Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
1 - 11 of 11
rss atomLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Effekter av störningar på fåglar: – en kunskapssammanställning för bedömning av inverkan på Natura 2000-objekt och andra områden2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Olika fågelarter är olika känsliga för störningar av mänskliga aktiviteter. Störningarna kan gälla för enstaka individer eller för populationen i stort och konsekvenserna kan bli ökad utvandring eller minskad överlevnad. Det gäller inte minst för fåglar som lever i öppna eller strandnära miljöer, vilka ofta är extra utsatta för störningar av olika slag, men det kan även avse fåglar som häckar i kolonier eller de som finner föda och häckar i nu sällsynta miljöer.  

    Det kontinuerliga bakgrundsbrus som uppstår längs våra motorvägar skapar en ständig ljudmatta, som försvårar för fåglarna att kommunicera och uppfatta ljud i omgivningen.

    För många typer av störningar som redovisas i denna rapport har få eller inga vetenskapliga studier gjorts av hur fåglar och deras livsbetingelser påverkas av olika mänskliga aktiviteter i det moderna samhället. Det finns därför ett behov av forskning för att utöka kunskaperna om hur fåglar påverkas av yttre störningar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • ROVDJURSINVENTERING VARG2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Resultatet från inventeringsperioden 2018/19 visar att det fanns 300 vargar i Sverige. Det ären marginell förändring från förra vintern då inventeringsresultatet visade cirka 305 vargar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • JÄRV: Instruktion för fastställande av föryngring2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta dokument Järv: Instruktion för fastställande av föryngring inom Nasjonalt overvakningsprogram for rovvilt (www.rovdata.no) i Norge och inom Naturvårdsverkets metodik för inventering av stora rovdjur i Sverige (www.naturvardsverket. se) är ett av flera dokument för styrning av och vägledning kring inventeringar av stora rovdjur i Sverige och Norge.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • LODJUR: Användning av viltkamera för att inventera familjegrupper2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta faktablad Lodjur: Användning av viltkamera för att inventera familjegrupper inom Naturvårdsverkets metodik för inventering av stora rovdjur i Sverige (www.naturvardsverket.se) är ett av flera dokument för styrning av och vägledning kring inventeringar av stora rovdjur i Sverige och Norge.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Med riskmedvetande i fokus: – en studie av svenska skid- och snowboardåkare med fokus på offpiståkning och laviner2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Varför hamnar erfarna svenska skid- och snowboard-åkare i lavinolyckor? Vad är det som gör att de trots mycket kunskap fattar beslut som kan ge ödesdigra konsekvenser? Det är frågor utan enkla svar men angelägna att ställa för att öka vår förståelse om hur vi kan arbeta för att nå riskgrupper.

     Riskmedvetande är utan tvekan den centrala faktorn för säker åkning i lavinterräng. I riskmedvetande inbegrips kunskap, attityder och beteende. I den enkätundersökning som Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd för andra gången har genomfört tillsammans med skidsajten Freeride.se har dessa tre aspekter undersökts. Enkäten har riktats till svenska offpist-åkare på skidor och snowboard och frågorna handlar om laviner och lavinsäkerhet. Det viktigaste resultatet är att riskviljan och risktagandet har minskat jämfört med studien 2013, vilket pekar mot säkrare vistelse och åkning i lavinterräng.

     Den förra studien genomfördes efter en mycket olycksdrabbad vintersäsong. Sedan dess har dödstalen gått ned, vilket förhoppningsvis är steg i en positiv trend. En aspekt har dock förstärkts. Samtliga svenska skid- och snowboard-åkare som omkommit i laviner sedan 2013/2014 har förolyckats utomlands. Det finns en uppfattning i Alperna att svenskar har ett särskilt högt risktagande jämfört med åkare från andra länder. Därför är resultaten om risktagande, som presenteras i denna rapport, angelägna. 

     Topptursåkningen, dvs. åkning som inte nås med skidlift, är en annan trend som beskrivs i rapporten. Det har sannolikt aldrig varit enklare att nå branta offpist åk vilket innebär lavinterräng. Ultralätt utrustning öppnar upp för turer långt från skidanläggningarnas liftar där enbart den egna gruppens omdöme och beteende avgör om åken utefter orörda bergssidor kommer att göras på ett säkert sätt. Topptursåkningen är sannolikt del av en livsstilstrend där allt fler söker sig allt längre bort för en särskild naturupplevelse och för att nå det perfekta åket. Frågan är om kunskap, attityder och beteenden har följt de nya trenderna? Det finns flera tecken i enkätundersökningen att så inte är fallet. 

     Vintern 2015/2016 introducerade Naturvårdsverket sitt lavinprognosprogram för den svenska fjällkedjan. Det innebar ett viktigt steg i det svenska lavinsäkerhetsarbetet. Naturvårdsverket arbetar för en nollvision för dödsfall i lavinolyckor genom lavinprognosprogrammet samt inom ramen för Sveriges Lavinutbildningar (SVELAV). Men varken Naturvårdsverkets lavinprognoser eller utbildningar innebär några garantier. Samtidigt finns det intressanta resultat i undersökningen som indikerar att en attityd- och beteendeförändring skett bland svenska skidåkare. Kanske kan det kopplas till lavinprognoser och satsningar på lavinutbildningar? Det är i så fall en mycket glädjande utveckling. 

     Naturvårdverket ser att resultatet av undersökningen är intressant och användbart för det förebyggande arbetet och vår ambition är att rapporten ska spridas och diskuteras av de som kommer i kontakt med och har intresse för lavinfrågor. På så sätt vill vi bidra till ett ökat kunskapsutbyte, förändrade attityder och ytterst en beteendeförändring mot säkrare åkning i lavinfarlig terräng. En särskild utmaning framåt är att, via svenska informationskanaler, nå fram och påverka risktagande och beslutsfattande hos de svenska skid- och snowboard-åkare som enbart åker till utländska destinationer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Grön infrastruktur: Hur vi långsiktigt planerarför hållbara landskap2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket koordinerar arbetet med att utvecklaen fungerande grön infrastruktur i svenska land- vatten och havsområden tillsammans med länsstyrelserna och flera andra myndigheter och aktörer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Molnár, Peter
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Möller, Rickie
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Storsjö, Tobias
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Janhäll, Sara
    Chalmers.
    Vedeldningens bidrag till luftföroreningar i Toltorpsdalen, Mölndal2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Mätningar av fina partiklar, PM2.5, har genomförts i Toltorpsdalen, norra Mölndal under 10 veckor vintern 2022–2023. 22 ODIN-sensorer placerades ur i ett rutnät med avstånd 100–300 m. Ett referensmätningsinstrument, Palas FIDAS 200, placerades i en mätbod, centralt i området. Partikelmätarna hade en tidsupplösning på 1 minut. Även benso(a)pyren, (B(a)P) organiskt kol (OC) (tidsupplösning 2–3 dagar) och bensen (passiv provtagning) mättes. Halterna av PM2.5 var generellt låga pga. den milda och regniga vintern, medelvärde 4–7 µg/m3, men vi identifierade vedeldningens påverkan då den inte samvarierar med trafik eller andra källor. Störst bidrag från vedeldning under eftermiddag-kväll då halterna i snitt ökade 1–2 µg/m3. Även helgdagar gav ett ökat bidrag. Halterna av B(a)P var låga (0,01–0,11 ng/m3) och nådde som mest 10 % av miljökvalitetsnormen, även OC var lågt under perioden. Halterna av bensen var också låga, men något högre längs Toltorpsgatan, där trafiken är högst inom mätområdet. Mätningarna av PM2.5 och bensen visade att den lokala trafikens påverkan var låg, fr.a. pga. den milda fuktiga vintern som inte genererar vägdamm.

    Enkätdata visade att ca 50 % av bostäderna har en eldstad, de flesta för trivseleldning, och ca 80 % av eldningen sker eftermiddag-kväll, vilket setts i tidigare studier. Störningsenkäten visar på viss störning från vedeldning, men buller och avgaser från vägtrafik är en större störkälla. Dock var icke-eldarna något mer störda än de med egen eldning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Pröva eller inte pröva?: Förslag till ändringar i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Miljöarbetet är under förändring. Nya delar av miljöbalkens regelverk, liksom nya miljöområden att tillämpa den på, växer eller kan komma att växa i betydelse. Exempel på regler och miljöfrågor som ökar i betydelse är genomförande av direktiv som ramdirektivet för vatten och av nya miljökvalitetsnormer, tillsyn över förorenade områden, prövning och tillsyn av vattenverksamheter, tillsyn på avfallsområdet och över byggande och boende och transporter. 

    Belastningen från de stora punktkällorna har minskat i takt med att betydelsen av de många små och diffusa källorna har ökat. Som en följd av utveckling på miljöskyddsområdet är tillståndsprövningen inte längre lika effektiv som tidigare. Den kom en gång i tiden till som en administrativ metod för att samhället skulle få bukt med främst de stora industriutsläppen. Idag är det andra eller mer diffusa källor, såsom varor, trafik, tjänsteproduktion, konsumtionsmönster, förorenade områden, boende eller de många små källornas samlade utsläpp som dominerar problembilden. När nya krav uppkommer i takt med att miljöarbetet ändrar karaktär kommer myndigheternas och samhällets resurser och kompetens att behövas i en annorlunda mix. 

    Miljöbalkens krav på att skydda miljön gäller alltid, men det blir behövligt att anpassa företagens och myndigheternas resurser för främst tillståndsprövning till den samlade miljönyttan från att följa eller tillämpa också andra delar av miljöbalken. Någon anpassning till miljökvalitetsmålen eller till miljöbalkens syfte av bestämmelserna om vilka som måste söka tillstånd eller anmäla sin verksamhet har inte gjorts tidigare.

    Genom resultatet av den här översynen trimmas kraven på tillstånds- och anmälningsplikt för miljöfarliga verksamheter utifrån miljöbalkens syfte och riksdagens beslutade miljökvalitetsmål. Då kan det lagstyrda miljöarbetet få mer kraft till gagn för skyddet av miljön och människors hälsa. Naturvårdsverket har också beaktat behovet av att minska företagens administrativa börda. Översynen har genomförts i bred samverkan med en rad intressenter och med Miljöbalkskommittén. 

    Naturvårdsverket anser att prövningen bör fortsätta minska. Resultatet från här översynen bör ses som ett första steg. Vi föreslår ett antal åtgärder för att få ett bättre underlag för nästa steg. Bland annat bör miljönyttan med en svensk ambitionsnivå för vad som ska tillståndsprövas utöver den som följer av EG-direktiv utvärderas.

    Totalt omfattas idag 6 000 verksamheter av tillståndsplikt och 15 000 – 20 000 av anmälningsplikt. För ca 2 500 verksamheter (ca 40 %) beror tillståndsplikten på EG direktiv. 

    Naturvårdsverket föreslår att ca 1 350 tillståndspliktiga verksamheter blir anmälningspliktiga. Det motsvarar mellan 35 och 40 % av dem som Sverige kan bestämma över. Vi föreslår också att en del av dem som avser bedriva små verksamheter som idag är anmälningspliktiga enbart ska behöva informera myndigheterna på ett betydligt enklare sätt än nu. Sammantaget innebär vårt förslag att företagens kostnader minskar med i storleksordningen 115 Mkr. De statliga myndigheternas kostnader minskar med knappt 10 Mkr. Hur de kommunala miljönämndernas kostnader minskar är mer svårbedömt, men besparingen är mindre än för staten. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Miljömålen – miljömålen på köpet, de Facto 20062006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Årets rapport från Miljömålsrådet är den femte i ordningen. Miljömålsrådet bedömer att det kommer att bli mycket svårt att nå målen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning och Levande skogar. Det nya miljökvalitetsmålet ”Ett rikt växt- och djurliv” med tre delmål som riksdagen antog hösten 2005, följs upp för första gången. 

     De Facto 2006 innehåller ett avsnitt om kopplingen mellan hushållens konsumtion och miljökvalitetsmålen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Unsbo, Hanna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Strömberg, Emma
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Geidenmark Olofsson, Kristin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Anderson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Gustafsson, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Johann Bolinius, Dämien
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Scenarier för minskad förbränning av fossil plast i el- och fjärrvärmesektorn: Olika åtgärders potentialer att bidra till att nå Sveriges klimatmål 20452024Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det långsiktiga klimatmålet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045. Växthusgasutsläppen från avfallsförbränning i el-och fjärrvärmesektorn kommer främst från fossil plast. För att bidra till klimatmålet behöver el-och fjärrvärmesektorns utsläpp från avfallsförbränningen minska till noll eller nära noll-utsläpp till 2045. Det finns därför behov av att minska mängden fossil plast som går till förbränning.

    I denna rapport presenteras olika åtgärder potentialer för att minska mängden fossil plast som går till förbränning i el-och fjärrvärmesektorn i Sverige samt scenarier som visar hur de olika åtgärderna kan bidra till att minska utsläppen från avfallsförbränning. Delscenarier visas för åtgärderna resurseffektivitet (resurssmart plastanvändning och materialsubstitution), ökad användning av biobaserad plast och ökad materialåtervinning (mekanisk och kemisk). Även ett ”Övergripande målscenario” där alla åtgärder ingår presenteras. Förutom att ge minskade växthusgasutsläpp så bidrar även scenarierna till en hållbar plastanvändning.

    Resultatet visar att flera kraftfulla åtgärder krävs för att minska förbränning av fossilbaserad plast i el-och fjärrvärmesektorn. Men även att det är möjligt att minska mängden fossil plast som går till förbränning betydligt genom dessa åtgärder. En mängd olika aktörer bidrar till att sätta plastprodukter på marknaden, plastanvändning och uppkomsten av plastavfall, vilket gör att det finns behov av styrning och åtgärder i hela plastens värdekedja.

    Denna rapport är skriven av SMED, på uppdrag av Naturvårdsverket.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Samuelsson, Hilma
    Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2020–2022: En sammanställning av kemiska analyser i ytvatten, fisk och sediment2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I samhället förekommer en stor mängd kemikalier i allt från vardagliga konsumentprodukter till industriella verksamheter. Kemikalier används i allt större utsträckning, användningsområdena är många och kunskapen ofta begränsad om hur de påverkar vår miljö och hälsa.

    Mänskliga verksamheter påverkar ytvatten på olika sätt bland annat genom utsläpp av miljögifter som påverkar vattenförekomsterna. Många miljöfarliga kemikalier hamnar i vatten, sediment eller vattenlevande djur. Föroreningarna kan vara luftburna, så kallad atmosfärisk deposition, eller komma från förorenade områden, transport och infrastruktur, reningsverk, industrier, deponier eller andra verksamheter. Metallindustri är särskilt framträdande i länet och har pågått här under lång tid. Även andra källor, som till exempel brandövningsplatser bidrar till att miljögifter hamnar i våra vatten.

    När det gäller ämnena kvicksilver och PBDE (brominerad difenyleter) finns det inga vattenförekomster i länet som klarar kraven för god kemisk status. Bortsett från dessa båda ämnen är det ca 6 procent av ytvattenförekomsterna som riskerar att inte uppnå god kemisk status enligt statusklassningen 2019. Utöver kvicksilver och PBDE är uppmätta halter av TBT, kadmium, bly, nickel, PFOS och polyaromatiska kolväten den främsta orsaken till att ytvattenförekomster riskerar att inte nå kvalitetskraven för kemisk status.

    Syftet med övervakning av miljögifter är att både att kartlägga föroreningars förekomstspridning och effekter. Länsstyrelsen tar prover och gör analyser på ett antal kemiska ämnen som riskerar att förekomma i våra sjöar- och vattendrag. Resultaten kan sedan användas för att förstå var åtgärder behöver vidtas och när allmänheten behöver informeras för att skydda människors hälsa.

    Under perioden 2020–2022 analyserades PFAS, bekämpningsmedel, metaller, läkemedel, DEHP, tributyltenn, polyaromatiska kolväten, alkylfenoler, klorerade lösningsmedel och klorparaffiner. De flesta mätningar har gjorts i ytvatten, men även fisk och sediment har provtagits. Analyser visade att majoriteten av ämnena förekom i låga halter eller under rapporteringsgränsen, men också att vissa kemiska ämnen fanns i halter som utgör risk för miljön.

    Denna rapport redovisar provtagning och analyser av miljögifter som Länsstyrelsen har utfört vid ett flertal lokaler inom Jönköpings län.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext