Traditionella, rörbaserade dagvattensystem räcker inte längre till i förtätade städer för att möta krav på vattenkvalitet och översvämningsskydd vid extrem nederbörd. Därför efterfrågas naturbaserade och multifunktionella lösningar, här omnämnda som blå-grön infrastruktur, som kan hantera flera samhällsutmaningar samtidigt. Implementeringen av sådana lösningar försvåras dock av många och ibland sammankopplade barriärer som berör bland annat lagstiftning, finansiering, planering, samarbete och kunskap. För att möjliggöra storskalig implementering blå-grön infrastruktur krävs genomgripande tekniska och institutionella förändringar. Dagvattenhantering måste därför ses ur ett holistiskt perspektiv där olika discipliner involveras. Denna studie syftar till att analysera strategier från andra länder för att ersätta traditionella system med decentraliserade, gröna lösningar för en hållbar urban vatteninfrastruktur. Rapporten består av tre delar. I första delen presenteras barriärer som identifierats i en tidigare, svensk studie och som i denna studie verifierats genom en grupp av experter och flera workshops och möten. I den andra delen analyseras erfarenheter av lösningar från andra länder som kommit fram genom en litteraturstudie där fokus är på olika sorters organisatoriska åtgärder. I den tredje delen presenteras och diskuteras en rad rekommendationer, idéer och ibland radikala förslag till förändring. Dessa utmynnar dels ur litteraturstudien, dels har de identifierats från annat håll under arbetet med studien.

This report presents the findings of a review of the international peer-review literature on the impacts of stormwater runoff on receiving water recipients from a cold climate perspective, the design, treatment performance and maintenance requirements of sustainable stormwater management systems, and the incentives for and societal acceptance of their use. Key findings are mapped against the requirements and policy objectives set out in the 2024 EU Urban Wastewater Treatment Directive, the UN Sustainable Development Goals (2015) and the Swedish environmental goals (2000). The report concludes with a series of research and policy recommendations which aim to support Sweden in its transition to a stormwater management approach that embraces opportunities to address stormwater quality, quantity and societal well-being objectives. This review is financed by the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Agency for Marine and Water Management.

"Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss” är en av sex broschyrer som presenterar kortfattade resultat från Vindvals forskningsrapporter. Forskningsprogrammet Vindval tog fram kunskap om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Vindval var ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket och pågick 2005-2024. Fokus låg på frågor som behövde belysas i samband med tillstånd och planering av vindkraftsetableringar. Totalt har programmet omfattat cirka 60 projekt.

De övriga fem broschyrerna är:

• Planering och vindkraft: ISBN 978-91-620-8922-1
• Vindkraften i samhället: ISBN 978-91-620-8927-6
• Vindkraftens påverkan på däggdjur: ISBN 978-91-620-8926-9
• Vindkraftens påverkan på marint liv: ISBN 978-91-620-8924-5
• Vindkraftens påverkan på människors intressen: ISBN 978-91-620-8923-8

(Se länkar till höger.)

Nationella miljöövervakningen av bekämpningsmedel startade 2002 och fokuserar på provtagning av yt- och grundvatten i jordbruksintensiva områden, för att följa läckage av växtskyddsmedel. En granskning av övervakningsprogrammet utförd av Norwegian Institute of Bioeconomy Research föreslog att ett nordligare typområde borde inkluderas, förslagsvis ett i Mälardalen där lerjordar kan orsaka betydande läckage av bekämpningsmedel till grund- och ytvatten. Undersökningen i Mälardalen, i typområde C6, genomfördes 2024 med provtagning av yt- och grundvatten samt sediment. Ytvattenprover togs vid tio tidpunkter under säsongen, och grundvattenprover vid en tidpunkt. Ett samlingsprov av sediment samlades upp under odlingssäsongen. Totalt påträffades 14 substanser i ytvattenproverna. Resultaten visar att de sammanlagda halterna av bekämpningsmedel i ytvatten var relativt låga, med en medelhalt på 0,27 μg/l. Jämfört med de andra typområdena för bekämpningsmedelsövervakning var halterna lägre. Inga substanser påträffades i halter över riktvärdet, dvs i halter som inte antas påverka de vattenlevande organismerna negativt. De vanligaste substanserna som påträffades var fungiciden fluxapyroxad, herbiciden bentazon och nedbrytningsprodukten AMPA från glyfosat, vilka förekom i alla prov. I grundvattenproven påträffades spårhalter av AMPA och HCH-gamma (lindan). I sedimentprovet påträffades totalt 13 substanser med en sammanlagd halt på 3,6 μg/kg TS. Jämfört med övriga typområden var substanserna i C6 i allmänhet få och påträffades i låga halter. Trots detta finns det anledning att fortsätta med mätningar i C6 för att långsiktig följa trender, bland annat med tanke på klimatförändringar som kan påverka både odlingsmönster och läckage av bekämpningsmedel. 

Lavinolyckor visar hur snabbt förhållanden i fjällen kan förändras och hur avgörande det är att arbeta förebyggande. Ett effektivt lavinsäkerhetsarbete kräver ett systematiskt och samordnat arbete med både utbildning och prognoser. Naturvårdsverket ansvarar för att driva och utveckla den nationella lavinprognostjänsten. Sveriges Lavinutbildningar är en integrerad del av detta arbete och utgör, tillsammans med prognoserna, grunden i Sveriges olycksförebyggande system för lavinsäkerhet. Prognoserna ger beslutsunderlag – utbildningarna stärker förmågan att använda informationen i praktiken. Rapporten Undervisning i lavinterräng har tagits fram av lavinsäkerhetshandläggare och lavinkonsulter vid Naturvårdsverket. Syftet är att ge utbildare inom Sveriges Lavinutbildningar ett gemensamt ramverk och pedagogiskt stöd för att planera, genomföra och utveckla undervisning i lavinriskhantering. Genom att samla principer, modeller och rekommendationer skapar rapporten samsyn, kvalitet och enhetlighet i hur lavinsäkerhetsutbildning bedrivs i Sverige. Den är ett verktyg för att stärka säkerhetskulturen i fjällen – och bidra till tryggare beslut, säkrare utbildningsmiljöer och färre olyckor. 

"Vindkraften i samhället” är en av sex broschyrer som presenterar kortfattade resultat från Vindvals forskningsrapporter. Forskningsprogrammet Vindval tog fram kunskap om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Vindval var ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket och pågick 2005-2024. Fokus låg på frågor som behövde belysas i samband med tillstånd och planering av vindkraftsetableringar. Totalt har programmet omfattat cirka 60 projekt.

De övriga fem broschyrerna är:

• Planering och vindkraft: ISBN 978-91-620-8922-1
• Vindkraftens påverkan på däggdjur: ISBN 978-91-620-8926-9
• Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss: ISBN 978-91-620-8925-2
• Vindkraftens påverkan på marint liv: ISBN 978-91-620-8924-5
• Vindkraftens påverkan på människors intressen: ISBN 978-91-620-8923-8

(Se länkar till höger.)

"Planering och vindkraft” är en av sex broschyrer som presenterar kortfattade resultat från Vindvals forskningsrapporter. Forskningsprogrammet Vindval tog fram kunskap om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Vindval var ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket och pågick 2005-2024. Fokus låg på frågor som behövde belysas i samband med tillstånd och planering av vindkraftsetableringar. Totalt har programmet omfattat cirka 60 projekt.

De övriga fem broschyrerna är:

• Vindkraften i samhället: ISBN 978-91-620-8927-6
• Vindkraftens påverkan på däggdjur: ISBN 978-91-620-8926-9
• Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss: ISBN 978-91-620-8925-2
• Vindkraftens påverkan på marint liv: ISBN 978-91-620-8924-5
• Vindkraftens påverkan på människors intressen: ISBN 978-91-620-8923-8

(Se länkar till höger.)

"Vindkraftens påverkan på människors intressen” är en av sex broschyrer som presenterar kortfattade resultat från Vindvals forskningsrapporter. Forskningsprogrammet Vindval tog fram kunskap om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Vindval var ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket och pågick 2005-2024. Fokus låg på frågor som behövde belysas i samband med tillstånd och planering av vindkraftsetableringar. Totalt har programmet omfattat cirka 60 projekt.

De övriga fem broschyrerna är: 

• Planering och vindkraft: ISBN 978-91-620-8922-1
• Vindkraften i samhället: ISBN 978-91-620-8927-6
• Vindkraftens påverkan på däggdjur: ISBN 978-91-620-8926-9
• Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss: ISBN 978-91-620-8925-2
• Vindkraftens påverkan på marint liv: ISBN 978-91-620-8924-5

(Se länkar till höger.)

"Vindkraftens påverkan på marint liv” är en av sex broschyrer som presenterar kortfattade resultat från Vindvals forskningsrapporter. Forskningsprogrammet Vindval tog fram kunskap om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Vindval var ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket och pågick 2005-2024. Fokus låg på frågor som behövde belysas i samband med tillstånd och planering av vindkraftsetableringar. Totalt har programmet omfattat cirka 60 projekt.

De övriga fem broschyrerna är: 

• Planering och vindkraft: ISBN 978-91-620-8922-1
• Vindkraften i samhället: ISBN 978-91-620-8927-6
• Vindkraftens påverkan på däggdjur: ISBN 978-91-620-8926-9
• Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss: ISBN 978-91-620-8925-2
• Vindkraftens påverkan på människors intressen: ISBN 978-91-620-8923-8

(Se länkar till höger.)

"Vindkraftens påverkan på däggdjur” är en av sex broschyrer som presenterar kortfattade resultat från Vindvals forskningsrapporter. Forskningsprogrammet Vindval tog fram kunskap om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Vindval var ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket och pågick 2005-2024. Fokus låg på frågor som behövde belysas i samband med tillstånd och planering av vindkraftsetableringar. Totalt har programmet omfattat cirka 60 projekt.

De övriga fem broschyrerna är: 

• Planering och vindkraft: ISBN 978-91-620-8922-1
• Vindkraften i samhället: ISBN 978-91-620-8927-6
• Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss: ISBN 978-91-620-8925-2
• Vindkraftens påverkan på marint liv: ISBN 978-91-620-8924-5
• Vindkraftens påverkan på människors intressen: ISBN 978-91-620-8923-8

(Se länkar till höger.)

Forskningsprogrammet Vindval var ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket med uppgiften att ta fram och förmedla vetenskapligt baserade fakta om vindkraftens effekter på människa, natur och miljö.

Programmet startade 2005 och avslutades 2024. Inom Vindval finansierades över 50 forskningsprojekt och utöver det fyra syntesrapporter. Resultaten från Vindvals forskning har kommit till stor nytta och bidragit till underlag för miljökonsekvensbeskrivningar samt planerings- och tillståndsprocesser i samband med etablering av vindkraftsanläggningar.

I denna rapport redovisar Vindvals kansli erfarenheter från närmare 20 år med ett framgångsrikt forskningsprogram. Rapporten är skriven av Åsa Elmqvist, Arwise AB, Kerstin Jansbo, forskningsenheten Naturvårdsverket och Kajsa Olsson, Kajsa Olsson Reportage.

Rapportens författare har utvärderat ostronens förmåga att anpassa sig till låga salthalter, och deras spridningskapacitet till nya områden, samt har tagit fram data för att modellera ostronens utbredning och populationsstorlek. Olika metoder för att rensa bort ostron i både högtäthets och lågtäthetsområden har testats, och kostnadseffektiviteten för olika metoder har analyserats. Möjligheten att utnyttja bortrensade ostron till olika produkter har också undersökts. Denna information kombineras i en analys av hur miljömässiga och socioekonomiska effekter av stillahavsostron kan integreras i en förvaltningsstrategi för arten. För att uppnå en effektiv förvaltning krävs en holistisk och adaptiv modell som kontinuerligt kan anpassas till nya förhållanden. Målet är att balansera kostnader och nyttor för att optimera förvaltningsinsatser och minimera ostronens negativa effekter samtidigt som dess positiva egenskaper utnyttjas. Förvaltningsstrategier bör kopplas till ostronens invasionsstadier och geografiska spridning. I rapporten presenteras också hur modellen kan generaliseras till andra liknande invasiva arter.

Många olika störningskällor kan bidra till att påverka betesron för renen. Under sommaren är det vanligt att människor vandrar efter leder i fjällen vilken kan påverka renen och i sin tur renskötseln. Denna rapport handlar om att sammanställa och beskriva den kunskap som finns dokumenterad kring ämnet att utveckla ett underlag för att förbättra förståelsen kring friluftslivets påverkan på renar och renskötsel inom renskötselns åretruntmarker, dvs områden ovan odlingsgränsen och inom renbetesfjällen. Förutom kunskapssammanställningen finns även förslag kring hur indikatorer skulle kunna nyttas för att bedöma vilka effekter av störningar kan få samt enklare scenarier för hur bortfall av betesområden under barmarksperioden kan påverka möjligheterna för renarna att öka i vikt under sommaren. Författarna ansvarar för innehållet i rapporten.