Rapporten belyser vindkraft idag och i framtidsscenarier för en storskalig utbyggnad. Utgångspunkt är markanspråk, i nutid och enligt Energimyndigheten och Naturvårdsverkets nationella strategi för hållbar vindkraftutbyggnad. Rapporten innehåller sju delstudier med resultat på nationell nivå för olika regioner, landsdelar, län och kommuner samt renskötselområdet och samebyar. Resultaten tolkas i förhållande till konfliktrisker samt till integrations- och synergimöjligheter när vindkraft tar en allt större plats i landskapen.

Forskarna har analyserat markslag, riksintressen, formellt skyddade områden och markägande. Landbaserad vindkraft byggs mest på skogsmark, ägd av privata skogsbolag med andra markslag och ägarförhållanden som ökar i närområdet. I skog ser forskarna möjligheter till integration, med vindbruk som en del i skogens mångbruk. Utbyggnaden av vindkraft skapar ett incitament för en strategisk och operativ landskapsplanering i Sverige, vilket det finns ett stort behov av.

För vindkraften bör lokala förutsättningar underbygga regionala och nationella utbyggnadsramar. För detta behöver den kommunala kapaciteten stärkas. Däremot kan riksintressen, i nuvarande form, inte fylla funktionen som planeringsverktyg.

I rapporten ingår även en medieanalys om hur debatten om vindkraft i media har kommit att involvera allt fler aktörer och blivit alltmer komplex.

Food waste is an integrated part of consumption’s environmental impact, but the knowledge (and methods) of the magnitude of this proportion is lacking. This work aims to produce a basis for further work and analysis regarding the environmental impact. In this study, the environmental impact of food waste- as defined by the EU Commission -has been calculated for each step of the food value chain. By the environmental impact of food waste, we mean the environmental impact that could have been avoided if food waste could be eliminated. By adopting this approach, the potential from a ‘zero vision’ can be demonstrated. If all food waste from shops, restaurants, including institutional kitchens, and households is added up, the climate impact is equivalent to around 1.47 million tonnes of carbon dioxide equivalents, or 142 kilograms of carbon dioxide equivalents per person per year. This represents almost 10% of the climate impact of all Swedish food consumption. The study also presents indicative results for the environmental impact categories eutrophication (soil, sea and fresh¬water), water use and land use. The environmental impact has been calculated per year and per person for each stage in the chain using life cycle assessment (LCA). Databases with calcu¬lated factors describing the potential environmental impact per kg of product (emission factors) have been used for the calculations (RISE climate database 2.1 and a European database developed by the European Commission’s research center - Joint Reseach Centre (JRC). The starting point has been Swedish food consumption in 2018.

Naturvårdsverket ska årligen lämna en redovisning av hur tillsynen enligt miljöbalken kan utvecklas och förbättras. Uppgifter om 2024 års tillsyn har samlats in via enkäter till länsstyrelser och kommuner. Frågorna i årets enkäter har fokuserat på tillsyn kopplat till den nationella miljötillsynsstrategin (strategin). Till länsstyrelserna har också ställts övergripande frågor om planering, resurser och genomförande av tillsyn.

Uppföljningen visar att målen för tillsynen när det gäller flera fokusområden i den nationella strategin för miljöbalkstillsyn är möjliga att uppnå inom strategiperioden. Det gäller till exempel tillsyn avseende masshantering, bassängbad, inomhusmiljö i förskola och skola, energihushållning, dammar och invasiva främmande arter.

Oavsett tillsynsområde beskriver länsstyrelserna en generell brist på resurser som huvudorsak till att utförd tillsyn inte motsvarar det identifierade behovet. Resursbristen består dels av otillräckliga medel för att finansiera tillsynen, dels personalomsättning och svårigheter att tillsätta vakanser. Budgetneddragningar på länsstyrelserna har ytterligare påverkat möjligheten att bedriva tillsyn.

Naturvårdsverket har under 2024 fått signaler från flera länsstyrelser om utmaningar i tillsynen av nya tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter som ryms under begreppet grön omställning. Naturvårdsverket bedömer att tillsynsmyndigheterna i första hand har behov av branschspecifika kunskaper om ny teknik och nya processer. Naturvårdsverket är en aktör som genom deltagande i prövningar och genom att delta i och följa utvecklingen inom EU kan samla kunskap och förmedla den till tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverket konstaterar dock att det finns strukturella problem som inte kan läkas genom mer tillsynsvägledning. Mest framträdande är att länsstyrelsernas resurser för tillsyn saknar en direkt koppling till avgiftsuttag och den tillsyn som behöver utföras.

Samtliga 186 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter har rapporterat 2024 års miljöledningsarbete till Naturvårdsverket. Denna redovisning utgör Naturvårdsverkets sammanfattning av myndigheternas rapporter. Statistiken för år 2024 jämförs med år 2023 och för koldioxidutsläpp även med 2019, som kan ses som det senaste mest jämförbara året innan pandemin.

De sammanlagda rapporterade utsläppen av koldioxid år 2024 är cirka 486 000 ton, vilket innebär en ökning med 18 procent sedan 2023. Kategorin maskiner och övriga fordon som står för cirka 391 000 ton har ökat med 26 procent under samma period. En förklaring till ökningen är den ändrade reduktionsplikten från 1 januari år 2024. Övriga utsläpp, som kommer från tjänsteresor, har minskat med 7 procent från år 2023 till totalt cirka 95 000 ton koldioxid år 2024, vilket är 32 procent lägre än år 2019.

Digitala möten och regelbundet distansarbete är etablerade arbetssätt inom myndigheterna. Antalet digitala möten som rapporterades för år 2024 är 9,3 miljoner, vilket är lika många som år 2023, men mer än dubbelt så många som åren innan pandemin. Skillnaden i koldioxidutsläpp per årsarbetskraft mellan myndigheter inom REMM (Resfria/digitala möten i myndigheter) och övriga myndigheter har också utjämnats. Resultatet indikerar nya normalnivåer för utsläpp från tjänsteresor och antal digitala möten.

Den rapporterade totala energianvändningen år 2024 har ökat med cirka 8 procent sedan år 2023, till knappt 2,8 TWh. Resultatet för kategorin verksamhetsel visar en ökning med 27 procent, som delvis förklaras av att ett par myndigheter har justerat rapporteringen jämfört med 2023. Kategorin fastighetsel har ökat med 15 procent. Energianvändningen till värme och kyla har samtidigt minskat med sex respektive fem procent.

Det totala rapporterade upphandlingsvärdet år 2024 för samtliga myndigheter är 178 miljarder kronor vilket är en ökning med drygt 29 miljarder kronor från år 2023. Upphandlingar med ställda miljökrav utgjorde 92 procent av det totala upphandlingsvärdet, en mindre ökning sedan år 2023. Resultatet visar att 76 myndigheter har ställt miljökrav i 84–100 procent av sina respektive totala upphandlingsvärden vilket är på samma nivå som år 2023.

Det är 35 myndigheter som rapporterar att det är mer än fem år sedan de senast såg över sina miljöutredningar, vilket inte är förenligt med kravet i miljöledningsförordningen. Redovisningen för år 2024 visar att 34 myndigheter är miljöcertifierade, vilket är en minskning sedan i fjol. Av myndigheternas rapporter framgår att det bedrivs ett aktivt åtgärdsarbete. I arbetet med verksamhetens direkta miljöpåverkan fokuserar myndigheterna på att minska miljöpåverkan från tjänsteresor och energianvändning. I arbetet med indirekt miljöpåverkan är det vanligt med mål och åtgärder inom ramen för kärnverksamheten och kopplat till miljökrav i upphandling.

Länsstyrelserna har i det gemensamma delprogrammet för grundvattennivåövervakning i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Sveriges geologiska undersökning (SGU), vattenmyndigheterna och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) genomfört trendberäkningar av grundvattennivåer för regionala och nationella övervakningsstationer. Resultaten kommer att visualiseras i HaVs trendverktyg Oracle Analytics (tillgänglig på havochvatten.se), som publicerades december 2024.

Vattentrender är ett verktyg som visualiserar kvalitetssäkrad och statistiskt analyserade data från nationell och regional miljöövervakning. Visualiseringarna görs i olika format för att kunna följa långsiktiga förändringar i miljön och jämföra trender. Trendberäkningar har genomförts dels med hjälp av en GAM-modell (Generaliserade additiva modeller) som beräknar utjämnade trendkurvor baserade på tidsserier av årsdata, dels med Mann-Kendall-metoden för att testa om trenderna är signifikanta eller inte (von Brömssen, 2024).

Denna rapport fokuserar på utvärdering och sammanställning av signifikanta trender (och i vissa fall uteblivandet av signifikanta trender) som beräknats enligt Mann-Kendall-metoden.

För grundvattennivåer har trender beräknats för respektive månad, årsmedian, årsmin och årsmax. Tillräckligt långa tidsserier för att genomföra trendberäkningar (och således visualiseringar i trendverktyget) finns för 384 nivåstationer.

Syftet med rapporten är att utvärdera trendberäkningar utifrån sammanställning av grundvattennivådata som har tagits fram av SLU. Utvärderingar ska identifiera grundvattenstationer som uppvisar signifikanta ökande eller minskande trender. Därutöver jämförs stationer med signifikanta trender i en grundvattenförekomst mot övriga stationer med signifikanta trender inom samma grundvattenförekomst samt grupp av grundvattenförekomster.

I kapitel 5 (Diskussion) lyfts även ett par punkter om slutsatser som uppkommit under arbetet med sammanställningen, samt vad som är viktigt att tänka på vid tolkning av resultaten för att undvika felaktiga slutsatser. En kortare diskussion förs även om vad data kan säga om mänsklig påverkan på grundvattennivåer.