I Västra Götalands län bedrivs regional miljöövervakning av grundvatten för att följa upp tillståndet i miljön. Under 2016–2020 har provtagning genomförts av råvatten i kommunala grundvattentäkter, det vatten som vattenverken använder för att producera dricksvatten. Totalt har ca 90 vattentäkter provtagits i nästan 80 grundvattenförekomster inom vattenförvaltningen fördelat på ca 30 kommuner. 

I nästan alla vattentäkter har analyserats basparametrar, metaller, bekämpningsmedel och PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser)samt vid behov även till exempel BTEX (bensen, toluen, etylbensen och xylener), alifater, PAH (polycykliska aromatiska kolväten), fenoler och ftalater. 

En utvärdering av analysresultaten har gjorts där högsta värdet som har uppmätts i vattentäkterna har jämförts med Sveriges geologiska undersöknings bedömningsgrunder och riktvärden samt Vattenmyndighetens riktvärden. Utifrån utvärderingen har bland annat följande konstaterats:

 • Motståndskraften mot försurning är oftast tillräcklig för att behålla ett acceptabelt pH, men i ungefär en sjättedel av vattentäkterna är alkaliniteten otillräcklig. 

• Konduktivitet, klorid- och sulfathalten varierar och påverkas i länet ofta av naturliga förhållanden. I två vattentäkter förekommer halter över riktvärdet för klorid och i en för sulfat.

• Nitrathalterna varierar främst från låga till måttliga. Ungefär 60% bedöms vara påverkade av mänsklig verksamhet (>2 mg/l), men riktvärdet överskrids bara i en vattentäkt.

• Fosfathalterna är huvudsakligen mycket låga till låga, men måttliga halter och högre förekommer. Halter över riktvärdet har uppmätts i en vattentäkt. 

• Många metaller förekommer naturligt i grundvatten, men kan även vara ett resultat av mänsklig påverkan. Uppmätta halter av arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver och uran är huvudsakligen mycket låga till låga och inga halter över vända trend eller riktvärdet förekommer. För nickel och zink är uppmätta halter vanligen mycket låga till måttliga, men halter över riktvärdet har påvisats för nickel i en vattentäkt och för zink i en annan. 

• Fynd av bekämpningsmedel i grundvattnet är vanligt i länet och har påvisats i mer än hälften av de provtagna vattentäkterna, men halterna är i de flesta fall låga. I en vattentäkt tangerar halterna riktvärdet för ett enskilt bekämpningsmedel. 

• Förekomst av PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är vanligt och har påvisats i hälften av de provtagna vattentäkterna. I de flesta fallen är halterna av summa PFAS11 låga och inga halter över Vattenmyndighetens riktvärde på 90 ng/l har påvisats. I fem vattentäkter överskrids/tangeras SGU:s nya tröskelvärde för summa PFAS24. 

Sammanfattningsvis så förekommer det halter över SGU:s och Vattenmyndighetens riktvärden i länets grundvattentäkter, men inte i någon större omfattning. Fynd av bekämpningsmedel och PFAS i låga halter är däremot vanligt. 

Fler undersökningar i vattentäkterna behövs där det bara finns ett fåtal analysresultat för att få bättre tillförlitlighet i bedömningen av tillståndet, eftersom halterna kan variera över tid. Vid riskbedömning och statusklassning av grundvattenförekomster inom vattenförvaltningen är analysresultat för vattentäkter en viktig del. 

Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat.

Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat.

Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat.

Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat.

Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat.

Rapporten beskriver olika scenarier hur intag av insjöfisk påverkar exponeringen av PFAS.

Rapporten presenterar resultat från ett projekt med syfte att kvantifiera effekten av svartmunnad smörbult i svenska vatten, utveckla nya metoder för att minska spridning och begränsa täthet, samt att undersöka potentialen att nyttja arten som resurs. Modellering pekar på att en invasion av svartmunnad smörbult gynnar förekomst av rovfiskar medan sik och skrubbskädda minskar. Experiment tyder på att arten kan vara en risk för laxfiskars lek. Ekonomiska analyser visar en negativ effekt på värdet av fritidsfisket. Projektet visar också att befintliga barriärer i flodsystem och hög hastighet i slitsrännor kan sakta ned men inte hindra spridning. Rovfiskar visade sig i både fält och experiment äta stor mängd svartmunnad smörbult och även i modeller ha en negativ effekt på dess förekomst i kustvatten. Det bör därför gå att begränsa smörbulten genom att stärka rovfiskbestånden.  Projektet modifierade även vanliga fiskeredskap som ryssjor att fånga smörbult effektivt men släppa ut bifångst.

This report reviews existing verification and certification systems and assesses how well they provide credible assurance across the plastics value chain. The analysis draws on desktop research, stakeholder interviews, and a systematic review of certification schemes and chain of custody models. It identifies the control elements needed for credibility, such as auditor competence, audit frequency, documentation practices, supplier due diligence, and transparent communication, and evaluates how consistently current systems apply them.

I denna studie mättes personburen exponering för bensen, 1,3-butadien, formaldehyd och kvävedioxid i Stockholm under hösten 2024. Totalt deltog 40 slumpmässigt utvalda personer folkbokförda i Stockholms stad, 22–60 år gamla (22 kvinnor och 18 män). Svarsfrekvensen var 30 %. Samtliga genomförde en veckas personburen provtagning och hälften deltog även i en andra mätvecka. Parallellt genomfördes sex veckors stationära mätningar vid två utomhusplatser på Södermalm: en urban bakgrundsstation på taknivå och en trafiknära station på gatunivå. Resultaten visar en tydlig och långsiktig minskning av halterna av samtliga ämnen sedan den första mätningen 2003, med de lägsta nivåerna hittills uppmätta 2024. Medianhalterna i de personburna mätningarna var 0,54 μg/m³ för bensen, 0,034 μg/m³ för 1,3-butadien, 7,7 μg/m³ för formaldehyd och 9,2 μg/m³ för kvävedioxid. Dessa resultat ligger under gällande miljökvalitetsmål, även om förhöjda halter observerades hos vissa deltagare i samband med exempelvis rökning, gasspis, målning eller vedeldning. Som i tidigare HÄMI-omgångar var personburna halter generellt högre än stationära halter i urban bakgrund på taknivå. Detta understryker att personburna mätningar utgör ett viktigt komplement till stationära mätningar och modelleringar. För kvävedioxid noterades att trafiknära gatunivåer ibland översteg de personburna halterna, vilket speglar påverkan från intensiva trafikmiljöer

Mätningar av bly, kadmium och kvicksilver i barn boende utanför Landskrona 

Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat. FAKTABLAD 4: Vilka fält väljer gässen?

Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat. FAKTABLAD 5: Adaptiv förvaltning 

Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat. FAKTABLAD 3: Intressegrupper och gåsförvaltning 

Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat. FAKTABLAD 2: Att förebygga gässens skador på gröda 

Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat. FAKTABLAD 1: Grågässens nya flyttvanor

Lithium-ion batteries (LIBs) are key to modern energy storage due to their high energy density and rechargeability. LIB components contain fluorinated compounds, including ionic liquid anions such as hexafluorophosphate (PF6-), tetrafluoroborate (BF4-) and bis(trifluoromethanesulfonyl)imide (TFSI) in electrolytes. However, limited data exist on emissions and environmental behaviour of these substances across the LIB lifecycle. This screening study aimed to detect fluorinated substances linked to LIBs in water near three Swedish sites: a recycling facility (Stena Metall AB, Halmstad), an R&D center (Northvolt Labs, Västerås), and a landfill (Sofielund, Stockholm), as well as in wastewater treatment effluent from four cities and drinking water from two cities. The two inorganic fluorinated compounds, PF6- and BF4-, were measured at levels up to 39 000 ng/L and 2 400 ng/L, respectively, near the industrial site in Halmstad. Of the three bis-perfluoroalkyl sulfonimide (bisFASI) homologues analysed, TFSI was the most prevalent. Around the recycling facility, TFSI was measured at 33-82 ng/L, and at even higher concentrations downstream of the site in a nature reserve (106 ng/L). TFSI was present in the wastewater treatment plant effluents from all four cities, at concentrations ranging from 0.4 to 2.1 ng/L. Trifluoroacetic acid (TFA) was the dominant fluorinated substance across most samples, whereas other short-chain PFAS and inorganic ions, including BF4-, TFMS, PFPrS, PFBS, PFHxS (linear [L] and branched [br]), and TFSI, exhibited site-specific occurrence. These results demonstrate that LIB-associated fluorinated substances are present in the environment and at elevated concentrations around recycling and waste management sites. This screening study highlights the need for expanded monitoring and improved treatment strategies to minimize the emissions of these hazardous chemicals into the environment.