Publications
6 - 31 of 31
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Hilding, Elisabet
    Synlab AB.
    Bräkneån 2020: Bräkneåns vattenförbund2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Väder och vattenföring

    Årsmedeltemperaturen var 8,3 ⁰C i Växjö (2,2 grader högre än normalt). Årsnederbörden var921 mm, vilket var ca 50 % mer än under normalperioden 1961-1990. Årsmedelvattenföringenvid Bräkneåns mynning var 3,1 m3/s, vilket var högre än året innan (2,2 m3/s).

    Vattenkemi och metaller i vatten

    Främst i början av året förekom försurningseffekter i mindre vattendrag. I februari uppmättesmycket surt vatten i Nistenkanalen och Nedströms Fiskestadssjön (pH-värdet var 5,2respektive 5,5). Under resten av året och i övriga stationer var pH-värdet högre ochalkaliniteten (buffertkapaciteten) bedömdes som svag till mycket god. Sedan flera år tillbakabedrivs en omfattande kalkningsverksamhet inom Bräkneåns avrinningsområde.I Bräkneåns provstationer uppmättes måttligt syrerika till syrerika förhållanden under helaåret. Även i sjön Tikens bottenvatten förelåg syrerikt tillstånd i augusti. Tiken var intetemperatursskiktad vid provtillfället.Även detta år var grumlighet (turbiditet) liksom vattenfärg, halter av organiskt material (TOC)och fosfor högst i Nistenkanalen och halterna avtog nedströms i systemet. Utgående frånårsmedelhalter vid Mynningsområdet bedömdes vattnet som starkt färgat, betydligt grumligtoch halterna av organiskt material och kväve som mycket höga och fosforhalten som hög.Årsmedelhalterna av metallerna krom, kadmium, koppar, bly, zink, arsenik och nickelbedömdes som låga i vattnet Nedströms Fiskestadssjön, i Älgasjöbäcken och vidMynningsområdet. Halterna underskred gränsvärden samt bedömningsgrunder angivna iHavs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2019:25.

    Transport och arealspecifika förluster av näringsämnen

    Nederbörden och transporter samt arealspecifika förluster av näringsämnen och organisktmaterial (TOC) var större än året innan. Från Bräkneån tillfördes Hanöbukten ungefär168 ton kväve, 3,4 ton fosfor och 2183 ton organiskt material (TOC). Förlusterna var ungefär3,6 kg kväve/ha, 0,073 kg fosfor/ha och 47 kg TOC/ha.

    Plankton

    Plankton undersöktes i sjön Tiken i augusti. Den sammanvägda bedömningen enligt Havsochvattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2019:25) gav sjön Tiken god näringsstatusbaserat på växtplanktonresultaten för året 2020. Den totala biomassan var mycket liten ochPTI-värdet måttligt högt. Nålflagellaten Gonyostomum semen påträffades i provet men isådan liten mängd att den inte anses vara besvärsbildande.

    Kiselalger – påväxt

    Kiselalger undersöktes vid två lokaler: Tikens utlopp och Mynningsområdet. Vid bådalokalerna visade surhetsindexet ACID på måttligt sura, men nära neutrala förhållanden.Kiselalgsindexet IPS, som visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbara organiskaföroreningar, motsvarade hög status för Tikens utlopp och god status för Mynningsområdet.Andelen missbildningar var mindre än 1,0 %, vilket innebär endast en försumbar påverkan avmiljögifter och ingen riskflaggning förelåg. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Bisther, Mia
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Brandt & Gröndahl AB.
    Barmarksinventering av utter i Kalmar och Kronobergs län 2019-20202021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning/Inledning

    På grund av utterns nedgång under 1950-70-talen startades 1975 inventeringar för att följa den svenska utterpopulationen. Runt 1990-talet och framåt har dock inventeringar visat på en återhämtning av beståndet både i antal och utbredning. Enligt 2015-års rödlistning kunde uttern bedömas till Nära hotad istället för Sårbar som den varit sedan rödlistnings-bedömningarna påbörjades under 2000.Med barmarksinventering som metod har utterpopulationen i Kalmar och Kronobergs län undersökts och i Kalmar har spår av utter ökat med 8 procent sedan senaste inventeringen 2013-2014, och i Kronoberg har spår av utter ökat med 6 procent jämfört med inventeringen 2013-2014. Fallviltsstatistiken visar dock att det skett en minskning av inkommande döda uttrar från Kalmar och Kronobergs län. Detta kan möjligen bero på lyckade faunapassager. Sammantaget visar dock resultatet på en stark återetablering av uttern.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Rydell, Jens
    et al.
    Wredin, Peter
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län.
    När natt blir dag: Belysning av av kyrkor och brunlångörats försvinnande - kunskapsunderlag för handläggning av artskydd2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Äldre kulturbyggnader har nästan alltid inneboende fladdermöss. Ibland finns flera arter i olika delar av byggnaden. De kan finnas i tak, på vindar och i torn, i källarvalv eller i springor i fasaden, allt beroende på art och årstid. Den i särklass vanligaste arten i svenska kyrkor är brunlångöra Plecotus auritus. Sommartid bor de antingen enstaka (hanar) eller i kolonier med honor och ungar (yngelkolonier). Fladdermöss och deras boplatser har ett strikt skydd i EU, inklusive Sverige. Estetisk belysning (fasadbelysning) av kyrkor innebär en konflikt med artskyddsförordningen, eftersom den gör kyrkan obeboelig för fladdermöss. Den här skriften förklarar hur problemet uppstår och vad man ska göra åt det. Den är tänkt att vara en handledning för dem som på något sätt har att hantera fladdermöss i kyrkor och andra kulturbyggnade

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Olofsson, Håkan
    Synlab.
    Alsterån 2020: Alsteråns Vattenråd2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Alsteråns Vattenråd utför SYNLAB Analytics & Services Sweden AB, i samarbetemed Medins Havs och Vattenkonsulter AB, undersökningarna inom ramen för den samordnaderecipientkontrollen i Alsteråns avrinningsområde. Nedan följer en kort sammanfattningav resultaten år 2020.

    Temperatur, nederbörd och vattenföring

    Årsmedeltemperaturen i Målilla var 9,0 °C, vilket är 1,9 grader högre än medeltemperaturenför perioden 1989-2019. Årsnederbörden i Målilla var 460 mm, vilket är ca 20 % mindre änmedelårsnederbörden för perioden 1989-2019. Årsmedelvattenföringen i Alsterån vid Getebro,ca 2 mil uppströms mynningen i havet, var 8,5 m3/s, vilket är ca 8 % mindre än långtidsmedelvärdetför perioden 1989-2019.

    Föroreningsbelastande verksamheter

    Belastningen från kommunala reningsverk inrapporterade från respektive kommun uppgicktill ca 0,31 ton fosfor och ca 15 ton kväve samt ca 5,5 ton BOD under år 2020. Den störstapunktkällan med avseende på fosfor- och kväveutsläpp till Alsterån var Åseda avloppsreningsverk.

    Vattenkemi

    Vid samtliga provtagningslokaler var buffertkapaciteten (motståndskraft mot försurning) godeller mycket god bedömt utifrån årsmedianvärden. Årsmedianvärdena för pH motsvarade ettsvagt surt vatten vid samtliga provtagna lokaler, undantaget Kållens ytvatten där vattnet varnära neutralt. Vid provtagningstillfället i februari var pH-värdet lägre än 6,0 i Alsterån vid Dalenoch i Kållen. Vid pH-värden lägre än 6,0 ökar risken för negativa effekter på vattenlevandeorganismer.Vid de övre provtagningslokalerna inom Badebodaåns avrinningsområde (Kållen och Hultbren)samt i Skälbrobäcken var halterna av organiskt kol (TOC) mycket höga vid årets mätningar.Vid övriga lokaler var halterna höga, undantaget Alsterån vid Dalen där halten bedömdesvara måttligt hög. I vattendragslokalerna, undantaget Skälbrobäcken och Alsterån vidStrömsrum, bedömdes statusen avseende syre vara hög. För Skälbrobäcken, Alsterån vidStrömsrum och Allgunnen blev bedömningen god status. Kållen bedömdes ha dålig statusavseende syre.Vid flertalet provtagningslokaler, däribland Alsteråns huvudfåra, Allgunnen och Badebodaån,var vattnet betydligt färgat. I Kållen och Hultbren samt i Skälbrobäcken var den uppmätta vattenfärgenhögre än i övriga provpunkter och bedöms där vara starkt färgat. Vattenfärgen år2020 var generellt i nivå med normala värden för respektive provtagningslokal. Påtaglig grumlingav ytvattnet i Kållen noterades i augusti och oktober, vilket indikerar algblomning.Den totala fosfortransporten från Alsterån till havet blev ca 3,6 ton år 2020. För hela perioden1989-2020 syns ingen signifikant trend till varken minskande eller ökande transporter av fosforfrån Alsterån till havet. Näringsstatusen med avseende fosforhalter, siktdjup och klorofyll visadegod eller hög status i flertalet fall, bedömt utifrån analysresultat 2020. I Kållen blev docknäringsstatusen måttlig på grund av förhöjda halter av klorofyll och fosfor.Den totala kvävetransporten från Alsterån till havet blev ca 230 ton år 2020. För hela perioden1989-2020 syns ingen signifikant trend till varken minskande eller ökande transporter av kvävefrån Alsterån till havet. I Alsteråns huvudfåra samt i Allgunnen och Badebodaåns inlopp tillAllgunnen var kvävehalterna nära gränsen mellan måttligt höga och höga vid årets mätningar.I Hultbren och i Alsterån vid Strömsrum var kvävehalterna något högre. Mycket höga kvävehalternoterades i Kållen och i Skälbrobäcken.

    Metaller i vatten

    Årsmedelvärdena för metaller i vatten vid årets undersökningar motsvarade genomgåendemycket låga eller låga halter. Gränsvärdena för metaller i vatten som anges i Havs- och vattenmyndighetensföreskrift HVMFS 2019:25 (gäller koppar, zink, krom, arsenik, kadmium, bly,nickel och kvicksilver) överskreds inte.

    Sediment

    Fosforhalterna i Kållens sediment bedöms vara förhöjda jämfört med ett naturligt opåverkattillstånd och verifierar att fosfor sannolikt läcker från Kållens sediment och påverkar näringstillståndeti sjön. Jämfört med tidigare provtagningar har fosforhalterna i Kållens sedimentminskat med åren, vilket visar på en tydligt minskad näringsbelastning. Fosforhalten i Allgunnensoch Hultbrens sediment bedömdes vara mycket låg och i nivå med naturliga bakgrundshalter.Kvävehalterna i Allgunnens och Hultbrens sediment bedöms vara låga medan kvävehalternai Kållens sediment bedöms vara måttligt höga.Krom och nickel förekom i måttligt höga halter i alla tre sjöarna. Dessutom var kopparhaltenmåttligt hög i Kållen och halterna av kadmium, koppar och zink var måttligt höga i Allgunnen.För övrigt var metallhalterna låga eller mycket låga. Havs- och vattenmyndighetens gränsvärdenför kemisk ytvattenstatus (gäller kadmium och bly) överskreds inte i någon av sjöarna.Havs- och vattenmyndighetens gränsvärde för ekologisk status (gäller koppar) överskreds inteheller i någon av sjöarna.

    Biologiska undersökningar

    Växtplankton undersöktes år 2020 i Hultbren och Kållen. Resultateten från år 2020 visade attden sammanvägda näringsstatusen avseende växtplankton var hög i Hultbren men otillfredsställandei Kållen, I Kållen förekom många fler näringsgynnade släkten än släkten som indikerarnäringsfattigdom.Bottenfaunan undersöktes vid åtta lokaler, sju lokaler i rinnande vatten och en profundal i sjönAllgunnen. Enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder var statusen hög medavseende på näringsämnen på alla lokaler i rinnande vatten utom i Badebodaån (vid Åkragöl715), som bedömdes som god. Resultaten från bottenfaunaundersökningen i Allgunnen varlikt resultatet vid tidigare undersökningar och statusen expertbedömdes som hög. I Alsterånoch Badebodaån påträffades ett flertal ovanliga arter, såsom skalbaggen Normandia nitensoch nattsländan Oecetis notata.Vid nätprovfisket i Kållen 2020 fångades fyra fiskarter (abborre, braxen, gädda och mört), varavabborre och mört var dominerande både sett till antal- och vikt per nät. Kållens ekologiskastatus, med avseende på fisk, klassades som måttlig. Den förhöjda biomassan och antaletsamt rikliga förekomsten av karpfiskar indikerar näringspåverkan.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Olofsson Madestam, Håkan
    SGS Analytics Sweden AB.
    Övervakning av källor i Kronobergs län 2014-20212022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    i Kronobergs län har gett SGS Analytics Sweden AB uppdraget att sammanställa och utvärdera vattenkemiska analysresultat från den regionala källprovtagningen som genom-förts under åren 2014-2021. Målsättningen med rapporten är att ge en bild av källornas tillstånd, påverkan och status samt eventuella förändringar under perioden 2014-2021. Totalt 15 källor har provtagits med lite olika frekvens. Trendberäkningar har utförts för 12 källor med provtagning i minst fyra år. Nedan följer en kortfattad sammanfattning av resultaten. I Tabell 1 redovisas källornas tillstånd avseende aktuella parametrar enligt bedömningsgrunder för grundvatten (SGU 2013). Jämförelser görs också mot generella riktvärden för grundvatten på nationell nivå och utgångspunkter för att vända trender (SGU-FS 2019:1).

    Källan i Älmhult visade avvikande resultat jämfört med övriga källor, eftersom den uppvisade en tydlig lokal påverkan sannolikt från en nedlagd deponi (Gränsholma) i närområdet med grundvattenriktning mot källan. Konduktiviteten var hög med stark saltpåverkan och även andra lakvattentypiska ämnen indikerade lakvattenpåverkan. Provtagningen i källan i Älmhult startade år 2017 och fram till och med år 2021 kan en tydligt minskad påverkan verifieras.

    Vattnet i övriga källor karakteriseras allmänt som surt eller mycket surt med låg eller mycket låg alkalinitet (motståndskraft mot försurning). Salthalten var vanligen låg eller mycket låg med ingen eller obetydlig påverkan. I flera källor var sulfatpåverkan måttlig. Även halterna av kväve och fosfor var normalt låga eller mycket låga. Det finns dock några undantag med måttliga halter av ammoniumkväve och fosfatfosfor, vilket sannolikt mestadels är kopplat till markkemiska processer. Viss påverkan från luftburen deposition eller annan antropogen påverkan kan dock inte helt uteslutas. Tydligt förhöjda nitratkvävehalter uppmättes i Skogskällan och S:t Olofs källa, där resultaten indikerar påtaglig påverkan från avlopp, gödsling eller liknande föroreningskällor. Källvattnet i Kronobergs län innehåller i flera fall höga eller mycket höga halter av orga-niskt material och i kombination med höga eller mycket höga järnhalter blir vattnet ofta starkt färgat. Flera källor har emellertid också ett mycket klart vatten med låga halter organiskt material och mycket låga järn- och manganhalter, så variationen är stor. P.g.a. det sura vattnet uppmättes höga eller mycket höga aluminiumhalter i källvattnet på en del håll. Övriga analyserade metaller förekom genomgående i mycket låga eller låga halter, varför ingen tydlig metallpåverkan kunde verifieras. I analysresultaten för perioden 2014-2021 syns endast små förändringar i källorna som inte bedöms ha någon betydelse för klassning av tillstånd, påverkan eller status.

    Med undantag av källan i Älmhult bedöms källvattnet i Kronobergs län vara av god kemisk grundvattenstatus enligt SGU-FS 2019:1. Källan i Älmhult fick otillfredsställande status p.g.a. mycket höga kloridhalter. Konduktiviteten i källan i Älmhult överskred gränsen för att vända trend (SGU-FS 2019:1), men trenden är tydligt nedåtgående sedan undersökningarna startade år 2017. Nitrithalten i Skogskällan överskred också utgångspunkten för att vända trend, men eftersom endast ett års resultat finns tillgängliga kan inga trender verifieras.

    Med undantag av källan i Älmhult bedöms källvattnet i Kronobergs län mestadels vara av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning, (bedömt utifrån aktuella parametrar i denna undersökning). Jämfört med riktvärden för dricksvatten för enskild förbrukning (Livsmedelsverket 2015) bedöms dock vattnet i Skogskällan som ”Tjänligt med anmärkning” med avseende på nitrit. I Feraliakällan och Liavagnen blev bedömningen ”Tjänligt med anmärkning” p.g.a. förhöjda aluminiumhalter. I övrigt blev bedömningen i flertalet fall ”Tjänligt med anmärkning” p.g.a. för låga pH-värden samt för hög färg, turbiditet och/eller järnhalt.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Klemetz, Viktor
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Luftkvalitetsmätningar i Kronobergs län 2017-2021: Delrapport2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har, på uppdrag av Kronobergs läns Luftvårdsförbund och i samverkan med de ingående kommunerna, genomfört luftkvalitetsmätningar av kvävedioxid (NO2), partiklar (PM10 och PM2.5) och lättflyktiga kolväten (VOC) mellan år 2017-2021. Resultaten för de mätande kommunerna under 2021; Växjö (PM10, PM2.5 och NO2 i gaturum och urban bakgrund), i gaturum i Ljungby, Alvesta, Tingsryd och Markaryd (PM10, PM2.5 och NO2), i regional bakgrund i Asa (PM10 och PM2.5) samt VOC i urban bakgrund i Älmhult, jämförs med miljö-kvalitetsnormer (MKN), utvärderingströsklar (övre; ÖUT och nedre; NUT), miljökvalitetsmål; miljömål) och WHO:s (Världshälsoorganisationens) nya riktvärden för luftkvalitet. Mätningarna av partiklar i Växjö sker kontinuerligt med ett timvist instrument, medan övriga mätningar av partiklar och NO2 sker indikativt som månadsmedelvärde samt veckomedelvärden för VOC. Jämförelse görs också mot tidigare års mätningar för att studera haltutvecklingen i Kronobergs län.

    Mellan 2017 och 2021 uppmättes högsta årsmedelvärden av NO2 i gaturum i Växjö vid Storgatan (2017-2019) respektive vid Liedbergsgatan (2020-2021). Halterna uppgick som högst till 14 μg/m3 och överträdde därmed inte MKN som årsmedelvärde, utvärderingströsklar eller miljömålet för årsmedelvärde. Däremot överträddes WHO:s nya riktvärde avseende NO2 under alla år som mätningar pågick i Växjös gaturum. Vid samtliga mätstationer där mätningar har genomförts under mer än ett år under 2017-2021 så har halterna minskat, men det bör beaktas att förändrade beteendemönster till följd av Covid-19-pandemin delvis kan vara orsaken till dessa resultat.

    För att kunna jämföra halterna i länet med MKN för tim- och dygnsmedelvärde behövs timvisa kontinuerliga mätningar, vilket inte har utförts i länet.

    Indikativ övervakning kan med fördel även utföras i samtliga kommuner inom länet i syfte att följa upp halterna mot miljömålen och WHO:s nya riktvärden för att ha möjlighet att minimera risken för skadliga effekter på folkhälsan i Kronobergs län.

    Resultaten från de kontinuerliga dygnsmätningarna av PM10 i Växjö gaturum visar att NUT överträddes avseende dygnsmedelvärde (25 μg/m3) både under 2017 och 2018. Under 2018 överträddes också miljömålet avseende dygnsmedelvärde. Övriga år överträddes inte vare sig MKN, utvärderingströsklar eller miljömål avseende dygnsmedelvärde. Eftersom överskridande av NUT endast har skett under två år under femårsperioden så anses det enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2019:9) inte finnas egentliga krav på kontinuerliga mätningar av PM10 förutsatt att halterna inte förändras i någon av kommunerna i Kronobergs län. Dock bör beaktas att de lägre halterna under 2020 och 2021 kan vara en konsekvens av pandemin.

    Årsmedelvärdena av PM10 vid samtliga kommuners mätstationer i Kronobergs län visade på att NUT avseende årsmedelvärde (20 μg/m3) inte överträddes en enda gång under femårsperioden (2017-2021).

    Årsmedelvärdena av bensen i Älmhult överskred inte vare sig MKN eller miljömålet avseende årsmedelvärde under den senaste femårsperioden. Halterna var i princip oförändrade mellan 2017 och 2021, men den övergripande haltförändringen har varit kraftigt nedåtgående sedan början av 2000-talet. Halterna av butylacetat i Älmhult är fortsatt höga och visar tendenser till att ha ökat sedan 2017.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Fredricsson, Malin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Söderlund, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Inledande kartläggning avseende luftkvalitet för Kronobergs län samt objektiva skattningar för länets kommuner för 20212022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kronobergs län utgör ett samverkansområde, vilket administreras av Kronoberg läns Luftvårdsförbund. På uppdrag av Kronoberg läns Luftvårdsförbund har IVL Svenska Miljöinstitutet utfört en inledande kartläggning samt objektiva skattningar med avseende på luftkvalitet för respektive kommun, i samarbete med länets ingående kommuner, se Bilaga 1. Utifrån detta har sedan ett förslag till kontrollstrategi tagits fram. I denna version av rapporten har uppdatering gjorts av mätdata för 2021 i den inledande kartläggningen och berörda kommuners objektiva skattningar. Emissionerna i den inledande kartläggningen är inte uppdaterade.Mätningar enligt nuvarande kontrollstrategi, ”Tätortsprogrammet”, pågår till och med kalenderår 2022. Föreslagen kontrollstrategi omfattar tre år (2023 – 2025), men ska årligen ses över och uppdateras utifrån resultaten från föregående års övervakning. I enlighet med Naturvårdsverkets Handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (Naturvårdsverket, 2019) ingår följande delar i kontrollstrategin, vilken ska ingå i programmet för samordnad kontroll för samverkansområdet i Kronobergs län:

    • information och analys av luftkvalitetssituationen utifrån tidigare kontrollresultat, haltutveckling i länet, bedömning av hur halterna i länet förhåller sig till miljökvalitetsnormer (MKN) och utvärderingströsklarna;
    • beskrivning av mätplatser och mätmetodik;
    • beskrivning av eventuella modellberäkningar, använda modeller samt information om beräkningsområden;
    • uppgifter om dominerande utsläppskällor;
    • det kontrollförfarande, krav avseende antal mätpunkter, indikativa eller kontinuerliga mätningar, som samverkansområdet omfattas av;
    • rutiner för rapportering och information;
    • långsiktig mät- och beräkningsstrategi.
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Försurning och övergödning i Kronobergs län: Resultat från Krondroppsnätet till och med 2020/212022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Kronobergs luftvårdsförbund genomför IVL Svenska Miljöinstitutet, i samarbete med Lunds universitet, mätningar av atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi i Kronobergs län. Mätningarna sker inom ramen för Krondroppsnätet (http://www.krondroppsnatet.ivl.se/). Kronobergs län har varit medlem i Krondroppsnätet under 25 år.

    I denna rapport redovisas resultaten från aktiva mätningar under det hydrologiska året 2020/21 i Kronobergs län. Ett hydrologiskt år omfattar oktober till och med september påföljande år. Resultaten från mätningarna från 2020/21 analyseras, tillsammans med tidigare års mätningar, i relation till försurningsläget och kväve-situationen i Kronobergs län. Vidare analyseras resultaten i förhållande till mätningar i andra delar av Sverige inom Krondroppsnätet. I rapporten redovisas även andra Krondroppsnätsrelaterade aktuella projekt och händelser från 2021, som är relevanta ur Krondroppsnätets synvinkel. I Bilaga 1 visas information om länets mätningar och mätplatser.

    Mätningar av atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi har bedrivits inom Krondroppsnätet i Kronobergs län sedan 1996. Under det hydrologiska året 2020/21 gjordes mätningar på fyra platser i länet, vid granskogarna i Fälleshult, Angelstad och Tagel, samt vid tallskogen i Attsjö.

    Kvävenedfallet överskrider kritisk belastning

    Atmosfäriskt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog i Kronobergs län har för det hydrologiska året 2020/21 beräknats till mellan 6 och 8 kg per hektar, med högst nedfall i länets sydvästra delar. Därmed överskrids den kritiska belastningsgränsen för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år, i hela länet. Kvävenedfallet, beräknat som ett yttäckande medelvärde för hela länet, har dock minskat med 38 % under tjugoårsperioden 2001–2021, se figur nedan till vänster.Halterna av nitrat i markvatten är genomgående låga i ostörd skog i länet. Stormskador har dock resulterat i perioder med ökade halter av nitrat i markvattnet. Det är viktigt att skogen fortsätter ta upp allt kväve som kommer med nedfallet för att minimera ett diffust kväveläckage till grund- och ytvatten i länet.

    Svavelnedfallet har minskat kraftigt men återhämtningen från försurning går långsamt

    Försurningen av sjöar och vattendrag i Kronobergs län är omfattande och förutsägs bestå under lång tid framöver. Det har dock skett en kraftig minskning av svavelnedfallet, med mellan 76 och 94 %, i länet under de senaste tjugo åren, se figur ovan till höger. Detta beror på minskade utsläpp av svavel från Sverige och övriga Europa. Sänkt svavelhalt i fartygsbränsle för Östersjön och Västerhavet från 1 januari 2015 kan haspelat roll. Numera ligger det årliga svavelnedfallet på omkring 1 kg per hektar, jämfört med 5 till 8 kg per hektar i slutet av 1990-talet.

    Det sker en varierande och otillräcklig återhämtning från försurning av markvatten i skogsmarken i länet, särskilt vid granytorna i Angelstad och Tagel. För att markvattnet ska bidra till en återhämtning från försurning i sjöar och vattendrag måste den syraneutraliserande förmågan (ANC) ligga på ett värde som är klart högre än noll. Vid länets provytor ligger ANC i markvattnet kring eller under noll, och särskilt i Angelstad beräknas kraftigt negativa värden. Vid Angelstad förekommer också förhöjda halter av toxiskt oorganiskt aluminium.

    För att mark och vatten ska återhämta sig från försurning, och miljömålet Bara naturlig försurning ska uppnås, krävs fortsatt lågt svavelnedfall, att nedfallet av kväve inte överskrider vad skogen kan ta upp samt att skogsbrukets försurningspåverkan hålls på en låg nivå.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Glimskär, Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Björkén, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kindström, Merit
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Flygbildstolkning av våtmarker i Dalarnas och Kronobergs län inom Remill 20212021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Regional miljöövervakning i landskapsrutor (Remiil) är ett samarbete mellan ett antal länsstyrelser SLU, Institutionen för ekologi, Uppsala (Lundin m.fl. 2016; Glimskär m.fl. 2020). Denna rapport avser flygbildstolkning inom delprogrammet ”Vegetation och ingrepp i våtmarker”. Syftet med övervakningen är att följa utvecklingen för vegetation och ingrepp i våtmarker regionalt med ett landskapsperspektiv. Övervakningen kan ge svar på frågor om till exempel förändringar i arealer för våtmarkstyper (definitioner enligt VMI), vegetationstyper, träd- och busktäckning, artsammansättning för kärlväxter och mossor samt förekomst av direkta ingrepp såsom körskador, diken och vägar och dess påverkan på våtmarkerna. Flygbildsinventeringen kan i viss mån även indikera påverkan från myrens omgivning, exempelvis vägar och kalhyggen i direkt anslutning. Förutom den årliga rapport som görs gemensamt för delprogrammen inom Remiil så har även flera utvärderingar gjort, där även ingår förslag till indikatorer för våtmarkernas tillstånd och påverkan (Glimskär & Kindström 2019; Glimskär m.fl. 2021). Tanken är bland annat att Remiils våtmarksuppföljning ska kunna vara ett komplement till VMI (Gunnarsson & Löfroth 2009) och den satellitbaserade övervakningen av våtmarker (Hahn m.fl. 2021), bland annat genom att ta med även mindre våtmarker, ned till en minsta storlek av 1 hektar.Resultaten behöver normalt presenteras för en större region än vad ett enskilt län utgör för att vara statistiskt hållbara. Delprogrammet bygger därför på att flera län inom en lämplig region samarbetar om övervakningen och analyserna av resultaten. Det gemensamma miljöövervaknings-programmet är i sin helhet reglerat via ett avtal upprättad mellan samtliga deltagande länsstyrelser och SLU. Administrerande länsstyrelse för hela det gemensamma delprogrammet är Länsstyrelsen i Örebro.Flygbildsinventeringen utgör också en grund för utlägg av provytor som fältinventeras vad avser vegetation, påverkan och växtarter. Denna rapport avser två uppdrag med flygbildstolkning för Dalarnas och Kronobergs län, som inte tidigare har deltagit under programperioden 2015-2020, men som vill delta med fältinventering samordnat med övriga fem län och därför har frigjort medel för att utföra flygbildstolkning med samma metodik som övriga län.  

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Jonsson, Ove
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Tröger, Rikard
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Eriksson, Elin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gönczi, Mikaela
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Utveckling av analysmetod för mycket polära bekämpningsmedel i vatten2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vissa bekämpningsmedel och transformationsprodukter till bekämpningsmedel är för polära för att kunna hanteras med de ackrediterade analysmetoder som idag används inom den svenska miljöövervakningen. Syftet med detta projekt var att ta fram en ny analysmetod för denna typ av ämnen. Av de fem studerade ämnena var tre stycken tillväxtreglerare, klormekvatklorid, mepikvatklorid och daminozid, som används i växthusodling av prydnadsväxter och som stråförkortningsmedel i korn, vete, råg, rågvete, havre och raps. Övriga ämnen var herbiciden aminopyralid, samt cis-2,6-dimetylmorfolin som är en transformationsprodukt till fungiciden fenpropimorf.

    En ny extraktionsmetod, baserad på två olika jonbytarmaterial, har tagits fram och kombinerats med en ny vätskekromatografisk metod kopplad till masspektrometrisk detektion (LC-MS/MS). Metoden, benämnd OMK 64, utvärderades genom tillsatser till sparade ytvattenprover från miljöövervakningen och uppvisar acceptabel prestanda, främst för klormekvatklorid, cis-2,6-dimetylmorfolin, mepikvatklorid samt aminopyralid. Daminozid har både sämre extraktionseffektivitet och kromatografisk kvalité än övriga ämnen och det är tveksamt om detta ämne kommer kunna inkluderas i en validerad metod.

    Framtida mål är dels att, inom ramen för den fortsatta valideringen av OMK 64, genomföra en mindre screening på relevanta miljöövervakningsvatten provtagna under appliceringssäsongen, samt att försöka anpassa den nya metoden till att kunna inkluderas i analyspaketet för den tidsintegrerade TIMFIE- provtagaren som tidigare utvecklats av SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön, CKB.

    Tanken är också att andra ämnen som i framtiden prövas in i övriga analysmetoder, men som inte fungerar på grund av att det är för polära, även ska utvärderas i denna nya metod.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Lina, Hagvall
    et al.
    Arbets- och miljömedicin Syd.
    Linder, Robert
    Arbets- och miljömedicin Syd.
    Loive, Jonathan
    Arbets- och miljömedicin Syd.
    Olofsson, Jörgen
    Arbets- och miljömedicin Syd.
    Tekavec, Eva
    Arbets- och miljömedicin Syd.
    Barnmiljöhälsorapport 2021 Kronoberg2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att alla barn får bra förutsättningar till en god hälsa är grundläggande för att de ska få ett gott och långt liv. Miljön under uppväxten påverkar deras hälsa, både som barn och som vuxna.

    Kunskap om barns hälsa är en viktig grund för beslut och prioriteringar. Genom beslut baserade på fakta gynnas en god och jämlik levnadsstandard. Folkhälsomyndighetens nationella miljöhälsoenkät 2019 med barnfokus publicerades i Miljöhälsorapport 2021. Studien rör bland annat miljörelaterade exponeringar, hälsofrämjande faktorer, besvär och sjukdomar hos barn i åldrarna åtta månader, fyra och tolv år. Rapporten innehåller också jämförelser över tid, då resultaten jämförs med studien från 2011. Enkäten gjordes före covid-19-pandemin och tar därför inte hänsyn till miljöfaktorer som kan ha påverkats av pandemin. Pandemins effekter på samhället pekar dock starkt på att det är viktigt att arbeta förebyggande och långsiktigt med folkhälsa för att på så sätt avlasta sjukvården.

    Arbets- och miljömedicin Syd har i samarbete med Länsstyrelsen i Kronobergs län sammanställt den här rapporten för Kronobergs län. Den bygger på svaren från vårdnadshavare och barn i länet i miljöhälsoenkäten 2019. Barnmiljöhälsorapport Kronoberg 2021 är en av fyra regionala rapporter. Övriga län som gjort rapporter är Blekinge, Skåne och Halland. Strukturen följer i huvudsak den nationella rapporten och resultaten går att jämföra med såväl den nationella som de övriga tre regionala rapporterna. Rapporten är en viktig del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen.

    Resultaten för Kronoberg visar både positiva och negativa trender i barns miljörelaterade hälsa jämfört med 2011. Några exempel:

    • Färre barn upplever dålig luftkvalitet i närheten av bostaden.
    • Fler barn störs av buller i bostaden och i skolan.
    • Fler barn lyssnar på hög musik.
    • Fler barn exponeras för tobaksrök.
    • Fler barn har allergisnuva och pollenallergi. Fler har hudallergi och astma.
    • Medvetenheten om solens risker ökar, men många barn bränner sig ändå i solen.
    • Barn vistas mer sällan i grönområden.
    • Klimatförändringarna oroar många tolvåringar.

    Enligt Barnkonventionen ska barns rättigheter alltid tas hänsyn till i beslutsprocesser som rör barn. De sjutton globala målen i Agenda 2030 handlar om hållbar utveckling ur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Det övergripande generationsmålet och de sexton miljökvalitetsmålen är den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Folkhälsopolitikens övergripande mål är att underlätta en god och jämlik hälsa i hela befolkningen inom en generation. Barnmiljöhälsorapport 2021 är ett bra underlag för detta arbete.

    Barnmiljöhälsorapport 2021 Kronoberg vänder sig främst till dig som påverkar barns miljö och vardag i dina beslut. Du kanske är beslutsfattare eller handläggare inom miljöhälsområdet på kommuner, regionen och länsstyrelsen. Den är tänkt att användas som kunskapsunderlag för åtgärder och prioriteringar. 

    Download full text (pdf)
    Barnmiljöhälsorapport 2021 Kronoberrg
  • Ellman Kareld, Louise (Editor)
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län.
    Regional årlig uppföljning av miljömålen 2023: Kronobergs län2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Kronobergs län är trenden positiv för miljömålen Frisk luft och Ett rikt odlingslandskap, som bedöms vara nära att nås till 2030. Den förnybara energiproduktionen från sol och vind ökar kraftigt. Det finns fortsatt stora utmaningar i omställningen till en hållbar livsstil. Det finns stora förhoppningar på att skogsbruket ska bidra till hållbar omställning, men försurningen påverkar fortfarande mark och vatten i länet. Uppföljningar visar att viktiga livsmiljöer i skogen minskar snabbare än återväxten. Ökad fragmentering i skogen är negativt för den biologiska mångfalden. Andelen biologiskt gammal, värdefull kontinuitetsskog är nu försumbar, andelen ung skog är stor och påverkad av viltbete.

    Miljötillståndet i Kronoberg

    Luftkvaliteten är relativt god. Hushållens vedeldning kan förmodas öka med ökande elpriser och utsläppen från vedeldningen kan då lokalt bli hälsoproblem.

    Fler föroreningar upptäcks i miljön som exempelvis områden förorenade av PFAS, högflourerade ämnen. Nya sätt att handla utanför Sveriges och EU:s regelverk innebär nya risker för människors hälsa och miljö, inte minst i andra länder.

    Utvecklingen för den biologiska mångfalden har inte förbättrats i den omfattning som krävs för att nå såväl nationella som internationella mål och åtaganden. Arealen biologiskt värdefull, flerhundraårig barrskog är liten; arealerna övriga skogar med höga naturvärden är låg och skogslandskapet är fragmenterat och präglat av unga skogar.

    Försurningen är fortfarande ett av länets största miljöproblem. Orsaken är framför allt nedfall av försurande svavel som under lång tid förstört markens buffringsförmåga. Det tar lång tid innan mark och vatten återfår sin buffringskapacitet även om nedfallet av svavel minskar. Nästan hälften av länets sjöar är försurade och därmed påverkas även det ytliga grundvattnet av försurningen.

    Övergödningen av mark och vatten kommer att kvarstå länge.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Miller, Philip S.
    et al.
    IUCN SSC Conservation Planning Specialist Group.
    Dussex, Nic
    Norwegian University of Science and Technology.
    Joint Statement on the Results and Implications of Analyses Informing the Designation of Favorable Reference Value for the Wolf (Canis lupus) Population in Sweden2024Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In May 2022, the Swedish government commissioned the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) to investigate, based on the best available knowledge and scientific expertise, if and under what circumstances the reference value for the wolf (Canis lupus) regarding population size, as defined for favourable conservation status according to the European Union’s Habitats Directive, could be in the interval between 170 and 270 individuals as stated in the parliament proposition from 2012 (prop. 2012/13:191).

    We conducted independent analyses using different simulation tools (Miller: Vortex (Lacy and Pollak, 2022); Dussex: SLiM (Haller and Messer 2019)) to explore the demographic and genetic characteristic defining wolf population viability in Scandinavia. Comparing the results from our independent simulations facilitates an assessment of the congruence and robustness of our results which will then be used by SEPA to develop recommendations for wolf population management in Sweden.

    Download full text (pdf)
    Joint Statement on the Results and Implications of Analyses Informing the Designation of Favorable Reference Value for the Wolf (Canis lupus) Population in Sweden
  • Dussex, Nicolas
    Norwegian University of Science and Technology, Trondheim, Norway.
    Minimum Viable Population Analysis to inform the Favourable Reference Value for wolves in Sweden: Final report – April 20242024Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this report, commissioned by the Swedish Environment Protection Agency (SEPA), was to evaluate if and under which conditions a Favourable Reference Value (FRV) of 170 to 270 wolves (Canis lupus) represents a viable population in Sweden. To address this question, I performed a Population Viability Analysis using forward-in-time genome-informed simulations implemented in SLiM. I modelled a large population in Karelia and a smaller population in Scandinavia (i.e., including wolves from both Sweden and Norway) and examined the demographic and genetic viability of the population. I first modelled the effects of survival, reproductive output, population size and migration rates on the probability of extinction of the population. Secondly, using field-based empirical estimates for demographic and life-history traits, I examined the effect of varying population size and migration rates on genome-wide diversity (e.g., nucleotide diversity, inbreeding and two components of genetic load) as proxy for viability. 

    Simulations indicate that with reduced survival rate and female reproductive output, the risk of extinction would range between 22 and 32% for a population size of 50 and between 1 and 10% for a population size of 100. However, when using higher survival rates and female reproductive output values based on field-based estimates, the risk of extinction was close to 1% for a population size of 50 and no extinction was reported for a population size ≥100.

    Furthermore, for a population size of 170 to 270 wolves in Sweden (i.e., 210 and 310 for the whole Scandinavian population), between 1 to 3 effective (i.e., reproducing) immigrants per decade would be needed remain within a 5% window of loss in nucleotide diversity and increase in inbreeding. However, while migration rates above a threshold of 1-3 effective immigrants per decade would increase genetic diversity and would potentially induce a genetic rescue effect, it would also represent a risk of introducing new deleterious variation, especially for lower population sizes. Moreover, the simulations showed that larger population sizes would be more immune to loss of diversity. Yet, there would also be a non-negligible risk of introduction of new deleterious variation with ≥8 migrants per decade. Consequently, the trade-off between genetic rescue and introduction of deleterious variation needs to be taken into account when determining a target population size for management.

    Download full text (pdf)
    Minimum Viable Population Analysis to inform the Favourable Reference Value for wolves in Sweden: Final report – April 2024
  • Miller, Philip S.
    IUCN SSC Conservation Planning Specialist Group.
    A Demographic and Genetic Analysis of Minimum Viable Population Size to Inform the Population Reference Value for Wolves in Sweden: Final report2024Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In May 2022, the Swedish Government commissioned the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) to investigate, based on the best available knowledge and scientific expertise if, and under what circumstances, the population reference value for the wolf (Canis lupus) as defined for favorable conservation status according to the European Union Habitats Directive, could be between 170 and 270 individuals in Sweden as stated in the parliament proposition from 2012 (prop. 2012/13:191). This report details an independent analysis requested by SEPA to inform future decision-making for wolf conservation in Sweden. Based on the distinction between minimum viable population (MVP) and favorable reference population (FRP) value as described in the Habitats Directive guidance documentation, the analyses described in this report specifically address the identification of a minimum viable population size for wolves in Sweden. Translation of this MVP value to a population abundance incorporating larger-scale ecosystem functionality, representation evolutionary genetic considerations – the FRP value – requires a process of “upscaling” to a larger population abundance. The translational process is outside the scope of this analysis and is instead to be conducted by SEPA after receipt of this PVA. 

    Another important issue governing the interpretation of this PVA concerns the ambiguity around the explicit definition of population viability in the Habitats Directive and supporting documents. To be fully operational, a definition of viability for a specific population should be quantitative and reflect an acceptable level of risk tolerance over a defined time frame. Because this quantitative definition was provided by neither the EU nor SEPA, it is not possible to provide a definitive interpretation of the PVA results in terms of what combinations of characteristics constitute a viable wolf population in Sweden. The process of setting quantitative thresholds for acceptable risk is a complex normative process that must be conducted by policy makers and not within the species research community. In the absence of such a definition, simulation model results can be viewed on the basis of alternative definitions of viability in order to provide guidance to policy makers in their exploration of attitudes on acceptable risk. 

    This analysis was conducted using the simulation software Vortex, an individual-based demographic modeling package used around the world for exploring threats to endangered species and evaluating alternative management strategies. The wolf population in Scandinavia, distributed across south-central Sweden and southeast Norway, was considered to be a single population for purposes of simulating population dynamics. In addition, the population of wolves in Finland/Russia was included as a separate demographic unit to simulate occasional immigration of wolves into the Scandinavian population from this source. The core model structure featured two timesteps per year (each six months in duration) in order to more precisely account for reproduction in the spring and the population census to take place in the winter. The dataset of known living wolves in Scandinavia as of 1 October 2022 (N = 463) was used to initialize the predictive models, with the full pedigree of these individuals and their ancestry used to establish the starting population genetic structure. This valuable information influences the rate of retention of genetic variability (gene diversity) into the future as a function of relatedness among individuals and the inbreeding that can occur as adults form pairs in order to reproduce. Average rates of reproduction and survival, including both natural sources of mortality and anthropogenic mortality in the form of legal and illegal culling, were assembled from the literature and used to generate a population dynamics model with an expected realized annual population growth rate of approximately 2% which has been observed in the wild over the past decade of detailed census counts. The model explicitly counts population abundance at a point in the simulated annual cycle that generally corresponds to the actual wild population census taken as of 1 October. 

    Because the current population of wolves in Scandinavia is larger than the range of population reference values (170 to 340) tested in the analysis, the simulations feature gradual removal (culling) of wolves over the first five to seven years in order to reduce the population to an abundance consistent with a given minimum population abundance threshold value. After that point in time, the population is maintained at or above the abundance threshold through the use of legal harvest when necessary (i.e., culling is not performed if the population is assessed to be less than the stated threshold). Wolves identified as valuable to the genetic viability of the population, especially immigrants from the Finland/Russia population, are exempt from removal. This selection process works to minimize the genetic costs of the removal program. Occasional immigration of wolves from the Finland/Russia population is simulated using random dispersal mechanics, with average immigration rates ranging from no immigration (an isolated Scandinavian population receiving no more wolves) to, on average, one wolf immigrating into the Scandinavian population every three years (a time interval that is roughly similar to the average generation length for this population). Immigration rates considered in this analysis are the actual rates, with each new migrant being at risk of dying before they successfully reproduce and, therefore, incorporate their genetic variation into the local population. The impact of their immigration on local population genetic viability, however, is observed through their reproductive success (determined by defined probabilities in the stochastic modeling environment) before mortality removes them from the population. 

    A total of 30 model scenarios, defined by unique combinations of population reference value and mean expected immigration rate, formed the core of the analysis. Demographically, the simulation models performed as expected, with long-term wolf abundance in the Scandinavian population governed by the expected mean rate of population growth and reaching a type of equilibrium after approximately ten years near the appropriate population reference value. This stable abundance was about 20% - 25% larger than the scenario-specific population reference value, owing to the production of new pups in early spring preceding the 1 October census. The simulated populations would decline to a number much closer to that value after the October – April timestep when winter mortality and, if necessary, removal of wolves occur. Because of the relatively larger starting abundance combined with the mean positive long-term population growth rate, extinction risk across the range of scenarios tested here was quite low, exceeding 0.01 over 100 years in just three of the 30 scenarios making up the analysis and never exceeding 0.02. 

    As expected from theoretical principles of conservation genetics, simulated populations maintained at smaller population abundance threshold values would show a more rapid rate of loss of genetic variation (gene diversity) over time, particularly if future immigration did not occur. Across the range of values tested here, immigration of wolves from the Finland/Russia population improved gene diversity retention over time. More frequent immigration (one wolf every three to six years) resulted in the Scandinavian population retaining at least 95% of the gene diversity present at the start of the simulation over the full duration of the simulation (100 years) across nearly all tested population reference values. When immigration averaged one wolf every three years, this retention increased to 99% to 100.5% of the original value, owing to the infusion of new genetic variation into the Scandinavian population from the Finland/Russia source. The process of retaining high levels of gene diversity in a population is influenced by stochastic (random) variability, however, resulting in a risk that these particular genetic goals may not be achieved even under favorable conditions. Therefore, choosing a genetic criterion for population viability should not only specify the desired level of gene diversity retention, but also the degree of confidence with which that desired level of retention is likely to be achieved.

    Given the nature of the current models discussed in this report, and acknowledging the assumptions built into these simulations as described above, the analysis suggests that the wolf population in Scandinavia (south-central Sweden and southeast Norway) can potentially be considered viable within the interval of 170 to 270 individuals in accordance with the broad definitions presented in the European Union’s Habitats Directive. However, this condition requires the following processes to be maintained through time: 

    • The Scandinavian wolf population must have the demographic characteristics to, at a minimum, sustain a positive population growth rate, ideally similar to or greater than what has been observed over the past decade of detailed observations of reproduction and survival (annual growth lambda λ ≥ 1.02, with the possibility of considerably higher growth rates in the absence of legal harvesting of wolves); and 
    • Immigration of wolves from Finland/Russia into Scandinavia should be, on average, no less than one individual every three years. 

    The above discussion defines conditions for maintaining a viable population of wolves in Scandinavia. A similarly viable wolf population in Sweden would also require the same general demographic conditions: reproductive and survival parameters that result in a capacity for sustained population growth, and consistent immigration of wolves from the recognized source population in Finland/Russia. However, because the Swedish population represents only a portion of the total wolf population in Scandinavia, any specification of a minimum viable population for the purposes of setting a favorable reference population in Sweden would require proper scaling of the larger regional population. In addition, it is critically important to recognize that the precise demographic characteristics of a viable population in Sweden or elsewhere cannot be specified until a clear demographic and genetic definition of wolf population viability is presented by the appropriate national or regional authorities.

    Download full text (pdf)
    A Demographic and Genetic Analysis of Minimum Viable Population Size to Inform the Population Reference Value for Wolves in Sweden: Final report
  • Roos, Anna
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Loso, Katarina
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Fång, Johan
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Mätningar av läkemedelsrester och östrogena hormoner i blod från utter.2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är den andra delen av två i en pilotstudie om läkemedelsrester i utter. I den första delen ville vi undersöka om det gick att analysera rester av läkemedel i urin och blod från utter, samt att utvärdera vilken matris som är mest lämplig för ändamålet.  

     

    I denna studie har blod från 30 uttrar analyserats, varav tio av dem återfanns i nära anslutning till reningsverk för avloppsvatten, och 20 st från minst 2 km från avloppsreningsverk.  

     

    Alla uttrar hade läkemedelsrester i blodet. Många gånger <LOQ, dvs inte i kvantifierbar halt, men bara att det finns i blodet på vilda uttrar indikerar att det är omfattande förokommande. Det förelåg ingen uppenbar skillnad mellan uttrar som påträffat nära avloppsreningsverk jämfört med de från 

    ”bakgrundsområden”. 

     

    Paracetamol fanns i 28 av 30 blodprover och var det vanligaste förekommande läkemedlet i denna studie. Halterna av läkemedelsrester i denna delstudie är i ungefär samma nivåer som de från pilotstudien, med undandag för Resperidone som återfanns i ett homogenat på fem uttrar i hela 250 ng/g i pilotstudien. I denna delstudie var högsta halten Risperidon 2,4 ng/g. Norefidrin återfanns inte alls i blodproverna från denna studie, men uppemot 12 ng/g i uttrar i pilotstudien. Det narkotikaklassade medlet Tramadol återfanns i halter uppemot 36 ng/g i denna studie. 

     

    De naturliga östrogenhormonerna, östron och östradiol, fanns i alla uttrar utom en oavsett kön eller åldersgrupp. Det syntetiska östrogenet etinylestradiol återfanns i fem uttrar, i halter mellan 0,58-2,6 ng/g

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • stadmark, Johanna
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ihrfors, Jane
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Waldetoft, Hannes
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Blomgren, Håkan
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Volwles, Tage
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hedenborg, Amanda
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Goicoechea Feldtmann, Melissa
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Identifiering av data och kartläggning av dataluckor: Ett underlag till översynen av den akvatiska miljögiftsövervakningen2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SMED utgör en förkortning för Svenska MiljöEmissionsData, som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI.

    I samband med översynen av den svenska miljögiftövervakningen under 2021–2023 har SMED på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en kartläggning av vilka regionala och nationella miljögiftsundersökningar som ännu inte rapporterats in till nationell datavärd för miljögifter samt stöttat utförare i rapporteringen av undersökningar.

    I en inledande enkät, som besvarades av samtliga länsstyrelser och några andra utförare, och under projektteamets arbete med inrapportering av data, identifierades ett antal områden där förändringar i exempelvis leveransmall, stödmaterial och nationellt stationsregister, skulle underlätta för utföraren vid inrapporteringen. I denna rapport ges förslag på sådana förändringar.

    Inom ramen för projektet har regionala data från mätningar i ytvatten, grundvatten, biota och sediment från tolv län och en kommun rapporterats in av SMED. Undersökningarna varierade i storlek och omfattade mellan 2 och 117 prover med mellan 13 och 250 parametrar. Nationella data över miljögifter i utter, ren, säl, vikare och tumlare samt en effektscreening omfattande sediment och biota har också rapporterats in av SMED. Antalet prover varierade mellan 22 och 60 och antalet parametrar mellan 13 och 198. Därutöver har projektet kompletterat underlaget och rapporterat in data till ICES avseende Biologiska effekter hos vitmärla (1994–2021).

    Hittills har huvudsakligen miljögiftsdata från nationell och regional miljöövervakning rapporterats till datavärd för miljögifter. Det finns stora mängder miljögiftsdata som samlas in för andra ändamål, till exempel som ett led av recipientkontroll vid punktkällor eller kommunala undersökningar eller inom ramen för EU-projekt. Vid statusklassning av vatten skulle även dessa miljögiftsdata kunna bidra till klassningen om de fanns tillgängliga i datavärdskapet för miljögifter. I detta projekt har därför två pilotstudier genomförts. I den första undersöktes om kommunalt insamlad miljögiftsdata kan rapporteras in till datavärdskapet för miljögifter. Oavsett om det är kommunal eller regional data som rapporteras in är det viktigt att redan i upphandlingsunderlag vara tydlig med vilken information som kommer att behövas för rapporteringen av data så att beställaren kan säkerställa att utföraren levererar alla obligatoriska uppgifter från exempelvis laboratorier.

    Miljögifter rapporteras idag till flera olika datavärdskap, beroende på ämne och matris. I den andra pilotstudien jämfördes därför vilka uppgifter en verksamhetsutövare behöver sammanställa för att kunna rapportera till de nationella datavärdskapen för miljögifter (SGU), Sjöar och vattendrag (SLU) och Oceanografi och Marin biologi (SMHI). En samordning av inmatning till och uttag från datavärdskapen skulle underlätta kartläggningar och analyser på kommunal, regional och nationell nivå.

    Under projektets gång har en stor mängd miljögiftsdata, som inte tidigare rapporterats till de nationella datavärdskapen, lagts in i datavärdskapet för miljögifter av SMED och av länsstyrelser runt om i landet. En del data har också lagts in i datavärdskapen för grundvatten och ytvatten. Fortsatt arbete som baseras på hur mängden miljögifter i biota, sediment och vatten har förändrats över tid i Sverige har därför nu ett mer uppdaterat dataunderlag. De uppdaterade databaserna bidrar också med information till översynen av den akvatiska miljögiftsövervakningen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Eveborn, David
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Åkesson, Maria
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Maxe, Lena
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Bastviken, Paulina
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Organiska mikroföroreningar i enskild dricksvattenförsörjning2021Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In this study 72 private wells were screened for organic micro pollutants (OMPs). The analyses enclosed about 130 substances including subgroups of• perfluorinated alkylated substances (PFASs)

    • pharmaceuticals
    • personal care products
    • pesticides
    • stimulants
    • industrial chemicals.

    A broad set of drinking water standard parameters such as pH, nitrate, phosphate and metals were also determined.

    The study focused on drinking water wells at risk for contamination from onsite wastewater treatment systems. In collaboration with 10 Swedish municipalities, study objects were sorted out to find wells which were potentially influenced by nearby drain fields. In order to evaluate potential contamination sources, 96 onsite wastewater treatment systems close to the wells were examined and documented.

    The results indicate that OMPs are common contaminants in private wells. In all study objects at least two substances were detected. In the most impacted well 13 substances were found. Concentrations were usually low (in range of a few ng/l) and in general there were no reasons to assume any health risks for the homeowners. However, one exception occurred where concentrations of pesticides were well above recommendations for drinking water.

    It is well known that wastewater (even from private households) is an important source for spreading of OMPs into the environment. However, in this study we could not see any relationship between the analytical results such as the number of OMPs detected or the sum of concentrations and the estimated risk for contamination based on surrounding conditions. The findings could better be explained by spreading of substances through many diffuse sources in the drainage area.

    Most samples of OMPs in the project were collected and analyzed in duplicates. Results from these analyses revealed significant uncertainties in the data. The reason for these uncertainties might be problems connected to representativity between duplicate samples, sample contamination or analyses. The primary reason could not be determined. Future work should address quality assurance of OMP analyses in the context of Swedish environmental screening programs. Moreover, it is relevant to further explore and trace how OMPs is leaking into the environment and finally appear in groundwater sources.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Langvall, Ola
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Marknära ozon i Asa: Årsrapport 20222023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten utgör en resultatredovisning över mätningarna av marknära ozon under 2022, vilket fungerar som underlag för regional och nationell miljömålsuppföljning under hösten 2023.  

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Carlsson, Bo
    Envipro Miljöteknik AB.
    Ekonomisk säkerhet vid deponering2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan kravet på ekonomisk säkerhet i samband med deponering infördes i svensk lagstiftning har olika åsikter framförts om säkerheten, bl.a. om åtgärdsunderlaget som den ekonomiska säkerheten ska bygga på och säkerhetens storlek. Att ställa säkerhet är dessutom relativt dyrt, varför det finns ett intresse att se till att beloppet vare sig är för högt eller för lågt samt att tiden för säkerhetens permanens är riktig. Envipro Miljöteknik har av Naturvårdsverket fått i uppdrag utreda säkerhetens storlek och struktur. Utredningen inriktas i första på den ekonomiska kalkylen men diskuterar också några sätt att se på den ekonomiska säkerheten mot bakgrund av deponiers olika förutsättningar.

    Den ekonomiska säkerheten ska säkerställa att en deponi, vid verksamhetsutövarens obestånd, kan avslutas enligt de krav som deponeringsförordningen föreskriver. Tidsaspekten är därvid 30 år och omfattar den s.k. efterbehandlingsfasen. Beloppet som krävs är emellertid inte konstant i tiden. I fallet med en deponi under uppbyggnad ökar efterhand behovet av åtgärder, t.ex. genom ökningen av ytor som ska avslutas. Vid en deponi som har upphört att ta emot avfall och som är under efterbehandling, minskar åtgärdernas omfattning efterhand som åtgärderna vidtas. Vidare så ökar osäkerheten i den ekonomiska kalkylen med tiden, dvs det är avgjort svårare att bedöma åtgärdernas kostnader ju längre fram i tiden som kalkylen ska gälla.

    Det finns således flera skäl att ändra den ekonomiska säkerheten med tiden. Vår rekommendation är att bestämning av åtgärdernas omfattning och dess kostnader bör inskränka sig till maximalt tre år, eller till annan speciell tidpunkt som föranleds av särskild omständighet, t.ex. betydande efterbehandlingsåtgärd som genomförts. Säkerheten bör således omprövas efterhand och ny säkerhet fastställas med de förutsättningar som råder vid varje ny tidpunkt.

    Sluttäckningen är en stor post i kalkylen för den ekonomiska säkerheten. Stora mängder material åtgår och det finns både miljö- och kostnadsskäl att överväga användningen av restprodukter. I ett inte alltför orealistiskt fall visas i utredningen att sluttäckningen kan blir cirka 30% billigare med måttlig användning av t.ex. avloppsslam i skyddstäckningen. I extrema fall, där alternativkostnaden är hög för restprodukten (t.ex. deponeringskostnaden för restprodukten) och där relativt stor mängd restprodukt används, kan restproduktens alternativkostnad täcka hela sluttäckningens kostnad.

    Restproduktanvändningen påverkar således den ekonomiska säkerheten storlek i hög omfattning. Godkännandet av användningen av respektive restprodukt bör därför vara klart vid ställande av säkerheten och man bör kunna styrka att restprodukterna finns tillgängliga vid ett eventuellt utlösande av säkerheten. En annan aspekt på frågan är att verksamhetsutövaren, vid ett utlösande av säkerheten, inte kommer att ansvara för och genomföra åtgärderna. Det är således föga fruktbart att bygga kalkylen för säkerheten på goda kommersiella relationer mellan t.ex. en materialleverantör och verksamhetsutövaren. Kalkylen ska i stället bygga på de förutsättningar som den part har som ska ansvara för att åtgärderna genomförs.

    När det gäller deponier finns en rad faktorer att ta hänsyn till som är anläggningsspecifika och platsspecifika. Omfattningen av avslutningsåtgärder och kostnaderna för åtgärderna kan därför variera stort. I utredningen har fyra åtgärder tagits med i kalkylen:

    • Sluttäckning
    • Omhändertagande och rening av lakvatten
    • Omhändertagande av deponigas
    • Uppföljning och kontroll

    Följande storlekar på deponier har valts som grund för kalkylen:

    • 10 ha för deponi för farligt avfall
    • 10 respektive 40 ha för deponi för icke farligt avfall
    • 10 ha för deponi för inert avfall

    Sluttäckningen svarar för den största kostnaden vid en avslutning och påverkar också den ekonomiska säkerheten storlek i hög grad. I utredningen har ett kostnadsintervall betraktats som baserats på naturprodukter. Detta intervall visar att kostnaden varierar mellan cirka 25-40 Mkr för en 10 ha stor deponi för farligt avfall. För en deponi för icke farligt avfall med samma storlek (10 ha) är intervallet 20-35 Mkr. För den sistnämnda typen med storleken 40 ha är intervallet cirka 80-140 Mkr. Observera att i dessa kostnader finns ingen användning av restprodukter.

    När det gäller omhändertagande och rening av lakvatten är förhållandena olika vid olika anläggningar. Vissa deponier har etablerat nya reningssystem eller har en kontrakterad överföring av lakvattnet till annat reningsverk, vilket normalt ger lågt belopp på den ekonomiska säkerhet som ska ställas. Kalkylen bör därför göras specifikt för varje anläggning. I utredningens kalkyl har förutsatts att en nyinvestering sker i ett lokalt reningsverk för deponin med en avskrivnings- och drifttid på 30 år. Kalkylräntan har valts till 5%. Vidare har förutsatts att deponin för farligt avfall kräver mer avancerad rening än deponin för icke farligt avfall. Kalkylen visar att hanteringen och reningen vid en deponi för farligt avfall (10 ha) ligger i intervallet 10-25 Mkr. För deponi för icke farligt avfall är intervallet 5-10 Mkr (10 ha) och 8-16 Mkr (40 ha). För deponi för inert avfall har ingen lakvattenhantering bedömts behövas.

    Förbudet mot deponering av organiskt avfall väntas ge små mängder deponigas i de nya deponier som byggs. Inte heller i en deponi för inert avfall kan deponigas förväntas i betydande mängd. Däremot kommer gamla deponier med högt organiskt innehåll att fortsätta producera gas i betydande mängd i många år. I kalkylen har därför endast gamla deponier för icke farligt avfall medtagits där kalkylen bygger på underhåll och drift av redan etablerade system samt filterbyggnad för metanoxidation; det senare i syfte att skydda miljön mot ofrivilliga utsläpp. Kalkylen visar att kostnadsintervallet för den ekonomiska säkerheten är i storleksordningen 1,5-2 Mkr för 10 ha stor deponi och 3,5-5,5 Mkr för 40 ha stor deponi.

    För kontroll och övervakning har själva uppföljnings- och kontrollkostnaderna kalkylerats i utredningen. Dessa visar att den ekonomiska säkerhetens storlek varierar mellan 1,5-4,5 Mkr för samtliga deponityper och storlekar utom deponin för inert avfall där säkerhetens storlek bedömts till mindre än 0,1 Mkr. Principiellt kvarstår dock en stor fråga kring kalkylen när det gäller kontroll och övervakning. Kontroll- och övervakningsprogram baseras på någon form av riskanalys där ”acceptabla” analys- och mätvärden framräknats i vissa punkter för att följa upp deponins miljöpåverkan. Vid avvikelser (överträdelser) ska korrigerande åtgärder vidtas för att ”återföra” miljöpåverkan till ”acceptabla” värden. Korrigerande åtgärder kan vara omfattande och skulle vid krav på täckning med ekonomisk säkerhet kunna få stor betydelse. Etablerad metodik för hur en sådan beräkning bör göras är dock inte utredd i deponisammanhang och korrigerande åtgärder har inte medtagits i utredningen.

    Download full text (pdf)
    Ekonomisk säkerhet vid deponering
  • Lodjur: Instruktion för inventering2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Instruktionen gäller för personer knutna till Statens Naturoppsyn (SNO) i Norge och Länsstyrelserna i Sverige samt för de svenska samebyarnas inventeringssamordnare, som har ett ansvar för att dokumentera och kvalitetssäkra alla observationer som ligger till grund för inventeringen av stora rovdjur, och för att registrera dessa i den norsk-svenska databasen Rovbase.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Varg: Instruktion för inventering2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Instruktionen gäller för personer knutna till Statens Naturoppsyn (SNO) i Norge och Länsstyrelserna i Sverige samt för de svenska samebyarnas inventeringssamordnare, som har ett ansvar för att dokumentera och kvalitetssäkra alla observationer som ligger till grund för inventeringen av stora rovdjur, och för att registrera dessa i den norsk-svenska databasen Rovbase.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Sandberg, Henrik
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Isabell-Shen, Dandan
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Broman, Elias
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Ahmed, Mohammed
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Holovachov, Oleksandr
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nascimento, Francisco
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    NEMOte BARCODing: Förbättrad miljöövervakning av Östersjöns bentiska ekosystem2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förändringar av ekosystem och hot mot biologisk mångfald, samt de på denna mångfald vilande ekosystemtjänsterna, har skapat ett behov av mer robusta och kostnadseffektiva miljöövervakningsmetoder. Projektet NEMOte BARCODing har undersökt om de frilevande nematoderna kan hjälpa oss att fylla detta behov. Metastreckkodning (metabarcoding på engelska), en av de moderna DNA-metoderna, har möjliggjort att meiofauna-organismer som nematoder effektiv kan provtas. Nematoderna är en av de mest mångfaldshaltiga organismgrupperna i världen, och de har visat sig vara bra indikatorer på ekosystems hälsa och förändringar i miljön. I Östersjön, där traditionellt enbart större organismer, makrofauna, har använts, kan nematoderna tillföra värdefull information. Då antal makrofauna-arter i Östersjön är lågt har bedömningar av ekosystemhälsa baserat på makrofauna mindre upp­lösning än bedömningar baserat på de mer mångfaldiga och abundanta nematod-samhället. 

    Det finns dock hinder för DNA-streckkodning ska för att övervaka nematoder i Östersjön: 1. Bristande täckning av nematod-arter i nuvarande referensdatabaser. 2. Bristande kunskap om streckkodningsmetoders förmåga att kvantifiera nematod-samhället och återspegla samhällskompositionen i miljöerna som provtas. Och 3. Bristen på verktyg för att bedöma ekosystemhälsa och ekologiska status från data över nematod-samhället. NEMOte BARCODing har bidragit till att överkomma dessa brister och därigenom till att möjliggöra miljöövervakning av Östersjöns nematoder. 

    I Arbetspaktet 1 förbättrade NEMOte BARCODing existerande referensdatabaser genom att ladda upp referenssekvenser av 18S och 28S rRNA-markörgenerna för 110 av Östersjöns nematod-arter. I Arbetspaket 2 utvärderades sekvenseringsmetoders lämplighet för miljöövervakning. 18S-streckkodning med TAReuk primerparen fungerade bäst av de testade metoderna, gav en god bild av nematod-samhället, och rekommenderas därav för nematod-övervakning i Östersjön. I Arbetspaket 3 har NEMOte BARCODing utvecklat ett verktyg för statusklassning med nematod-data, Nematod-BQI (BQInem), med utgångspunkt i det BQI som används inom svensk miljöövervakning. Andra potentiella verktyg för nematod-övervakning utforskades även och en karta ritades för Nematod-BQI:s framtida utvecklingen, med potentiell inkludering av fler meiofauna-grupper som ett alternativ. 

    Slutligen så förslogs ett pilotprogram för streckkodningsbaserad nematod-övervakning, med rekommenderade metoder, provtagningsupplägg och status klassningsverktyg (BQInem). De frilevande nematoderna kan säga oss mycket om ekosystemens hälsa och arbetet inom NEMOte BARCODing har förhoppningsvis bidragit till att denna information förmedlas.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Allmänna rekommendationer förutbildning av ledare för ledarledda aktiviteter i fjällen2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Allmänna rekommendationer för utbildning av ledare för ledarledda aktiviteter i fjällen vänder sig i första hand till den som avser att utbilda ledare för ledarledd verksamhet i svensk fjällmiljö. Exempelvis ideella organisationer och kommersiella aktörer som utbildar fjälledare, men även folkhögskolor, yrkeshögskolor och andra utbildningsinstanser med liknande utbildningsverksamhet. 

    Syftet med Allmänna rekommendationer för utbildning av ledare för ledarledda turer i fjällen är att skapa ramar för utbildning av olika ledare som leder grupper i fjällmiljö. Syftet är också att tydliggöra en grundläggande nivå på den samlade kompetens som en i fjällen verksam ledare behöver. 

    Målet är att genom de här ramarna säkerställa en miniminivå för genomförande av utbildningen, att främja en jämn nivå mellan olika utbildare samt att underlätta för utbildarens planering av utbildningen. 

    Allmänna rekommendationer för utbildning av ledare för ledarledda aktiviteter i fjällen ska kännas enkel, tydlig och lättillgänglig

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Livsmedelsavfall i Sverige 20222024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Livsmedelsavfall i Sverige är en sammanställning över hur mycket livsmedel som blev avfall 2022, fördelat på de olika stegen i livsmedels kedjan.

    Här beskrivs också vilken förändring som har skett de senaste åren.Ungefär 1 420 000 ton livsmedelsavfall uppkom i landet 2022, vilket är 135 kg per person. Nya undersökningar visar att hushållen inte längre står för större delen av livsmedelsavfallet.

    Livsmedelsavfall i Sverige 2022 ges ut av Naturvårdsverket. Den bygger framför allt på statistik framtagen för rapportering till EU.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Säsongsrapport Lavinprognoser: VINTERN 2022/20232024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det svenska lavinprognosprogrammet etablerades vintern 2015/2016 som ett regeringsuppdrag till Naturvårdsverket. Även om arbetet varje vintersäsong i grunden är sig likt så är den naturliga variationen i snön och lavinfaran stor på grund av vädret. Säsongen 2022/2023 präglades motsägelsefullt av dels generellt ganska stabila förhållanden, dels av allvarliga lavinolyckor med tragisk utgång.

    Download full text (pdf)
    fulltext