Här tydliggörs den senaste kunskapen som finns om tjäder och dess utveckling och behov i Sverige, ur ett förvaltningsinriktatperspektiv.Författarna gör även en analys av de olika inventeringsmetoder som används för att visa på vilka metoder som är bäst lämpade utifrån geografiskt läge. Utblickar görs även genom hela rapporten till våragrannländer Norge och Finland. Utöver sammanställning av ny kunskap och analys av inventeringsmetoder, identifieras även inom vilka olika områden det idag föreligger kunskapsbehov och vad de består i. Uppdraget avslutades med ett seminarium där författarna informerade om vad de kommit fram till samt bjöd in till dialog och frågor. En sammanställning av seminariet ligger med som avslutande del i rapporten. Arbetet har finansierats via Naturvårdsverkets anslag för åtgärderför värdefull natur.

Elevated PFAS concentrations have consistently been found in perch from the Kvädöfjärden monitoring station (Original station) since monitoring of this chemical group started in 2016. In this project we 1) investigated the temporal variability of PFAS in Kvädöfjärden by retrospective analysis of perch from 1981 until 2015, 2) investigated the spatial variability of PFAS concentrations in perch from ten locations collected in the Kvädöfjärden region in 2023 and 3) mapped various harmful activities in the surrounding area of Kvädöfjärden.

The results show that PFOS and several PFCAs has continuously increased from the 1980s. We further see a change in the PFAS homologue fingerprint between 2005 and 2010 that suggests a change from a more marine influence to the influence of a local source.

All perch from the spatial survey have a fractional pattern of the PFAS homologues similar to the Original station, but the PFAS concentrations show high spatial variability. The Original station has the highest PFAS concentrations but elevated concentrations were also seen in perch in Licknevarpfjärden, north of the Original station. The ratio of PFUnDA/PFDA suggest that firefighting foam is not the source of the increasing PFAS concentrations. Moreover, we could not identify any harmful activities in the Kvädöfjärden region that potentially could affect the PFAS concentrations. We are therefore not able to identify the exact source of the elevated PFAS concentrations.

To track a possible source area, we suggest perch samples are collected between the Original station and Licknevarpfjärden. In addition, we suggest that water samples could be collected in the region as a supplement.

En sammanställning över industri- och kommunalt avfall i Sverige 2022. Rapporten ger siffror över hur mycket avfall som genererades i olika sektorer, beskriver avfallsflödena i samhället och hur avfallet behandlades. Den kan användas vid uppföljning och utvärdering av de mål som satts upp för avfallsområdet, och som utgångspunkt för diskussioner om hur vi ska nå dem.

Avfall i Sverige 2022 – uppkomst och behandling ges ut av Naturvårdsverket och utgår från avfallsstatistik som rapporterades i juni 2024 i enlighet med Avfallsstatistikförordningen (2150/2002/EC).

Kommunerna har en nyckelroll i friluftslivsarbete. Genom kommunal planering kan tillgång till natur för friluftsliv, och särskilt den vardagsnära naturen, samt attraktiva livsmiljöer säkerställas. Barn och ungdomar kan genom skolan få lika möjligheter att utöva friluftsliv, lära sig om allemansrätten och få en naturförståelse. Friluftsliv kan bidra till både fysisk och psykisk hälsa. Vi vill stimulera kommunernas arbete och därför genomför vi undersökningen och delar ut pris till Sveriges friluftskommun och uppmärksammar Årets förbättrare. Priset delas ut av Naturvårdsverket i samarbete med Svenskt Friluftsliv och Sveriges Fritids- och kulturchefsförening. Enkätundersökningen har gjorts sedan 2010 och vi följer utvecklingen. I årets enkät har vi samlat in flera inspirerande exempel på hur kommunerna arbetar med tillgång till vardagsnära natur som bidrar till folkhälsa.

Naturvårdsverket har i flera sammanhang, bl.a. i ”Aktionsplan för biologisk mångfald ” (1995) framhållit vikten av att utarbeta och genomföra åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper. Åtgärdsprogrammen och deras genomförande är nu ett av flera verktyg för att nå det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv (prop 2004/05:150 Svenska miljömål- ett gemensamt uppdrag) och samtliga sex ekosystemrelaterade miljömål (prop. 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier). Miljömålet slår bland annat fast att antalet hotade arter ska minska med 30% till 2015 jämfört med år 2000. Dessutom ska förlusten av biologisk mångfald vara hejdad till år 2010. Den sistnämnda målsättningen lades också fast vid EU-toppmötet i Göteborg 2001 och världstoppmötet ”Rio+10” i Johannesburg 2002.

 Åtgärdsprogrammet för bevarande av kronärtsblåvingen (Plebejus argyrognomon) har på Naturvårdsverkets uppdrag upprättats av Håkan Elmquist. Programmet presenterar Naturvårdsverkets syn på vilka åtgärder som behöver genomföras för kronärtsblåvingen. Åtgärdsprogrammet är ett vägledande dokument och inte formellt bindande. Det innehåller en kortfattad kunskapsöversikt och presentation av åtgärder som behövs för att förbättra kronärtsblåvingens bevarandestatus i Sverige under perioden 2009-2013 Åtgärderna samordnas mellan olika intressenter, varigenom kunskapen om och förståelsen för arten eller biotopen ökar. Förankringen av åtgärderna har skett genom samråd och en bred remissprocess där myndigheter, experter, kommuner och intresseorganisationer haft möjlighet att bidra till utformningen av programmet.

 Det här åtgärdsprogrammet är ett led i att förbättra bevarandearbetet och utöka kunskapen om kronärtsblåvingen. Det är Naturvårdsverkets förhoppning att programmet kommer att stimulera till engagemang och konkreta åtgärder på regional och lokal nivå, så att kronärtsblåvingen så småningom kan få en gynnsam bevarandestatus. Naturvårdsverket tackar alla de som har bidragit med synpunkter vid framtagandet av åtgärdsprogrammet och de som kommer att bidra till genomförandet av detsamma.