Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
17 - 21 av 21
rss atomLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Åström, Mats
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Linnéuniversitetet, LNU.
    Sohlenius, Gustav
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Nyman, Alexandra
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Linnéuniversitetet, LNU.
    Johnson, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Linnéuniversitetet, LNU.
    Shahabi Ghahfarokhi, Sina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Linnéuniversitetet, LNU.
    Yu, Changxun
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Linnéuniversitetet, LNU.
    Dopson, Mark
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Linnéuniversitetet, LNU.
    Sura sulfatjordar i Sverige: Ny kunskap och underlag för åtgärder2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Målsättningen med projektet har varit att öka kunskapen om sura sulfatjordars utbredning och karaktär i Sverige. De viktigaste resultaten är: 

    • Sura sulfatjordar har en betydligt större förekomst och är framförallt betydligt surare och svavelrikare i sydöstra och södra Sverige än vad som tidigare varit känt, medan däremot förekomsten kring Vänern är liten. Norröver (Västerbotten, Norrbotten) är förekomsten hög, vilket varit känt sedan tidigare. 
    •  Den nationella karteringen som gjordes i studien baserades på gles provtagning, vilket var vad projektets omfattning tillät. Detta innebär emellertid att för mellan-och sydsverige finns ännu ingen detaljkarta över förekomst av sura sulfatjordar. För att kunna genomföra en sådan kartering så effektivt och fort som möjligt, vilket det finns behov av, testades en ny karteringsteknik i ett valt område (väster om sjön Hjälmaren). Tekniken, som gav positiva resultat, genomfördes med maskininlärning och baserades på helikopterburna resistivitetsmätningar, höjddata (Lantmäteriet), nationella marktäckedata (Naturvårdsverket) och SGU:s jordartskarta. Den testades via fältundersökningar och har potential att genom­föras på större områden. 
    • Med avseende på pH, aciditet samt totalhalter, syralösliga (1M HCl-lakning) halter och vattenlösliga halter av grundämnen är de sura sulfatjordarna relativt likadana runtom i landet med tanke på de rätt stora regionala variationer som förekommer i temperatur, paleosedimentationsmiljöer och markanvändningen. Denna förhållandevis homogena geokemiska karaktär underlättar förståelsen av hur de sura sulfatjordarna fungerar i termer av bland annat historiska, nutida och framtida effekter (försurning och metallbelastning) på miljön. Den förenklar också planering av åtgärder för att minska syra och metalläckage från dessa jordar, och bedömning av vad som är att förvänta vid återskapande av våtmarker på dessa jordar. På lokal nivå kan skillnaderna emellertid vara stora, t.ex. kan i den reducerade zonen där svavelhalten normalt är kring 1 % vara så hög som 5–7 % med avsevärd potentiellt ökad risk för miljön. 
    •  En betydande övergripande regional fysikalisk-kemisk skillnad finns däremot på så vis att i norr har de sura sulfatjordarna ett betydligt tjockare surt skikt (median 75 cm) än de i söder (median 40 cm). En av konsekvenserna är att de sydliga sura sulfatjordarna sannolikt är mer känsliga för framtida sänkningar i grundvattennivån, d.v.s. det finns större potential för ytterligare omfattande syrabildning och metallfrisättning till följ av grundvattensänkningar förorsakade av långa torrperioder eller effektiverad dränering. 
    • Även de mikrobiella samhällena i den sura sulfatjorden är delvis annorlunda i norr än i söder. Till exempel, det finns en högre relativ förekomst av Ktedonobacteraceae i de norra delarna och Gallionellaceae i södra delarna av landet. Dessa skillnader är med största sannolikhet kopplade till temperaturskillnaderna mellan norr och söder, inklusive djup och tidsmässig längd av frost i marken. Kunskap om mer exakt vilka skillnaderna är mellan den mikrobiella aktiviteten i söder och norr kommer att belysas av en pågående mer ingående ”omics” studie där fokus är på de kemiska reaktioner som mikroberna bidrar till att ske eller påskynda.
    • Återvätning av sura sulfatjordar kan åstadkomma positiva miljöeffekter. Detta gäller särskilt när den sekundära järnmineralogin (bildad efter att den sura sulfat­jorden uppstått) domineras av schwertmannit och ferrihydrit, vilka mikrober under reducerande förhållanden relativt enkelt förmår bryta ner (reducera) vilket leder till en förhöjning av pH. Det, i sin tur, leder till att ett flertal metaller som blir toxiska redan vid relativt låga halter, såsom kadmium, nickel, mangan och beryllium, kommer att fastläggs istället för att läcka till närmiljön. 
    • Återvätning av sura sulfatjordar kan också skapa negativa miljöeffekter. Detta kan ske i form av ökad mobilisering och läckage av spårämnen som arsenik, krom och uran, men i första hand av ökad frisättning och rörlighet av tvåvärt järn. Den sura sulfatjorden har ett exceptionellt stort förråd av järn som kan bidra till detta, bundet i de sekundära mineralen schwertmannit, jarosit och ferrihydrit. I nästan 20 % av de undersökta sura sulfatjordarna motsvarar detta förråd > 2,0 % av hela den sura oxiderade zonens torrvikt, vilket är anmärknings­värt högt. Det finns därför anledning till oro över vad de stora mängder järn som potentiellt kan frigöras skulle ha på våtmarken i sig på och vattensystem nedströms restaureringen. 
    • Sura sulfatjordar förekommer främst i låglänta områden som återfinns under den högsta kustlinjen. Det finns därför risk att metaller som läcker från dessa jordar hamnar i våtmarker, som likaledes förekommer i dessa områden. Detta har skett på ett omfattande sätt på en plats som undersökts i södra Sverige där framförallt järn fällts ut och påverkat både floran och faunan i våtmarken. Detta är ett fenomen att vara uppmärksam på i områden med sur sulfatjord, utöver den mer välkända påverkan i form av försurning och metallkontaminering av vattendrag. 
    • Det finns ett antal metoder som utvecklats, framförallt i Finland, för att minska läckage av syra och metaller från sura sulfatjordar under åkermark. På basen av genomgången litteratur och diskussioner med relevanta aktörer, bedöms den bästa metoden vara en kombination av teknikerna reglerbar dränering, underbevattning och injicering av kalkstenssuspension via täckdikningssystem. Denna teknikkombination förväntas leda till: (i) minskad oxidation och högre pH i jordarna, (ii) minskat läckage av syra och metaller till närmiljön, och (iii) positiva effekter på skörden på åkrarna (bör dock undersökas mer systematiskt) och kan därför ge en vinn-vinn situation. Ytterligare rekommenderas undersökning av möjligheter med och effekter av kalkfilterdiken. 
    • Att förhindra en sänkning av grundvattenytan i sura sulfatjordar är den viktigaste preventiva åtgärden både på kort och lång sikt. Detta är i sig ingen ny slutsats, men projektet har tagit fram data som mer exakt visar vad som kommer att ske i termer av bildning av aciditet och frisättning av metaller när grundvattennivån når djupare ner i den sura sulfatjordens underliggande reducerade och pH-neutrala grundvattenzon. Redan en sänkning ner i övergångszonen, d.v.s. den zon som ligger strax under det sura skiktet och där pH stiger snabbt, kommer frigöra avsevärda mängder aciditet och metaller med känd giftighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • Nilsson, Erik
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Zhang, Linus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Persson, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Wörman, Anders
    Kungliga Tekniska Högskolan.
    Riml, Joakim
    Kungliga Tekniska Högskolan.
    Ökad hydrodiversitet för att främja avrinningsområdens klimatresiliens (EcoDiver)2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar forskningsprojektet EcoDiver, finansierat av Naturvårds­verket. Projektet genomfördes som ett samarbete mellan Lunds universitet och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). 

    Huvudtesen har varit att hydrodiversiteten, där mångfalden av hydrologiska enheter som våtmarker, sjöar, floder och grundvatten inom ett avrinningsområde samverkar och påverkar avrinningsområdets förmåga att hantera klimatföränd­ringar, såsom intensifierade nederbördsmönster, torka, och temperaturvariationer genom att tillhandahålla en rad olika ekosystemtjänster. 

    Projektet har studerat våtmarkernas hydrologiska funktioner, som att reglera flöden samt minska akvatiska föroreningar, och deras roll i klimatanpassning. Projektet har använt databaser, fältmätningar, laboratorieanalyser, hydrologiska modeller, och statistisk analys för att undersöka hur våtmarker påverkar vatten-kvalitet, vattenbalans, och biologisk mångfald i avrinningsområden. 

    Projektet har också utvecklat metoder och verktyg, dels för ett modellbaserat beslutsstöd, dels för att mäta och optimera våtmarkernas ekosystemtjänster. Projektet har använt ekonomiska, sociala, och ekologiska indikatorer för att värdera våtmarkernas bidrag till bland annat koldioxidupptag, rening av förorenat vatten, erosionsskydd, rekreation, och utbildning. 

    Projektet har baserat sin forskning på fem fallstudier av olika våtmarkstyper i Skåne. Dessa fallstudier har valts för att representera olika hydrogeologiska för-hållanden, våtmarksstorlekar, restaureringsåtgärder, och landskapskontexter. 

    Projektet har också spridit sin kunskap till olika intressenter, genom seminarier, workshops, publikationer, och forskningssamarbeten. Projektet har involverat forskare, myndigheter, kommuner, universitetsstudenter, markägare, och skolor i dialog och samverkan kring våtmarkernas betydelse och potential för miljöhantering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • Andersson, Agneta
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Karlson, Bengt
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Anders F
    Torstensson, Anders
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Brugel, Sonia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Latz,, Meike AC
    Köpenhamns universitet.
    Jurdzinski, Krzysztof T
    Hedblom, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Lycken, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Lindh, Markus
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    DNA-streckkodning av marina växtplankton: Ett nytt verktyg i miljöövervakningen2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Växtplankton utgör grunden i den marina näringsväven och används världen över för att bestämma miljöstatus i hav och sjöar. De ingår exempelvis som en kvalitetsfaktor i EU:s vattendirektiv och havsmiljödirektiv. Det finns långa tidsserier av växtplanktonövervakning där analyserna utförts med mikroskopi. Det sker nu en snabb internationell utveckling av DNA-metoder för att övervaka växtplankton. Målsättningen med detta projekt var att utveckla en praktisk och robust DNA analys­metod som kan implementeras i svensk marin miljöövervakning. 

    Vårt tillvägagångssätt var att följa med på ordinarie marina miljöövervakningsexpeditioner under ett års tid (2019–2020) och ta parallella havsvattenprov för så kallad DNA-streckkodning av växtplankton. Sammanlagt tog vi prov vid 19 övervakningsstationer som var spridda från Bottenviken i norr till Skagerrak i söder. Provtagningsfrekvensen var cirka 1 gång per månad. Praktiska metoder utarbetades för fältprovtagning, DNA-extraktion, sekvensering, bioinformatisk analys och taxo­nomisk annotering. Vi har även tagit fram system för datahantering hos nationell datavärd och gett förslag på en ny datatyp för nationellt datavärdskap för marin­biologi och oceanografi vid Svenskt Oceanografiskt Datacentrum (https://sharkweb. smhi.se/hamta-data/). 

    En viktig del har varit att jämföra resultaten av DNA-streckkodning och mikroskopi. Resultaten visar att DNA-streckkodning ger ungefär dubbelt så högt biodiversitetsmått än mikroskopering, även om det skiljer sig åt mellan olika grupper av växtplankton. För att undersöka om DNA-streckkodning kan användas för kvantitativ analys tillsatte vi en intern standard till proverna bestående av syntetiskt DNA, men eftersom resultatet varierade så behöver man arbeta vidare med detta. Den relativa fördelningen av vanliga eukaryota växtplanktongrupper visade sig ha relativt bra överensstämmelse mellan DNA-streckkodning och mikroskopimåttet kolbiomassa, medan biovolym och abundans skiljde sig åt mer. DNA-streckkodning visade sig ge detaljerade utbredningsmönster av skadliga alger, till exempel för släktet Prymnesium bland häftalgerna (Coccolithophyceae). 

    Vi har inom projektet kunnat utvärdera ekologiska drivkrafter för växtplankton­samhällets diversitet och artsammansättning, genom att miljöövervakningen mäter många fysikalisk-kemiska parametrar. Både salthalt och närsalter visade sig ha stor inverkan på växtplanktonsamhällets sammansättning och diversitet. 

    Sammanfattningsvis ser vi att den framtagna DNA-streckkodningsmetoden skulle vara ett bra komplement till den etablerade växtplanktonövervakningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • Gustafson, Andreas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    NORD2000: A comment on two errors in the official test cases for Nord2000 road traffic noise version December 20182024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Two errors in the official test cases for road traffic noise have been identified. Pending the correction of the test cases, it is recommended that the errors are considered and compensated for when evaluating a software.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • Ögren, Mikael
    et al.
    AMM, Sahlgrenska universitetssjukhuset.
    Świerkoska, Anna
    VTI.
    Torstensson, Peter
    VTI.
    Genell, Anders
    VTI.
    NORD2000 SPÅR: Beräkning av spårkorrektion från ytråhet på rälen för bullerberäkningar2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext