Livsmedelverket genomför regelbundet matkorgsundersökningar för att analysera innehållet av både näringsämnen och oönskade ämnen i livsmedel som är representativa för den svenska marknaden. Genom dessa undersökningar kan man uppskatta exponeringen hos en genomsnittlig svensk konsument genom ett beräknat per-capita intag per person och dag. I denna rapport redovisas halter av ultrakorta PFAS i prover från Matkorgen 2022 samt per-capita intag för den svenska befolkningen. TFA var det ultrakorta PFAS som detekterades i högst halter och påträffades i 10 av de 17 livsmedelsgrupperna, med de högsta nivåerna i spannmål och bakverk följt av potatis, frukt och grönsaker. Det beräknade per capita-intaget från livsmedel uppgick till 344 ng TFA/kg kroppsvikt och dag, där spannmål, grönsaker, frukt och potatis bidrog mest. Detta motsvarar cirka 1,1 % av det föreslagna acceptabla dagliga intaget (ADI) från Efsa. Resultaten avser dock genomsnittligt intag och underskattar sannolikt exponeringen för högkonsumenter. 

The focus on waste composition analyses of mixed waste is increasing in EU policies and legislation. While such analyses for several years have been used voluntarily as supporting method for reporting on municipal waste, and as a verification and cross-checking method for packaging, they have more recently also become an obligatory method for monitoring and reporting on batteries and textiles.

This report forms part of an assignment to support the Swedish Environmental Protection Agency in meeting new EU requirements related to waste composition analyses and reporting. The study reviews the current Swedish system for waste composition analyses and presents key results from recent analyses. The report covers packaging waste, textile waste and battery waste, as well as municipal waste more broadly.

The study combines several data sources and methods. Available data were compiled through a desktop study, interviews with key actors in the waste sector, and existing datasets held by SMED. Waste composition data for residual household waste were obtained from Avfall Web, a Swedish web-based system for reporting municipal waste data and complemented with additional sorting analyses to address specific data gaps. Data on bulky municipal waste were collected from municipal composition analysis protocols, while results for mixed commercial and industrial waste and separately collected streams were based on existing national studies and data from producer responsibility organisations.

The findings show that Sweden has a long-established and comprehensive system for conducting standardized waste composition analyses of household residual waste, covering a large share of the mixed municipal waste stream. Compositional analyses of municipal bulky waste are also conducted but in a more limited and less systematic manner.

A comparison between existing Swedish manuals for waste composition analyses and relevant EU requirements shows minor methodological differences in the sorting of textiles and batteries. The complementary analyses conducted within this study indicate that these differences have little impact on reported results. The main exception concerns footwear. Overall, variations in results are primarily explained by the inherent variability of waste composition analyses, particularly for smaller waste fractions.

Municipal waste generated by commercial activities are currently not analysed in Sweden on a regular basis. However, a large national study carried out for the Swedish Environmental Protection Agency in 2024–2025 included this waste stream and provides new insights into its composition, as well as into mixed commercial and industrial waste more broadly.

Further development of national data collection could improve data quality, transparency, and future EU reporting. Potential improvements include updating national manuals to incorporate footwear classified as textiles, providing guidance on batteries embedded in WEEE for sorting contractors, increasing the coverage of municipal bulky waste analyses, and establishing regular analyses of mixed commercial and industrial waste. Together, these measures would strengthen the overall data basis for waste composition reporting.

Denna rapport redovisar resultaten från VIABLEGG-projektet, som har bidragit med viktiga framsteg i arbetet med att identifiera livskraftiga ägg och vilstadier hos ryggradslösa djur i barlastvatten. Resultaten visar att vissa metoder fungerar väl för särskilda artgrupper och därmed kan ha praktisk betydelse vid inspektioner i hamnar. Samtidigt ger projektet ny kunskap om varför vissa livsstadier är svåra att bedöma och vilka biologiska och tekniska utmaningar som behöver hanteras. Rapporten innehåller konkreta förslag för fortsatt forskning, praktisk tillämpning och behovet av internationell samordning. Sammantaget utgör resultaten en värdefull grund för det fortsatta arbetet med att förebygga spridning av invasiva arter via den globala sjöfarten. 

Utvärdering av analyser av PFAS och andra föroreningar i källsorterat avloppsvatten, svartvatten ocvh gråvatten, i från Oceanhamnen i Helsingborg, NSVA och Högskolan Kristianstad 

I förordningen (2012:989) med instruktion till Naturvårdsverket anges att myndigheten senast den 31 mars varje år ska redovisa arbetet med naturvård och biologisk mångfald. Redovisningen ska redogöra för medelsanvändning och resultat för naturvård och biologisk mångfald avseende arbetet med skydd av och åtgärder för värdefull natur, statistik om naturreservatsärenden och sysselsättningseffekter samt arbetet med genomförandeplanen för nationalparker. Rapporteringen bygger på länsstyrelsernas redovisning, Naturvårdsverkets underlag samt data från VIC Natur, DINO och andra databaser. På uppdrag av Naturvårdsverket har en studie utförts om sysselsättningseffekter av anslagsanvändningen, och den återfinns i kapitel 3 i rapporten.

Österån ligger inom Umeå kommun ca 3 mil norr om Umeå. Österån med ovanliggandesjöarna Ytterträsket, Mickelträsket och Snörsjön utgör ett av källflödena till Fällforsån, varsfåra senare rinner ihop med Tavelån. Österån är ca 6 km lång och har en varierande karaktärtill utseendet. Efter tips från allmänheten konstaterade Länsstyrelsen i Västerbotten år 2000 attflodpärlmussla förekommer i Österån. Kunskapen om flodpärlmusslans status i bäcken hardock varit bristfällig. Därför var det aktuellt att kartlägga Österåns flodpärlmusselpopulationför att få bättre kunskap om hur vi ska förvalta beståndet för framtiden.

Under åren 2006 och 2008 utförde Länsstyrelsen i Västerbottens län en noggrannare inventering av flodpärlmusslan i Österån. Huvudsyftet år 2006 var att kartlägga flodpärlmusslans utbredningsområde i bäcken samt konstatera om föryngring äger rum. Syftet år 2008 var att lägga ut miljöövervakningslokaler för att få in uppgifter om populationens beståndsstorlek, täthet, andel föryngring samt längdfördelning och för att kunnafölja populationsutvecklingen med tiden.

Inventeringarna år 2000 & 2006 finansierades via miljöövervakningen medan inventeringen år 2008 finansierades via åtgärdsprogrammet för hotade arter.

Flodpärlmusslan är sedan år 1994 fredad i Sverige enligt fiskerilagstiftningen vilket innebäratt man inte får plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. Den har även bedömts som sårbar i den Svenska rödlistan vilket innebär att artens överlevnadinte anses vara säkrad på lång sikt. Anledningen till detta är att arten har gått kraftigt tillbaka och försvunnit från många vattendrag. Vi har idag 65 vattendrag i länet med flodpärlmussla men endast ett fåtal av dessa har livskraftiga populationer med bra föryngring. För att arten inte ska försvinna från våra vattendrag är det viktigt att vi förvaltar den på rätt sätt samt utför nödvändiga restaureringsåtgärder där behov finns.

Länsstyrelsen i Västerbotten medverkar tillsammans med Skogsstyrelsen sedan mars 2009 iBotnia-Atlantica-projektet ”Rinnande vatten i Kvarken”. Det är ett gränsöverskridande projektmed partners i Finland. Projektet avslutas i maj 2011.

I denna rapport redovisas arbetet med återintroduktion av flodpärlmussla i Stor-Kvarnbäcken - ett av projektets tre pilotområden i Västerbotten.

Flodpärlmussla är en hotad art som är beroende av laxfisk för sin fortplantning. I Stor-Kvarnbäcken har mycket gjorts för att förbättra situationen för öringpopulationen i bäcken.Då framtiden för öringarna ser ljus ut anser vi att förutsättningarna för en lyckad återintroduktionav flodpärlmussla är goda.

Andra åtgärder som utförts i bäcken; lekbottenrestaurering, borttagande av vandringshindermed mera, redovisas i separat rapport.

Flodpärlmusslan är en fascinerande art på grund av dess förmåga att bilda pärlor samt att den är beroende av värdfisken öring eller lax för att nya musslor ska etableras i vattendragen. Tyvärr har arten påverkats negativt av olika påverkansfaktorer genom århundraden vilket innebär att arten försvunnit från många platser samt att merparten av Sveriges bestånd saknar en fungerande föryngring av nya musslor. Därför behöver förstärkningsinsatser genomföras för att säkra artens fortlevnad på lång sikt.

Baksjöbäcken är ett nationellt särskilt värdefullt vattendrag som hyser den hotade och fridlysta arten flodpärlmussla. Bäcken har ett rikligt bestånd i de nedre delarna och år 2008 upptäcktes ett restbestånd av tre individer högre uppströms i Stensjöbäcken mellan Stor-Baksjön och Stensjön. I samband med att restaurering av vattendraget pågick tog Länsstyrelsen i Västerbottens län fram planer på att återintroducera levande flodpärlmusslor i Stensjöbäcken, med syfte att försöka återetablera ett livskraftigt bestånd med väl fungerande föryngring.

The Swedish Food Agency has conducted recurrent sampling of breastmilk and blood from primiparous women in Uppsala since 1996, in the so-called POPUP study (Persistent Organic Pollutants in Uppsala Primiparas). The Swedish Environmental Protection Agency has funded the study since year 2000. The main aim of the study is to investigate temporal trends of exposure to persistent organic pollutants (POPs) among pregnant and nursing women. Chlorinated paraffins are complex mixtures mainly composed of polychlorinated n-alkanes (PCAs) (Fernandes et al. 2023). They are manufactured by chlorinating paraffinic hydrocarbons of different chain lengths, producing complex mixtures comprising thousands of congeners that vary in carbon chain length and degree of chlorination. Historically, they have been grouped into short-chain (C10–C13, SCCPs), medium-chain (C14–C17, MCCPs), and long-chain (C18C30, LCCPs) chlorinated paraffins. Nowadays, the term chlorinated paraffins is mostly used for the commercial mixtures, while PCAs is used for the more defined polychlorinated nalkanes that are analysed (Fernandes et al. 2023). Chlorinated paraffins are widely used as flame retardants, as plasticizers in flexible polyvinyl chloride (PVC), and as lubricants in metalworking applications. Global production has increased and is estimated to exceed 1 million tonnes annually, with China as the leading producer (Gluge et al. 2016). Owing to their persistence, bioaccumulative properties, and toxicity to aquatic organisms, PCAs are of environmental and public health concern. The short-chain PCAs (SCCPs) were listed as persistent organic pollutants (POPs) under the Stockholm Convention in 2017, and mediumchain PCAs (MCCPs) were listed in 2025 (Stockholm Convention 2025). The aim of this study was to analyse, for the first time, PCAs in serum from first-time mothers in the POPUP cohort and to evaluate temporal trends over the period 1997–2023.

Naturvårdsverket ska årligen lämna en redovisning av hur tillsynen enligt miljöbalken kan utvecklas och förbättras. Uppgifter om 2025 års tillsyn har samlats in via enkäter till länsstyrelser och kommuner. Frågorna i årets enkäter har fokuserat på tillsyn kopplat till den nationella miljötillsynsstrategin (strategin). Till länsstyrelserna har också ställts övergripande frågor om planering, resurser och genomförande av tillsyn.

Av Naturvårdsverkets uppföljning går det att konstatera att den nationellatillsynsstrategin har ett visst genomslag i tillsynen och att tillsynsområden somtidigare haft mindre andel tillsyn i början av strategiperioden har fått ökat fokusoch uppmärksammats allt eftersom strategiperioden pågått. Inom vissa områdenhar man uppmärksammat att antalet inspektioner ökat i relation till fokusområdets intention, bland annat inom avfall och invasiva arter.

Länsstyrelsernas tillsynsarbete präglas fortsatt av en växande obalans mellanidentifierat tillsynsbehov och faktiskt genomförd tillsyn. Andelen utförd tillsyn har sjunkit från 59 % 2023 till 44 % 2025, samtidigt som det totala behovet nåttrekordnivåer och fortsätter att öka. Länsstyrelserna anger i huvudsak resursbristsom skäl till utebliven och nedprioriterad tillsyn.

Vid länsstyrelsernas uppföljning av kommunernas tillsyn har länsstyrelsernaliksom tidigare år uppmärksammat brister i kommunernas behovsutredningar och tillsynsplaner. Flera nämner också bristande rutiner när det gäller risken för jäv, brister i delegationsordningar och andra styrdokument. Det är även vanligt med resurs- och kompetensbrist. Det är stor variation mellan flera kommuner i hur god kostnadstäckning de har för sin tillsyn och i vilken grad de har tillgång till juridisk kompetens. Flera kommuner beskriver att strandskyddstillsynen är särskilt eftersatt.

Statliga myndigheter ska ha miljöledningssystem och årligen redovisa miljöledningsarbetet till regeringen och Naturvårdsverket enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Naturvårdsverket har i uppdrag att varje år lämna en sammanfattning av myndigheternas redovisningar till regeringen. Det viktigaste i redovisningen för år 2025: • Myndigheternas totala rapporterade koldioxidutsläpp för år 2025 är 430 300 ton. Det är en minskning med drygt 7 procent jämfört med 2024. Utsläppen från maskiner och övriga fordon minskade med 7 procent medan utsläppen från tjänsteresor minskade med drygt 9 procent. Utsläppen från flygresor har minskat med 10 procent. • Den totala energianvändningen år 2025 är 2,7 TWh. Det är en minskning med 2 procent sedan 2024. Användningen av fastighetsel och energi utanför lokaler har minskat, värme och kyla har ökat något och verksamhetsel är i stort oförändrad mellan åren. • Det totala värdet av alla myndigheters upphandlingar år 2025 är 214 miljarder kronor. Det är 36 miljarder mer än 2024. Upphandlingar med ställda miljökrav står för 91 procent av värdet, en liten minskning sedan år 2024. • Myndigheternas rapporter visar ett aktivt arbete med den direkta miljöpåverkan för att minska utsläpp från tjänsteresor, spara energi och göra hållbara upphandlingar. Vanliga åtgärder i arbetet med indirekt miljöpåverkan är kunskapsspridning, vägledning, forskning och kommunikation.