört med senare i livet.
Barnen från Uppsala och Stockholm hade högre halter av några PFAS, jämfört med barnen från de övriga regionerna. Anledningen är troligen att vissa delar av Uppsala och Stockholm har eller har haft förhöjda halter av PFAS i dricksvattnet.
Av 1,5-åringarna hade 4,5 procent halter som var högre än Efsas referenspunkt i riskvärderingen av ΣPFAS45. Referenspunkten baseras på ökad risk för påverkan på vaccinationseffekten hos 1-åringar. Resultatet indikerar att en andel av barnen har exponerats för mer PFAS än vad som är önskvärt.
Under senare år har åtgärder vidtagits för att minska exponeringen för PFAS, och nya lägre gränsvärden för ΣPFAS4 i dricksvatten träder i kraft 2026. Detta kommer sannolikt att leda till att exponeringen minskar ytterligare.
4-hydroxy-klortalonil i serum
4-hydroxy-klortalonil fanns i serum från alla barn. 1,5-åringarna hade högre halter än 4-åringarna. Liksom för PFAS beror det sannolikt på att exponeringen är högre under foster- och amningsperioden, än senare i livet.
Organiska kontaminanter i urin
De flesta av de organiska kontaminanterna fanns i majoriteten av urinproverna. Eftersom dessa ämnen är kortlivade och försvinner snabbt ur kroppen kan våra resultat tyda på att barnen utsätts för en kontinuerlig exponering.
Alla analyserade metaboliter av ftalater och DiNCH6 fanns i nästa alla urinprover (>99 procent). Ftalatmetaboliten MnHxP7 fanns i 99 procent av proverna, och har inte analyserats i svenska prover tidigare, enligt vad vi känner till. Kunskaperna är också begränsade om urinhalter av IPBA och TBBA8 (metaboliter till doftämnena p-cymen och lysmeral). Vi kunde mäta dem i ungefär 90 procent av proverna. Det antibakteriella ämnet triklosan fanns i 25 procent av proverna.
Våra resultat indikerar ingen risk för negativa hälsoeffekter av exponeringen för ftalat- eller DiNCH-metaboliterna, pesticidmetaboliten 3-fenoxybensoesyra eller triklosan. Detta enligt vår jämförelse med hälsobaserade bedömningsvärden.
För bisfenol A däremot, tyder resultaten på att exponeringen är högre än vad Efsa anser vara tolerabelt. Exponeringen kommer dock sannolikt att minska, till följd av förbudet att använda bisfenol A i livsmedelsförpackningar i Europa, som gäller från 2025.