Publications
12 - 17 of 17
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • KUNGSÖRN:Spelflyktsinventering och sommarkontroll2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta faktablad Kungsörn: Spelflyktsinventering och sommarkontroller inom Naturvårdsverkets metodik för inventering av stora rovdjur i Sverige (www.naturvardsverket.se) är ett av flera dokument för styrning av och vägledning kring inventeringar av stora rovdjur i Sverige och Norge. 

    Faktabladet riktar sig främst till personer knutna till länsstyrelserna i Sverige som genomför eller samordnar inventeringen av kungsörn. Länsstyrelserna har ansvaret för att dokumentera och kvalitetssäkra fältbesök och observationer av stora rovdjur, och för att registrera dessa i den svensk-norska databasen Rovbase. För övriga instruktioner och faktablad som reglerar inventering av stora rovdjur i Norge och Sverige, och för vetenskaplig litteratur om rovdjursinventeringar med mera, se www.rovdata.no och www.naturvardsverket.se. Faktablad och instruktioner syftar även till att visa och beskriva inventeringsarbetet för en bredare allmänhet. 

    I Sverige finns också förordningar och föreskrifter som reglerar inventeringarna av stora rovdjur. Dessa finns listade sist i faktabladet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • KUNGSÖRN:Användning av ljudbox för att inventera häckning2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta faktablad Kungsörn: Användning av ljudbox för att inventera häckning inom Naturvårdsverkets metodik för inventering av stora rovdjur i Sverige (www.naturvardsverket.se) är ett av flera dokument för styrning av och vägledning kring inventeringar av stora rovdjur i Sverige och Norge. 

    Faktabladet riktar sig främst till personer knutna till länsstyrelserna i Sverige som genomför eller samordnar inventeringen av kungsörn. Länsstyrelserna har ansvaret för att dokumentera och kvalitetssäkra fältbesök och observationer av stora rovdjur, och för att registrera dessa i den svensk-norska databasen Rovbase. För övriga instruktioner och faktablad som reglerar inventering av stora rovdjur i Norge och Sverige, och för vetenskaplig litteratur om rovdjursinventeringar se www.rovdata.no och www.naturvardsverket.se.

     I Sverige finns också förordningar och föreskrifter som reglerar inventeringarna av stora rovdjur. De listas sist i detta faktablad.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Hagberg, Jessica
    et al.
    Executive, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Kärrman, Anna
    Executive, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Bjurlid, Filip
    Arbets- och miljömedicin, Region Örebro län.
    Spädbarns exponering för miljögifter2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här studien har spädbarns exponering för miljögifter vid födseln och under det första levnadsåret undersökts genom att analysera PCB, pesticider, dioxiner, PBDE och PFAS i navelsträngsblod, och matchade prover av bröstmjölk och serum från mammor och deras spädbarn vid tre tidpunkter under spädbarnens första levnadsår. I studien deltog tio mammor och deras nyfödda barn. Resultaten tyder på att PFOA överförs till foster via placentan i högre omfattning än andra PFAS och miljögifter. Halterna av miljögifter i bröstmjölk var generellt lägre 6 månader efter förlossningen jämfört med 3 månader efter. Statistiskt signifikant lägre koncentrationer påvisades endast för pesticider (∑Pest). Mammornas serumkoncentrationer uppvisade för de flesta ämnen en något sjunkande trend under de två efterföljande provtagningstillfällena. För spädbarnen var trenden motsatt och starkare. Då skillnader mellan spädbarnens och mammornas serumkoncentrationer undersöktes, kunde statistiskt signifikant högre koncentrationer av PFHpS, PFOA, PFNA, PCB-74, -118, -138, -153, -156, -157, -170, -180 och p,p’-DDE påvisas i spädbarnens serum vid ett eller flera provtagningstillfällen. Störst skillnad i serumkoncentration påvisades för PFOA, där spädbarnen vid 12 månaders ålder hade 6,7 gånger högre halter än mammorna. För PFUnDA var spädbarnens serumkoncentrationer statistiskt signifikant lägre än mammornas vid provtagningen 6 månader efter förlossningen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Pädam,, Sirje
    et al.
    Executive, Företag, WSP.
    Berg, Joel
    Executive, Företag, WSP.
    Jörnling,, Angelica
    Executive, Företag, WSP.
    Schöldtz, Andrea
    Executive, Företag, WSP.
    Strömberg, Per
    Executive, Företag, WSP.
    Wallström, Jenny
    Executive, Företag, WSP.
    Utvärdering av Klimatklivet: Investeringsstödets effekter 2020–20222024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala klimatinvesteringar. De investerade medlen ska ge största möjliga klimatnytta och det huvudsakliga syftet med Klimatklivet är att varaktigt minska växthus­gasutsläppen. 

    Denna rapport innehåller en utvärdering av stödet. Naturvårdsverket ska i enlighet med förordningen om stöd till lokala klimatinvesteringar följa upp och utvärdera stödet. 

    Naturvårdsverket har gett WSP i uppdrag att utvärdera effekterna av Klimatklivet med fokus på perioden 2020–2022. Utvärderingen genomfördes under 2023. 

    Ett särskilt fokus finns på att undersöka Klimatklivets additionalitet, indirekta effekter och stödets proportionalitet och lämplighet. Stödets additionalitet innebär hur stor del av investeringarna och utsläpps­minskningarna som har uppkommit till följd av stöd från Klimatklivet. 

    För att undersöka vad som hade hänt utan Klimatklivet har rapport­författarna samlat in information från och analyserat tre grupper av aktörer: de som har beviljats stöd, de som har sökt stöd men fått avslag och övriga aktörer som utan stöd eventuellt genomför investeringar som liknar de åtgärder som får finansiering av Klimatklivet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Nilsson, Josefin
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Weisner, Stefan
    Högskolan i Halmstad.
    Liess, Antonia
    Högskolan i Halmstad.
    Kväveavskiljning i multifunktionella våtmarker i ett förändrat klimat2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Anlagda våtmarker i jordbrukslandskapet är en viktig del i arbetet med att minska övergödningen av vattendrag, sjöar och kustnära hav. Genom att avskilja kväve och fosfor från jordbruksmarkens avrinning bidrar våtmarker till minskade näringstransporter till akvatiska ekosystem. Kväveavskiljning i våtmarker påverkas av en rad olika faktorer. Växtlighet i våtmarker spelar en viktig roll genom att skapa gynn­samma förhållanden för de mikroorganismer som står för den huvudsakliga kväve­avskiljningen. Dessutom påverkar våtmarkens placering och utformning hur mycket kväve som kan avskiljas. En våtmark som ska avskilja stor mängd kväve bör placeras där kvävebelastningen är hög, vilket ofta är nedströms intensivt odlad åkermark. 

    Med pågående klimatförändringar blir somrarna allt torrare och risken att inten­siva regn orsakar mycket kraftiga vattenflöden ökar. I framtiden kan det bli så att våtmarker mottar den huvudsakliga delen av årets vattenflöde och kväveavrinning under vinterhalvåret när kväveavskiljningen är mindre effektiv på grund av lägre temperaturer. Dessutom blir det värdefullt om våtmarker i högre utsträckning än idag kan utformas för att dämpa kraftiga vattenflöden i samband med intensiva regn. Med ett förändrat klimat behöver vi därför ökad förståelse för hur 

    1. kraftigare årstidsvariationer i vattenflöden kan komma att påverka kväveavskilj­ningen i våtmarker, 
    2. utformning av våtmarker för ökad flödesbuffring kan påverka kväveavskiljningen, 
    3. hög kväveavskiljning kan uppnås samtidigt som även andra ekosystemtjänster levereras. 

     Genom en fältstudie, en experimentstudie och delar av en litteraturöversikt utröns effekterna av torrare somrar och ökad flödesbuffring på kväveavskiljnigen i anlagda våtmarker, samt de synergi-och avvägningseffekter som kan uppstå mellan kväve­avskiljning och andra ekosystemtjänster. 

    I fältstudien jämförde vi kväveavskiljningen i anlagda våtmarker som hade låga sommarflöden med sådana som hade mer jämnt fördelat vattenflöde över året. Effekten av årstidsvariationer i vattenflöde visade sig vara mindre påtaglig än vi hade väntat oss. På årsbasis var det ingen märkbar skillnad i kväveavskiljning mellan de våtmarker där flödet avtog under somrarna och de våtmarker som hade stabilare flöde året om. För att uppnå hög kväveavskiljning var en hög årlig kväve­belastning, våtmarkens form och mycket övervattensväxter i våtmarken viktigare än under vilken årstid våtmarken mottog mest kväve. Detta indikerar att anlagda våtmarker i jordbrukslandskapet kan fortsätta att fungera väl för kväveavskiljning även om klimatförändringar leder till torrare somrar i framtiden. 

    Experimentstudien belyser möjligheten att med bibehållen kväveavskiljning kunna utforma våtmarker för att i högre grad buffra kraftiga vattenflöden genom att de fylls med vatten vid höga flöden och töms vid låga flöden. Experimentstudien visar att en nyckelaspekt för en lyckad kombination av kväveavskiljning och ökad flödesbuffring är att vatten som tillförts våtmarken vid höga flöden hålls kvar i våt­marken tillräckligt länge vid efterföljande lågflödesperiod för att en effektiv kväveav­skiljning ska hinna ske. Experimentstudien kunde inte påvisa att växthusgasutsläpp (lustgas och metan) från våtmarker påverkas av att de utformas för flödesbuffring. 

    Innan resultaten av detta experiment implementeras i storskaliga våtmarker behöver effekterna av stora vattenståndsfluktuationer på våtmarkers olika ekosystemtjänster och biologisk mångfald klarläggas ytterligare. 

    Litteraturöversikten visade att det finns utmaningar när våtmarker anläggs med flera syften, alltså ska fungera multifunktionellt. Det finns egenskaper hos våtmarker och omgivande landskap som kan gynna vissa ekosystemtjänster medan andra missgynnas. Exempelvis så ger en våtmarksplacering med hög näringstillförsel (kväve och fosfor) möjligheter till hög näringsavskiljning, samtidigt som det kan ge hög produktion av växthusgaser i våtmarken. Hög näringstillgång är dessutom ofta inte optimalt för biologisk mångfald i en våtmark. För att verkligen uppnå multifunktionalitet krävs våtmarkslandskap, det vill säga landskap där flera typer av våtmarker ingår. Om varje enskild våtmark uppfyller sitt specifika huvud­syfte kan de tillsammans bilda ett multifunktionellt våtmarkslandskap där kväve avskiljs samtidigt som andra ekosystemtjänster levereras. Enskilda våtmarker kan dock också vara multifunktionella. Exempelvis så bidrar våtmarker som anlagts för kväveavskiljning till en ökad biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. Detta projekt visar också på möjligheten att flödesbuffrande våtmarker även kan bidra till kväveavskiljning. 

    Sammanfattningsvis så kan, även i ett framtida klimat med förändrade hydro­logiska mönster, hög kväveavskiljning uppnås genom välplanerad placering och utformning av anlagda våtmarker i jordbrukslandskapet. Det är även möjligt att utforma våtmarker för ökad flödesbuffring med bibehållen kväveavskiljning. För att flödesbuffrande våtmarker ska kunna dämpa översvämningar i betydande grad, behöver de dock bli väsentligt större än vad anlagda våtmarker vanligtvis är idag. Genom att utöver enskilda våtmarker också fokusera på hela våtmarkslandskap kan leverans av multipla ekosystemtjänster enklare uppnås än om fokus endast ligger på en specifik våtmark. Även om klimatet förändras verkar således våtmarkers och våtmarkslandskaps förmåga att reducera övergödningseffekter och tillhandahålla andra viktiga ekosystemfunktioner kunna bestå.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Andersson, Ingvar B.
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Borg, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Edberg, Frida
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Hultberg, Hans
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Återförsurning av sjöar: Observerade och förväntade biologiska och kemiska effekter2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en översiktlig genomgång av de idag tillgängliga, delvis publicerade, experimentella erfarenheterna av kemiska och biologiska effekter vid återförsurning i ytvatten där kalkning avbrutits. Sammanställningen har genomförts i avsikt att bredda kunskapsunderlaget för diskussioner om tänkbara effekter i samband med att kalkningen upphör i vissa ytvatten. Som bakgrundsdokument är dessutom en litteraturöversikt bifogad, vilken även inkluderar övrig litteratur rörande försurning - kalkning som kan anses ha en viss allmän relevans för kunskapsläget avseende återförsurning av kalkade vatten (se Appendix). 

    Resultatet från hittills genomförda fältstudier av återförsurning, endast tre stycken av någon större omfattning i Sverige, visade att stora förändringar inträdde snabbt. Utvecklingen gick mot förhållanden liknande de i det sura tillståndet, med både negativ utveckling av ekosystemet och en påtaglig haltökning av aluminium m.fl. metaller i vattnet. Experimentell försurning av vattnet över sedimentproppar visade att tidigare deponerade metaller kan lösas ut från sedimenten. De hittills genomförda återförsurningsstudierna utfördes mestadels i gravt försurningsskadade sjöar, i ett fall också efter relativt kortvarig kalkning, och kan därför vara ett otillräckligt underlag för att kunna generalisera de effekter som kan uppstå vid återförsurning av kalkade sjöar. Många av de observerade biologiska förändringarna sammanfaller med vad som generellt observerats i samband med försurning av sjöar men vissa biologiska förändringar var dock avvikande och i några fall av delvis oväntad natur. Omfattningen och hastigheten i de senare fallen indikerade att de aktuella organismsamhällena saknade vissa reglerande mekanismer (interaktioner) och därför genomgick en utveckling präglad av instabilitet under återförsurningen. 

    Det sura svavelnedfallet har minskat med ca. 60 % sedan 70-talet vilket medfört en proportionell återhämtning av vattenkemi och även biota i vissa ytvatten inom regioner som haft kortvarigt eller litet överskridande av den kritiska försurningsbelastningen (ringa markförsurning). Däremot har den minskade belastningen på ytvattnen hittills resulterat i små positiva förändringar inom de mest försurade områdena i södra Sverige. Trots en halvering av sulfathalt och surhet i många sjöar och vattendrag, har få biologiska förändringar observerats, då pH värden <5 och toxiska aluminiumhalter fortfarande medför negativa effekter på de flesta känsliga organismer. Modellsimuleringar har visat att återhämtningen inom sådana områden kommer att ta mycket lång tid (10- tals till kanske 100 år) eftersom försurningen av marken varit omfattande. Inom dessa områden, med en låg kritisk belastningsgräns, krävs ytterligare reduktion av belastningen samt i vissa fall t.o.m. kompletterande åtgärder som markkalkning. Även depositionen av flera tungmetaller har minskat kraftigt under de senaste decennierna, särskilt den långdistanstransporterade andelen, men hur stora förändringar detta medfört på ytvattnens innehåll av tungmetaller är i dagsläget osäkert, eftersom längre tidsserier från skogssjöar saknas inom miljöövervakningen.

    Av de kalkade sjöarna i Sverige, ca. 7500 st, beräknas mer än 1700 sjöar kunna få pHvärden under 5,4 och förlora alkaliniteten om kalkningar upphör i nuläget. De flesta sjöarna som kan komma att återförsuras till pH-värden under 5,4 är belägna inom de områden i sydvästra Sverige som är mest försurningsskadade. Stoppad kalkning i dessa sjöar skulle medföra långtgående återförsurning inom en tidsrymd av ca. 2 - 3 gånger den teoretiska omsättningstiden, för många sjöar motsvarande 3 till 9 år. Sannolikt skulle många av de effekter som observerats i de här genomgångna återförsurningsstudierna uppstå. Även sjöar som skulle återförsuras till pH-värden mellan 5,4 och 6,0 kan riskera att få skador på populationer av känsligare arter. Drygt 4000 sjöar skulle få pH-värden under 6,0 vid en stoppad kalkning. I sjöar med från början måttlig försurning kan en återförsurning förväntas resultera i tämligen marginella eller inga effekter med hänsyn till minskad försurningsbelastning och ringa markförsurning. Denna grupp omfattar en del av de ca. 3500 sjöar som åtminstone på längre sikt inte skulle riskera att få pH-värden <6,0 vid en stoppad kalkning. I de flesta sådana fall skulle endast de allra känsligaste arternas populationer riskera att påverkas. 

    Surstötar, d.v.s. episodisk tillförsel av markant surare vatten i samband med kraftiga regn, snösmältning eller efter längre torrperioder, utgjorde i försurningens inledningsskede en viktig faktor för uppkomsten av biologiska skador eftersom särskilt höga halter av toxiskt oorganiskt aluminium förekom i samband med sådana situationer. Sannolikt kan surstötarna utgöra ett betydande problem även under återhämtningsfasen, då risk föreligger för fortsatta utflödena av höga aluminiumhalter i många sjöar och framförallt vattendrag inom de områden där markförsurningen kvarstår länge varvid en positiv biologisk utveckling kommer att motverkas. Problem kan även fortsättningsvis uppträda inom vissa nordligare lågbelastade regioner där främst hydrologiska faktorer samt kraftiga utflöden av organiska syror bidrar till uppkomsten av surstötar med inflöden av förhöjda halter av aluminium. Högre halter av komplexbildande organiska anjoner kan dock i sådana fall bidra till en lägre toxisk effekt. 

    I denna rapport föreslås en översyn av kalkningsverksamheten, liksom rekommendationer av urvalskriterier för olika ytvatten om det blir aktuellt med åtgärder som medför en minskad kalkning. Slutligen föreslås forskningsinsatser för att belysa en del av de oklarheter som för närvarande råder om effekterna i samband med återförsurning.

    Download full text (pdf)
    fulltext