Publications
Change search
Refine search result
1 - 3 of 3
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Elin
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län.
    Kempe, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Larsson, Artur
    Siira, Ulrika
    Executive, Myndigheter, Skogsstyrelsen.
    Uppföljning av biologisk mångfald meddata från Riksskogstaxeringen: Slutrapport, mars 20122012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar resultatet av ett samarbete mellan två projekt, dels ett projekt inom fortlöpande

    miljöanalys på SLU, lett av Artdatabanken, dels ett projekt som letts av Länsstyrelsen i Jämtland

    tillsammans med Artdatabanken och Skogsstyrelsen. Det senare drivs som ett så kallat miljömålsprojekt,

    med medel från Naturvårdsverket. I båda projekten är Riksskogstaxeringen en samarbetspartner.

    Grundtanken i båda projekten är att undersöka vilka parametrar i Riksinventeringen av skog (RIS) som

    bäst speglar tillståndet för biologisk mångfald.

    I ett första steg har arbetsgruppen valt ut ett antal parametrar som bör tas fram och undersökas. I ett andra

    steg har SLU tagit fram ett bakgrundsmaterial som diskuterats vidare inom gruppen. Därefter har gruppen

    tagit fram ett preliminärt förslag på vilka parametrar som kan vara lämpliga att prioritera för uppföljning

    av miljömålen. Förslaget har remitterats till forskare och myndigheter som kan tänkas ha intresse av

    innehållet och inkomna synpunkter har inarbetats i föreliggande slutrapport. Innehållet kan utgöra

    lämpligt bakgrundsmaterial om tillståndet i skogen, men också som indikatorer och andra mått som kan

    användas på olika sätt i uppföljning av biologisk mångfald.

    Övergripande kan det konstateras att RIS ger värdefull kunskap om främst utvecklingen av skogliga

    strukturer som trädens ålder, trädslag, beståndsålder och andra kvaliteter. Denna information kan bidra till

    att beskriva förutsättningarna för den biologiska mångfalden. Ett flertal av parametrarna har haft en

    positiv utveckling under miljömålsperioden. Det är däremot inte liktydigt med att utvecklingen för den

    biologiska mångfalden utvecklats i en positiv riktning. Detta på grund av att de nivåer som vi har att utgå

    från (1999) ofta ligger på en så låg nivå jämfört med många arters behov att det krävs kraftiga

    förändringar för att arterna ska kunna utvecklas i positiv riktning.

    Projektet har hitintills prioriterat drygt ett tjugotal skogliga parametrar för uppföljning av biologisk

    mångfald inom miljömålssystemet. Av de skogliga parametrarna har följande föreslagits få hög prioritet:

    Antal gamla träd över 121 år per kvadratkilometer, indelat i åldersklasser

    Areal gammal skog fördelad på skogstyper; tall, gran, barr (ädel, barrädel, barrlöv)

    Volym död ved av olika trädslag; tall, gran, löv

    Volym död ved av olika grovlek

    Areal ädellövskog indelad i åldersklasser

    Areal ädellövskog fördelat på olika klasser för mängden död ved

    De arter och spårtecken från inventeringen som särskilt uppmärksammats är:

    Hackmärken

    Vedsvamp

    Tickor

    Mjölkört

    Hänglavar; man- och skägglav

  • 2.
    Bredberg, Anna
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Jonsson, Gunilla
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Eklund, Åsa
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Andersson, Camilla
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Myndigheter, Skogsstyrelsen.
    Gävleborgs miljömål och åtgärdsprogram 2014-20202014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Gävleborgs miljömål och åtgärdsprogram 2014-2020

  • 3.
    Svedlund, Lennart
    et al.
    Executive, Myndigheter, Skogsstyrelsen.
    Siira, Ulrika
    Executive, Myndigheter, Skogsstyrelsen.
    Markägarenkäten: Skogsstyrelsens delrapport för undersökningarna omprocessen för formellt skydd 2005-20082010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Markägarenkäten

    1 är ett något förenklande namn för en verksamhet som bedrivits

    av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket under några år. Med hjälp av kvalitativa

    undersökningar i form av intervjuer och fokusgrupper, liksom med kvantitativa

    enkätundersökningar, har ett kontrakterat företag hämtat in, sammanställt och

    rapporterat om markägares syn på processerna inom formellt skydd av skog. Det

    är tre olika juridiska skyddsinstrument som har ingått: naturreservat bildade av

    länsstyrelserna och biotopskyddsområden och naturvårdsavtal bildade av Skogsstyrelsen.

    Markägarenkäten initierades av Skogsstyrelsen, och planering och faktaöverblickar

    påbörjades under 2007. I januari 2008 lämnades två uppdrag från regeringen

    till Naturvårdsverket respektive Skogsstyrelsen, vilket gav ramarna för den

    verksamhet som sedan har genomförts.

    Det är viktigt att notera att det utöver resultat och summeringar som har gjorts

    från undersökningarna, finns ett förhållandevis fylligt sidomaterial som tillgång

    efter det genomförda arbetet. Denna information kan vara värdefull i andra sammanhang

    än i frågor om formellt skydd, eller när det handlar om Markägarenkäten

    i sig själv. Se vidare om detta i kapitlet som tar upp undersökningsresultaten.

    Upplägget av verksamheten och genomförandet av undersökningarna har i allt

    väsentligt löpt på väl enligt planering. De två undersökningsomgångar som totalt

    har genomförts har gett underlag som är till nytta för inblandade aktörer och

    kan utvecklas vidare.

    Mycket av vunna erfarenheter betonar området kommunikation

    Undersökningsresultaten och analyserna av dem ger både positiva och negativa

    omdömen för Skogsstyrelsen att ta till sig och arbeta vidare med. Myndigheten får

    ett ganska bra betyg, men det finns viktiga områden med förbättringspotential. De

    förbättringar som bör övervägas finns framförallt inom arbetet med biotopskydd.

    Det är viktigt att notera att det här märks en viss trendförsämring i omdömena

    under de fyra år som undersökts. Även om just detta resultat inte är statistiskt signifikant

    bör det beaktas i myndighetens fortsatta arbete.

    Den kursiverade texten i kapitlet med analyser och förbättringsförslag (s. 18-25)

    visar i kort form de förbättringsförslag delrapporten lämnar för arbetet med biotopskyddsområden

    och naturvårdsavtal.

    Även i kapitlet som utvärderar hela

    MEK-verksamheten finns motsvarande kursiverad text med slutsatser och förslag.

    Mycket av det viktigaste, kan summeras som önskade förbättringar inom området

    kommunikation, information och relation

    . I grunden handlar det inom verksam-

    1

    Några använda förkortningar i delrapporten:

    MEK: Markägarenkäten

    BS: biotopskyddsområde, verksamhet inom biotopskydd

    NVA: naturvårdsavtal,verksamhet inom naturvårdsavtal

    2

    heten med formellt skydd om att skapa och upprätthålla relationer under såväl

    lätta som svåra omständigheter. Det är framförallt kapitlet med analyser och förbättringsförslag

    här i delrapporten som tar upp dessa frågor.

    Delrapportgruppen ser i vissa enkätresultat en

    positiv potential till en utvecklad

    samverkan

    mellan staten, markägare och eventuellt andra aktörer, när det handlar

    om biotopskyddsområdena och naturvårdsavtalen. Det gäller bl.a. enkätfrågor om

    att vara med i skötselarbete, stolthet över att ha ett skyddat område på sin mark

    respektive vilka mål markägaren ser som viktiga med sitt skogsägande och skogsbruk.

    Denna positiva potential bör uppmärksammas och analyseras.

    Fortsatt arbete med Markägarenkäten

    Referensgruppen för Markägarenkäten (se närmast följande kapitel) betonade vid

    sitt möte i januari 2010 att det är viktigt att undersökningarna löper på under fler

    år. Ifall det skulle finnas någon svaghet i frågeupplägget eller i enskilda frågor så

    är detta av mindre vikt – det viktigaste är nu att systematiskt hålla fast vid upplägg

    och frågor och samla material från fler år som har rätt jämförbarhet och ger en

    längre tidsserie. Delrapportgruppen delar den uppfattningen.

    Skogsstyrelsen har ambitionen att fortsätta undersökningarna under verksamhetsåret

    2010. Förhoppningsvis kan framförallt enkäterna för det formella skyddet

    under 2009 genomföras, och eventuellt ytterligare någon kompletterande aktivitet.

    3

1 - 3 of 3
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf