Publications
1234567 35 - 84 of 7272
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Sjölund, Amanda
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Malefors, Christopher
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Eriksson, Mattias
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Återkoppling för minskat livsmedelsavfall i hushåll2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar resultat från ett projekt med syfte att utveckla och testa metoder för att mäta och minska hushållens livsmedelsavfall. Genom användning av ett digitalt mätverktyg med automatiserad registrering har detaljerade data om hushållens livsmedelsavfall samlats in över lång tid. Resultaten visar att livsmedelsavfall varierar kraftigt över tid och mellan hushåll, vilket innebär att korta mätperioder riskerar att ge missvisande resultat. Studien visar också att traditionella metoder, såsom enkäter, tenderar att underskatta mängden livsmedelsavfall. Projektet ger även insikter i livsmedelsavfallets sammansättning och dess miljömässiga och ekonomiska konsekvenser, samt visar att återkoppling till hushåll har begränsad effekt som enskild åtgärd. Sammantaget bidrar rapporten med ny kunskap om hur livsmedelsavfall kan mätas mer tillförlitligt och hur åtgärder kan utformas för att vara mer effektiva.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Johansson, Alvina
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Dressel, Sabrina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Eriksson, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Sandström, Camilla
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Viltvårdsavgiften: Analys av förändringar i antalet lösta jaktkort över tid2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under flera år har antalet personer som löser statligt jaktkort genom att betala viltvårdsavgiften minskat. Mot den bakgrunden publicerades år 2018 rapporten ”Viltvårdsavgiften – en studie av svenskarnas vilja att betala det statliga jaktkortet”. Rapporten pekade på att utvecklingen inte kunde förklaras enbart av en orsak, utan verkade hänga ihop med större förändringar i samhället. Sedan dess har samhället förändrats ytterligare och därför gav Naturvårdsverket samma forskargrupp i uppdrag att göra en uppföljande studie. Med hjälp av nyare registeruppgifter och nya undersökningar har de fördjupat analysen. Den här rapporten är slutredovisningen av det arbetet. Resultaten av den uppföljande rapporten visar även den att minskningen av antalet lösta jaktkort inte beror på en enda orsak. I stället handlar det om flera samverkande faktorer, som förändringar i befolkningen, hur lätt eller svårt det är att få tillgång till jaktmarker, hur regler och administrativa system är utformade samt människors kunskap, vanor och syn på regler och ansvar. Samtidigt visar studien att stödet för jakt i samhället fortfarande är starkt och ganska oförändrat över tid. Naturvårdsverket ser rapporten som en del av ett långsiktigt arbete för att bättre förstå hur förutsättningarna för jakt förändras. Målet är att stärka grunden för en fungerande, accepterad och hållbar viltförvaltning i Sverige. Det är därför glädjande att vi under senaste jaktåret sett en tendens att minskningen har upphört och trenden nu ser ut att vända.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Genell, Anders
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).
    Gustafson, Andreas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).
    KÄLLDATA FÖR ELFORDON: Analys av tillgängliga data i litteraturen och deras lämplighet för Nord2000 i Sverige2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Andelen elfordon har ökat de senaste åren och kommer enligt prognoser att ytterligare öka markant de kommande åren. I den gällande ”Användarhandledning för beräkning av buller från väg- och spårtrafik för svenskt bruk, Version 1.0 2024-12-20” presenteras källdata för elfordon som baseras på befintliga data från olika projekt där buller från enstaka fordon mätts. Denna rapport presenterar en genomgång av publicerade data för bulleremission från elfordon som underlag för eventuell komplettering av de som ingår i användarhandledningen, inklusive analys av hur välpublicerade data tar hänsyn till olika mekanismer och utstrålningsegenskaper samt hur väl de är lämpade för svenska förhållanden.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Köppä, Viktoria
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Thurfjell, Henrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences. SLU Swedish Species Information Centre.
    da Silva, Jessica
    South African National Biodiversity Institute.
    Hoban, Sean
    The Morton Arboretum.
    Mastretta-Yanes, Alicia
    Kew Gardens.
    Laikre, Linda
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Monitoring genetic diversity in Sweden with new indicators for the CBD Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework2026Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In December 2022, the Fifteenth Conference of the Parties (COP 15) to the Convention on Biological Diversity (CBD) agreed on a new global framework for biological diversity – the Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework (GBF). The GBF is associated with a monitoring framework that includes the monitoring of genetic diversity through a headline indicator (A.4): the proportion of populations within species with an effective population size (Ne) >500 and a complementary indicator (A.CY.22): the proportion of populations maintained within species. As these indicators can be assessed without the use of genetic data, they are often referred to as proxy indicators. A third indicator for genetic diversity has also been proposed: the number of species and populations for which genetic diversity is monitored using DNA-based methods. International efforts are ongoing to provide guidelines for assessing these indicators at national levels. In this report, methods are developed and applied to calculate genetic diversity indicators for over 100 species in Sweden, using already existing data from the red-listing process, species’ National Action Plans, the Swedish national biogeographic survey, citizen science data, scientific articles, reports, and taxonomic expert consultations. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Weslien, Kajsa
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Boström, Gustaf
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gönczi, Mikaela
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindström, Bodil
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Trifluoroättiksyra (TFA) i yt- och grundvatten från jordbruksområden, 2021, 2022 och 2025: Användning och fynd av växtskyddsmedel som kan bilda TFA samt fynd av TFA i miljöövervakningens typområden2026Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Hagberg, Jessika
    et al.
    Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset Örebro.
    Levalier, Sofia
    Örebro universitet.
    Prevazi, Christina
    Örebro universitet.
    Wirén, Anders
    Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset Örebro.
    Kärrman, Anna
    Örebro universitet.
    Miljömedicinsk undersökning av perfluorpropionsyra, PFPrA, i serum och urin2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den lilla orten Forsby i Vingåkers kommun upptäcktes i april 2025 förhöjda halter av perfluorpropionsyra (PFPrA) i det kommunala dricksvattnet. Den uppmätta koncentrationen på cirka 7 000 ng/l är, såvitt vi vet, den högsta dokumenterade halten av PFPrA i dricksvatten globalt och totalt påverkades 29 hushåll. Livsmedelsverket genomförde en riskbedömning, och baserat på denna samt försiktighetsprincipen beslutades att det förorenade dricksvattnet skulle ersättas med vatten från ett annat vattenverk. För närvarande finns mycket begränsad kunskap om hur PFPrA elimineras från kroppen. Den aktuella studien genomfördes som en miljömedicinsk undersökning med syfte att förbättra kunskapsläget kring PFPrA:s ackumulering i serum och urin samt dess eliminationshastighet efter avslutad exponering. En studiegrupp bestående av nio personer boende i Forsby och som i huvudsak konsumerade dricksvatten från området rekryterades och deltog i sju på varandra följande provtagningstillfällen mellan april och september. Serum-, helblods- och urinprover samlades in från studiegruppen. Därutöver erbjöds samtliga invånare i den lilla orten möjlighet att få sina serumhalter av PFPrA och utvalda PFAS analyserade för att bedöma exponeringsnivåerna i befolkningen. En kontrollgrupp med elva personer utan känd exponering för PFPrA rekryterades också. Medianhalten av PFPrA i serum var 16 ng/ml (intervall <3,0–75 ng/ml) vid det andra provtagningstillfället, då 25 invånare i Forsby lämnade prover. Dessa halter var två till hundra gånger högre än vad som tidigare rapporterats. Motsvarande medianhalt i kontrollgruppen var <3,0 ng/ml. Urinkoncentrationerna låg i intervallet <2,1 till 14 ng/ml (justerat för specifik vikt). Utöver PFPrA analyserades 27 andra PFAS, varav tio påträffades i minst ett prov. De uppmätta halterna av dessa PFAS var likartade mellan den exponerade gruppen, kontrollgruppen och andra befolkningsgrupper i Sverige. Serumhalterna av PFPrA minskade under provtagningsperioden från april till september. Den beräknade halveringstiden, uppskattad med en linjär blandad modell med slumpmässigt intercept, var 53,7 dagar (95 % konfidensintervall: 44,7–62,7 dagar). Den uppskattade halveringstiden var längre än vad som tidigare rapporterats för liknande homologer såsom perfluorbutansyra (PFBA) och perfluorpentansyra (PFPeA). För att undersöka om denna oväntat långa halveringstid kunde förklaras av förekomst av ett föregångarämne som långsamt omvandlades till PFPrA genomfördes både TOPA‑analyser (Total Oxidizable Precursor Assay) och EOF‑analyser (Extractable Organofluorine) på serum och helblod från utvalda individer. Några bevis för förekomst av ett föregångarämne kunde inte påvisas.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Gyllenhammar, Irina
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Milosevic Puhacin, Maja
    Eurofins European PFAS Competence Centre, Eurofins Food & Feed, Lidköping, Sverige .
    van Hees, Patrick
    Eurofins European PFAS Competence Centre, Eurofins Food & Feed, Lidköping, Sverige & MTM Forskningscenter, Örebro universitet, Örebro, Sverige .
    Halter av Trifluorättiksyra (TFA) och andra ultrakorta PFAS i Livsmedelsverkets Matkorgsstudie från 20222026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Livsmedelverket genomför regelbundet matkorgsundersökningar för att analysera innehållet av både näringsämnen och oönskade ämnen i livsmedel som är representativa för den svenska marknaden. Genom dessa undersökningar kan man uppskatta exponeringen hos en genomsnittlig svensk konsument genom ett beräknat per-capita intag per person och dag. I denna rapport redovisas halter av ultrakorta PFAS i prover från Matkorgen 2022 samt per-capita intag för den svenska befolkningen. TFA var det ultrakorta PFAS som detekterades i högst halter och påträffades i 10 av de 17 livsmedelsgrupperna, med de högsta nivåerna i spannmål och bakverk följt av potatis, frukt och grönsaker. Det beräknade per capita-intaget från livsmedel uppgick till 344 ng TFA/kg kroppsvikt och dag, där spannmål, grönsaker, frukt och potatis bidrog mest. Detta motsvarar cirka 1,1 % av det föreslagna acceptabla dagliga intaget (ADI) från Efsa. Resultaten avser dock genomsnittligt intag och underskattar sannolikt exponeringen för högkonsumenter. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Miliute-Plepiene, Jurate
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Due, Linn
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Almasi, Alexandra
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lassesson, Henric
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Waste Composition Analyses in Sweden: Current Practices, Results and Alignment with EU Requirements2026Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The focus on waste composition analyses of mixed waste is increasing in EU policies and legislation. While such analyses for several years have been used voluntarily as supporting method for reporting on municipal waste, and as a verification and cross-checking method for packaging, they have more recently also become an obligatory method for monitoring and reporting on batteries and textiles.

    This report forms part of an assignment to support the Swedish Environmental Protection Agency in meeting new EU requirements related to waste composition analyses and reporting. The study reviews the current Swedish system for waste composition analyses and presents key results from recent analyses. The report covers packaging waste, textile waste and battery waste, as well as municipal waste more broadly.

    The study combines several data sources and methods. Available data were compiled through a desktop study, interviews with key actors in the waste sector, and existing datasets held by SMED. Waste composition data for residual household waste were obtained from Avfall Web, a Swedish web-based system for reporting municipal waste data and complemented with additional sorting analyses to address specific data gaps. Data on bulky municipal waste were collected from municipal composition analysis protocols, while results for mixed commercial and industrial waste and separately collected streams were based on existing national studies and data from producer responsibility organisations.

    The findings show that Sweden has a long-established and comprehensive system for conducting standardized waste composition analyses of household residual waste, covering a large share of the mixed municipal waste stream. Compositional analyses of municipal bulky waste are also conducted but in a more limited and less systematic manner.

    A comparison between existing Swedish manuals for waste composition analyses and relevant EU requirements shows minor methodological differences in the sorting of textiles and batteries. The complementary analyses conducted within this study indicate that these differences have little impact on reported results. The main exception concerns footwear. Overall, variations in results are primarily explained by the inherent variability of waste composition analyses, particularly for smaller waste fractions.

    Municipal waste generated by commercial activities are currently not analysed in Sweden on a regular basis. However, a large national study carried out for the Swedish Environmental Protection Agency in 2024–2025 included this waste stream and provides new insights into its composition, as well as into mixed commercial and industrial waste more broadly.

    Further development of national data collection could improve data quality, transparency, and future EU reporting. Potential improvements include updating national manuals to incorporate footwear classified as textiles, providing guidance on batteries embedded in WEEE for sorting contractors, increasing the coverage of municipal bulky waste analyses, and establishing regular analyses of mixed commercial and industrial waste. Together, these measures would strengthen the overall data basis for waste composition reporting.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Gorokhova, Elena
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Haecky, Pia
    WicroWISE.
    El-Shehawy, Rehab
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Blackburn, Nick
    MicroWISE.
    Luecke-Johansson, Sandra
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Viinamäki, Elina
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Mot tillförlitlig bedömning av livsduglighet hos motståndskraftiga livsstadier av ryggradslösa djur i barlastvatten2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar resultaten från VIABLEGG-projektet, som har bidragit med viktiga framsteg i arbetet med att identifiera livskraftiga ägg och vilstadier hos ryggradslösa djur i barlastvatten. Resultaten visar att vissa metoder fungerar väl för särskilda artgrupper och därmed kan ha praktisk betydelse vid inspektioner i hamnar. Samtidigt ger projektet ny kunskap om varför vissa livsstadier är svåra att bedöma och vilka biologiska och tekniska utmaningar som behöver hanteras. Rapporten innehåller konkreta förslag för fortsatt forskning, praktisk tillämpning och behovet av internationell samordning. Sammantaget utgör resultaten en värdefull grund för det fortsatta arbetet med att förebygga spridning av invasiva arter via den globala sjöfarten. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Svensson, Britt-Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Kängsepp, Pille
    Högskolan Kristianstad.
    Kjerstadius, Hamse
    NSVA.
    Förekomst av PFAS och andra föroreningar i källsorterat avloppsvatten Slutrapport NV-07193-242026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utvärdering av analyser av PFAS och andra föroreningar i källsorterat avloppsvatten, svartvatten ocvh gråvatten, i från Oceanhamnen i Helsingborg, NSVA och Högskolan Kristianstad 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Länsstyrelserna,
    et al.
    Naturvårdsverket,
    Återrapportering av medelsanvändning och resultat för skydd av och åtgärder för värdefull natur 2023-20252026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I förordningen (2012:989) med instruktion till Naturvårdsverket anges att myndigheten senast den 31 mars varje år ska redovisa arbetet med naturvård och biologisk mångfald. Redovisningen ska redogöra för medelsanvändning och resultat för naturvård och biologisk mångfald avseende arbetet med skydd av och åtgärder för värdefull natur, statistik om naturreservatsärenden och sysselsättningseffekter samt arbetet med genomförandeplanen för nationalparker. Rapporteringen bygger på länsstyrelsernas redovisning, Naturvårdsverkets underlag samt data från VIC Natur, DINO och andra databaser. På uppdrag av Naturvårdsverket har en studie utförts om sysselsättningseffekter av anslagsanvändningen, och den återfinns i kapitel 3 i rapporten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Stridh, Bengt
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Botaniska Föreningen i Västmanlands län.
    Eriksson, Bo
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Botaniska Föreningen i Västmanlands län.
    Floraväkteri i Västmanlands län 20252026Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Vennman, Tommy
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Resultatrapport - Inventering av flodpärlmussla i Österån2009Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Österån ligger inom Umeå kommun ca 3 mil norr om Umeå. Österån med ovanliggandesjöarna Ytterträsket, Mickelträsket och Snörsjön utgör ett av källflödena till Fällforsån, varsfåra senare rinner ihop med Tavelån. Österån är ca 6 km lång och har en varierande karaktärtill utseendet. Efter tips från allmänheten konstaterade Länsstyrelsen i Västerbotten år 2000 attflodpärlmussla förekommer i Österån. Kunskapen om flodpärlmusslans status i bäcken hardock varit bristfällig. Därför var det aktuellt att kartlägga Österåns flodpärlmusselpopulationför att få bättre kunskap om hur vi ska förvalta beståndet för framtiden.

    Under åren 2006 och 2008 utförde Länsstyrelsen i Västerbottens län en noggrannare inventering av flodpärlmusslan i Österån. Huvudsyftet år 2006 var att kartlägga flodpärlmusslans utbredningsområde i bäcken samt konstatera om föryngring äger rum. Syftet år 2008 var att lägga ut miljöövervakningslokaler för att få in uppgifter om populationens beståndsstorlek, täthet, andel föryngring samt längdfördelning och för att kunnafölja populationsutvecklingen med tiden.

    Inventeringarna år 2000 & 2006 finansierades via miljöövervakningen medan inventeringen år 2008 finansierades via åtgärdsprogrammet för hotade arter.

    Flodpärlmusslan är sedan år 1994 fredad i Sverige enligt fiskerilagstiftningen vilket innebäratt man inte får plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. Den har även bedömts som sårbar i den Svenska rödlistan vilket innebär att artens överlevnadinte anses vara säkrad på lång sikt. Anledningen till detta är att arten har gått kraftigt tillbaka och försvunnit från många vattendrag. Vi har idag 65 vattendrag i länet med flodpärlmussla men endast ett fåtal av dessa har livskraftiga populationer med bra föryngring. För att arten inte ska försvinna från våra vattendrag är det viktigt att vi förvaltar den på rätt sätt samt utför nödvändiga restaureringsåtgärder där behov finns.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Björkelid, Lars
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Vennman, Tommy
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Återintroduktion av flodpärlmussla i Stor-Kvarnbäcken: 20102010Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Västerbotten medverkar tillsammans med Skogsstyrelsen sedan mars 2009 iBotnia-Atlantica-projektet ”Rinnande vatten i Kvarken”. Det är ett gränsöverskridande projektmed partners i Finland. Projektet avslutas i maj 2011.

    I denna rapport redovisas arbetet med återintroduktion av flodpärlmussla i Stor-Kvarnbäcken - ett av projektets tre pilotområden i Västerbotten.

    Flodpärlmussla är en hotad art som är beroende av laxfisk för sin fortplantning. I Stor-Kvarnbäcken har mycket gjorts för att förbättra situationen för öringpopulationen i bäcken.Då framtiden för öringarna ser ljus ut anser vi att förutsättningarna för en lyckad återintroduktionav flodpärlmussla är goda.

    Andra åtgärder som utförts i bäcken; lekbottenrestaurering, borttagande av vandringshindermed mera, redovisas i separat rapport.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Vennman, Tommy
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Återintroduktion av flodpärlmussla i Baksjöbäcken2010Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Flodpärlmusslan är en fascinerande art på grund av dess förmåga att bilda pärlor samt att den är beroende av värdfisken öring eller lax för att nya musslor ska etableras i vattendragen. Tyvärr har arten påverkats negativt av olika påverkansfaktorer genom århundraden vilket innebär att arten försvunnit från många platser samt att merparten av Sveriges bestånd saknar en fungerande föryngring av nya musslor. Därför behöver förstärkningsinsatser genomföras för att säkra artens fortlevnad på lång sikt.

    Baksjöbäcken är ett nationellt särskilt värdefullt vattendrag som hyser den hotade och fridlysta arten flodpärlmussla. Bäcken har ett rikligt bestånd i de nedre delarna och år 2008 upptäcktes ett restbestånd av tre individer högre uppströms i Stensjöbäcken mellan Stor-Baksjön och Stensjön. I samband med att restaurering av vattendraget pågick tog Länsstyrelsen i Västerbottens län fram planer på att återintroducera levande flodpärlmusslor i Stensjöbäcken, med syfte att försöka återetablera ett livskraftigt bestånd med väl fungerande föryngring.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Gyllenhammar, Irina
    et al.
    Livsmedelsverket, SLV.
    Hedvall Kallerman, Pernilla
    Livsmedelsverket, SLV.
    Wang, Thanh
    Linköpings universitet, LiU.
    Beloki Ezker, Idoia
    Linköpings universitet, LiU.
    Temporal trends of polychlorinated alkanes (PCAs) in pooled blood serum samples from first-time mothers in Uppsala, Sweden, 1997-20232026Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Swedish Food Agency has conducted recurrent sampling of breastmilk and blood from primiparous women in Uppsala since 1996, in the so-called POPUP study (Persistent Organic Pollutants in Uppsala Primiparas). The Swedish Environmental Protection Agency has funded the study since year 2000. The main aim of the study is to investigate temporal trends of exposure to persistent organic pollutants (POPs) among pregnant and nursing women. Chlorinated paraffins are complex mixtures mainly composed of polychlorinated n-alkanes (PCAs) (Fernandes et al. 2023). They are manufactured by chlorinating paraffinic hydrocarbons of different chain lengths, producing complex mixtures comprising thousands of congeners that vary in carbon chain length and degree of chlorination. Historically, they have been grouped into short-chain (C10–C13, SCCPs), medium-chain (C14–C17, MCCPs), and long-chain (C18C30, LCCPs) chlorinated paraffins. Nowadays, the term chlorinated paraffins is mostly used for the commercial mixtures, while PCAs is used for the more defined polychlorinated nalkanes that are analysed (Fernandes et al. 2023). Chlorinated paraffins are widely used as flame retardants, as plasticizers in flexible polyvinyl chloride (PVC), and as lubricants in metalworking applications. Global production has increased and is estimated to exceed 1 million tonnes annually, with China as the leading producer (Gluge et al. 2016). Owing to their persistence, bioaccumulative properties, and toxicity to aquatic organisms, PCAs are of environmental and public health concern. The short-chain PCAs (SCCPs) were listed as persistent organic pollutants (POPs) under the Stockholm Convention in 2017, and mediumchain PCAs (MCCPs) were listed in 2025 (Stockholm Convention 2025). The aim of this study was to analyse, for the first time, PCAs in serum from first-time mothers in the POPUP cohort and to evaluate temporal trends over the period 1997–2023.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Tillsyn enligt miljöbalken: 2026 års redovisning till regeringen, enligt 3 kap. 21 § i miljötillsynsförordningen, av hur tillsynen kan utvecklas och förbättras2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket ska årligen lämna en redovisning av hur tillsynen enligt miljöbalken kan utvecklas och förbättras. Uppgifter om 2025 års tillsyn har samlats in via enkäter till länsstyrelser och kommuner. Frågorna i årets enkäter har fokuserat på tillsyn kopplat till den nationella miljötillsynsstrategin (strategin). Till länsstyrelserna har också ställts övergripande frågor om planering, resurser och genomförande av tillsyn.

    Av Naturvårdsverkets uppföljning går det att konstatera att den nationellatillsynsstrategin har ett visst genomslag i tillsynen och att tillsynsområden somtidigare haft mindre andel tillsyn i början av strategiperioden har fått ökat fokusoch uppmärksammats allt eftersom strategiperioden pågått. Inom vissa områdenhar man uppmärksammat att antalet inspektioner ökat i relation till fokusområdets intention, bland annat inom avfall och invasiva arter.

    Länsstyrelsernas tillsynsarbete präglas fortsatt av en växande obalans mellanidentifierat tillsynsbehov och faktiskt genomförd tillsyn. Andelen utförd tillsyn har sjunkit från 59 % 2023 till 44 % 2025, samtidigt som det totala behovet nåttrekordnivåer och fortsätter att öka. Länsstyrelserna anger i huvudsak resursbristsom skäl till utebliven och nedprioriterad tillsyn.

    Vid länsstyrelsernas uppföljning av kommunernas tillsyn har länsstyrelsernaliksom tidigare år uppmärksammat brister i kommunernas behovsutredningar och tillsynsplaner. Flera nämner också bristande rutiner när det gäller risken för jäv, brister i delegationsordningar och andra styrdokument. Det är även vanligt med resurs- och kompetensbrist. Det är stor variation mellan flera kommuner i hur god kostnadstäckning de har för sin tillsyn och i vilken grad de har tillgång till juridisk kompetens. Flera kommuner beskriver att strandskyddstillsynen är särskilt eftersatt.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (zip)
    dataset
  • Miljöledning i staten 2025: En redovisning av hur statliga myndigheter arbetar med att minska sin miljöpåverkan2025Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Statliga myndigheter ska ha miljöledningssystem och årligen redovisa miljöledningsarbetet till regeringen och Naturvårdsverket enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Naturvårdsverket har i uppdrag att varje år lämna en sammanfattning av myndigheternas redovisningar till regeringen. Det viktigaste i redovisningen för år 2025: • Myndigheternas totala rapporterade koldioxidutsläpp för år 2025 är 430 300 ton. Det är en minskning med drygt 7 procent jämfört med 2024. Utsläppen från maskiner och övriga fordon minskade med 7 procent medan utsläppen från tjänsteresor minskade med drygt 9 procent. Utsläppen från flygresor har minskat med 10 procent. • Den totala energianvändningen år 2025 är 2,7 TWh. Det är en minskning med 2 procent sedan 2024. Användningen av fastighetsel och energi utanför lokaler har minskat, värme och kyla har ökat något och verksamhetsel är i stort oförändrad mellan åren. • Det totala värdet av alla myndigheters upphandlingar år 2025 är 214 miljarder kronor. Det är 36 miljarder mer än 2024. Upphandlingar med ställda miljökrav står för 91 procent av värdet, en liten minskning sedan år 2024. • Myndigheternas rapporter visar ett aktivt arbete med den direkta miljöpåverkan för att minska utsläpp från tjänsteresor, spara energi och göra hållbara upphandlingar. Vanliga åtgärder i arbetet med indirekt miljöpåverkan är kunskapsspridning, vägledning, forskning och kommunikation. 

    Download full text (pdf)
    Rapport_Miljöledning i staten 2025
    Download (zip)
    Sammanställning av myndigheters svar_Miljöledning i staten 2025
  • Kärrman, Anna
    et al.
    Örebro universitet.
    Yuen, Calista N.T.
    Örebro universitet, City University of Hong Kong.
    Fredriksson, Felicia
    Örebro universitet.
    Yeung, Leo
    Örebro universitet.
    Analysis of PFAS in offshore sediment2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS) utgör en grupp syntetiska kemikalier som orsakat miljöproblem på grund av deras persistens, bioackumulerande egenskaper och potentiella negativa hälsoeffekter. PFAS har identifierats i miljön globalt, och kontaminerat sediment kan fungera som en reservoar och utgöra ekologiska risker för akvatiska ekosystem. Studier av PFAS i ytsediment från Bottenhavet och Bottenviken har visat på betydligt högre PFAS-nivåer jämfört med havssediment från andra regioner. Dessutom visar analys av oxiderbara prekursorer i sediment från Västkusten förhöjda nivåer av prekursorer som kan brytas ned till skadliga PFAS. Denna studie syftar till att öka förståelsen för dessa mönster genom att analysera PFAS inklusive prekursorer i utvalda sedimentprover från olika platser, fokuserat på 56 PFAS, oxidativ omvandling av prekursorer och extraherbart organiskt fluor. Sedimentkärnor från fyra platser, inklusive ytskikt och två djupare kärnsediment, som representerar olika regioner och tidsperioder valdes ut för analys. Perfluoroktansulfonsyra (PFOS) och långkedjiga perfluoralkylkarboxylsyror (PFCA) detekterades med den högsta frekvensen. Prekursorer detekterades i alla prover utom ett. En minskande trend av PFAS koncentrationen från ytsediment till djupare kärnprover observerades för proverna från östkusten, medan prover från Nordsjön visade konsekventa halter. PFAS-nivån i ytskiktet var i genomsnitt 5,5 gånger högre i norr, med summan PFAS 17,5 och 18,6 ng/g torrsubstans (t.s.). i Bottenviken respektive Bottenhavet jämfört med 3,3 ng/g t.s. i södra Östersjön. Nordsjön var mindre förorenad med en summa PFAS runt 1 ng/g t.s.. PFOS-prekursorer, inklusive FOSAA, EtFOSAA och diSAmPAP, hittades uteslutande i prover från Bottenviken och Bottenhavet. Flera fluortelomerprekursorer detekterades, inklusive 6:2 FTSA, 6:2 mono-PAP och långkedjiga diPAPs (8:2, 8:2/10:2, 10:2 och 10:2/12:2). Förändringen i koncentrationer efter oxidation, uttryckt som ΔPFCA, ökade med djupet vilket indikerar en högre historisk frisättning av prekursorer. Den största ΔPFCA observerades i södra Östersjön (93-716%) och Nordsjön (392-560%), jämfört med Bottenviken (38-224%) och Bottenhavet (5-160%). Den mest signifikanta ökningen efter oxidation observerades för kortkedjiga PFCA (C4-C7), vilket bidrog med 56-80% till ΔPFCA. Sammantaget bekräftar studien högre PFAS-koncentrationer i Bottenviken och Bottenhavet jämfört med Östersjön och Nordsjön. Kortkedjiga PFCAs uppvisade betydande ökningar efter oxidation, vilket tyder på närvaron av kortkedjiga prekursorer i alla prover. Dessa prekursorer ingick inte i de 56 PFAS som studien inkluderade. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Lindmark, Elin
    Pelagia Nature & Environment AB.
    Undersökning, Växtplankton: Örebro län år 20252026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning per sjö

    Lången302 norr

    Vid lokal Lången 302 Norr var biomassan liten och klorofyllhalten låg vilket ger Hög status för dessa parametrar dock visade arterna som dominerade biomassa på mer näringsrika förhållande och PTI klassificerades som Måttlig. Sammanvägda bedömningen för år 2025 visade på God status medan medelvärdet för åren 2021, 2023 och 2025 visade på Måttlig status jämfört med referensvärden för sjötypen.

    Sottern SSO

    Vid lokal Sottern SSO var biomassan stor, klorofyllhalten hög och PTI mycket högt vilket gör att den sammanvägda klassificeringen för 2025 blir Dålig status. Biomassan dominerades av kiselalgssläktet Stephanodiscus, som indikerar näringsrika förhållanden men även cyanobakterier med högre indexvärden utgjorde en betydande del av biomassan. Sammanvägd status för åren 2021, 2023 och 2025 klassificeras till Dålig status jämfört med referensvärden för sjötypen. Växtplanktonanalysen visar att Sottern är näringspåverkad.

    Storsjön14 mitt

    Vid lokal Storsjön 14 mitt var biomassan mycket liten, klorofyllhalten låg och PTI måttligt högt vilket gör att sammanvägd klassificering för år 2025 blir God status. Biomassan dominerades av nålflagellaten Gonyostomum semen. I sjöar med dominans av Gonyostomum kan biomassan variera mellan åren och större biomassa behöver inte tyda på ökad näringsbelastning. Någon sammanvägd bedömning med tidigare år kan inte göras då data saknas.

    Sällingsjön östr

    Vid lokal Sällingsjön Östr var biomassan mycket liten, klorofyllhalten mycket låg och PTI måttligt högt vilket gör att sammanvägd klassificering för 2025 blir God status. Biomassan domineras av nålflagellaten Gonyostomum semen och ögonalgen Trachelomonas. I sjöar med dominans av Gonyostomum kan biomassan variera mellan åren och större biomassa behöver inte tyda på ökad näringsbelastning. Den sammanvägda statusen för de undersökta åren 2021, 2024 och 2025 klassificerades till God status.

    Tisaren mitt

    Vid lokal Tisaren mitt var biomassan stor, klorofyllhalten måttligt hög och PTI mycket högt vilket gör att sammanvägd klassificering för 2025 blir Dålig status. Precis som i Sottern dominerades biomassan av kiselalgssläktet Stephanodiscus, som indikerar näringsrika förhållanden. Den sammanvägda statusen för åren 2023, 2024 och 2025 klassificerades till Dålig status. Växtplanktonanalysen visar att Tisaren är starkt näringspåverkad.

    Vedevågssjön6076 södr

    Vid lokal Vedevågssjön6076 södr var biomassan mycket liten, klorofyllhalten låg och PTI-värdet högt, vilket gör att sammanvägd klassificering för 2025 blir Måttlig status. Kiselalger dominerade biomassan och vissa släkten visar på näringsrika förhållanden. Nålflagellaten Gonyostomum semen påträffades i provet men inte i sådan mängd att det påverkade bedömningen. Den sammanvägda statusen för de undersökta åren 2023 och 2025 klassificerades till God status.

    Vibysjön södr

    Vid lokal Vibysjön södr var biomassan låg, klorofyllhalten måttlig hög och PTI-värdet mycket högt, vilket gör att sammanvägd klassificering för 2025 blir Otillfredsställande status. Det potentiellt toxinproducerande cyanobakteriesläktet Dolichospermum dominerade växtplanktonbiomassan. Den sammanvägda statusen för de undersökta åren 2021, 2023 och 2025 klassificerades till Måttlig status jämfört med referensvärden för sjötypen.

    Download full text (pdf)
    Växtplankton i Örebro län 2025
  • Sundberg, Iréne
    Executive, Företag, Sweco.
    Kiselalger i Örebro län 2025: En undersökning av åtta vattendragslokaler2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sweco Sverige AB, Mölnlyckekontoret (tidigare Medins Havs- och Vattenkonsulter AB) har på uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro år 2025 utfört en undersökning av kiselalger, vilken omfattade åtta vattendrag inom den regionala miljöövervakningen.

    För statusklassning med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening användes kiselalgsindexet IPS. Stödparametrarna TDI (mängden näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta arter) har beaktats vid bedömningen. För surhetsklassning användes ACID-index. Riskflaggning för att andra typer av påverkan, än de som IPS och ACID är utvecklade för att visa (till exempel störningar i hydromorfologi, eller miljögiftspåverkan), gjordes med stödparametrarna missbildningsfrekvens, antal räknade taxa och diversitet.

    Svartån visade hög status, men sura förhållanden. Övriga lokaler uppvisade ingen surhetspåverkan utan klassades som nära neutrala, eller alkaliska. IPSindexet i Torsbroån östr hamnade i god status, men mycket nära måttlig. Ullersättersbäcken, Frösvidalsån och Älvtomtabäcken motsvarade måttlig status, men IPS-indexet i Frösvidalsån låg dock mycket nära gränsen mot god. Sämst resultat konstaterades i Rinkabybäcken, Lutabäcken och Torpabäcken norr med otillfredsställande status. IPS-indexet i Torpabäcken hamnade närmare måttlig status, men Lutabäcken närmare dålig. Störst andel av föroreningstoleranta arter hade dock Rinkabybäcken.

    Ingen av lokalerna i undersökningen riskflaggades för varken förhöjd missbildningsfrekvens, eller låga värden på antalet räknade arter och diversitet. Missbildningsanalysen indikerade dock att det kan finnas en svag påverkan av miljögifter i Rinkabybäcken, Älvtomtabäcken, Torpabäcken norr, Svartån vid Ågrena och Torsbroån östr (dock nära respektive mycket nära försumbar påverkan i Rinkabybäcken och Torsbroån).

    Download full text (pdf)
    Kiselalger i Örebro län 2025
  • Knulst, Johannes
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm.
    Per- och polyfluorerade ämnen (PFAS) i sjöar och vattendrag i Stockholms län: Provtagning och analys av länets ytvatten för bedömning av vattnets tillstånd och PFAS påverkan2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Stockholms län har undersökt spridningen av högfluorerade ämnen (PFAS) i länets ytvatten. Ett urval av 92 platser gjordes med hjälp av vattenförvaltningens påverkansanalys samt en prioritering enligt den regionala vattenförsörjningsplanen. Efter provtagning och analys av vatten från sjöar och vattendrag är slutsatsen att PFAS förekommer i hela länet. Halterna varierade mellan platser, medan de var relativt lika 2019 och 2021 för samma plats. Ämnesvis sammansättning av PFAS varierade mellan platserna. Fyndfrekvenser för ämnena varierade likaså, med fynd av PFBA, PFOA och PFOS som de vanligaste ämnena i både sjöar och vattendrag. Inga av de prioriterade reservvattentäkterna överskred riktvärdena för summa PFAS-11. Några reservvattentäkter hade överskridna gränsvärdeshalter av PFOS. PFOS överskred gränsvärdet för inlandsvatten, 0,65 nanogram per liter, på 52 procent av de undersökta platserna. Medelhalten för PFOS i relativt opåverkade ytvatten var 0,2 nanogram per liter. Medelvärdet av summa PFAS-26 i dessa relativt opåverkade ytvatten var 2,9 nanogram per liter, nästan enbart bestående av ämnen i PFAS-11 gruppen. Medelvärdet av summa PFAS-26 (varav 15 var kvantifierbara ämnen) för alla undersökta vatten var 19 nanogram per liter.På ett antal platser identifierades tydlig PFAS-påverkan på ytvattenkvaliteten. Vissa av dessa platser är sedan tidigare kända och relaterar till förorenade områden, med till exempel brandövningsplatser. Några påverkade platser var okända sedan tidigare och för dessa har Länsstyrelsen för avsikt att fördjupa kunskaperna om varifrån dessa PFAS-ämnen kan komma. Högsta uppmätta medelhalt PFOS var 66 nanogram per liter i ett vattendrag som också hade undersökningens högsta summa PFAS-11 medelhalt på 169 nanogram per liter. Undersökningen visar att mest troliga källor till de högsta uppmäta PFAS-värden består av förorenade markområden, utsläpp från deponier och återvinningsverksamheter samt avloppsreningsverk.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Hagström, Jonas
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm.
    Vattenkvaliteten i Tumbaåns avrinningsoråde 1997-20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trots genomförda åtgärder mot tillförsel av näringsämnen är övergödning fortfarande ett miljöproblem i delar av Tumbaåns tätortspåverkade avrinningsområde. För fosfor är halterna i sjöar och vattendrag relativt oförändrade sedan mätningarna inleddes 1997. Halterna av kväve visar en säkerställd minskning i flera av de vattendrag som ingår i undersökningarna. Detsamma gäller totalhalterna av organiskt kol. Den tydligaste trenden är att vattnets motståndskraft mot försurande ämnen har ökat under perioden.  

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Hagström, Jonas
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm.
    Miljögifter i abborre från sjöar i Tyresåns avrinningsområde2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Halter av miljögifter i abborre från sjöar i Tyresåns avrinningsområde är ofta förhållandevis höga när fisken kommer från tätortspåverkade sjöar. Detta samband gäller främst för halter av organiska miljögifter som PFAS-ämnen och polyklorerade bifenyler (PCB), men inte för kvicksilver. Halterna av kvicksilver varierar stort och ser inte ut att avspegla påverkan från lokala källor. Resultaten tyder på att belastningen av kvicksilver övervägande sker via nederbörden snarare än från lokala källor. En uppföljningsstudie i sjön Orlången visar att halter av kvicksilver och organiska miljögifter som PCB och polybromerade difenyletrar har ökat i abborre från sjön på senare tid. Denna haltökning kan bero på att sjöns produktivitet minskat efter genomförda åtgärder mot internbelastning av näringsämnet fosfor år 2019. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Hagström, Jonas
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm.
    Miljögifter i abborre från sjöar i Botkyrka kommun2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En miljögiftsundersökning av abborre infångad hösten 2022 visar att halter av ämnena PFOS och kvicksilver är kraftigt förhöjda i abborre från några sjöar i Botkyrka kommun. Resultaten har dels föranlett kommunen att utfärda kostrekommendationer för egenkonsumtion av fisk från dessa sjöar, dels att utföra ytterligare undersökningar av miljögifter i fisk från kommunens sjöar och då med fokus på förbättrat underlag till kostrekommendationer. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Naturvårdsverkets årsredovisning 20252026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Årsredovisningen är Naturvårdsverkets resultatrapport till regering och riksdag för verksamhetsåret som har gått. Den beskriver med text och siffror hur Naturvårdsverket har arbetat för att genomföra vårt uppdrag enligt instruktion och regleringsbrev, samt hur vi verkat för att uppnå miljömålen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Due, Linn
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Almasi, Alexandra
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Green, Frida
    Statistiska Centralbyrån, SCB.
    Monitoring Sustainable Plastics Use: A Bottom-Up Review of Indicators and Flow-Mapping Initiatives2026Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Based on a literature study this report reviews seven initiatives that map and monitor plastics flows. It covers three Swedish national efforts (Mapping of plastic flows in Sweden, indicators in the Swedish EPA’s Roadmap for Sustainable Use of Plastics, and National plastics-related statistics reported to Eurostat), one Nordic initiative (Harmonization and development of plastic statistics in the Nordic countries), one EU initiative (the Plastic Product Mass Flow Model), and two global or EU-global initiatives (the Circularity Metrics Lab – Plastics Module and the UNEP/UNITAR statistical guideline for measuring flows of plastic). Each initiative was described using a common template covering target audience, development phase, available data, data-collection methods, and plans for update.

    The report takes a bottom-up perspective. It begins with the Swedish context and then expands to Nordic, EU, and global initiatives to analyse and discuss how Swedish work connects to, complements, or could align with international frameworks. The comparison shows that initiatives differ in scope, methods, data sources, and maturity, and together provide a broad but not fully consistent picture of plastics use. Some are well established and updated regularly, while others are newer or still being developed.

    Across initiatives, two overarching challenges stand out. First, datasets are often incomplete, inconsistent, or not fully transparent, partly because reporting practices vary. This leads to reliance on assumptions and estimates for parameters such as product weights, polymer types, plastic content, waste fractions, and treatment shares. Second, several initiatives simplify parts of the plastic life cycle to keep analyses manageable, for example by excluding reuse, certain recycling steps, trade flows, or by using indicator products. These choices reduce detail and can limit comparability, but they also enable a coherent system overview when data are lacking.

    Looking ahead, the conclusions from this report highlight the need to balance indicator development with data generation and harmonised methods. Harmonisation efforts at Nordic and UN levels are essential for comparability over time and across countries, and their recommendations should be integrated into national work.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Gorokhova, Elena
    et al.
    Stockholms universitet, SU.
    Abel, Sebastian
    Stockholms universitet, SU.
    Alurralde, Gastón
    Stockholms universitet, SU.
    Eriksson Wiklund, Ann-Kristin
    Stockholms universitet, SU.
    Sobek, Anna
    Stockholms universitet, SU.
    Saladin, Yves
    Stockholms universitet, SU.
    Steigerwald, Sophie
    Stockholms universitet, SU.
    Sundelin, Brita
    Stockholms universitet, SU.
    Kumulativa effekter: Inkludering av icke-kemiska stressorer i indikatorn ReproIND. Projekt INSERT: integrering av övervakningsdata, fältstudier, experimentell forskning och indikatorutveckling2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I projektet INSERT samarbetade experter inom ekotoxikologi, miljökemi, ekologi och biokemi för att förbättra bedömningen av biologiska effekter enligt havsmiljödirektivet (MSFD). Projektet införlivade icke-kemiska stressfaktorer och utnyttjade de senaste framstegen inom bedömning av blandningstoxicitet och övervakning av föroreningar i Östersjön i syfte att åtgärda brister i traditionella riskbedömningar, som förbiser kumulativa miljöeffekter. Den integrerade metoden stöder pågående revideringar av övervaknings- och bedömningsstrategier för biologiska effekter. Projektresultaten kommuniceras till HELCOM och nationella miljömyndigheter för att främja miljöbedömning och förvaltning av Östersjön, både nationellt och internationellt. Projektet har finansierats med medel från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag som finansierar forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens kunskapsbehov. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Lindqvist, Magnus
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Gustafson, Andreas
    Väg- och transportforskningsinstitutet.
    Ögren, Mikael
    Göteborgs Universitet Arbets- och miljömedicin.
    Friman, Manne
    Soniqa AB .
    Kvalitetsmått för ljudmiljö i natur- och rekreationsområden2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tillgång till rekreationsområden utan påverkan av buller är viktigt för trivsel, välbefinnande och hälsa. Men god ljudmiljö handlar om mer än avsaknad av störande ljud, t.ex. möjliggöra för naturens egna ljud att framträda. Den ljudnivå som är önskvärd, och kan betecknas som god, varierar med vilken områdestyp det är. I rapporten beskrivs kvalitetsmått för ljud vid alla förekommande områden, från stadsparker till platser långt från mänsklig påverkan. Det finns också avsnitt om målnivåer och tillämpning av angivna kvalitetsmått samt resonemang om hur man kan arbeta med att förbättra ljudmiljön med hjälp av zonindelning. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Ahlm, Maria
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pernmyr, Elisabeth
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Utvärdering av åtgärder för minskat matsvinn Undertitel: Utvärdering av 10 svenska åtgärder med metod framtagen av EU:s Joint Research Centre2025Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det saknas ofta data och beskrivningar av effekten av genomförda åtgärder för minskat matsvinn både i Sverige, och internationellt. Rapporten ger en bild av effekten av ett urval genomförda åtgärder, men visar även på vad som är viktigt att tänka på vid utformning av förebyggande projekt. Detta projekt initierades för att undersöka och sprida kunskap om hur olika aktörer kan utvärdera effekten av de åtgärder för minskat matsvinn som de genomför. Inom ramen för projektet har därför tio olika initiativ för minskat matsvinn utvärderats enligt en internationell utvärderingsmetod framtagen av EU:s Joint Research Centre. Enligt metoden bedöms genomförda åtgärder utifrån sex kriterier: kvalitet i utformning, måluppfyllelse, ekonomisk och klimatmässig effektivitet, systempåverkan, långsiktig hållbarhet samt skalbarhet och överförbarhet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Olofsson, Jörgen
    et al.
    Arbets- och miljömedicin Syd.
    Almqvist, Åsa
    Arbets- och miljömedicin Syd.
    Hagvall, Lina
    Arbets- och miljömedicin Syd.
    Loive, Jonathan
    Arbets- och miljömedicin Syd.
    Tekavec, Eva
    Arbets- och miljömedicin Syd.
    Miljöhälsorapport Skåne Blekinge Kronoberg 20252026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vår hälsa påverkas i hög grad av miljön som vi vistas i. Kartläggning av miljörelaterad hälsa är därför ett viktigt verktyg för att möjliggöra en god och jämlik levnadsstandard för hela befolkningen och för att integrera miljö- och hälsoperspektiv i samhällsplaneringen.

    Miljöhälsorapporten är en regional sammanställning för Skåne, Blekinge och Kronoberg utifrån Folkhälsomyndighetens miljöhälsoenkät till vuxna. Enkäten, som skickades ut 2023, har genomförts vart åttonde år sedan 1999 - vilket gör det möjligt att följa utvecklingen över tid. Frågorna rör miljöfaktorer, besvärsupplevelser och hälsotillstånd.

    Miljöhälsorapport Skåne Blekinge Kronoberg 2025 är en viktig del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen och i folkhälsoarbetet. Resultaten visar både positiva och negativa trender men även på skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Några exempel:

    •Hushåll med låg inkomst upplever dålig luftkvalitet utanför bostaden i betydligt högre grad än hushåll med hög inkomst.

    •Dubbelt så många som bor i flerbostadshus jämfört med i småhus får sin sömn störd av trafikbuller.

    •Nästan hälften av unga kvinnor har en permanent tatuering, vilket är betydligt fler än tidigare. Nya epidemiologiska studier tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för melanom och lymfom.

    •Andelen rökare fortsätter minska, men trots detta ökar andelen som i hemmet utsätts för andras rökning.

    •Andelen som använder solskydd ökar - dock skyddar kvinnor sig i högre grad än män.

    •Hushåll med låg inkomst saknar i betydligt högre utsträckning tillgång till egen tomt eller uteplats än hushåll med hög inkomst.

    •Dubbelt så många besväras av att det är för varmt i bostaden under sommaren jämfört med i föregående enkät som skickades ut 2015.

    Rapporten vänder sig till de som påverkar vår miljö och vardag i sina beslut, som till exempel beslutsfattare och handläggare i kommuner, regioner och på länsstyrelser. Vi hoppas att den används som beslutsunderlag vid åtgärder och prioriteringar för att förebygga ohälsa, uppnå jämlik hälsa och i arbetet med Agenda 2030, miljömål och folkhälsomål. Rapporten är en viktig del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen och i folkhälsoarbetet.

    Miljöhälsorapport Skåne Blekinge Kronoberg 2025 har tagits fram av Arbets- och miljömedicin Syd (AMM Syd) på uppdrag av länsstyrelserna och regionerna.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Höjesjö, Johan
    et al.
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Austad, Benedikte
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Bäckrödingen – effekter på ekosystemet och metoder för att ta bort den2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I svenska sötvatten har den nordamerikanska bäckrödingen, introducerad i slutet av 1800-talet, etablerat sig i stora delar av landet och konkurrerar i dag med vår inhemska öring om föda och livsutrymme. Samtidigt kan även flodpärlmusslan påverkas, vars livscykel är beroende av laxfiskar som värdfisk. Denna rapport sammanfattar resultaten från forskningsprojektet NOBROOK, som genom fältstudier, reduceringsfiske och kontrollerade laboratorieförsök studerade direkta och indirekta effekter av bäckrödingens närvaro. Resultaten visar tydligt att bäckrödingen har en negativ effekt både direkt på öringens habitatval, födonisch och tillväxt men även indirekt genom att störa samspelet mellan flodpärlmusslan och vår inhemska öring. Projektet lyfter också vikten av att använda olika metoder såsom passiva fällor för att fiska ut bäckrödingen eftersom enbart elfiske riskerar att lämna kvar mer aggressiva och aktiva individer.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Danielsson, Linda
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Grundvattenkvalitet i Västra Götalands län: Utvärdering av regional miljöövervakning 2016–20202025Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Västra Götalands län bedrivs regional miljöövervakning av grundvatten för att följa upp tillståndet i miljön. Under 2016–2020 har provtagning genomförts av råvatten i kommunala grundvattentäkter, det vatten som vattenverken använder för att producera dricksvatten. Totalt har ca 90 vattentäkter provtagits i nästan 80 grundvattenförekomster inom vattenförvaltningen fördelat på ca 30 kommuner. 

    I nästan alla vattentäkter har analyserats basparametrar, metaller, bekämpningsmedel och PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser)samt vid behov även till exempel BTEX (bensen, toluen, etylbensen och xylener), alifater, PAH (polycykliska aromatiska kolväten), fenoler och ftalater. 

    En utvärdering av analysresultaten har gjorts där högsta värdet som har uppmätts i vattentäkterna har jämförts med Sveriges geologiska undersöknings bedömningsgrunder och riktvärden samt Vattenmyndighetens riktvärden. Utifrån utvärderingen har bland annat följande konstaterats:

     • Motståndskraften mot försurning är oftast tillräcklig för att behålla ett acceptabelt pH, men i ungefär en sjättedel av vattentäkterna är alkaliniteten otillräcklig. 

    • Konduktivitet, klorid- och sulfathalten varierar och påverkas i länet ofta av naturliga förhållanden. I två vattentäkter förekommer halter över riktvärdet för klorid och i en för sulfat.

    • Nitrathalterna varierar främst från låga till måttliga. Ungefär 60% bedöms vara påverkade av mänsklig verksamhet (>2 mg/l), men riktvärdet överskrids bara i en vattentäkt.

    • Fosfathalterna är huvudsakligen mycket låga till låga, men måttliga halter och högre förekommer. Halter över riktvärdet har uppmätts i en vattentäkt. 

    • Många metaller förekommer naturligt i grundvatten, men kan även vara ett resultat av mänsklig påverkan. Uppmätta halter av arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver och uran är huvudsakligen mycket låga till låga och inga halter över vända trend eller riktvärdet förekommer. För nickel och zink är uppmätta halter vanligen mycket låga till måttliga, men halter över riktvärdet har påvisats för nickel i en vattentäkt och för zink i en annan. 

    • Fynd av bekämpningsmedel i grundvattnet är vanligt i länet och har påvisats i mer än hälften av de provtagna vattentäkterna, men halterna är i de flesta fall låga. I en vattentäkt tangerar halterna riktvärdet för ett enskilt bekämpningsmedel. 

    • Förekomst av PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är vanligt och har påvisats i hälften av de provtagna vattentäkterna. I de flesta fallen är halterna av summa PFAS11 låga och inga halter över Vattenmyndighetens riktvärde på 90 ng/l har påvisats. I fem vattentäkter överskrids/tangeras SGU:s nya tröskelvärde för summa PFAS24. 

    Sammanfattningsvis så förekommer det halter över SGU:s och Vattenmyndighetens riktvärden i länets grundvattentäkter, men inte i någon större omfattning. Fynd av bekämpningsmedel och PFAS i låga halter är däremot vanligt. 

    Fler undersökningar i vattentäkterna behövs där det bara finns ett fåtal analysresultat för att få bättre tillförlitlighet i bedömningen av tillståndet, eftersom halterna kan variera över tid. Vid riskbedömning och statusklassning av grundvattenförekomster inom vattenförvaltningen är analysresultat för vattentäkter en viktig del. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Elmberg, Johan
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Månsson, Johan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Från fält till flyttväg: Adaptiv förvaltning2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Elmberg, Johan
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Månsson, Johan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Från fält till flyttväg: Intressegrupper och gåsförvaltning2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Elmberg, Johan
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Månsson, Johan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Eriksson, Louise
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Från fält till flyttväg: Intressegrupper och gåsförvaltning2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Månsson, Johan
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Elmberg, Johan
    Högskolan Kristianstad.
    Från fält till flyttväg: Att förebygga gässens skador på gröda2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Månsson, Johan
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Elmberg, Johan
    Högskolan Kristianstad.
    Från fält till flyttväg: Grågässens nya flyttvanor2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Domeij, Frida
    et al.
    Arbets- och miljömedicin Linköping.
    Helmfrid, Ingela
    Arbets- och miljömedicin Linköping, (2):Linnéuniversitetet Kalmar .
    Ljunggren, Stefan
    Arbets- och miljömedicin Linköping.
    Augustsson, Anna
    Linnéuniversitetet Kalmar .
    Tibblin, Petter
    Linnéuniversitetet Kalmar .
    Exponering för PFAS4 vid konsumtion av insjöfisk2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver olika scenarier hur intag av insjöfisk påverkar exponeringen av PFAS.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Florin, Ann-Britt
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Naddafi, Rahmat
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ljungberg, Peter
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Persson, Anders
    Lunds universitet, LU.
    Mccallum, Erin
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Persson, Lo
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Tamario, Carl
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Bostedt, Göran
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Svartmunnad smörbult – förvandla risk till resurs2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar resultat från ett projekt med syfte att kvantifiera effekten av svartmunnad smörbult i svenska vatten, utveckla nya metoder för att minska spridning och begränsa täthet, samt att undersöka potentialen att nyttja arten som resurs. Modellering pekar på att en invasion av svartmunnad smörbult gynnar förekomst av rovfiskar medan sik och skrubbskädda minskar. Experiment tyder på att arten kan vara en risk för laxfiskars lek. Ekonomiska analyser visar en negativ effekt på värdet av fritidsfisket. Projektet visar också att befintliga barriärer i flodsystem och hög hastighet i slitsrännor kan sakta ned men inte hindra spridning. Rovfiskar visade sig i både fält och experiment äta stor mängd svartmunnad smörbult och även i modeller ha en negativ effekt på dess förekomst i kustvatten. Det bör därför gå att begränsa smörbulten genom att stärka rovfiskbestånden.  Projektet modifierade även vanliga fiskeredskap som ryssjor att fånga smörbult effektivt men släppa ut bifångst.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Ekman, Erika
    et al.
    Trossa AB.
    Wachtmeister, Johanna
    Trossa AB.
    Norberg, Oscar
    Trossa AB.
    Verification of Recycled and Bio-based Plastics, Suggesting control elements to ensure credible claims2026Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report reviews existing verification and certification systems and assesses how well they provide credible assurance across the plastics value chain. The analysis draws on desktop research, stakeholder interviews, and a systematic review of certification schemes and chain of custody models. It identifies the control elements needed for credibility, such as auditor competence, audit frequency, documentation practices, supplier due diligence, and transparent communication, and evaluates how consistently current systems apply them.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Andersson, Patrik
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Liljelind, Per
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Hjelt, Maria
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Analyser av miljöföroreningar i mammor från kohorten Northpop som finns i norra Sverige.2026Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Lövquist, Alexandra
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Lorentzen, Johhny
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Flyckt, Marie
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Axelsson, Östen
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Merrit, Ann-Sophie
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Hälsorelaterad miljöövervakning Cancerframkallande ämnen i tätortsluft: Personlig exponering och bakgrundsmätning i Stockholm 20242026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna studie mättes personburen exponering för bensen, 1,3-butadien, formaldehyd och kvävedioxid i Stockholm under hösten 2024. Totalt deltog 40 slumpmässigt utvalda personer folkbokförda i Stockholms stad, 22–60 år gamla (22 kvinnor och 18 män). Svarsfrekvensen var 30 %. Samtliga genomförde en veckas personburen provtagning och hälften deltog även i en andra mätvecka. Parallellt genomfördes sex veckors stationära mätningar vid två utomhusplatser på Södermalm: en urban bakgrundsstation på taknivå och en trafiknära station på gatunivå. Resultaten visar en tydlig och långsiktig minskning av halterna av samtliga ämnen sedan den första mätningen 2003, med de lägsta nivåerna hittills uppmätta 2024. Medianhalterna i de personburna mätningarna var 0,54 μg/m³ för bensen, 0,034 μg/m³ för 1,3-butadien, 7,7 μg/m³ för formaldehyd och 9,2 μg/m³ för kvävedioxid. Dessa resultat ligger under gällande miljökvalitetsmål, även om förhöjda halter observerades hos vissa deltagare i samband med exempelvis rökning, gasspis, målning eller vedeldning. Som i tidigare HÄMI-omgångar var personburna halter generellt högre än stationära halter i urban bakgrund på taknivå. Detta understryker att personburna mätningar utgör ett viktigt komplement till stationära mätningar och modelleringar. För kvävedioxid noterades att trafiknära gatunivåer ibland översteg de personburna halterna, vilket speglar påverkan från intensiva trafikmiljöer

     

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Sundberg, Irene
    Executive, Företag, Sweco.
    Kiselalger i Blekinge län 2024: en undersökning av nio vattendragslokaler2024Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Lundh, Thomas
    et al.
    Lunds universitet, LU.
    Broberg, Karin
    Lunds universitet, LU.
    Åkerberg Krook, Else
    Lunds universitet, LU.
    Tidstrender för bly, kadmium och kvicksilver hos barn – uppdatering 20242026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mätningar av bly, kadmium och kvicksilver i barn boende utanför Landskrona 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Månsson, Johan
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Eriksson, Louise
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Elmberg, Johan
    Högskolan Kristianstad.
    Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat. FAKTABLAD 4: Vilka fält väljer gässen?

    Download full text (pdf)
    FAKTABLAD 4
  • Elmberg, Johan
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Månsson, Johan
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Eriksson, Louise
    Umeå universitet, UmU.
    Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat. FAKTABLAD 5: Adaptiv förvaltning 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Elmberg, Johan
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Månsson, Johan
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Eriksson, Louise
    Umeå universitet, UmU.
    Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat. FAKTABLAD 3: Intressegrupper och gåsförvaltning 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Elmberg, Johan
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Månsson, Johan
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Eriksson, Louise
    Umeå universitet, UmU.
    Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat. FAKTABLAD 2: Att förebygga gässens skador på gröda 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Elmberg, Johan
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Månsson, Johan
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Eriksson, Louise
    Umeå universitet, UmU.
    Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet2026Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat. FAKTABLAD 1: Grågässens nya flyttvanor

    Download full text (pdf)
    fulltext