Publications
1234567 46 - 95 of 7272
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Stridh, Bengt
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Botaniska Föreningen i Västmanlands län.
    Eriksson, Bo
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Botaniska Föreningen i Västmanlands län.
    Floraväkteri i Västmanlands län 20252026Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Vennman, Tommy
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Resultatrapport - Inventering av flodpärlmussla i Österån2009Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Österån ligger inom Umeå kommun ca 3 mil norr om Umeå. Österån med ovanliggandesjöarna Ytterträsket, Mickelträsket och Snörsjön utgör ett av källflödena till Fällforsån, varsfåra senare rinner ihop med Tavelån. Österån är ca 6 km lång och har en varierande karaktärtill utseendet. Efter tips från allmänheten konstaterade Länsstyrelsen i Västerbotten år 2000 attflodpärlmussla förekommer i Österån. Kunskapen om flodpärlmusslans status i bäcken hardock varit bristfällig. Därför var det aktuellt att kartlägga Österåns flodpärlmusselpopulationför att få bättre kunskap om hur vi ska förvalta beståndet för framtiden.

    Under åren 2006 och 2008 utförde Länsstyrelsen i Västerbottens län en noggrannare inventering av flodpärlmusslan i Österån. Huvudsyftet år 2006 var att kartlägga flodpärlmusslans utbredningsområde i bäcken samt konstatera om föryngring äger rum. Syftet år 2008 var att lägga ut miljöövervakningslokaler för att få in uppgifter om populationens beståndsstorlek, täthet, andel föryngring samt längdfördelning och för att kunnafölja populationsutvecklingen med tiden.

    Inventeringarna år 2000 & 2006 finansierades via miljöövervakningen medan inventeringen år 2008 finansierades via åtgärdsprogrammet för hotade arter.

    Flodpärlmusslan är sedan år 1994 fredad i Sverige enligt fiskerilagstiftningen vilket innebäratt man inte får plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. Den har även bedömts som sårbar i den Svenska rödlistan vilket innebär att artens överlevnadinte anses vara säkrad på lång sikt. Anledningen till detta är att arten har gått kraftigt tillbaka och försvunnit från många vattendrag. Vi har idag 65 vattendrag i länet med flodpärlmussla men endast ett fåtal av dessa har livskraftiga populationer med bra föryngring. För att arten inte ska försvinna från våra vattendrag är det viktigt att vi förvaltar den på rätt sätt samt utför nödvändiga restaureringsåtgärder där behov finns.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Björkelid, Lars
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Vennman, Tommy
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Återintroduktion av flodpärlmussla i Stor-Kvarnbäcken: 20102010Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Västerbotten medverkar tillsammans med Skogsstyrelsen sedan mars 2009 iBotnia-Atlantica-projektet ”Rinnande vatten i Kvarken”. Det är ett gränsöverskridande projektmed partners i Finland. Projektet avslutas i maj 2011.

    I denna rapport redovisas arbetet med återintroduktion av flodpärlmussla i Stor-Kvarnbäcken - ett av projektets tre pilotområden i Västerbotten.

    Flodpärlmussla är en hotad art som är beroende av laxfisk för sin fortplantning. I Stor-Kvarnbäcken har mycket gjorts för att förbättra situationen för öringpopulationen i bäcken.Då framtiden för öringarna ser ljus ut anser vi att förutsättningarna för en lyckad återintroduktionav flodpärlmussla är goda.

    Andra åtgärder som utförts i bäcken; lekbottenrestaurering, borttagande av vandringshindermed mera, redovisas i separat rapport.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Vennman, Tommy
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Återintroduktion av flodpärlmussla i Baksjöbäcken2010Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Flodpärlmusslan är en fascinerande art på grund av dess förmåga att bilda pärlor samt att den är beroende av värdfisken öring eller lax för att nya musslor ska etableras i vattendragen. Tyvärr har arten påverkats negativt av olika påverkansfaktorer genom århundraden vilket innebär att arten försvunnit från många platser samt att merparten av Sveriges bestånd saknar en fungerande föryngring av nya musslor. Därför behöver förstärkningsinsatser genomföras för att säkra artens fortlevnad på lång sikt.

    Baksjöbäcken är ett nationellt särskilt värdefullt vattendrag som hyser den hotade och fridlysta arten flodpärlmussla. Bäcken har ett rikligt bestånd i de nedre delarna och år 2008 upptäcktes ett restbestånd av tre individer högre uppströms i Stensjöbäcken mellan Stor-Baksjön och Stensjön. I samband med att restaurering av vattendraget pågick tog Länsstyrelsen i Västerbottens län fram planer på att återintroducera levande flodpärlmusslor i Stensjöbäcken, med syfte att försöka återetablera ett livskraftigt bestånd med väl fungerande föryngring.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Gyllenhammar, Irina
    et al.
    Livsmedelsverket, SLV.
    Hedvall Kallerman, Pernilla
    Livsmedelsverket, SLV.
    Wang, Thanh
    Linköpings universitet, LiU.
    Beloki Ezker, Idoia
    Linköpings universitet, LiU.
    Temporal trends of polychlorinated alkanes (PCAs) in pooled blood serum samples from first-time mothers in Uppsala, Sweden, 1997-20232026Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Swedish Food Agency has conducted recurrent sampling of breastmilk and blood from primiparous women in Uppsala since 1996, in the so-called POPUP study (Persistent Organic Pollutants in Uppsala Primiparas). The Swedish Environmental Protection Agency has funded the study since year 2000. The main aim of the study is to investigate temporal trends of exposure to persistent organic pollutants (POPs) among pregnant and nursing women. Chlorinated paraffins are complex mixtures mainly composed of polychlorinated n-alkanes (PCAs) (Fernandes et al. 2023). They are manufactured by chlorinating paraffinic hydrocarbons of different chain lengths, producing complex mixtures comprising thousands of congeners that vary in carbon chain length and degree of chlorination. Historically, they have been grouped into short-chain (C10–C13, SCCPs), medium-chain (C14–C17, MCCPs), and long-chain (C18C30, LCCPs) chlorinated paraffins. Nowadays, the term chlorinated paraffins is mostly used for the commercial mixtures, while PCAs is used for the more defined polychlorinated nalkanes that are analysed (Fernandes et al. 2023). Chlorinated paraffins are widely used as flame retardants, as plasticizers in flexible polyvinyl chloride (PVC), and as lubricants in metalworking applications. Global production has increased and is estimated to exceed 1 million tonnes annually, with China as the leading producer (Gluge et al. 2016). Owing to their persistence, bioaccumulative properties, and toxicity to aquatic organisms, PCAs are of environmental and public health concern. The short-chain PCAs (SCCPs) were listed as persistent organic pollutants (POPs) under the Stockholm Convention in 2017, and mediumchain PCAs (MCCPs) were listed in 2025 (Stockholm Convention 2025). The aim of this study was to analyse, for the first time, PCAs in serum from first-time mothers in the POPUP cohort and to evaluate temporal trends over the period 1997–2023.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Tillsyn enligt miljöbalken: 2026 års redovisning till regeringen, enligt 3 kap. 21 § i miljötillsynsförordningen, av hur tillsynen kan utvecklas och förbättras2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket ska årligen lämna en redovisning av hur tillsynen enligt miljöbalken kan utvecklas och förbättras. Uppgifter om 2025 års tillsyn har samlats in via enkäter till länsstyrelser och kommuner. Frågorna i årets enkäter har fokuserat på tillsyn kopplat till den nationella miljötillsynsstrategin (strategin). Till länsstyrelserna har också ställts övergripande frågor om planering, resurser och genomförande av tillsyn.

    Av Naturvårdsverkets uppföljning går det att konstatera att den nationellatillsynsstrategin har ett visst genomslag i tillsynen och att tillsynsområden somtidigare haft mindre andel tillsyn i början av strategiperioden har fått ökat fokusoch uppmärksammats allt eftersom strategiperioden pågått. Inom vissa områdenhar man uppmärksammat att antalet inspektioner ökat i relation till fokusområdets intention, bland annat inom avfall och invasiva arter.

    Länsstyrelsernas tillsynsarbete präglas fortsatt av en växande obalans mellanidentifierat tillsynsbehov och faktiskt genomförd tillsyn. Andelen utförd tillsyn har sjunkit från 59 % 2023 till 44 % 2025, samtidigt som det totala behovet nåttrekordnivåer och fortsätter att öka. Länsstyrelserna anger i huvudsak resursbristsom skäl till utebliven och nedprioriterad tillsyn.

    Vid länsstyrelsernas uppföljning av kommunernas tillsyn har länsstyrelsernaliksom tidigare år uppmärksammat brister i kommunernas behovsutredningar och tillsynsplaner. Flera nämner också bristande rutiner när det gäller risken för jäv, brister i delegationsordningar och andra styrdokument. Det är även vanligt med resurs- och kompetensbrist. Det är stor variation mellan flera kommuner i hur god kostnadstäckning de har för sin tillsyn och i vilken grad de har tillgång till juridisk kompetens. Flera kommuner beskriver att strandskyddstillsynen är särskilt eftersatt.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (zip)
    dataset
  • Miljöledning i staten 2025: En redovisning av hur statliga myndigheter arbetar med att minska sin miljöpåverkan2025Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Statliga myndigheter ska ha miljöledningssystem och årligen redovisa miljöledningsarbetet till regeringen och Naturvårdsverket enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Naturvårdsverket har i uppdrag att varje år lämna en sammanfattning av myndigheternas redovisningar till regeringen. Det viktigaste i redovisningen för år 2025: • Myndigheternas totala rapporterade koldioxidutsläpp för år 2025 är 430 300 ton. Det är en minskning med drygt 7 procent jämfört med 2024. Utsläppen från maskiner och övriga fordon minskade med 7 procent medan utsläppen från tjänsteresor minskade med drygt 9 procent. Utsläppen från flygresor har minskat med 10 procent. • Den totala energianvändningen år 2025 är 2,7 TWh. Det är en minskning med 2 procent sedan 2024. Användningen av fastighetsel och energi utanför lokaler har minskat, värme och kyla har ökat något och verksamhetsel är i stort oförändrad mellan åren. • Det totala värdet av alla myndigheters upphandlingar år 2025 är 214 miljarder kronor. Det är 36 miljarder mer än 2024. Upphandlingar med ställda miljökrav står för 91 procent av värdet, en liten minskning sedan år 2024. • Myndigheternas rapporter visar ett aktivt arbete med den direkta miljöpåverkan för att minska utsläpp från tjänsteresor, spara energi och göra hållbara upphandlingar. Vanliga åtgärder i arbetet med indirekt miljöpåverkan är kunskapsspridning, vägledning, forskning och kommunikation. 

    Download full text (pdf)
    Rapport_Miljöledning i staten 2025
    Download (zip)
    Sammanställning av myndigheters svar_Miljöledning i staten 2025
  • Kärrman, Anna
    et al.
    Örebro universitet.
    Yuen, Calista N.T.
    Örebro universitet, City University of Hong Kong.
    Fredriksson, Felicia
    Örebro universitet.
    Yeung, Leo
    Örebro universitet.
    Analysis of PFAS in offshore sediment2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS) utgör en grupp syntetiska kemikalier som orsakat miljöproblem på grund av deras persistens, bioackumulerande egenskaper och potentiella negativa hälsoeffekter. PFAS har identifierats i miljön globalt, och kontaminerat sediment kan fungera som en reservoar och utgöra ekologiska risker för akvatiska ekosystem. Studier av PFAS i ytsediment från Bottenhavet och Bottenviken har visat på betydligt högre PFAS-nivåer jämfört med havssediment från andra regioner. Dessutom visar analys av oxiderbara prekursorer i sediment från Västkusten förhöjda nivåer av prekursorer som kan brytas ned till skadliga PFAS. Denna studie syftar till att öka förståelsen för dessa mönster genom att analysera PFAS inklusive prekursorer i utvalda sedimentprover från olika platser, fokuserat på 56 PFAS, oxidativ omvandling av prekursorer och extraherbart organiskt fluor. Sedimentkärnor från fyra platser, inklusive ytskikt och två djupare kärnsediment, som representerar olika regioner och tidsperioder valdes ut för analys. Perfluoroktansulfonsyra (PFOS) och långkedjiga perfluoralkylkarboxylsyror (PFCA) detekterades med den högsta frekvensen. Prekursorer detekterades i alla prover utom ett. En minskande trend av PFAS koncentrationen från ytsediment till djupare kärnprover observerades för proverna från östkusten, medan prover från Nordsjön visade konsekventa halter. PFAS-nivån i ytskiktet var i genomsnitt 5,5 gånger högre i norr, med summan PFAS 17,5 och 18,6 ng/g torrsubstans (t.s.). i Bottenviken respektive Bottenhavet jämfört med 3,3 ng/g t.s. i södra Östersjön. Nordsjön var mindre förorenad med en summa PFAS runt 1 ng/g t.s.. PFOS-prekursorer, inklusive FOSAA, EtFOSAA och diSAmPAP, hittades uteslutande i prover från Bottenviken och Bottenhavet. Flera fluortelomerprekursorer detekterades, inklusive 6:2 FTSA, 6:2 mono-PAP och långkedjiga diPAPs (8:2, 8:2/10:2, 10:2 och 10:2/12:2). Förändringen i koncentrationer efter oxidation, uttryckt som ΔPFCA, ökade med djupet vilket indikerar en högre historisk frisättning av prekursorer. Den största ΔPFCA observerades i södra Östersjön (93-716%) och Nordsjön (392-560%), jämfört med Bottenviken (38-224%) och Bottenhavet (5-160%). Den mest signifikanta ökningen efter oxidation observerades för kortkedjiga PFCA (C4-C7), vilket bidrog med 56-80% till ΔPFCA. Sammantaget bekräftar studien högre PFAS-koncentrationer i Bottenviken och Bottenhavet jämfört med Östersjön och Nordsjön. Kortkedjiga PFCAs uppvisade betydande ökningar efter oxidation, vilket tyder på närvaron av kortkedjiga prekursorer i alla prover. Dessa prekursorer ingick inte i de 56 PFAS som studien inkluderade. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Lindmark, Elin
    Pelagia Nature & Environment AB.
    Undersökning, Växtplankton: Örebro län år 20252026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning per sjö

    Lången302 norr

    Vid lokal Lången 302 Norr var biomassan liten och klorofyllhalten låg vilket ger Hög status för dessa parametrar dock visade arterna som dominerade biomassa på mer näringsrika förhållande och PTI klassificerades som Måttlig. Sammanvägda bedömningen för år 2025 visade på God status medan medelvärdet för åren 2021, 2023 och 2025 visade på Måttlig status jämfört med referensvärden för sjötypen.

    Sottern SSO

    Vid lokal Sottern SSO var biomassan stor, klorofyllhalten hög och PTI mycket högt vilket gör att den sammanvägda klassificeringen för 2025 blir Dålig status. Biomassan dominerades av kiselalgssläktet Stephanodiscus, som indikerar näringsrika förhållanden men även cyanobakterier med högre indexvärden utgjorde en betydande del av biomassan. Sammanvägd status för åren 2021, 2023 och 2025 klassificeras till Dålig status jämfört med referensvärden för sjötypen. Växtplanktonanalysen visar att Sottern är näringspåverkad.

    Storsjön14 mitt

    Vid lokal Storsjön 14 mitt var biomassan mycket liten, klorofyllhalten låg och PTI måttligt högt vilket gör att sammanvägd klassificering för år 2025 blir God status. Biomassan dominerades av nålflagellaten Gonyostomum semen. I sjöar med dominans av Gonyostomum kan biomassan variera mellan åren och större biomassa behöver inte tyda på ökad näringsbelastning. Någon sammanvägd bedömning med tidigare år kan inte göras då data saknas.

    Sällingsjön östr

    Vid lokal Sällingsjön Östr var biomassan mycket liten, klorofyllhalten mycket låg och PTI måttligt högt vilket gör att sammanvägd klassificering för 2025 blir God status. Biomassan domineras av nålflagellaten Gonyostomum semen och ögonalgen Trachelomonas. I sjöar med dominans av Gonyostomum kan biomassan variera mellan åren och större biomassa behöver inte tyda på ökad näringsbelastning. Den sammanvägda statusen för de undersökta åren 2021, 2024 och 2025 klassificerades till God status.

    Tisaren mitt

    Vid lokal Tisaren mitt var biomassan stor, klorofyllhalten måttligt hög och PTI mycket högt vilket gör att sammanvägd klassificering för 2025 blir Dålig status. Precis som i Sottern dominerades biomassan av kiselalgssläktet Stephanodiscus, som indikerar näringsrika förhållanden. Den sammanvägda statusen för åren 2023, 2024 och 2025 klassificerades till Dålig status. Växtplanktonanalysen visar att Tisaren är starkt näringspåverkad.

    Vedevågssjön6076 södr

    Vid lokal Vedevågssjön6076 södr var biomassan mycket liten, klorofyllhalten låg och PTI-värdet högt, vilket gör att sammanvägd klassificering för 2025 blir Måttlig status. Kiselalger dominerade biomassan och vissa släkten visar på näringsrika förhållanden. Nålflagellaten Gonyostomum semen påträffades i provet men inte i sådan mängd att det påverkade bedömningen. Den sammanvägda statusen för de undersökta åren 2023 och 2025 klassificerades till God status.

    Vibysjön södr

    Vid lokal Vibysjön södr var biomassan låg, klorofyllhalten måttlig hög och PTI-värdet mycket högt, vilket gör att sammanvägd klassificering för 2025 blir Otillfredsställande status. Det potentiellt toxinproducerande cyanobakteriesläktet Dolichospermum dominerade växtplanktonbiomassan. Den sammanvägda statusen för de undersökta åren 2021, 2023 och 2025 klassificerades till Måttlig status jämfört med referensvärden för sjötypen.

    Download full text (pdf)
    Växtplankton i Örebro län 2025
  • Sundberg, Iréne
    Executive, Företag, Sweco.
    Kiselalger i Örebro län 2025: En undersökning av åtta vattendragslokaler2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sweco Sverige AB, Mölnlyckekontoret (tidigare Medins Havs- och Vattenkonsulter AB) har på uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro år 2025 utfört en undersökning av kiselalger, vilken omfattade åtta vattendrag inom den regionala miljöövervakningen.

    För statusklassning med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening användes kiselalgsindexet IPS. Stödparametrarna TDI (mängden näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta arter) har beaktats vid bedömningen. För surhetsklassning användes ACID-index. Riskflaggning för att andra typer av påverkan, än de som IPS och ACID är utvecklade för att visa (till exempel störningar i hydromorfologi, eller miljögiftspåverkan), gjordes med stödparametrarna missbildningsfrekvens, antal räknade taxa och diversitet.

    Svartån visade hög status, men sura förhållanden. Övriga lokaler uppvisade ingen surhetspåverkan utan klassades som nära neutrala, eller alkaliska. IPSindexet i Torsbroån östr hamnade i god status, men mycket nära måttlig. Ullersättersbäcken, Frösvidalsån och Älvtomtabäcken motsvarade måttlig status, men IPS-indexet i Frösvidalsån låg dock mycket nära gränsen mot god. Sämst resultat konstaterades i Rinkabybäcken, Lutabäcken och Torpabäcken norr med otillfredsställande status. IPS-indexet i Torpabäcken hamnade närmare måttlig status, men Lutabäcken närmare dålig. Störst andel av föroreningstoleranta arter hade dock Rinkabybäcken.

    Ingen av lokalerna i undersökningen riskflaggades för varken förhöjd missbildningsfrekvens, eller låga värden på antalet räknade arter och diversitet. Missbildningsanalysen indikerade dock att det kan finnas en svag påverkan av miljögifter i Rinkabybäcken, Älvtomtabäcken, Torpabäcken norr, Svartån vid Ågrena och Torsbroån östr (dock nära respektive mycket nära försumbar påverkan i Rinkabybäcken och Torsbroån).

    Download full text (pdf)
    Kiselalger i Örebro län 2025
  • Knulst, Johannes
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm.
    Per- och polyfluorerade ämnen (PFAS) i sjöar och vattendrag i Stockholms län: Provtagning och analys av länets ytvatten för bedömning av vattnets tillstånd och PFAS påverkan2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Stockholms län har undersökt spridningen av högfluorerade ämnen (PFAS) i länets ytvatten. Ett urval av 92 platser gjordes med hjälp av vattenförvaltningens påverkansanalys samt en prioritering enligt den regionala vattenförsörjningsplanen. Efter provtagning och analys av vatten från sjöar och vattendrag är slutsatsen att PFAS förekommer i hela länet. Halterna varierade mellan platser, medan de var relativt lika 2019 och 2021 för samma plats. Ämnesvis sammansättning av PFAS varierade mellan platserna. Fyndfrekvenser för ämnena varierade likaså, med fynd av PFBA, PFOA och PFOS som de vanligaste ämnena i både sjöar och vattendrag. Inga av de prioriterade reservvattentäkterna överskred riktvärdena för summa PFAS-11. Några reservvattentäkter hade överskridna gränsvärdeshalter av PFOS. PFOS överskred gränsvärdet för inlandsvatten, 0,65 nanogram per liter, på 52 procent av de undersökta platserna. Medelhalten för PFOS i relativt opåverkade ytvatten var 0,2 nanogram per liter. Medelvärdet av summa PFAS-26 i dessa relativt opåverkade ytvatten var 2,9 nanogram per liter, nästan enbart bestående av ämnen i PFAS-11 gruppen. Medelvärdet av summa PFAS-26 (varav 15 var kvantifierbara ämnen) för alla undersökta vatten var 19 nanogram per liter.På ett antal platser identifierades tydlig PFAS-påverkan på ytvattenkvaliteten. Vissa av dessa platser är sedan tidigare kända och relaterar till förorenade områden, med till exempel brandövningsplatser. Några påverkade platser var okända sedan tidigare och för dessa har Länsstyrelsen för avsikt att fördjupa kunskaperna om varifrån dessa PFAS-ämnen kan komma. Högsta uppmätta medelhalt PFOS var 66 nanogram per liter i ett vattendrag som också hade undersökningens högsta summa PFAS-11 medelhalt på 169 nanogram per liter. Undersökningen visar att mest troliga källor till de högsta uppmäta PFAS-värden består av förorenade markområden, utsläpp från deponier och återvinningsverksamheter samt avloppsreningsverk.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Hagström, Jonas
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm.
    Vattenkvaliteten i Tumbaåns avrinningsoråde 1997-20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trots genomförda åtgärder mot tillförsel av näringsämnen är övergödning fortfarande ett miljöproblem i delar av Tumbaåns tätortspåverkade avrinningsområde. För fosfor är halterna i sjöar och vattendrag relativt oförändrade sedan mätningarna inleddes 1997. Halterna av kväve visar en säkerställd minskning i flera av de vattendrag som ingår i undersökningarna. Detsamma gäller totalhalterna av organiskt kol. Den tydligaste trenden är att vattnets motståndskraft mot försurande ämnen har ökat under perioden.  

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Hagström, Jonas
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm.
    Miljögifter i abborre från sjöar i Tyresåns avrinningsområde2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Halter av miljögifter i abborre från sjöar i Tyresåns avrinningsområde är ofta förhållandevis höga när fisken kommer från tätortspåverkade sjöar. Detta samband gäller främst för halter av organiska miljögifter som PFAS-ämnen och polyklorerade bifenyler (PCB), men inte för kvicksilver. Halterna av kvicksilver varierar stort och ser inte ut att avspegla påverkan från lokala källor. Resultaten tyder på att belastningen av kvicksilver övervägande sker via nederbörden snarare än från lokala källor. En uppföljningsstudie i sjön Orlången visar att halter av kvicksilver och organiska miljögifter som PCB och polybromerade difenyletrar har ökat i abborre från sjön på senare tid. Denna haltökning kan bero på att sjöns produktivitet minskat efter genomförda åtgärder mot internbelastning av näringsämnet fosfor år 2019. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Hagström, Jonas
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm.
    Miljögifter i abborre från sjöar i Botkyrka kommun2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En miljögiftsundersökning av abborre infångad hösten 2022 visar att halter av ämnena PFOS och kvicksilver är kraftigt förhöjda i abborre från några sjöar i Botkyrka kommun. Resultaten har dels föranlett kommunen att utfärda kostrekommendationer för egenkonsumtion av fisk från dessa sjöar, dels att utföra ytterligare undersökningar av miljögifter i fisk från kommunens sjöar och då med fokus på förbättrat underlag till kostrekommendationer. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Naturvårdsverkets årsredovisning 20252026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Årsredovisningen är Naturvårdsverkets resultatrapport till regering och riksdag för verksamhetsåret som har gått. Den beskriver med text och siffror hur Naturvårdsverket har arbetat för att genomföra vårt uppdrag enligt instruktion och regleringsbrev, samt hur vi verkat för att uppnå miljömålen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Due, Linn
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Almasi, Alexandra
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Green, Frida
    Statistiska Centralbyrån, SCB.
    Monitoring Sustainable Plastics Use: A Bottom-Up Review of Indicators and Flow-Mapping Initiatives2026Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Based on a literature study this report reviews seven initiatives that map and monitor plastics flows. It covers three Swedish national efforts (Mapping of plastic flows in Sweden, indicators in the Swedish EPA’s Roadmap for Sustainable Use of Plastics, and National plastics-related statistics reported to Eurostat), one Nordic initiative (Harmonization and development of plastic statistics in the Nordic countries), one EU initiative (the Plastic Product Mass Flow Model), and two global or EU-global initiatives (the Circularity Metrics Lab – Plastics Module and the UNEP/UNITAR statistical guideline for measuring flows of plastic). Each initiative was described using a common template covering target audience, development phase, available data, data-collection methods, and plans for update.

    The report takes a bottom-up perspective. It begins with the Swedish context and then expands to Nordic, EU, and global initiatives to analyse and discuss how Swedish work connects to, complements, or could align with international frameworks. The comparison shows that initiatives differ in scope, methods, data sources, and maturity, and together provide a broad but not fully consistent picture of plastics use. Some are well established and updated regularly, while others are newer or still being developed.

    Across initiatives, two overarching challenges stand out. First, datasets are often incomplete, inconsistent, or not fully transparent, partly because reporting practices vary. This leads to reliance on assumptions and estimates for parameters such as product weights, polymer types, plastic content, waste fractions, and treatment shares. Second, several initiatives simplify parts of the plastic life cycle to keep analyses manageable, for example by excluding reuse, certain recycling steps, trade flows, or by using indicator products. These choices reduce detail and can limit comparability, but they also enable a coherent system overview when data are lacking.

    Looking ahead, the conclusions from this report highlight the need to balance indicator development with data generation and harmonised methods. Harmonisation efforts at Nordic and UN levels are essential for comparability over time and across countries, and their recommendations should be integrated into national work.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Gorokhova, Elena
    et al.
    Stockholms universitet, SU.
    Abel, Sebastian
    Stockholms universitet, SU.
    Alurralde, Gastón
    Stockholms universitet, SU.
    Eriksson Wiklund, Ann-Kristin
    Stockholms universitet, SU.
    Sobek, Anna
    Stockholms universitet, SU.
    Saladin, Yves
    Stockholms universitet, SU.
    Steigerwald, Sophie
    Stockholms universitet, SU.
    Sundelin, Brita
    Stockholms universitet, SU.
    Kumulativa effekter: Inkludering av icke-kemiska stressorer i indikatorn ReproIND. Projekt INSERT: integrering av övervakningsdata, fältstudier, experimentell forskning och indikatorutveckling2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I projektet INSERT samarbetade experter inom ekotoxikologi, miljökemi, ekologi och biokemi för att förbättra bedömningen av biologiska effekter enligt havsmiljödirektivet (MSFD). Projektet införlivade icke-kemiska stressfaktorer och utnyttjade de senaste framstegen inom bedömning av blandningstoxicitet och övervakning av föroreningar i Östersjön i syfte att åtgärda brister i traditionella riskbedömningar, som förbiser kumulativa miljöeffekter. Den integrerade metoden stöder pågående revideringar av övervaknings- och bedömningsstrategier för biologiska effekter. Projektresultaten kommuniceras till HELCOM och nationella miljömyndigheter för att främja miljöbedömning och förvaltning av Östersjön, både nationellt och internationellt. Projektet har finansierats med medel från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag som finansierar forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens kunskapsbehov. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Lindqvist, Magnus
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Gustafson, Andreas
    Väg- och transportforskningsinstitutet.
    Ögren, Mikael
    Göteborgs Universitet Arbets- och miljömedicin.
    Friman, Manne
    Soniqa AB .
    Kvalitetsmått för ljudmiljö i natur- och rekreationsområden2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tillgång till rekreationsområden utan påverkan av buller är viktigt för trivsel, välbefinnande och hälsa. Men god ljudmiljö handlar om mer än avsaknad av störande ljud, t.ex. möjliggöra för naturens egna ljud att framträda. Den ljudnivå som är önskvärd, och kan betecknas som god, varierar med vilken områdestyp det är. I rapporten beskrivs kvalitetsmått för ljud vid alla förekommande områden, från stadsparker till platser långt från mänsklig påverkan. Det finns också avsnitt om målnivåer och tillämpning av angivna kvalitetsmått samt resonemang om hur man kan arbeta med att förbättra ljudmiljön med hjälp av zonindelning. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Ahlm, Maria
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pernmyr, Elisabeth
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Utvärdering av åtgärder för minskat matsvinn Undertitel: Utvärdering av 10 svenska åtgärder med metod framtagen av EU:s Joint Research Centre2025Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det saknas ofta data och beskrivningar av effekten av genomförda åtgärder för minskat matsvinn både i Sverige, och internationellt. Rapporten ger en bild av effekten av ett urval genomförda åtgärder, men visar även på vad som är viktigt att tänka på vid utformning av förebyggande projekt. Detta projekt initierades för att undersöka och sprida kunskap om hur olika aktörer kan utvärdera effekten av de åtgärder för minskat matsvinn som de genomför. Inom ramen för projektet har därför tio olika initiativ för minskat matsvinn utvärderats enligt en internationell utvärderingsmetod framtagen av EU:s Joint Research Centre. Enligt metoden bedöms genomförda åtgärder utifrån sex kriterier: kvalitet i utformning, måluppfyllelse, ekonomisk och klimatmässig effektivitet, systempåverkan, långsiktig hållbarhet samt skalbarhet och överförbarhet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Olofsson, Jörgen
    et al.
    Arbets- och miljömedicin Syd.
    Almqvist, Åsa
    Arbets- och miljömedicin Syd.
    Hagvall, Lina
    Arbets- och miljömedicin Syd.
    Loive, Jonathan
    Arbets- och miljömedicin Syd.
    Tekavec, Eva
    Arbets- och miljömedicin Syd.
    Miljöhälsorapport Skåne Blekinge Kronoberg 20252026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vår hälsa påverkas i hög grad av miljön som vi vistas i. Kartläggning av miljörelaterad hälsa är därför ett viktigt verktyg för att möjliggöra en god och jämlik levnadsstandard för hela befolkningen och för att integrera miljö- och hälsoperspektiv i samhällsplaneringen.

    Miljöhälsorapporten är en regional sammanställning för Skåne, Blekinge och Kronoberg utifrån Folkhälsomyndighetens miljöhälsoenkät till vuxna. Enkäten, som skickades ut 2023, har genomförts vart åttonde år sedan 1999 - vilket gör det möjligt att följa utvecklingen över tid. Frågorna rör miljöfaktorer, besvärsupplevelser och hälsotillstånd.

    Miljöhälsorapport Skåne Blekinge Kronoberg 2025 är en viktig del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen och i folkhälsoarbetet. Resultaten visar både positiva och negativa trender men även på skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Några exempel:

    •Hushåll med låg inkomst upplever dålig luftkvalitet utanför bostaden i betydligt högre grad än hushåll med hög inkomst.

    •Dubbelt så många som bor i flerbostadshus jämfört med i småhus får sin sömn störd av trafikbuller.

    •Nästan hälften av unga kvinnor har en permanent tatuering, vilket är betydligt fler än tidigare. Nya epidemiologiska studier tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för melanom och lymfom.

    •Andelen rökare fortsätter minska, men trots detta ökar andelen som i hemmet utsätts för andras rökning.

    •Andelen som använder solskydd ökar - dock skyddar kvinnor sig i högre grad än män.

    •Hushåll med låg inkomst saknar i betydligt högre utsträckning tillgång till egen tomt eller uteplats än hushåll med hög inkomst.

    •Dubbelt så många besväras av att det är för varmt i bostaden under sommaren jämfört med i föregående enkät som skickades ut 2015.

    Rapporten vänder sig till de som påverkar vår miljö och vardag i sina beslut, som till exempel beslutsfattare och handläggare i kommuner, regioner och på länsstyrelser. Vi hoppas att den används som beslutsunderlag vid åtgärder och prioriteringar för att förebygga ohälsa, uppnå jämlik hälsa och i arbetet med Agenda 2030, miljömål och folkhälsomål. Rapporten är en viktig del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen och i folkhälsoarbetet.

    Miljöhälsorapport Skåne Blekinge Kronoberg 2025 har tagits fram av Arbets- och miljömedicin Syd (AMM Syd) på uppdrag av länsstyrelserna och regionerna.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Höjesjö, Johan
    et al.
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Austad, Benedikte
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Bäckrödingen – effekter på ekosystemet och metoder för att ta bort den2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I svenska sötvatten har den nordamerikanska bäckrödingen, introducerad i slutet av 1800-talet, etablerat sig i stora delar av landet och konkurrerar i dag med vår inhemska öring om föda och livsutrymme. Samtidigt kan även flodpärlmusslan påverkas, vars livscykel är beroende av laxfiskar som värdfisk. Denna rapport sammanfattar resultaten från forskningsprojektet NOBROOK, som genom fältstudier, reduceringsfiske och kontrollerade laboratorieförsök studerade direkta och indirekta effekter av bäckrödingens närvaro. Resultaten visar tydligt att bäckrödingen har en negativ effekt både direkt på öringens habitatval, födonisch och tillväxt men även indirekt genom att störa samspelet mellan flodpärlmusslan och vår inhemska öring. Projektet lyfter också vikten av att använda olika metoder såsom passiva fällor för att fiska ut bäckrödingen eftersom enbart elfiske riskerar att lämna kvar mer aggressiva och aktiva individer.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Danielsson, Linda
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Grundvattenkvalitet i Västra Götalands län: Utvärdering av regional miljöövervakning 2016–20202025Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Västra Götalands län bedrivs regional miljöövervakning av grundvatten för att följa upp tillståndet i miljön. Under 2016–2020 har provtagning genomförts av råvatten i kommunala grundvattentäkter, det vatten som vattenverken använder för att producera dricksvatten. Totalt har ca 90 vattentäkter provtagits i nästan 80 grundvattenförekomster inom vattenförvaltningen fördelat på ca 30 kommuner. 

    I nästan alla vattentäkter har analyserats basparametrar, metaller, bekämpningsmedel och PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser)samt vid behov även till exempel BTEX (bensen, toluen, etylbensen och xylener), alifater, PAH (polycykliska aromatiska kolväten), fenoler och ftalater. 

    En utvärdering av analysresultaten har gjorts där högsta värdet som har uppmätts i vattentäkterna har jämförts med Sveriges geologiska undersöknings bedömningsgrunder och riktvärden samt Vattenmyndighetens riktvärden. Utifrån utvärderingen har bland annat följande konstaterats:

     • Motståndskraften mot försurning är oftast tillräcklig för att behålla ett acceptabelt pH, men i ungefär en sjättedel av vattentäkterna är alkaliniteten otillräcklig. 

    • Konduktivitet, klorid- och sulfathalten varierar och påverkas i länet ofta av naturliga förhållanden. I två vattentäkter förekommer halter över riktvärdet för klorid och i en för sulfat.

    • Nitrathalterna varierar främst från låga till måttliga. Ungefär 60% bedöms vara påverkade av mänsklig verksamhet (>2 mg/l), men riktvärdet överskrids bara i en vattentäkt.

    • Fosfathalterna är huvudsakligen mycket låga till låga, men måttliga halter och högre förekommer. Halter över riktvärdet har uppmätts i en vattentäkt. 

    • Många metaller förekommer naturligt i grundvatten, men kan även vara ett resultat av mänsklig påverkan. Uppmätta halter av arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver och uran är huvudsakligen mycket låga till låga och inga halter över vända trend eller riktvärdet förekommer. För nickel och zink är uppmätta halter vanligen mycket låga till måttliga, men halter över riktvärdet har påvisats för nickel i en vattentäkt och för zink i en annan. 

    • Fynd av bekämpningsmedel i grundvattnet är vanligt i länet och har påvisats i mer än hälften av de provtagna vattentäkterna, men halterna är i de flesta fall låga. I en vattentäkt tangerar halterna riktvärdet för ett enskilt bekämpningsmedel. 

    • Förekomst av PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är vanligt och har påvisats i hälften av de provtagna vattentäkterna. I de flesta fallen är halterna av summa PFAS11 låga och inga halter över Vattenmyndighetens riktvärde på 90 ng/l har påvisats. I fem vattentäkter överskrids/tangeras SGU:s nya tröskelvärde för summa PFAS24. 

    Sammanfattningsvis så förekommer det halter över SGU:s och Vattenmyndighetens riktvärden i länets grundvattentäkter, men inte i någon större omfattning. Fynd av bekämpningsmedel och PFAS i låga halter är däremot vanligt. 

    Fler undersökningar i vattentäkterna behövs där det bara finns ett fåtal analysresultat för att få bättre tillförlitlighet i bedömningen av tillståndet, eftersom halterna kan variera över tid. Vid riskbedömning och statusklassning av grundvattenförekomster inom vattenförvaltningen är analysresultat för vattentäkter en viktig del. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Elmberg, Johan
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Månsson, Johan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Från fält till flyttväg: Adaptiv förvaltning2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Elmberg, Johan
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Månsson, Johan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Från fält till flyttväg: Intressegrupper och gåsförvaltning2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Elmberg, Johan
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Månsson, Johan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Eriksson, Louise
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Från fält till flyttväg: Intressegrupper och gåsförvaltning2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Månsson, Johan
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Elmberg, Johan
    Högskolan Kristianstad.
    Från fält till flyttväg: Att förebygga gässens skador på gröda2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Månsson, Johan
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Elmberg, Johan
    Högskolan Kristianstad.
    Från fält till flyttväg: Grågässens nya flyttvanor2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Domeij, Frida
    et al.
    Arbets- och miljömedicin Linköping.
    Helmfrid, Ingela
    Arbets- och miljömedicin Linköping, (2):Linnéuniversitetet Kalmar .
    Ljunggren, Stefan
    Arbets- och miljömedicin Linköping.
    Augustsson, Anna
    Linnéuniversitetet Kalmar .
    Tibblin, Petter
    Linnéuniversitetet Kalmar .
    Exponering för PFAS4 vid konsumtion av insjöfisk2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver olika scenarier hur intag av insjöfisk påverkar exponeringen av PFAS.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Florin, Ann-Britt
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Naddafi, Rahmat
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ljungberg, Peter
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Persson, Anders
    Lunds universitet, LU.
    Mccallum, Erin
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Persson, Lo
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Tamario, Carl
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Bostedt, Göran
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Svartmunnad smörbult – förvandla risk till resurs2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar resultat från ett projekt med syfte att kvantifiera effekten av svartmunnad smörbult i svenska vatten, utveckla nya metoder för att minska spridning och begränsa täthet, samt att undersöka potentialen att nyttja arten som resurs. Modellering pekar på att en invasion av svartmunnad smörbult gynnar förekomst av rovfiskar medan sik och skrubbskädda minskar. Experiment tyder på att arten kan vara en risk för laxfiskars lek. Ekonomiska analyser visar en negativ effekt på värdet av fritidsfisket. Projektet visar också att befintliga barriärer i flodsystem och hög hastighet i slitsrännor kan sakta ned men inte hindra spridning. Rovfiskar visade sig i både fält och experiment äta stor mängd svartmunnad smörbult och även i modeller ha en negativ effekt på dess förekomst i kustvatten. Det bör därför gå att begränsa smörbulten genom att stärka rovfiskbestånden.  Projektet modifierade även vanliga fiskeredskap som ryssjor att fånga smörbult effektivt men släppa ut bifångst.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Ekman, Erika
    et al.
    Trossa AB.
    Wachtmeister, Johanna
    Trossa AB.
    Norberg, Oscar
    Trossa AB.
    Verification of Recycled and Bio-based Plastics, Suggesting control elements to ensure credible claims2026Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report reviews existing verification and certification systems and assesses how well they provide credible assurance across the plastics value chain. The analysis draws on desktop research, stakeholder interviews, and a systematic review of certification schemes and chain of custody models. It identifies the control elements needed for credibility, such as auditor competence, audit frequency, documentation practices, supplier due diligence, and transparent communication, and evaluates how consistently current systems apply them.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Andersson, Patrik
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Liljelind, Per
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Hjelt, Maria
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Analyser av miljöföroreningar i mammor från kohorten Northpop som finns i norra Sverige.2026Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Lövquist, Alexandra
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Lorentzen, Johhny
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Flyckt, Marie
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Axelsson, Östen
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Merrit, Ann-Sophie
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Hälsorelaterad miljöövervakning Cancerframkallande ämnen i tätortsluft: Personlig exponering och bakgrundsmätning i Stockholm 20242026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna studie mättes personburen exponering för bensen, 1,3-butadien, formaldehyd och kvävedioxid i Stockholm under hösten 2024. Totalt deltog 40 slumpmässigt utvalda personer folkbokförda i Stockholms stad, 22–60 år gamla (22 kvinnor och 18 män). Svarsfrekvensen var 30 %. Samtliga genomförde en veckas personburen provtagning och hälften deltog även i en andra mätvecka. Parallellt genomfördes sex veckors stationära mätningar vid två utomhusplatser på Södermalm: en urban bakgrundsstation på taknivå och en trafiknära station på gatunivå. Resultaten visar en tydlig och långsiktig minskning av halterna av samtliga ämnen sedan den första mätningen 2003, med de lägsta nivåerna hittills uppmätta 2024. Medianhalterna i de personburna mätningarna var 0,54 μg/m³ för bensen, 0,034 μg/m³ för 1,3-butadien, 7,7 μg/m³ för formaldehyd och 9,2 μg/m³ för kvävedioxid. Dessa resultat ligger under gällande miljökvalitetsmål, även om förhöjda halter observerades hos vissa deltagare i samband med exempelvis rökning, gasspis, målning eller vedeldning. Som i tidigare HÄMI-omgångar var personburna halter generellt högre än stationära halter i urban bakgrund på taknivå. Detta understryker att personburna mätningar utgör ett viktigt komplement till stationära mätningar och modelleringar. För kvävedioxid noterades att trafiknära gatunivåer ibland översteg de personburna halterna, vilket speglar påverkan från intensiva trafikmiljöer

     

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Sundberg, Irene
    Executive, Företag, Sweco.
    Kiselalger i Blekinge län 2024: en undersökning av nio vattendragslokaler2024Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Lundh, Thomas
    et al.
    Lunds universitet, LU.
    Broberg, Karin
    Lunds universitet, LU.
    Åkerberg Krook, Else
    Lunds universitet, LU.
    Tidstrender för bly, kadmium och kvicksilver hos barn – uppdatering 20242026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mätningar av bly, kadmium och kvicksilver i barn boende utanför Landskrona 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Månsson, Johan
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Eriksson, Louise
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Elmberg, Johan
    Högskolan Kristianstad.
    Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat. FAKTABLAD 4: Vilka fält väljer gässen?

    Download full text (pdf)
    FAKTABLAD 4
  • Elmberg, Johan
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Månsson, Johan
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Eriksson, Louise
    Umeå universitet, UmU.
    Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat. FAKTABLAD 5: Adaptiv förvaltning 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Elmberg, Johan
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Månsson, Johan
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Eriksson, Louise
    Umeå universitet, UmU.
    Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat. FAKTABLAD 3: Intressegrupper och gåsförvaltning 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Elmberg, Johan
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Månsson, Johan
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Eriksson, Louise
    Umeå universitet, UmU.
    Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat. FAKTABLAD 2: Att förebygga gässens skador på gröda 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Elmberg, Johan
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Månsson, Johan
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Eriksson, Louise
    Umeå universitet, UmU.
    Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat. FAKTABLAD 1: Grågässens nya flyttvanor

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Spaan, Kyra
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Savvidou, Eleni
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Rensmo, Amanda
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Benskin, Jonathan
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Cousins, Ian
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Screening of fluorinated substances used in lithium-ion batteries2025Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lithium-ion batteries (LIBs) are key to modern energy storage due to their high energy density and rechargeability. LIB components contain fluorinated compounds, including ionic liquid anions such as hexafluorophosphate (PF6-), tetrafluoroborate (BF4-) and bis(trifluoromethanesulfonyl)imide (TFSI) in electrolytes. However, limited data exist on emissions and environmental behaviour of these substances across the LIB lifecycle. This screening study aimed to detect fluorinated substances linked to LIBs in water near three Swedish sites: a recycling facility (Stena Metall AB, Halmstad), an R&D center (Northvolt Labs, Västerås), and a landfill (Sofielund, Stockholm), as well as in wastewater treatment effluent from four cities and drinking water from two cities. The two inorganic fluorinated compounds, PF6- and BF4-, were measured at levels up to 39 000 ng/L and 2 400 ng/L, respectively, near the industrial site in Halmstad. Of the three bis-perfluoroalkyl sulfonimide (bisFASI) homologues analysed, TFSI was the most prevalent. Around the recycling facility, TFSI was measured at 33-82 ng/L, and at even higher concentrations downstream of the site in a nature reserve (106 ng/L). TFSI was present in the wastewater treatment plant effluents from all four cities, at concentrations ranging from 0.4 to 2.1 ng/L. Trifluoroacetic acid (TFA) was the dominant fluorinated substance across most samples, whereas other short-chain PFAS and inorganic ions, including BF4-, TFMS, PFPrS, PFBS, PFHxS (linear [L] and branched [br]), and TFSI, exhibited site-specific occurrence. These results demonstrate that LIB-associated fluorinated substances are present in the environment and at elevated concentrations around recycling and waste management sites. This screening study highlights the need for expanded monitoring and improved treatment strategies to minimize the emissions of these hazardous chemicals into the environment. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Blixt, Torbjörn
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Östergötland.
    Inventering av insekter på två brandfält i Ydre kommun 20232025Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Hazel, Wilson
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Pelagia Nature & Environment AB.
    Kiselalger i Västra Götalands län 2025 – En undersökning av 15 vattendragslokaler inom regional miljöövervakning2025Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Pelagia Nature & Environment AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län utfört analys av kiselalger och sammanställning av denna rapport inom regional miljöövervakning. Provtagningen utfördes år 2025 vid 15 lokaler i Västra Götalands län och utfördes av Länsstyrelsen Västra Götaland. Provtagningen och analyserna utfördes enligt gällande standarder, föreskrifter och handledningar. Pelagia är ett ackrediterat organ för provtagning och analys av kiselalger. Två index beaktas vid klassificering utifrån kiselalger; IPS (Indice de Polluosensibilité Spécifique) och ACID (ACidity Index for Diatoms). IPS indikerar näringsbelastning och ACID indikerar surhetsförhållanden i vattnet. Utöver dessa två index används stödparametrarna %PT (Pollution Tolerant valves), som indikerar organisk förorening, och TDI (Trophic Diatom Index), som indikerar näringsbelastning, som stöd vid tolkningen av statusklassificeringen. Riskflaggning för andra typer av påverkan, än de som IPS och ACID är utvecklade för att visa, gjordes med stödparametrarna missbildningsfrekvens, antal räknade taxa och diversitet. Förekomst av missbildningar kan tyda på någon miljögiftspåverkan (t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande).Resultatet från undersökningarna visade att IPS-index motsvarade hög status vid två lokaler: Kvarntorpsbäcken och Lillån vid Härja. Kvarntorpsbäcken hade ett ACID-index som indikerade mycket sura förhållanden, medan ACIDvärdena vid alla övriga lokaler tydde på nära neutrala eller alkaliska förhållanden. God status, med avseende på IPS, påvisades vid Hjoån, Hornån, Lidan, och Stålkvarnebäcken. Inom ramarna för Måttlig status hamnade Dänningen, Valboån, Årnäsån, och Ätran. Vid Valboån låg IPS-värdet nära gränsen till God status, men det höga TDI-värdet vid lokalen styrker klassificeringen. Otillfredsställande status noterades vid fem lokaler: Broälven, Dälpan, Skeppsbrobäcken, Ängebäcken, och Överbyån. Av dessa lokaler ligger IPS-värdet vid Ängebäcken och Överbyån nära gränsen mot Måttlig status, men stödparametrarna TDI och %PT visade på stark/mycket stark respektive mycket stark påverkan vid lokalerna. Inga lokaler riskflaggades på grund av missbildningar, låg diversitet eller lågt antal räknade taxa. Andelen missbildningar motsvarade försumbar miljögiftspåverkan vid samtliga lokaler utom Lillån vid Härja, därmissbildningsfrekvensen låg precis på gränsen mellan försumbar och svag påverkan av miljögifter

    Download full text (pdf)
    Rapport Kiselalger Västra Götaland 2025
  • Thorfve, Stefan
    VFK Vatten & Fiskevårdskonsult IT.
    Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 20242025Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under perioden 15 juli till 8 augusti år 2024 genomfördes elfiskeundersökningar på 84 lokaler i vattensystem inom och i nära anslutning till Jönköpings län. Mycket höga flödesförhållanden under juli innan uppstarten av elfisket gjorde att många lokaler i länets västra delar inventerades vid höga flöden. Senare delen av juli var nederbörden liten så flödena ändrades succesivt till mer normala förhållanden.

    Vattentemperaturer var relativt normala. Flödesförhållandena bedöms ha påverkat fångsteffektiviteten negativt då fisk migrerar från områden under dessa förhållanden. Under 2024 fångades sammanlagt nio fiskarter samt signalkräfta. Öringen var vanligast förekommande art (96,8 procent) på samma nivå som föregående tre-årsperiod. Förekomsten av signalkräfta i vattendragen ligger på normalt höga nivåer på drygt 80 procent. Två arter, nejonöga och abborre ökade i omfattning under 2024. Antalet arter för respektive lokal varierade mellan 1–7 där majoriteten av lokalerna hade en förekomst av 2–4 arter (medelförekomst 3,15). Noterbart är att ingen flodkräfta fångades på någon lokal där det tidigare funnits. Lake och mört förekom i fler lokaler än närmast föreliggande inventering i samma lokal. Detta innebar en generell sänkning av VIX då andel av toleranta arter ökar.

    Vid en jämförelse mellan lokalerna som ingår i länsstyrelsens program år 2024, visar det sig att tätheterna av öringungar sammantaget minskat i alla vattensystem i jämförelse med föregående 10-årsperiod. Liksom tidigare år är öringtätheterna högst i Motala ströms vattensystem där det finns sjövandrande bestånd från Vättern. En test utfördes med lokalernas normalyta, där man tar bort effekten av varierade flöden mellan olika år. Den visar att tätheterna av öringungar och äldre öring är på signifikant lägre nivåer på länsnivå och Nissans vattensystem i jämförelse med närmast föregående inventering. Skillnaden var ännu tydligare vid en jämförelse mot föregående 10-årsperiod med signifikant lägre tätheter under 2024. På länsnivå och i Nissans vattensystem gällde det både öringungar och äldre öring. Försämring av öringtätheterna bedöms vara mer av kortsiktig karaktär då medelfångstern från de senaste fyra åren inte skilde sig signifikant på föregående åtta års inventeringar. Sammantaget var tätheterna över lag lägre under 2024.

    En analys av VIX visar på ett signifikant lägre värde på indexet under år 2024 i jämförelse med närmast föregående elfisketillfälle på länsnivå och i Motala ströms vattensystem. Analysen visar även vattenföringens betydelse för VIX då 2024 års inventerade lokaler skiljer sig i grad då jämförelserna görs mellan inventeringar olika år där flödet avviker mellan åren. Länsstyrelsens sammanvägda ekologiska statusklassning(expertbedömning) tar hänsyn till detta och andra förekommande brister i VIX vilket innebar justering av VIX-klassning på 26 lokaler (31 procent), varav 19 fick högre klassning och sju lägre. Anledningen till detta bedöms främst vara orsakade av förändrade tätheter av öringungar då habitatet överlag blir sämre vid höga flöden (vilka var mycket höga innan inventeringen startade). Även förekomst av enstaka mer toleranta arter påverkar VIX negativt. Justerat resultat visar att totalt 56 lokaler (67 procent) hade god eller hög status. En lokal bedömdes ha dålig status.

    Försurningspåverkan, som främst baseras på förekomsten av försurningskänsliga årsungar av fiskar och kräftor, bedöms sammantaget vara låg i länet då 79 lokaler av 84 bedöms ha optimal eller nära optimal reproduktion, det vill säga uppfyller kalkmålet. I jämförelse med närmast föregående elfisketillfälle visar det sig att bedömd försurningspåverkan ökat på elva lokaler och minskat på fyra.

    Sammantaget visar resultatet under år 2024 generellt på (1) lägre tätheter av öring, (2) lägre VIX och (3) marginellt ökad försurningspåverkan. Delar av detta kan hänföras till mycket höga flöden och nederbördsmängder under perioden innan inventeringen påbörjades den 15 juli. Nya undersökningar under mer normala förhållanden kommande år kommer att ge svar på om det handlar om en temporär förändring eller inte.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Pröjts, Jan
    et al.
    Ekologigruppen Ekoplan AB.
    Holmström, Cecilia
    Ekologigruppen Ekoplan AB.
    Bottenfauna i Jönköpings län 2024. En undersökning av bottenfauna på åtta lokaler i rinnande vatten2025Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Linderfalk, Rasmus
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Hästsjön 20242025Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en utvärdering av det nätprovfiske som genomfördes i Hästsjön under tre nätter 6-9 augusti 2024. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning, generera underlag för statusbedömning inom vattenförvaltningen samt att resultatet ska ligga till grund för fiske[1]vårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Det standardiserade nätprovfisket finansierades av Hästsjöns fiskevårdsområdesförening. Fältarbetet utfördes av personal från Länsstyrelsen med hjälp från fiskevårdsområdesföreningen.

    Under provfisket fångades abborre, gädda, mört, siklöja och sutare. Fångsten dominerades av abborre följt av mört. Den totala fångsten per bottensatt nät var dubbelt så stor jämfört med nätprovfisket 2012 och stor i relation till sjöar på sydsvenska höglandet. Fångsten per pelagiskt nät har ökat mer än i bottensatta nät. Jämfört med sjöar på höglandet var fångsten per pelagiskt nät mycket stor, vilket delvis är en effekt av att endast djupzonen närmast ytan fiskades på grund av sjöns ringa djup.

    Fångsten av abborre var stor i relation till sjöar på höglandet och har ökat kraftigt jämfört med föregående nätprovfiske. Att ökade fångster kan ses i en större del av längdfördelningen tyder på att abborren tål dagens fisketryck. Ökningen av antalet abborrar över 350 millimeter var ovanligt omfattande. Medelstorleken har trots det minskat sedan 2012, vilket förklaras av den stora ökningen av årsyngel.

    Fångsten av mört var även vid provfisket 2024 stor i relation till sjöar på höglandet, vilket bekräftar bilden av att förekomsten av mört är omfattande i Hästsjön. Jämfört med 2012 var den största skillnaden att det fångades betydligt fler mörtar under 100 millimeter. Årsklassers styrka varierar naturligt och kan förmodligen delvis förklara skillnaden jämfört med 2012. Att mörtsamhällen domineras av små individer kan också vara ett tecken på påverkan av övergödning.

    Fångsten av siklöja var normal i relation till sjöar på höglandet och antyder att beståndet är någorlunda stabilt. Samtidigt har bestånd av siklöja i många sjöar problem och uppvisar minskade fångster i nätprovfisken varför en normal fångst per ansträngning inte behöver vara likvärdigt med ett opåverkat bestånd. Även i Hästsjön fångades färre individer per nät jämfört med 2012.

    Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara måttlig, vilket är en försämring från senaste nätprovfisket. Fångsten antyder en viss påverkan av övergödning. Framför allt i form av den stora fångsten per ansträngning. Däremot var fångsten av abborre i relation till mört större än i många sjöar påverkade av övergödning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Jonsson, Nina
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Tärnåsen, Ingela
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Lindell, Niklas
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Kalkningar i Lagan och Helgeå. Utvärdering av måluppfyllelse och effekter 2021–20232025Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna utvärdering gäller Lagans och Helgeås vattensystem för perioden 2021–2023. Lagans och Helgeås avrinningsområden ligger i en del av länet där försurningsproblemen är stora. En näringsfattig berggrund och en rik nederbörd bidrar till problemen. Även om nedfallet av försurande svavel i området har minskat kraftigt sedan slutet på 80-talet, visar provtagningar i trendsjöar och referensvattendrag att försurningssituationen fortfarande är allvarlig. De västra delarna av Lagans avrinningsområde är värst drabbade av försurning, medan huvudfåran och delar öster om huvudfåran inte är lika försurningspåverkade.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Schagerström, Ellen
    BioLogik.
    Djuputbredning större rovmärla i Vättern. Dykinventering vid Hästholmen och  Visingsö hamn 20242025Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Större rovmärla (Dikerogammarus villosus) upptäcktes i Vättern under en standardiserad undersökning av bottenlevande smådjur hösten 2022 och artbestämdes på vintern 2023. Större rovmärla är en invasiv främmande märlkräfta som har stor påverkan på ekosystem där den normalt inte ska finnas.

    För att utreda möjlig påverkan på sjöns ekosystem har Länsstyrelserna i Jönköping och Östergötland försökt ta reda på hur djupt arten finns i Vättern. En metod som testades var inventering med dykare. Resultatet redovisas här som en del av det projekt som beviljades medel av Havs[1]och Vattenmyndigheten i november 2023

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Bjelke, Ulf
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    von Wachenfeldt, Eddie
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Carlsson, Maria
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Större rovmärla i Vättern. En kunskapssammanställning 20242025Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Större rovmärla (Dikerogammarus villosus) upptäcktes i Vättern under en standardiserad undersökning av bottenlevande smådjur hösten 2022 och artbestämdes på vintern 2023. Fyndet skapade stora rubriker och arten har sedan dess bedömts i högsta klassen för invasivitet (Mycket hög risk, SE). Effekten är tydlig i Vättern där större rovmärla tagit över helt längs långa strandsträckor, än så länge främst längs östra och södra delen från Motalaviken ner till Jönköping.

    För att ta reda på mer om större rovmärla och riskerna med den har Länsstyrelserna i Jönköping och Östergötland låtit SLU Artdatabanken sammanställa information om artens ekologi, vilka naturvärden den kan hota i Vätterns tillflöden och om det finns några möjliga åtgärder mot fortsatt spridning. Resultatet redovisas här som en del av det projekt som beviljades medel av Havs- och Vattenmyndigheten i november 2023.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Linderfalk, Rasmus
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Stråken 20242025Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en utvärdering av det nätprovfiske som genomfördes i Stråken under fyra nätter 5-9 augusti 2024. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen samt att provfisket ska ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Det standardiserade nätprovfisket finansierades av Jönköpings kommun, Habo kommun, Mullsjö kommun och Stråkens fiskevårdsområdesförening.

    Under provfisket fångades abborre, benlöja, braxen, gers, gädda, mört och siklöja. Fångstvikten dominerades av abborre följt av mört. Den totala fångsten per bottensatt och pelagiskt nät var liten i relation till andra sjöar på sydsvenska höglandet och har inte förändrats i nämnvärd utsträckning i genomförda nätprovfisken sedan 2004.

    Fångsterna av abborre tyder på ett stabilt men förhållandevis litet bestånd. Fångsten tyder på att abborren inte är påverkad av yttre påverkan av betydande karaktär. Även fångsten av mört var liten. Fångsten har dessutom minskat jämfört med för 20 år sedan, vilket kan hänga samman med minskade näringshalter. Siklöja fångades främst i pelagiska nät där de var den dominerande arten.

    Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara god, vilket är samma bedömning som vid senaste nätprovfisket. Det ska dock sägas att bedömningen inte har tagit hänsyn till det svaga bestånd av öring som finns i Stråken.

    Stråkens fiskevårdsområdesförening är en aktiv förening. I rapporten presenteras åtgärdsförslag som föreningen kan välja att arbeta vidare med. Det bedöms vara prioriterat att införa ett förbud mot att fånga öring. För att framöver kunna ge bättre rekommendationer och i synnerhet om rovfisk föreslås föreningen att utöver att kontinuerligt utföra uppföljande nätprovfisken även samla in fångststatistik från fisket. I synnerhet för gädda, men även stora abborrar.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Linderfalk, Rasmus
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Jönköpings kommun 2024. Munksjön och Rogbergasjön2025Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en utvärdering av de nätprovfisken som genomfördes i Munksjön och Rogbergasjön 19-23 augusti 2024. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen samt att provfisket ska ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Undersökningarna finansierades av Jönköpings kommun som också är fiskerättsägare i Munksjön.

    Under provfisket i Munksjön 2024 fångades abborre, benlöja, björkna, braxen, gers, gös, mört, nors, sarv och öring. Fångstvikten dominerades av abborre, följt av mört och braxen. Den totala fångsten per nät var normal i relation till andra sjöar i ekoregion 4. Det finns dock skäl att misstänka att syrehalten i vattenprofilen påverkade fiskens uppehållsplats och därför också fångstens storlek negativt. Jämfört med de två tidigare provfisketillfällena har fångstvikten per nät halverats. Balansen mellan de olika fiskarterna har i någon väsentlig mening inte förändrats sett till fångstvikt. Andelen abborrar av den totala fångsten var dock den lägsta som uppmätts under perioden 2002-2024. Fångsten av gös tyder på ett litet bestånd. Fångsten av yngel har ökat och kan tyda på att gösen är på väg att ytterligare etablera sig i Munksjön.

    Såväl EQR8 som E-index indikerar god status. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms efter expertgranskning ändå vara måttlig. Den låga fångsten per nät bedöms vara orsaken till att E-index inte indikerar påverkan av övergödning 2024. Att det finns skäl att misstänka att fångsten var en underskattning på grund av låg syrehalt motiverar att den ekologisk status med avseende på fisk ändå bedöms som måttlig.

    Under provfisket i Rogbergasjön 2024 fångades abborre, gädda, mört och sutare. Fångstvikten dominerades av mört, följt av gädda, abborre och sutare. Den totala fångsten per nät var stor i relation till andra sjöar i ekoregion 7. Resultatet tyder på att Rogbergasjön är fiskrik och påverkad av övergödning. Fångsten av mört var mycket stor. Utvecklingen sedan provfisket 2012 indikerar att balansen i fisksamhället snarare har förskjutits mot att vara mer karpfiskdominerat. Den ekologiska statusen bedöms vara måttlig och fiskindexen (E-index och EQR8) indikerar att fisksamhället är påverkat av övergödning. Framför allt var det den stora fångsten som fick negativt genomslag. Men även den låga kvoten av abborre jämfört med karpfisk och abborrens låga medelstorlek bidrog till att fiskindexens negativa utslag.

    Download full text (pdf)
    fulltext