Publications
Change search
Refine search result
1 - 49 of 49
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ahlcrona, Eva
    et al.
    Executive, Företag, Metria AB.
    Johansson, Thomas
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Lännstyrelsen Kalmar län.
    Ädellövskogskartering med satellitdata i Kalmar län: Test av operativ metod2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ädellövskogar är ofta skyddsvärda skogar med avseende på biologisk mångfald,kulturmiljövärden och sociala värden. Kännedomen om ädellövskogens läge,skogstyp, areal, hur pass värdefull ädellövskogen är samt trender/förändringar avoch inom ädellövskog är idag bristfälliga. Denna studie är inriktad på att ta framett underlag för att avgränsa var ädellövskogen finns genom en heltäckande,aktuell och homogen kartering baserat på satellitdata.Målet är att med aktuell satellitdata identifiera och avgränsa ädellövskog inom enstörre region i Kalmar län med en operativ metod tillämpbar för hela ädellövskogsområdeti Sverige. Karteringen skall resultera i klasserna ”säker”ädellövskog/-hagmark (enligt skogsvårdslagen) och potentiell ädellövskog/-hagmark.

  • 2.
    Arnér, Marie
    et al.
    Executive, Företag, WSP.
    Forsberg, Jenny
    Executive, Företag, WSP.
    Taaler, Maja
    Executive, Företag, WSP.
    Forsgren, Anna
    Executive, Företag, WSP.
    Screeninguppdrag inom nationell miljöövervakning: Screening av: Bisfenol A 2,2´,6,6´-tetra-butyl-4,4´-metendifenol Bis(4-klorfenyl) sulfon2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har förekomsten av bisfenol A (BPA), bis(4-klorfenyl)sulfon (BCPS) och 2,2’6,6’-tetra-butyl-4,4’-metendifenol (tetrabutyldifenol) undersökts i slam, spill-vatten/dagvatten, råvatten, luft, fisk (abborre) och sediment. Provtagningarna har utförts i tolv län i Sverige. BPA och BCPS används främst i tillverkningen av polymerer vilka är vanliga i konsumentprodukter. Tetrabutyldifenol används i tillverkningen av plaster, oljor och hartser. Samtliga ämnen är högvolymskemikalier. BPA är klassificerat som irriterande, men de övriga ämnena inte är klassificerade. Det finns dock studier som visar på att BPA med stor sannolikhet hormonstörande och att BCPS ackumuleras i näringskedjan. Denna screeningundersökning visar att BPA förekommer väl utspritt i samtliga provtagna matriser och provpunkter. Tetrabutyldifenol och BCPS påträffas i mer enstaka fall. Generellt sett förekommer studerade ämnen i låga halter. Det är dock relativt stora variationer i halter inom samtliga matriser. De förhöjda halterna i vissa prov speglar troligen lokal påverkan, till exempel utsläpp från tillverkningsindustri. Halterna bedöms dock inte avvika från tidigare studier. I fisk påträffades ämnena endast i fåtal exemplar. Det går inte att fastställa något samband mellan halter i fisk och sediment. I ett flertal prov från råvattentäkter har BPA påvisats i låga nivåer. Någon signifikant skillnad har inte kunnat påvisas mellan olika områden, platser eller matriser. En rekommendation är att bisfenol A studeras vidare i råvatten och i in- och utgående avloppsreningsvatten.

  • 3.
    Bergström, Fredrik
    Executive, Företag, WSP.
    Processerna för formellt skydd av skog– en uppföljning av markägarnas synpunkter under 20082010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    WSP Analys & Strategi har haft i uppdrag att genomföra en uppföljning av hur

    markägare ser på processerna kring formellt skydd av skog. Uppföljningen är en

    del i en löpande uppföljning som omfattar tre skyddsprocesser – biotopskyddsområden,

    naturvårdsavtal samt naturreservat.

    Uppföljningen har genomförts med hjälp av en enkätundersökning riktad till de

    markägare som träffat överenskommelser eller tecknat avtal med myndigheterna

    om formellt skydd av skog under 2008. Flertalet av de frågor som ställdes i enkäten

    fanns också med i en studie som genomfördes för åren 2005–2007 vilket

    har möjliggjort vissa jämförelser över tiden.

    De markägare som svarat på enkäterna har en liknande ålders- och könsfördelning

    för alla tre skyddsformerna. När det gäller de processer de genomgått för

    att det formella skogsskyddet ska komma till stånd på deras mark, så är det inte

    alla markägare som själva deltar eller har insyn i dessa processer. För 20-30

    procent av de enskilda markägarna är det någon annan som skött kontakterna

    med myndigheterna i frågan.

    De markägare som deltagit i processerna är i varierande utsträckning nöjda respektive

    missnöjda hur myndigheterna agerat.

    I denna undersökning uppger sex

    av tio markägare som fått ett biotopskyddsområde inrättat på sin mark att de

    överlag är nöjda med Skogstyrelsens agerande under processen. Bland markägare

    med naturvårdsavtal är motsvarande andel bortemot nio av tio. Av de

    markägare som fått ett naturreservat bildat på sin mark säger sig lite drygt hälften

    överlag vara nöjda med hur länsstyrelsen agerat i processen i stort.

    För såväl naturvårdsavtal som naturreservat är detta en ökning i andelen markägare

    som säger sig vara nöjda med myndigheternas agerande i processerna

    jämfört med tidigare år. För biotopskyddsområden däremot går det inte att påvisa

    någon förändring.

    För alla tre skyddsformerna går det att identifiera samband mellan andelen

    markägare som överlag är nöjda med myndigheternas agerande i processen och

    hur markägarna upplever olika aspekter av processerna. Genomgående är andelen

    markägare som överlag är nöjda med processen som helhet högre bland:

    􀁸

    Markägare med kortare processer (även om en kort p

    process i sig inte

    alltid är att föredra).

    􀁸

    Markägare som upplever att de fått tydlig information om områdets naturvärden,

    varför området behöver skyddas samt hur den fortsatta processen

    ser ut.

    􀁸

    Markägare som upplever att de fått ett gott bemötande och träffat kompetent

    personal.

    􀁸

    Markägare som upplever att de fått lämna synpunkter, känt sig delaktiga

    och upplevt att det skett ett samråd.

    􀁸

    Markägare som är nöjda med ersättning/förhandlingsresultat och säger

    sig uppfatta den värdering som gjorts av deras mark som objektiv och

    opartisk.

    Resultatet kan tolkas som att myndigheternas rutiner och agerande i åtminstone

    två av processerna har förbättrats på ett sätt som gör att markägarna upplever att

    myndigheternas agerande överlag i processerna förbättrats under perioden.

    Men, det kan också vara andra faktorer som påverkar hur markägarna väljer att

    svara, som t.ex. regelförändringar, ändrade marknadspriser och skillnader i den

    rådande samhällsdebatten mellan olika undersökningstillfällen.

    Man kan också konstatera att även om fler markägare överlag är nöjda med

    myndigheternas agerande under processerna finns det en stor förbättringspotential

    när det gäller flera av de moment som ingår. Inte minst gäller det de moment

    som rör information, kommunikation och bemötande.

  • 4.
    Blomqvist, Mats
    et al.
    Executive, Företag, Hafok AB.
    Olsson, Per
    Executive, Företag, Toxicon AB.
    Översyn av det nationella marina övervakningsprogrammet för vegetationsklädda bottnar2007Report (Other academic)
  • 5.
    Bocké, Alice
    et al.
    Executive, Företag, WSP.
    Brunlöf, Anna
    Executive, Företag, WSP.
    Carlsson, Karin
    Executive, Företag, WSP.
    Farelius, Johanna
    Executive, Företag, WSP.
    Westberg, Åsa
    Executive, Företag, WSP.
    Öman, Andreas
    Executive, Företag, WSP.
    Utvärdering av återvinning av CFC i byggisoleringsmaterial2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mycket har gjorts när det gäller tydligare regler och information kring hur avfallet ska

    omhändertas men det som brister är den praktiska hanteringen vid rivning av byggnader.

    En huvudorsak är att det är svårt att identifiera CFC vid rivning samt att det är dyrt att

    transportera och destruera stora rivningsmassor. Det finns dessutom endast ett fåtal

    anläggningar i Sverige som har möjlighet att ta hand om byggmaterial innehållande CFC.

    Eftersom varje omhändertaget kilo CFC är mycket värt (i form av minskat behov av

    kostnader för klimatanpassning samt kostnader för skador från ett tunt ozonskikt) ser vi

    att det finns ett värde i att arbeta för en lösning som gör att insamlingen kommer igång så

    fort som möjligt.

    Utifrån IVL:s rapport (2012) uppskattas 8 ton CFC från isolermaterial lämnas in till

    destruktion per år och att över 72 ton CFC från isoleringsmaterial inte lämnas in på

    miljöriktig avfallshantering per år. WSP:s bedömning är att uppskattningarna i tidigare

    studier är rimliga

    42, men att mängden CFC som lämnas in till destruktion tyvärr är

    överskattad.

    En kunskapshöjning i branschen om i vilka typer av material CFC förekommer, hur man

    identifierar det och vilka skador det orsakar, är grundläggande förutsättningar för en

    bättre hantering av dessa material.

    Beställare av rivningsarbeten har en viktig funktion i hur CFC-haltigt material hanteras.

    Juridiskt är det byggherren/fastighetsägarens ansvar att ta reda på om FA, däribland CFC,

    kommer att uppstå vid en rivning och se till att detta omhändertas på ett korrekt sätt. Det

    finns redan idag ekonomiska drivkrafter vid fragmenterings- och

    förbränningsanläggningarna som skulle kunna användas om bara kunskapsnivån hos

    berörda aktörer var högre. Viljan att göra rätt ska dessutom inte underskattas. Vår

    bedömning är att en kommunikationssatsning riktad till främst beställarledet skulle med

    relativt små medel kunna ge en ganska stor effekt. Ökad kunskap hos fastighetsägare om

    att CFC använts i fler applikationer än köldmedier kan bidra till en ökad förståelse för

    högre avfallskostnader. Det offentliga kan ha en stor roll att spela när det gäller

    kravställningar vid ombyggnation av allmännyttan, bland annat i miljonprogrammen.

    Vasakronan, Jernhusen och liknande aktörer är också viktiga att nå inför stora

    ombyggnader av kontorslokaler för att betona vikten av fungerande rutiner för rätt

    omhändertagande av CFC vid ombyggnation. Genom sin storlek kan allmännyttan bli en

    viktig aktör för att öka volymerna.

  • 6.
    Dickson, Crispin
    et al.
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    Thorén, Johanna
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    Kartläggning av antalet överexponerade för buller2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket, med stöd av svensk miljöövervakning, har antalet bullerutsatta från väg, spår och flygtrafik i Sverige år 2011 kartlagts.

    Indata från nationella vägdatabasen, trafikverket, socialstyrelsen och Swedavia har använts tillsammans med statistik från SCB samt kartläggningar enligt EU-parlamentets direktiv 2002/49/EG (END), för att beräkna och sammanställa antalet bullerexponerade från de olika trafikslagen.

    Resultaten från sammanställningen har sedan använts för att beräkna den samhällsekonomiska kostnaden av buller utifrån "Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5"

    Ljudnivåerna anges i decibel dB, som är det mått på ljudstyrkan som används i de flesta beskrivningar vad gäller bullerexponering i samhället. I de flesta fallen så anges dB(A) vilket betyder att man har räknar ner de frekvensområden där örat är mindre känsligt.

    Bullerexponeringen har utgått från 45 dB(A) ekvivalent och 70 dB(A) maximal ljudnivå för väg, 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå får spår samt 55 dB(A) FBN för flyg.

  • 7.
    Ek, Helene
    et al.
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Sandström, Olof
    Executive, Företag, Skärgårdsutveckling SKUTAB AB.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Appelberg, Magnus
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Olsson, Mats
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Integrated fish monitoring in Sweden2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    The purpose of this report is to present a review and an evaluation of thestrategy of integrated fish monitoring included in the Swedish national marinemonitoring programme. As a background to the review an assessment is madeof some of the long-term changes observed in monitoring.The project is financed by the Environment Protection Agency (Contract no.212 0326) and the Faculty of Science, Göteborg University. The project leader isProf. Åke Larsson. Dr Olof Sandström, Skärgårdsutveckling SKUTAB AB, is contractedas external reviewer of the programme. Subproject leaders and participantsin the programme have contributed with results and comments on thepaper.

  • 8.
    Eriksson, Mikael
    et al.
    Executive, Företag, WSP.
    Kvernes, Eva
    Executive, Företag, WSP.
    Arnér, Marie
    Executive, Företag, WSP.
    Polybromerade difenyletrar i fisk och sediment2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    WSP Environmental har på uppdrag av Naturvårdsverket, undersökt förekomsten av polybromeradedifenyletrar (PBDE) i prover från fisk (abborre) och sediment från tio referenssjöarsom ingår i miljöövervakningen i Sverige. I fisk påträffades endast låga halter av BDE-47(tetraBDE) och BDE-99 (pentaBDE) i tre sjöar i nivåer precis över kvantifieringsgränsen (1ng/g TS eller ca 30 ng/g fettvikt). I sediment påträffades inga halter av PBDE. I uppdragethar även PBDE-data från andra nationella och internationella undersökningar sammanställts.Resultaten visar att bakgrundshalterna av bromerade difenyletrar är låga i undersökta referenssjöar,vilket tyder på en begränsad belastning inom referensområdena. Föroreningshalternaligger i nivå med nationell och internationella undersökningar av opåverkade områden.De senaste decennierna har en tydlig ökning av bromerade flamskyddsmedel i miljön observeratsfrämst nära de industrier där flamskyddsmedel hanteras, men också i biota långt ifrånutsläppskällorna. Två sådana uppmärksammade exempel är upptäckter av PBDE:er i ägghos pilgrimsfalk och bröstmjölk hos svenska kvinnor.Den variant av bromerade flamskyddsmedel som studerats i den här undersökningen ärPBDE:er, polybromerade difenyletrar. De har en molekylär struktur som är mycket lik PCBoch man befarar att skadeeffekterna av PBDE:er är desamma som har noterats för PCB, t exstörningar i sköldkörtelhormonnivåerna. Ett antal undersökningar där musfoster och nyföddamöss matades med PBDE:er visade att lågbromerade PBDE:er inverkar negativt påfrämst motorik, beteende och inlärning. Idag är det ännu inte klarlagt huruvida högbromeradePBDE:er ger liknande effekter och/eller om de metaboliseras till lågbromerade PBDE:er.

  • 9.
    Eriksson, Mikael
    et al.
    Executive, Företag, WSP.
    Kvernes, Eva
    Executive, Företag, WSP.
    Arnér, Marie
    Polybromerade difenyletrar i fisk och sediment: Redovisning från nationell miljöövervakning 20022003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    WSP Environmental har på uppdrag av Naturvårdsverket, undersökt förekomsten av polybromerade

    difenyletrar (PBDE) i prover från fisk (abborre) och sediment från tio referenssjöar

    som ingår i miljöövervakningen i Sverige. I fisk påträffades endast låga halter av BDE-47

    (tetraBDE) och BDE-99 (pentaBDE) i tre sjöar i nivåer precis över kvantifieringsgränsen (1

    ng/g TS eller ca 30 ng/g fettvikt). I sediment påträffades inga halter av PBDE. I uppdraget

    har även PBDE-data från andra nationella och internationella undersökningar sammanställts.

    Resultaten visar att bakgrundshalterna av bromerade difenyletrar är låga i undersökta referenssjöar,

    vilket tyder på en begränsad belastning inom referensområdena. Föroreningshalterna

    ligger i nivå med nationell och internationella undersökningar av opåverkade områden.

    De senaste decennierna har en tydlig ökning av bromerade flamskyddsmedel i miljön observerats

    främst nära de industrier där flamskyddsmedel hanteras, men också i biota långt ifrån

    utsläppskällorna. Två sådana uppmärksammade exempel är upptäckter av PBDE:er i ägg

    hos pilgrimsfalk och bröstmjölk hos svenska kvinnor.

    Den variant av bromerade flamskyddsmedel som studerats i den här undersökningen är

    PBDE:er, polybromerade difenyletrar. De har en molekylär struktur som är mycket lik PCB

    och man befarar att skadeeffekterna av PBDE:er är desamma som har noterats för PCB, t ex

    störningar i sköldkörtelhormonnivåerna. Ett antal undersökningar där musfoster och nyfödda

    möss matades med PBDE:er visade att lågbromerade PBDE:er inverkar negativt på

    främst motorik, beteende och inlärning. Idag är det ännu inte klarlagt huruvida högbromerade

    PBDE:er ger liknande effekter och/eller om de metaboliseras till lågbromerade PBDE:er.

  • 10.
    Hahn, Niklas
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Företag. Brockmann Geomatics Sweden AB.
    Wester, Kjell
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Företag. Brockmann Geomatics Sweden AB.
    Satellitbaserad övervakning av våtmarker: Slutrapport sydöstra Sverige2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En satellitbaserad metodik för att identifiera snabba vegetationsförändringar i våtmarker har använts för att hitta områden med förändringsindikation. Undersökningsområdet, sydöstra Sverige, består av Gotlands, Kalmar, Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Östergötlands län. Projektet drivs inom ramen för den nationella miljöövervakningen och är tänkt att genomföras enligt ett löpande schema över landet fördelat på olika undersökningsområden.

    Under perioden 2015-2016 utfördes "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" i sydöstra Sverige. Den satellitbaserade övervakningen är utformad för att upptäcka markanvändningsrelaterade förändringar i öppna myrar i form av ökad biomassa/igenväxning. Till förändringsanalysen för en tidsperiod används två set av satellitdata, ett från en äldre tidpunkt "1999" (satellitdata främst från 1999 men även från 1997) och ett från en senare tidpunkt "2009" (satellitdata främst från 2009 men även från 2007 och 2010).

    Förändrade områden delas in i två förändringsklasser; potentiell och säker förändringsindikation med en minsta karteringsenhet på 0,5 ha. Förändringsklasserna ger en direkt indikation på styrkan och omfattningen av förändringen. Förändringsklassningen redovisas även som förändringskartor: andel säker förändringsindikation per analyserad öppen myr presenterade inom olika områdes- eller regionindelningar. Exempel på intressanta områdesindelningar som redovisas är indexrutor 10km och delavrinningsområden.

    Undersökningsområdet, d.v.s. "Öppen myr"-mask med undantag för fjällen, omfattar totalt ca 90 100 ha. Det analyserbara området, d.v.s. undersökningsområdet med undantag för moln m.m., motsvarar ca 90 % av det totala undersökningsområdet. Av det totala analyserbara området visade 1 180 ha (1,46 %) säker förändringsindikation och 850 ha (1,06 %) potentiell förändringsindikation.

    Utvärderingen, som utfördes med hjälp av flygbildstolkning och fältbesök, visar att överensstämmelsen för de 141 slumpmässigt valda förändringsindikationsytorna ligger minst på 64 % och max på 91 %. Motsvarande överensstämmelse för de 47 slumpmässigt valda referensytorna ligger minst på 60 % och max på 85 %.

    I utvärderingen dokumenteras alla ingrepp/orsaker som syns i ytorna och inom en 500 meter buffertzon. De ingrepp/orsaker som bedömdes vara mest relevanta för respektive utvärderingsyta fördelade sig enligt följande: Dikning (41 %), Vattennivåfluktuationer (16 %), Annan orsak (12 %), Sjösänkning (11 %) och torvtäkt (6 %).

    Viktiga användningsområden är till exempel vid uppföljningen av skyddade områden och för att visa på skillnader mellan olika våtmarkstyper. Områden med stor andel förändring kan också vara ett underlag inför restaureringar av våtmarker.

  • 11.
    Helmersdotter Eriksson, Annelie
    et al.
    Executive, Företag, Sweco, Sweco Eurofutures AB.
    Burman, Markus
    Executive, Företag, Sweco, Sweco Eurofutures AB.
    Utfasningen av ozonnedbrytande ämnen – en arbetsmodell att använda sig av?2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattningsvis visar arbetet med utfasning av ozonuttunnande ämnena i Sverige på följande policyrelevanta lärdomar:

    1. Kunskapens betydelse samt behovet av en grundläggande vetenskapsbaserad programteori (bild av relationen mellan insats och förväntad effekt) i miljöpolitiska processer.

    2.Vikten av tydlighet (ibland med hjälp av lagstiftning) och om möjligt god framförhållning och planering i alla led.

    3. Styrkan i att arbeta med en kombination av mjuka och hårda styrmedel och utifrån stark ömsesidig kommunikationen och anpassningsförmåga. Hur arbetet görs är ibland nästan lika viktigt som vad som genomförs. Behovet av att verkligen se de möjligheter som verktygslågan av styrmedel möjliggör är också av betydelse. Nära kopplat till det är att utifrån grundanalyser besluta om tillbörliga styrmedel utifrån varje område och situation.

    4.Förmågan att involvera berörda parter i arbetet och att ta tillvara dessas kunskaper och därmed också säkra legitimiteten för processen. Behovet att ta till sig och tillgodogöra sig ett område kunskapsmässigt relativt snabbt, men också att skapa fördelar undervägs för de som berörs.

    5. Behovet av och styrkan i ett gott samspel mellan olika nivåer i samhällsorganisationen - internationell, nationell, regional och lokal nivå.

    6. Möjligheten att kombinera det nationella arbetet med det internationella och att det kan bli en styrka när insatserna tydligt kan kopplas samman med internationella överenskommelser och/eller ett globalt problem.

    7. Att konsumentmakten ibland kan vara trubbigare än opinionen. Processen visar också tydligt på medias viktiga roll i förändringsprocesser och hur medierna kan driva aktörer framför sig.

    8. Avslutningsvis visar processen tydligt på politik och förvaltnings gemensamma förmåga att driva miljöpolitiska processer med framgång är en styrka.

  • 12.
    Jacobson, Conny
    et al.
    Executive, Företag, Metria AB. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Norbotten.
    Jönsson, Camilla
    Executive, Företag, Metria AB. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Norbotten.
    Aapamyrar: Förändringsstudie i Norrbottens län2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Våtmarker täcker stora ytor i Sverige. Det finns ett behov av att kunna följavåtmarkernas tillstånd, dels generellt över landet men även för särskilt utpekadeområden, t.ex. områden som ingår i EUs nätverk Natura 2000. Denna rapport villbelysa satellitdatas roll för uppföljning av våtmarker.Målen är att:· Studera hur små linjära objekt som syns i satellitdata· Testa metoder som kan detektera om en våtmark utsätts för fysiska ingrepp /hydrologisk påverkan· Resonera kring förutsättningarna för operativ satellitövervakning avvåtmarker

  • 13.
    Johansson, Matilda
    et al.
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    Törneman, Niklas
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    van Praagh, Martijn
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    Screening av askorKlorerade och bromerade dioxiner och furaner samt metaller i askor från förbränning av biobränslen och avfall2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Sweco Environment was commissioned by the Swedish Environmental Protection Agency to do a screening study of metals and brominated and chlorinated dioxins and furans in ashes from incineration of waste and biofuels. The study has two primary objectives:

    a. to assess whether the composition of incineration ashes can serve as indicator for the monitoring of the change of use of environmentally harmful substances in society.

    b. to provide a basis for evaluation of risks in connection to the use of ashes Eleven metals (arsenic, cadmium, cobalt, chromium, copper, mercury, manganese, nickel, lead, vanadium, and zinc) as well as chlorinated and brominated dioxins and furans were analysed in the ashes.

    The study included 25 samples from the following matrices: · 8 samples of municipal solid waste incineration (MSWI) bottom ash

    · 5 samples of MSWI fly ash

    · 6 samples of biofuel incineration bottom ash

    · 6 samples of biofuel incineration fly ash

    Samples from biofuel incineration ashes included two samples of each fly and bottom ashes from plants that include recycled wood in their fuel mix.

    Sampling was undertaken in accordance with a simplified method based on NT Envir 004. A minimum of three samples were collected over a period of one to two weeks.

    Samples collected within this project were complemented with saved samples from a previous project on critical metals in waste incineration ashes (Johansson et al 2013). All sampling was undertaken by participating incineration plants.

    Metal concentrations detected in this study were broadly similar to concentrations shown in previous studies (WSP 2012, Johansson et al 2013), though the variation was large (which is in agreement with results in other studies).

    Metal concentrations in ashes from incineration of biofuels containing recycled wood are generally higher than in ashes from plants using pure biofuels. However, the mean mercury concentration is slightly higher in fly ash from incineration of pure biofuels.

    Chlorinated dioxins and furans were detected in all samples. The total concentrations varied between 12.9 and 340,000 ng/kg dw corresponding to between 0.88 and 4,300 ng WHO-TEQ/kg dw (upper bound). Concentrations of chlorinated dioxins and furans were generally higher in fly ashes than in bottom ashes. Results are presented in Table A.

    The results from analyses of municipal waste incineration ashes showed similar results as in the study performed in 2006 by Avfall Sverige (Avfall Sverige 2009). However, the analyses of biofuel ashes showed higher concentrations in this study than in previously reported studies (WSP 2012, Bjurström 2006).

    There was no difference in the concentrations of dioxins and furans in the ashes from ecycled wood and pure biofuels.

    Brominated dioxins and furans were detected in all samples. The total concentrations varied between 12 and 29,600 ng/kg dw. There are no toxic equivalency factors (TEFs) for brominated dioxins and furans. To calculate WHO-TEQ sums for the brominated species in the samples, the TEFs for the corresponding chlorinated species were used.

    WHO-TEQ sums for the brominated species varied between 0.3 and 140 ng/kg dw (upper bound). Results are presented in Table B.

    Table B. Results from analyses of brominated dioxins and furans in incineration ashes.

    Results from the analyses of brominated dioxins and furans indicated similar levels in MSWI bottom ash as in a Taiwanese study (Wang et al 2010), however the distribution was larger in this study. Concentrations in MSWI fly ash was slightly higher in this study compared to the Taiwanese study. Similar to the Taiwanese study, results from this study indicated higher concentrations in MSWI bottom ash than in MSWI fly ash.

    No previous studies of brominated dioxins and furans in biofuel ashes were found. The results from this study indicate lower concentrations in biofuel ashes than in MSWI ashes.

    As opposed to MSWI ashes, concentrations are higher in fly ash from incineration of biofuels than in bottom ash. No effects could be seen from the use of recycled wood in the fuel mix in biofuel incineration plants on the concentrations of brominated dioxins and furans.

    For the purpose of describing risks in connection with use of ashes, a simplified assessment has been made by comparing the concentrations in this study with concentrations deemed to be of negligible risk to human health and the environment (Swedish: mindre än ringa risk) for aggregates from recycled materials, as described in a guidance document from Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket 2010). The comparison shows that these concentrations were exceeded in all samples.

    This does not mean that the ashes are not suitable for use in aggregates, but that the use is subject to an individual assessment in each case.

    Only total concentrations has been analysed within the scope of this study, and no speciated analyses were undertaken. Risks associated with unwanted compounds in the ashes are not only connected to the total concentrations in the ashes, but to a large extent also to the leachability of those compounds. In order to decide whether an ash is suitable for recycling for a certain purpose, additional characterisation is required.

    Furthermore, the risk associated with potential exposure or contamination in relation to that specific usage should be highlighted.

    Also, positive environmental effects from the use of ashes should be taken into account when evaluating the suitability of its use. Recycling of ashes as aggregate may substitute virgin materials, thereby saving natural resources.

    Overall, the results obtained in this study, correlate well with results from previous studies. Brominated dioxins and furans, which are not as extensively studied previously, were detected in all samples in this study. The contribution to WHO-TEQ is small in most samples, compared to the contribution from chlorinated dioxins and furans. In MSWI bottom ash, the contribution to WHO-TEQ is larger from brominated than from chlorinated dioxins and furans. However, the sum of WHO-TEQ in MSWI bottom ash is low compared to the concentrations in fly ash.

    In conclusion, the study showed that incinerator ashes are not suitable as indicator for the monitoring of the change of use of environmentally harmful substances in society.

    Municipal and industrial wastes are often incinerated together and since municipal waste is imported for incineration in Sweden, the ashes will not reflect changes in consumption patterns in Sweden.

  • 14.
    Loh, Carina
    et al.
    Executive, Företag, EnviroPlanning AB.
    Andersson Ovuka, Mira
    Executive, Företag, EnviroPlanning AB.
    Litteraturstudie av prioriterade ämnen: Information om prioriterade ämnen listade i bilaga 10 till ramdirektivet för vatten2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket arbetar med att implementera Ramdirektivet för vatten i Sverige. Som ett led i detta arbete har Naturvårdsverket givit EnviroPlanning i uppdrag att ta fram information kring vissa av de prioriterade ämnen som listas i Europaparlamentets och rådets beslut nr 2455/2001/EG, bilaga 10 till ramdirektivet för vatten. EnviroPlanning har för de av Naturvårdsverket utvalda ämnena eftersökt och ställt samman information om toxikologiska och ekotoxikologiska data, användning, förekomst i människa och miljö samt spridning och omvandling i naturen. Informationen finns sammanställd i denna rapport, tillsammans med en diskussion kring ämnenas/ämnesgruppernas fortsatta förekomst i vår omgivningsmiljö. Utifrån insamlad information har en bedömning gjorts av respektive ämne med indelning i tre grupper; grupp 1: ämnen som behöver övervakas och utredas vidare, grupp2: svårbedömda ämnen – vidare utredning behövs i brist på kunskap, grupp 3: ämnen som tillsvidare bedöms vara ett litet problem i Sverige.

  • 15.
    Loh, Carina
    et al.
    Executive, Företag, EnviroPlanning AB.
    Johansson, Viveca
    Executive, Företag, EnviroPlanning AB.
    Ivarsson, Per
    Executive, Företag, EnviroPlanning AB.
    Utredning av ämnen inför screening 2004: Adipater, akrylnitril, oktaklorstyren med flera, limonen, siloxaner, mirex, klorerade naftalener, endosulfan, isocyanater2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket genomför screeningundersökningar avseende förekomst av olika ämnen i miljön. Undersökningar har genomförts för ett flertal ämnen och man avser under 2004 genomföra screnningundersökning för adipater, limonen, endosulfan, siloxaner, oktaklorstyren och andra klorerade styrener, mirex, klorerade naftalener samt eventuellt isocyanater och akrylnitril. Inför screeningundersökningen har Naturvårdsverket gett EnviroPlanning AB i uppdrag att samla in och sammanställa data om de olika ämnena. Sammanställningen har resulterat i förslag till matriser för provtagning av ämnena/ämnesgrupperna och förslag till hur bestämningar av ämnena kan göras vid samanalyser på laboratorium. Nedan följer en kort sammanfattning om varje ämne, ämnesgrupp och förslag till matriser för analys. Adipater har en liten mobilitet i jord, är inte flyktiga och har en snabb nedbrytning bedöms att långväga transport inte är sannolik. De uppför sig emellertid som ftalater och kan finnas i luft vid närliggande utsläppskälla. Matriser som är relevanta att genomföra provtagning i är; jord, sediment, yt- och grundvatten, lakvatten från deponier avloppsvatten, kommunalt och industriellt från plastindustri, slam från reningsverk samt i luft nära utsläppskälla. Akrylnitril är ett reaktivt ämne, varför långdistansspridning inte bedöms trolig. Akrylnitrils förekomst i miljön bedöms därmed främst härröra från dels industriella punktutsläpp, dels diffus spridning i tätortsmiljö via bland annat bilavgaser. Följande matriser bedöms som lämpliga för undersökning om förekomst av akrylnitril; jord, sediment, yt- och grundvatten, avloppsvatten, kommunalt och industriellt från plastindustri, slam från reningsverk, tätortsluft. Klorerade och bromerade styrener bildas genom förbränning i närvaro av klor och brom. Punktkällor kan därmed vara utsläpp från sopförbränningsanläggningar, smältverk och gjuterier. Klorerade och bromerade styrener är svårnedbrytbara ämnen som binds till partiklar både i vatten och i luft, varför det även är möjligt att förekomsten av klorerade och bromerade styrener kan härröra från långväga källor. Följande matriser bedöms vara relevanta för provtagning; ytjord, våt- och torrdeposition, sediment i närheten av sopförbränningsanläggningar smältverk och gjuterier, yt- och grundvatten, avloppsvatten, slam från reningsverk, lakvatten från deponier, luft vid smältverk och sopförbränning, fisk eller annan biota i närheten av smältverk eller gjuterier Spridningen av limonen bedöms ske dels genom diffus spridning från konsumentprodukter, dels från punktkällor vid tillverkning. Följande matriser bedöms vara relevanta för provtagning; sediment i närheten av sopförbränningsanläggningar smältverk och gjuterier, yt- och grundvatten, avloppsvatten från kommunala och industriella reningsverk, slam från reningsverk samt luft vid punktutsläpp antingen vid avfettningsanläggningar där limonen används eller vid träbearbetningsindustri. Siloxaner som grupp bedöms kunna spridas i miljön dels genom diffus spridning från konsumentprodukter, dels via punktkällor där ämnena tillverkas eller hanteras. Punktkällor kan vara plastindustri eller plastbearbetningsindustri, mekaniska industri där siloxaner finns i kyl- och skärvätskor. I syfte att utreda ämnenas förekomst i miljön, rekommenderas mätningar i följande matriser; sediment, slam från reningsverk, avloppsvatten, kommunalt och industriellt vid misstänkt punktkälla samt luft vid punktkälla. Eftersom mirex är ett ämne som inte används längre i Sverige finns inga inhemska punktkällor. Mirex är svårnedbrytbart och sprids långväga genom partiklar i luften som förs till marken via torr- och våtdeposition. Mirex sprids även via partiklar i vatten, som förs med strömmar innan sedimentering sker. Följande matriser bedöms vara lämpliga för undersökning av förekomst av mirex; ytjord, våt- och torrdeposition, sediment, grundvatten samt biota. Det ingen nyregistrerad användning av klorerade naftalener i Sverige. Klorerade naftalener har ingått isoleringskablar och andra skyddshöljen. Klorerade naftalener i omgivningsmiljön kan även härröra från långväga transport, via spridning med partiklar i luft och vatten. Följande matriser bedöms därför lämpliga för undersökning om förekomst av klorerade naftalener; ytjord, våt- och torrdeposition, ytvatten, deponier, lakvatten från deponier samt biota. Endosulfan används inte i Sverige, men används fortfarande i många länder som insekticid/acaricid inom jordbruket. Därigenom förs det till Sverige bland annat genom importerade livsmedel och genom långväga atmosfärisk transport. Endosulfan förekommer i formerna alfa- och beta-endosulfan. Nedbrytningsprodukten utgörs främst av endosulfansulfat, som i tidigare undersökningar detekterats i högre halter än ursprungsämnet endosulfan. I syfte att utreda ämnets förekomst i omgivningsmiljön bedöms mätningar av endosulfan och endosulfansulfat i matriserna; sediment, fisk, kommunala komposter för hushållsavfall, eftersom det kan finnas importerade grönsaker, ytvatten, ytjord samt våt- och torrdeposition. Främst är isocyanaterna ett arbetsmiljöproblem. Isocyanater är reaktiva och nedbrytning sker snabbt. De kan spridas till luft vid från industrier som använder isocyanatmonomerer i tillverkningen. Tillämplig matris för att mäta förekomst av isocyanater i miljön bedöms vara luft vid punktkällor.

  • 16.
    Magnusson, Marina
    Executive, Företag, Marine Monitoring AB.
    Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentsprofiler (SPI) 20092010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Bohuskustens Vattenvårdsförbund har provtagningar utförts 2009 för att bedöma bottenmiljön med hjälp av fotografering av sedimentprofiler i fjordarna Gullmarn, Koljöfjorden och Havstensfjord i Skagerrak och i områdena Laholmsbukten och Skälderviken i Kattegatt, samt i Öresund. Provtagningarna utförs enligt en generell undersökningsmodell för områdesövervakning. Inga storskaliga förändringar i bottenmiljön har kunnat observeras i Västerhavet sedan provtagningarna startade 2001. Generellt har bottenmiljön under 2009 en god till måttlig status i hela Kattegatt/Öresund enligt EU:s Vattendirektiv. I Skagerrak varierade bottenmiljön dock kraftigt beroende på område, med hög status av bottenmiljön i Gullmarn, och mellan måttlig till god status i Havstensfjord. På flera platser i Koljöfjorden saknades makroskopiskt liv och bottens miljöstatus klassas som dålig.

  • 17.
    Magnusson, Marina
    et al.
    Executive, Företag, Marine Monitoring AB.
    Rosenberg, Rutger
    Executive, Företag, Marine Monitoring AB.
    Bottenmiljön i Kattegatt  Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad av sedimentprofiler2005Report (Other academic)
  • 18.
    Magnusson, Marina
    et al.
    Executive, Företag, Marine Monitoring AB.
    Rosenberg, Rutger
    Executive, Företag, Marine Monitoring AB.
    Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 20052005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket, Länsstyrelseni Västra Götaland och Bohuskustens Vattenvårdsförbundhar provtagningar utförts 2005 för attbedöma bottenmiljön med hjälp av fotograferingav sedimentprofiler i fjordarna Gullmarn, Koljöfjordenoch Havstensfjord i Skagerrak, i områdenaLaholmsbukten och Skälderviken i Kattegatt, samti Öresund. Provtagningarna utförs enligt en generellundersökningsmodell för områdesövervakning.Inga storskaliga förändringar i bottenmiljön harkunnat observeras i Västerhavet sedan provtagningarnastartade 2001. Generellt har bottenmiljönunder 2005 en god till måttlig status i hela Kattegatt/Öresund enligt EU:s Vattendirektiv. I Skagerrakvarierade bottenmiljön dock kraftigt beroende påområde, med hög till god status av bottenmiljöni Gullmarn, och mellan dålig till hög status iHavstensfjord och Koljöfjorden. I norra delen avHavstensfjord samt på flera platser i Koljöfjordensaknades makroskopiskt liv.

  • 19.
    Magnusson, Marina
    et al.
    Executive, Företag, Marine Monitoring AB.
    Rosenberg, Rutger
    Executive, Företag, Marine Monitoring AB.
    Utvärdering av samordnat marint miljöövervakningsprogram för bottenfauna i Västerhavet 2002-2004: Preliminär rapport2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    FörordDetta är en preliminär rapport, så tillvida att frågan”Vilken storlek av statistiskt säkerställdförändring kan observeras av systemet?” ej ärbesvarad ännu. Komplettering på denna fråga ochinlämning av en fullständig rapport sker efter konsultationmed Mats Lindegarth, vilket beräknas skei januari - februari 2006. Svaret på denna fråga kanäven leda till vissa ändringar av svar på en del av deövriga frågorna.SammanfattningSyftet med detta uppdrag var att utvärderaprestandan för det samordnade marina miljöövervakningsprogrammetför bottenfauna i Västerhavetför perioden 2002-2004. Övervakningsprogrammethar till uppgift att i första hand kunna redovisa tillståndoch effekter av övergödning och i andra handredovisa förändringar i den biologiska mångfalden.Analysen omfattar samtliga bottenfaunadata (bottenhugg+ SPI) i Kattegatt och Skagerrak för dennaperioden. Arbetet inriktas mot att besvara sju frågeställningardär resultaten från de två metoderna sålångt det går bedöms var för sig och i kombinationsamt ställs i relation till de nya bedömningsgrundernaför marin bottenfauna för att värdera kvaliténi bottenmiljön.Utvärderingen visar att signifikanta förändringarhar kunnat påvisas vid flera tillfällen och påolika rumsliga skalor, från station- till bassängnivåvilket tyder på att denna modell för miljöövervakningfungerar bra. Vidare sker undersökning avbottenfauna i mer än 30% av vattenförekomsternalängs Västkusten och miljöövervakningsprogrammetfår anses ha en så god täckning av kusten att vattendirektivetskrav på regionala miljöbedömningari vattenförekomster/grupper av vattenförekomsteroch typer av vattenförekomster i kustzonen uppfylls.Det bör även nämnas att framtagandet av denya bedömningsgrunderna dvs miljökvalitetsindexetBQI bygger på arter observerade längs helavästkusten där Skagerrak, Kattegatt och Öresund harsetts som en enhet, endast indelat i över och underhaloklinen, dvs ingen indelning efter vattentypereller vattenförekomst.Då det huvudsakliga syftet med programmet äratt upptäcka effekter av eutrofiering är det avvikt att kunna särskilja eutrofiering från den naturligavariationen vilket är problematiskt. Centralt äratt analys av data sker över en längre tidsperiod därman inte enbart analyserar variationen över hela

  • 20.
    Magnusson, Marina
    et al.
    Executive, Företag, Marine Monitoring AB.
    Samuelsson, Per-Olof
    Stenungsunds kommun.
    TBT-forskning ger bättre hantering av förorenade sediment2012Report (Other academic)
  • 21.
    Rosenberg, Rutger
    et al.
    Executive, Företag, Marine Monitoring AB.
    Nilsson, Hans C
    Executive, Företag, Marine Monitoring AB.
    Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 20042009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket, Länsstyrelseni Västra Götaland och Bohuskustens Vattenvårdsförbundhar provtagningar utförts 2004 för attbedöma bottenmiljön med hjälp av fotograferingav sedimentprofiler i fjordarna Gullmarn, Koljöfjordenoch Havstensfjord i Skagerrak, i områdenaLaholmsbukten och Skälderviken i Kattegatt, samti Öresund. Provtagningarna utförs enligt en generellundersökningsmodell för områdesövervakning.Inga storskaliga förändringar i bottenmiljön harkunnat observeras i Västerhavet sedan provtagningarnastartade 2001. Generellt har bottenmiljönunder 2004 en god till måttlig status i hela Kattegatt/Öresund enligt EU:s Vattendirektiv. I Skagerrakvarierade bottenmiljön dock kraftigt beroende påområde, med hög till god status av bottenmiljöni Gullmarn, och mellan dålig till hög status iHavstensfjord och Koljöfjorden. I norra delen avHavstensfjord samt på flera platser i Koljöfjordensaknades makroskopiskt liv.

  • 22.
    Simonsson, Bengt
    Executive, Företag, WSP.
    Uppskattning av antalet exponerade för väg, tåg och flygtrafikbuller överstigande ekvivalentljudnivå 55 dBA2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna utredning är enligt vår bedömning den första i sitt slag där man med hjälp av

    ett omfattande geografiskt databasunderlag gör en rikstäckande analys av antal boende

    utsatta för buller från väg-, tåg- och flygtrafik.

    En kartläggning av hur många i Sverige som år 2006 exponerades för buller överstigande

    55dBA ekvivalent ljudnivå vid bostad har genomförts.

    Vägtrafik

    Antalet utsatta för vägtrafikbuller över 55 dBA har beräknats till ca 1,73 milj. människor

    år 2006. Vid en beräkning för år 2000 var motsvarande siffra ca 1,34 milj.

    Förändringen påverkas av befolkningsförändringar samt trafikförändringar. Befolkningsökning

    var ca 3 % mellan 2000 och 2006.

    Total trafikförändring i hela vägnätet var ca 10 % för personbilstrafik och närmare

    30 % för tung trafik mellan år 2000 och 2006. Befolkningsökningen tillsammans

    med trafikförändringen är det som påverkar slutresultatet.

    Tidigare utredning redovisade ca 1,46 milj. människor år 2000. Dock var metoden

    då helt annorlunda och betydligt mer manuell.

    Åtgärder för de värst utsatta (> 65 dB(A)) som Vägverket och flera kommuner prioriterar

    i sin handlingsplan är ofta koncentrerade till fönster och fasadåtgärder vilket

    inte påverkar utomhusnivåerna.

    I detta fall har analys även genomförts för maximal ljudnivå. Antalet utsatta för vägtrafikbuller

    över maximal ljudnivå 70 dBA har beräknats till ca 2,48 milj. människor

    år 2000 och ca 2,56 milj. år 2006. Här är skillnaden mycket marginell. Detta beror

    på att trafikflödet inte påverkar den maximala ljudnivån

    Tågtrafik

    Antalet utsatta för tågtrafikbuller över 55 dBA har beräknats till ca 225 000 människor

    år 2006. Här finns ingen analys för år 2000 och uppskattningen har inte gjorts

    tidigare inom programområdet hälsorelaterad miljöövervakning.

    Flygtrafik

    Antalet utsatta för flygbuller över 55 dBA har beräknats till ca 13 000 människor år

    2004-2006. Här finns ingen analys för år 2000 och uppskattningen har inte gjorts

    tidigare inom programområdet hälsorelaterad miljöövervakning.

    Samhällsekonomiska kostnader av trafikbullerstörning i boendemiljö,

    2000 och 2006

    De samhällsekonomiska kostnaderna av bullerexponering från de tre trafikslagen

    har beräknats och redovisas i sin helhet i bilaga 4. Syftet är att ge en

    tydligare uppfattning om hur stora samhällskostnader buller innebär utifrån

    aktuella och samlade data.

    Den samhällsekonomiska kostnaden av bullerstörning från vägtrafiken,

    55 dBA och uppåt, har med hjälp av ASEK-gruppens rekommenderade kalkylvärden

    för buller värderats till 1,45 mdr kr för år 2000 och till knappt 2,1

    mdr kr för år 2006, prisnivå 2006. Ökningen var utan konkurrens störst i

    storstäderna följt av förortskommunerna. För järnvägstrafiken uppskattas

    kostnaderna till drygt 100 mkr och för flygtrafiken till knappt 30 mkr.

  • 23.
    Sternbeck, John
    Executive, Företag, WSP.
    Screening of bisphenol A in fish from Swedish waters2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bisphenol A (BPA) is a high volume chemical with potential to interact with hormone systems in humans and wildlife. Previous studies in both Sweden and elsewhere have demonstrated the presence of BPA in freshwaters as well as in the marine environment, mostly in surface waters and sediments. In order to strengthen the knowledge on the environmental occurrence of BPA in Sweden, a study was undertaken where BPA was analysed in fish from background lakes, urban lakes, coastal sites and the marine environment. In total 23 samples were analysed. Bisphenol A was detected in most samples in the range of <0.24 to 4.7 ng/g ww in muscle. Liver from cod caught outside Gotland displayed concentrations in the range <0.24-1.77 ng/g ww. There were no pronounced differences in concentrations between different species or when urban sites were compared to background sites. With respect to possible risks for toxicological effects on fish or their consumers (e.g. humans), the concentrations are regarded as low.

  • 24.
    Sternbeck, John
    et al.
    Executive, Företag, WSP.
    Allmyr, Mats
    Executive, Företag, WSP.
    Österås, Ann Helén
    Executive, Företag, WSP.
    Screening of platinum group elements and silver in the Swedish environment2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A screening environmental monitoring study was performed on platinum, palladium, rhodium and silver. Other metals such as cerium and copper was also included. The study is part of the national environmental monitoring program run by the Swedish EPA. The major goals of the study were:

    q To provide new data on the environmental levels of platinum groups elements and silver in urban and background areas in Sweden through analysis of sediments, surface water, stormwater, waste water, sludge and fish.

    q To assess whether levels are higher in urban areas compared to rural areas.

    q To assess whether there are indications of time trends.

    q To assess human exposure.

    The study consists of a national programme (60 samples) and three regional programs (14 samples). Major matrices were sediments and urine.

    There were no pronounced indications that background lakes were affected by anthropogenic emissions of Pt, Pd or Rh. For silver, sediment concentrations indicate a possible increase in background lakes over the last decade or two. Data is however too limited to state this as a general phenomenon.

    To elicudate possible emission sources analyses were performed on stormwater, urban runoff pond sediments, sewage sludge and waste water effluents. Platinum, Rh and Pd were enriched in stormwaters and runoff pond sediments, in agreement with road traffic as a major emission source of these metals. Data also consistently show that muncipal waste waters were enriched in Pt relative to the composition of stormwaters. The medical use of Pt is a suggested explanation.

    In ten recipients affected by urban emissions or road traffic, sediment levels of Pd, Pt, Rh and Ag were generally higher than background levels. The platinum group elements (PGE) profile in these sediments were compared to the profiles for waste water effluent and stormwaters, respectively. Although several of these recipients were recipients to municipal waste water treatment plants, most sediments show profiles similar to stormwater. This indicates that vehicle catalysts still is the major source of Pt, Pd and Rh to these recipients.

    Surface water and fish were also analysed from a few of these urban recipients. Palladium concentrations were detected in urban surface waters, but neither Pt, Rh nor Ag were detected.

    Fish (perch) from these sites did not display concentrations of Pd, Pt or Rh above the analytical reporting limit. Silver in these fish samples occurred in similar or lower concentrations than in the background lakes.

    To assess time trends, fish from background lakes sampled in 1985, 2000 and 2014 were analysed. Furthermore sediment from both background lakes and urban lakes were analysed at several depths, corresponding to at least the last 2-3 decades. Overall there were no indications of pronounced time trends.

    None of the PGEs were detected in human urine from 20 individuals, except for two observations of platinum. Silver was detected in ca 50% of the urine samples and levels were similar to a 15 year old study.

    The overall assessment of the data in this study is that neither Pt, Pd, Rh nor Ag give rise to a concern for ecotoxicological effects. It should though be considered that although some ecotoxicological data exist, effect criteria for the PGEs have not been established and the monitoring data presented are limited.

  • 25.
    Sternbeck, John
    et al.
    Executive, Företag, WSP.
    Fäldt, Jenny
    Executive, Företag, WSP.
    Ribé, Veronica
    Executive, Företag, WSP.
    Bisfenolanaloger- användning och förekomst2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bisfenol A (BPA) är en omdiskuterad högvolymkemikalie som bl.a. har hormonstörande egenskaper. Det har visat sig internationellt att när denna kemikalie fasas ut så kan den ersättas av andra bisfenoler, s.k. bisfenolanaloger. Genomgången av analogernas toxikologiska egenskaper visar dock att många av dessa ämnen ur toxikologiskt perspektiv liknar BPA. På uppdrag av Naturvårdsverket har en litteraturstudie om bisfenolanaloger utförts.

    Studien omfattar:

    􀁸 Identifiering av olika bisfenolanaloger

    􀁸 Beskrivning av bisfenolanalogers användning och spridning

    􀁸 Sammanställning av mätdata rörande bisfenolanalogers förekomst i miljön och i människa

    􀁸 Översiktlig genomgång av bisfenolanalogernas ekotoxikologiska och toxikologiska egenskaper.

    Användning beskrivs främst ur ett svenskt perspektiv, medan förekomst i miljö och människa beskrivs i ett internationellt perspektiv. I samtliga fall används BPA som referensämne.

    Som direkt ersättare till BPA används bisfenol S, bisfenol S och bisfenol AP (BPF, BPS och BPAP). Därtill finns många bisfenolanaloger som delvis har andra tillämpningar. Totalt har vi identifierat ett 20-tal olika bisfenoler. Uppgifter om global produktion av dessa bisfenolanaloger saknas dock. För att beskriva de volymer som används i Sverige har Produktregistrets uppgifter om användning använts. Registret omfattar användning i kemiska produkter men inte import i varor, vilket sannolikt också är av betydelse för många av dessa ämnen. Sökningen omfattar bisfenolanaloger som förekommer som monomerer, i diglycidyletrar och som förpolymerer. Totalt fann vi uppgifter om följande fem bisfenolanaloger registrerade i produktregistret: BPF, BPS, BPAF, BPZ och BPL. Dessa förekom i ett stort antal kemiska produkter. Resultaten kan sammanfattas enligt följande:

    􀁸 Bland monomerer, diglycidyletrar och polymerer dominerar BPA markant över övriga bisfenolanaloger.

    􀁸 BPAF förekommer endast som monomer eller salt.

    􀁸 BPS förekommer främst som polymer.

    􀁸 BPF förekommer både som diglycidyleter och polymer i form av epoxi, och sannolikt även som monomer.

    􀁸 Två former av BPF används: orto- och para-.

    􀁸 Hydrogenerad BPA (HBPA) finns enligt produktregistret som sam- och blandpolymer, funktionen av denna är okänd. I strikt mening är HBPA dock inte en bisfenol.

    􀁸 BPZ (polymer) och BFL (monomer) är registrerade i små mängder

    􀁸 Följande monomerer har ej påträffats i produktregistret: BPB, BPP, BPE, BPC.

    För några av de mängdmässigt mer betydande analogerna beskrivs hur den registrerade användningen förändats över perioden 1992-2012. Många av ämnena har varit registrerade sedan 1990-talet. Några tendenser till ökande användning under senare år kan ses för:

    􀁸 BPAF som monomer

    􀁸 BPF som digycidyleter (BFDGE)

    􀁸 BPS och HBPA som polymer.

    Sammantaget bedöms det inte som att användningen av bisfenolanaloger är fullständigt beskriven. Detta beror främst på att import via varor ej kunnat beskrivas och även på att det internationella kunskapsläget är begränsat.

    Några svenska miljödata har ej påträffats för andra bisfenoler än BPA, och även internationellt finns få undersökningar av bisfenolanaloger. Som mest finns förekomst av åtta analoger beskrivna för sediment och slam. Allmänt är BPA vanligast, följt av BPF och BPS.

    Studier av sedimentkärnor visar att BPF spridits under åtminstone några årtionden. I sediment från USA och Japan förekom BPF i nästan samma halter som BPA. Tyska sediment insamlade i slutet av 1990-talet visade större haltskillnader mellan BPA och BPF.

    En omfattande kinesisk studie av åtta bisfenoler i slam visade mycket stora haltvariationer mellan enskilda reningsverk, med dominans av BPA, BPF och BPS (medianhalter var 9,4, 2,0 och 4,3 μg/kg ts, respektive). Betydligt lägre halter påvisades för BPAF och BPE, emedan BPAP, BPB och BPC ej detekterades.

    Human exponering för BPA sker bl.a. via hudkontakt med kvitton, livsmedel och damm. Därför har uppgifter om bisfenoler i dessa matriser sammanställts. Mycket få data föreligger.

    Livsmedel från Kina och USA har undersökts avseende BPA och sju analoger. Samtliga undersökta ämnen påträffades men i mycket varierande grad och i varierande halter.

    Trots de stora variationerna inom respektive land så råder stora likheter mellan data från USA och Kina. BPA dominerar, tätt följd av BPF, BPS, BPP och BPAP m.fl.

    I damm från bostäder och kontor i USA och Asien påvisades BPA och sex av sju undersökta analoger. Generellt var BPA vanligast, följt av BPS och BPF. Övriga analoger uppträdde i mycket låga halter. Som exponeringsväg för människor tyder dessa data på att livsmedel generellt är mer betydande än damm. Vad gäller BPS tyder data från USA dock på att för enskilda individer kan damm vara mer betydelsefull exponeringskälla än livsmedel.

    I Sverige har data på BPA, BPF och BPS i urin nyligen presenterats. BPF uppträdde i ungefär tio gånger lägre halter än BPA, medan BPS endast detekterades i ett fåtal prov. Liknande resultat finns också från USA och sju asiatiska länder.

    I rapporten presenteras också en översiktlig genomgång av ämnenas fysikalisk-kemiska, ekotoxikologiska och toxikologiska egenskaper. Flertalet bisfenoler har hög vattenlöslighet och liknande endokrinstörande egenskaper som BPA. En hälsoriskbedömning bör därför utföras för bisfenolanalogerna som en grupp ämnen, med hänsyn tagen till vissa skillnader inom gruppen beroende på substituerad funktionell grupp. Huruvida BPA utgör hälsorisker under rådande exponeringsförhållanden är omdiskuterat, framförallt beroende på tolkningenav s.k. lågdoseffekter. Om man accepterar att BPA kan ge effekter vid låga doser så förefaller det rimligt att även exponering för bisfenolanaloger skulle kunna bidra till dessa risker.

    Sammanfattningsvis så tyder merparten av hittills genomförda undersökningar i andra länder, liksom svenska uppgifter om användning, på att BPA fortfarande dominerar den totala mängden bisfenoler i miljön eller i human exponering. Eftersom ämnenas egenskaper liknar de för BPA, och eftersom BPA i viss mån substitueras mot andra bisfenoler, bedöms det ändå relevant att följa några bisfenolanaloger i den svenska miljön eller i den svenska befolkningen. För human urin finns ett återkommande övervakningsprogram. Därutöver föreslår vi en bred undersökning av slam från ett större antal reningsverk som en första screening av bisfenolanaloger. Det kan dock förväntas att halterna kommer vara låga och att kontamineringsrisker föreligger.

  • 26.
    Sternbeck, John
    et al.
    Executive, Företag, WSP.
    Johansson, Inger
    Executive, Företag, WSP.
    Österås, Ann Helén
    Executive, Företag, WSP.
    Litteraturstudie 2011 - föroreningar i askor2012Report (Other academic)
  • 27.
    Sternbeck, John
    et al.
    Executive, Företag, WSP.
    Österås, Ann Helén
    Executive, Företag, WSP.
    Miljöövervakning av miljögifter i urbana områden -sammanställning och analys2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Data från Naturvårdsverkets program för screening av miljögifter har inventerats och utvärderats i syfte att belysa miljögifter i urbana områden. Utvärderingen görs för slam från kommunala reningsverk och för prov från urban yttre miljö (luft, sediment, ytvatten, biota och jord). Det övergripande syftet är att undersöka om det är möjligt att förutsäga vilka kemikalier som kan förekomma i förhöjda halter i tätorter, baserat på kunskap om deras användning och deras egenskaper. Hypotesen är att många kemikalier sprids diffust från de varor och material som förekommer i tätorter, och att denna spridning påverkar halterna i den urbana miljön.

    I slam har ca 240 av ca 310 undersökta ämnen påträffats. I yttre miljö har 44 av ungefär 110 undersökta ämnen påträffats i halter som är högre än i bakgrundsområden. De ämnen som identifierats är i hög grad sådana ämnen som förekommer i varor och material. Kemikalieinspektionen (2005) har med ett s.k. exponeringsindex skattat potentialen för diffus spridning för de ämnen som är registrerade i produktregistret. Denna utvärdering visar att det finns ett samband mellan dessa exponeringindex och de halter som uppmätts i sediment och slam, även om osäkerheten för enskilda ämnen är stor. Utvärderingen visar också att de ämnen som påträffas i höga halter i slam oftast också är förhöjda i den urbana yttre miljön samt att de ämnen som inte eller bara sällsynt påträffas i slam endast i ett fåtalfall visar en urban miljöpåverkan (3 av 25 ämnen). Sammantaget styrker dessa observationer hypotesen att diffus spridning är en viktig process som påverkar både slamkvaliteten och den yttre miljön i tätorter.

    Baserat på ovanstående slutsatser föreslår vi att kemikaliers förekomst i slam kan användas för att identifiera ämnen som torde uppträda i förhöjda halter i tätorter. Utifrån de slamdata som här utvärderats kan vi identifiera t.ex. klorparaffiner, organiska fosforföreningar, siloxaner och pentabromerade difenyletrar, ämnen för vilka ytterligare screeningar krävs. Flera nationella och internationella undersökningar visar att dessa ämnen är starkt förhöjda i tätortsmiljön, vilket kan ses som en validering av den föreslagna metoden. I rapporten diskuteras också behovet av en regelbunden miljögiftsövervakning i tätorter.

  • 28.
    Sternbeck, John
    et al.
    Executive, Företag, WSP.
    Österås, Ann Helén
    Executive, Företag, WSP.
    Sammanställning och utvärdering av den terrestra miljögiftsövervakningen2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De terrestra ekosystemen utgör knappt 90% av Sveriges yta. Borträknat bebyggda områdenkan de indelas i skog, fjäll, myr, jordbruksområden och gräsbevuxna hedområden (SCB, 2007). Dessa ekosystem exponeras för metaller och organiska föroreningar främst via storskalig spridning i atmosfären. Den storskaliga belastningen av metaller såsom bly, kadmium och kvicksilver har i Skandinavien minskat markant sedan 1970-talet (t.ex. Rühling, 2006), men halterna i skogs- och jordbruksmark är alltjämt förhöjda. Detta har bl.a. bidragit till att svenskarnas intag av kadmium från spannmål och potatis bedöms vara för högt (KemI, 2011).

    De terrestra ekosystemen har även belastats av många organiska föroreningar under lång tid. Typiska organiska föroreningar som via atmosfären kan spridas till avlägsna bakgrundsområden än klorerade bekämpningsmedel såsom DDT, HCH och klordan, klorerade tekniska kemikalier såsom PCB samt förbränningsprodukter som PAH och polyklorerade dioxiner och furaner. Även om man genom internationella överenskommelser sökt

    minska spridningen av många av dessa ämnen, t.ex. via UNEPs Stockholmskonvention, påträffas alltjämt nya exempel på organiska ämnen som via atmosfären belastar de terrestra ekosystemen. Här kan nämnas flera typer av bromerade flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen och klorparaffiner. Den mest välkända effekten av organiska miljögifter på terrester Nordisk biota är kanske äggskalsförtunningen hos många rovfåglar, vilket relaterats främst till DDT/DDE (t.ex. Gjershaug m.fl., 2008).

    I Sverige började man tidigt att övervaka miljögiftsituationen i landmiljön genom Programmet för övervakning av miljökvalitet (PMK). Mätningarna i biota syftade främst till att beskriva förändringar över tid, samt geografiska haltvariationer. Därutöver har nedfallet av tungmetaller följts genom undersökningar av landmossor (Rühling, 2006) och atmosfäriskt nedfall (t.ex. Kindbom m.fl., 2001). I huvudsak var mätningarna i biota inriktade mot metaller, även om en del organiska föroreningar också analyserades.

    Syftet med denna rapport är att sammanställa och utvärdera främst svensk, men även internationell miljögiftsövervakning av landlevande biota. Rapporten ska ligga som underlag för framtagande av förslag till ett nytt nationellt övervakningsprogram för miljögifter i landlevande biota. Förslag till reviderat program presenteras i en separat rapport (WSP 2011).

  • 29.
    Sternbeck, John
    et al.
    Executive, Företag, WSP.
    Österås, Ann Helén
    Executive, Företag, WSP.
    Screening of complexing agents: EDTA, DTPA,NTA, 1,3-PDTA and ADA2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The occurrence of complexing agents in the Swedish environment has been studied in a screening investigation. The studied complexing agents all belong to the group of aminopolycarboxylates:

    􀁸 EDTA

    􀁸 NTA

    􀁸 DTPA

    􀁸 1,3-PDTA

    􀁸 ADA.

    These chemicals are highly polar and certain are also environmentally persistent. This investigation is part of the national environmental monitoring programme, run by the Swedish EPA, but also includes the participation of 13 county administrative boards. The investigation includes a number of subprogrammes that addresses certain key questions:

    􀁸 Whether these chemicals are present in lakes and watersheds

    􀁸 To what degree these chemicals are present in domestic incoming and outgoing waste waters

    􀁸 If releases from municipal waste water treatment plants influence the occurrence in their recipients

    􀁸 If diffuse emissions occur in urban areas

    􀁸 If the chemicals are released from certain industrial point sources

    In total 149 samples were analysed. The sampling medias were, listed in decreasing number of samples: effluent waste water, surface water, incoming waste water, stormwater, groundwater, drinking water, sediment, sludge and a landfill leachate. This report aims at giving a general description of the results and provides a discussion in relation to the questions shown above.

    EDTA and NTA were detected in most samples of incoming and outgoing municipal waste waters from muncipal waste water treatment plants (wwtp´s). DTPA was relatively commonly detected in those media, whereas 1,3-PDTA and ADA were detected only in a few of these samples. The concentrations of EDTA and NTA in incoming waste waters varied significantly among the different wwtp´s, with median levels of 47 μg/l (EDTA) and 93 μg/l (NTA). Concentrations of EDTA were generally similar in the incoming waste waters and effluents, indicating that EDTA is not ready biodegradable. In contrast, NTA levels in waste waters were on the average reduced ca five times in the wwtp´s, suggesting that biodegradation occurs.

    In order to assess whether outgoing municipal waste waters influence their recipients with regard to these chemicals, surface waters from recipients of 16 wwtp´s were analysed for these complexing agents. Concentrations of EDTA and NTA were generelly higher in the recipients than in local background sites. In these recipients, EDTA ranged from 1-100 μg/l and NTA from 0,1-10 μg/l. The remaining three chemicals studied were generelly not detected in these wwtp recipients.

    Very high EDTA levels, up to almost 10 mg/l, were detected in the effluents to a pulp and paper mill. Also the recipient to this point source contained high EDTA levels that progressively decreased as a result of dilution further downstream. Single spot samples of surface water were also taken in several other recipients to pulp and paper mills, but there was generally no pronounced influence of these industries. DTPA was, however, detected at elevated levels downstream two paper mills.

    EDTA and NTA were also detected in treated and untreated drinking water, in urban groundwater and in urban stormwaters.

    Roughly equal amounts of EDTA and DTPA are used in Sweden. The large difference regarding their environmental occurrence may be attributed to the much more disparate use of EDTA as compared to that of DTPA. The occurrence of complexing agents in wwtp´s and in surface waters is in agreement with the Swedish Exposure Indexes, that were calculated by the Swedish Chemicals Inspectorate and are intended to reflect the risk for diffuse emissions. The common occurrence of EDTA and NTA are matched by their high indexes; DTPA and 1,3-PDTA were detected less commonly, in agreement with their low indexes.

    The detected concentrations of complexing agents are not apparently toxic to aquatic ecosystems of the health. Indirect effects may nevertheless be caused by their strong ability to influence the bioavailability of both essential and toxic metals in the aquatic environments.

    When also considering that EDTA is environmentally persistent, the gener of EDTA and NTA in surface waters may still cause some concern.

  • 30.
    Sternbeck, John
    et al.
    Executive, Företag, WSP.
    Österås, Ann Helén
    Executive, Företag, WSP.
    Vilka kemiska ämnen har påträffats i hav och kust inom det nationella screeningprogrammet?2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar en sammanställning och utvärdering av de mätningar av miljögifter som genomförts på prov från marin miljö, inom Naturvårdsverkets screeningprogram. Data från 25 rapporter som publicerats under perioden 2000-2007 har använts. Detta omfattar ca 30 ämnesgrupper och ca 200 enskilda ämnen som har undersökts i fisk eller annan biota, sediment eller ytvatten. Av dessa har 19 ämnesgrupper och ca 45 organiska ämnen plus 54 metaller kunnat detekteras i biota, sediment eller ytvatten. Data har indelats i två kategorier: bakgrund och potentiellt påverkade områden. Metallerna diskuteras inte i denna rapport. Utvärderingen är inriktad på att belysa 1) Vilken typ av ämnen som återfinns i marin miljö; 2) hur höga halterna är i relation till kända ämnen och andra studier; 3) i vilka matriser olika ämnen påträffas; 4) om resultatet kan användas för att bedöma risker. Flertalet ämnen med känd storskalig spridning och PBT-egenskaper har detekterats i bakgrundsområden. Många av de ämnen som inte kunde detekteras saknade känd storskalig spridning och/eller PBT-egenskaper. Till denna generella bild finns dock viktiga undantag, t.ex. att triclosan, bromfenoler och dietylhexyladipat påträffades i fisk från bakgrundsområden. Inget talar för att dessa ämnen sprids storskaligt och de är sannolikt inte starkt bioackumulerbara. Endast ett mindre antal ämnen kunde visas vara markant förhöjda i de potentiellt påverkade områdena, jämfört med bakgrunds-områden. Till dessa ämnen hör bl.a. tributyltenn, trifenyltenn och PCDT. I fisk är haltnivåerna av påträffade ämnen ofta i nivå med ΣDDT och för fyra ämnen i nivå med sPCB. För vissa ämnen föreligger jämförelsematerial från andra regioner. I många fall är halterna från screening-undersökningarna jämförbara med andra studiers resultat. Butyltennföreningar har detekterats i alla undersökta matriser, på många olika områden, och bl.a. i fisk uppträder TBT i relativt höga halter. Under beaktande av att detta är mycket toxiska ämnen får denna fyndbild betraktas som allvarlig. Det finns också viktiga diskrepanser där redovisade halter förefaller höga eller låga jämfört med andra undersökningar. Exempelvis uppträder dietylhexyladipat och triclosan bitvis i relativt höga halter i fisk. Kortkedjiga klorparaffiner och cykliska siloxaner är exempel på ämnen som inte detekterats i screening, men som påträffats i andra sammanhang och vars egenskaper skulle kunna gynna förekomst i marin miljö. Med ledning av den relativt goda överensstämmelsen mellan egenskaper, storskalig spridning och fyndfrekvens, ger vi några förslag till riktlinjer för marina mätningar i kommande screeningundersökningar. Screeningprogrammet har visat att bakgrundsmiljöer i Östersjön och Västerhavet är förorenade med ett stort antal organiska ämnen, och att dessa ämnen ofta återfinns i fisk. Sju ämnen har kunnat utvärderas avseende miljörisker. Ur detta perspektiv framstår TBT som mest problematisk, men även för TBBPA, triclosan och PFOS kan risker inte uteslutas. HBCD, pentaklorfenol och hexaklorbensen bedöms inte utgöra några risker.

  • 31.
    Sternbeck, John
    et al.
    Executive, Företag, WSP.
    Österås, Ann Helén
    Executive, Företag, WSP.
    Josefsson, Katarina
    Executive, Företag, WSP.
    Triclosan, DEHP och klordan - samlad utvärdering av svenska miljöövervakningsdata2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Triclosan, di(2-etylhexyl)ftalat och klordan är tre ämnen vars förekomst i den svenska miljön undersökts vid skilda tillfällen, både inom ramen för den nationella miljöövervakningen och i andra sammanhang. Klordan ingår även i tidsserieövervakningen av luft, deposition och bröstmjölk. Triclosan har dessutom undersökts i två screeningstudier. Syftet med denna studie är att göra en samlad bedömning av dessa ämnens förekomst i miljön. I mindre utsträckning diskuteras även human exponering. Studien är en sammanställning av befintlig litteratur och data samt utvärdering av risker för miljö och hälsa. Varje ämne redovisas enligt: • Kortfattad beskrivning av ämnenas egenskaper med relevans för effekter på miljö och hälsa. • Översiktlig sammanställning av halter i miljön och i humana matriser, både från nationell miljöövervakning och enskilda studier. • Jämförelse av uppmätta halter med effektnivåer och gränsvärden för att bedöma eventuella risker. Sammanställningen av ämnenas egenskaper syftar till att identifiera kritiska effekter och receptorer för respektive ämne. Sammanställning av halter i olika matriser och typmiljöer (bakgrund, urban, industri) samt kunskap om ämnenas användning syftar till att identifiera vilka typområden som är mest påverkade, och där effekter följdaktligen först skulle uppträda. Risker för effekter på miljön bedöms genom att sammanväga kritiska effekter med förekomst i de mest påverkade typområdena. Risker för effekter på hälsa sammanfattas huvudsakligen utifrån tidigare nationella studier, och omfattar främst den exponering som sker via miljön. De huvusakliga slutsatserna är: 1. För triclosan bedöms de kritiska effekterna uppstå på alger eller mikroorganismer i påverkade områden, t.ex. i reningsverkens recipienter. Tillgängliga mätdata indikerar inte att triclosan utgör en risk för miljö. Human exponering för triclosan via miljön bidrar inte till hälsorisker. 2. De kritiska effekterna för DEHP bedöms uppstå i urban miljö hos fisk och akvatiska däggdjur. Tillgängliga mätdata indikerar inte att DEHP utgör en risk för miljön. Vid miljöriskbedömningen identifierades dock ett flertal osäkerheter. Vad gäller hälsorisker från DEHP är inte exponeringen i den svenska befolkningen tillräckligt väl karakteriserad, varför det är svårt att göra en riskbedömning. 3. De kritiska effekterna för klordan bedöms uppstå hos fiskpredatorer, t.ex. viss sjöfågel och rovfågel samt akvatiska däggdjur. Förslag till riktvärde i föda för skydd av predatorer har beräknats. Merparten av de uppmätta summahalterna i fisk i Sverige är något lägre än detta riktvärde. Dagens kunskap om klordans ekotoxicitet är dock otillräcklig för att helt kunna friskriva klordan från risk för effekter hos fiskätande predatorer. Likaså har man tidigare inte ansett sig kunna bedöma hälsorisker från t.ex. födointag av klordan.

  • 32.
    Sternbeck, John
    et al.
    Executive, Företag, WSP.
    Österås, Ann Helén
    Executive, Företag, WSP.
    Woldegiorgis, Andreas
    Executive, Företag, WSP.
    Screening of TPPO, TMDD and TCEP, three polarpollutants2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The occurrence of three polar organic chemicals in the Swedish aquatic environment and in waste water treatment plants have been investigated by means of a screening investigation.

    The studied chemicals are:

    􀁸 triphenylphosphineoxide (TPPO),

    􀁸 2,4,7,9-tetramethyl-5-decyne-4,7-diol (TMDD),

    􀁸 tris(2-choroethyl)phosphate (TCEP).

    Octylphenol, nonylphenol and their corresponding ethoxylates were used as reference substances. This investigation is part of the national environmental monitoring programme, run by the Swedish EPA, but also includes the participation of twelve county administrative boards. The investigation includes a number of subprogrammes that addresses certain key questions:

    􀂉 Whether these chemicals are present in lakes and watersheds

    􀂉 To what degree these chemicals are present in domestic incoming and outgoing waste waters

    􀂉 If releases from municipal waste water treatment plants influence the occurrence in their recipients

    􀂉 If diffuse emissions occur in urban areas

    􀂉 If the chemicals are released from certain point sources: industries and landfills

    In total 118 samples were analysed. The sampling medias were, listed in decreasing number of samples: sewage sludge, outgoing waste water, surface water, sediment, incoming waste water, stormwater, landfill leachate and industrial waste waters. This report aims at giving a general description of the results and provides a discussion in relation to the questions shown above.

    TMDD and TCEP were commonly occurring in both incoming and outgoing municipal waste waters, whereas TPPO was detected less frequently. TMDD was the most abundant of these chemicals in the waste waters, and was also detected in a few of the sewage sludge samples; neither TCEP nor TPPO were detected in sludge. The rare occurrence in sludge is expected when considering the high water solubility and low K ow values of these chemicals. TCEP appears to pass the waste water treatment plant essentially unaffected whereas TMDD probably is degraded to a certain extent. These empirical observations are in agreement with model calculations performed.

    Outgoing waste waters contained considerably higher concentrations of TMDD and TCEP than of nonylphenol. The concentrations of TCEP in waste waters were lower than in a former Swedish study, in agreement with the decreased use of this chemical.

    In order to assess whether outgoing municipal waste waters influence their recipients with regard to these chemicals, surface waters and sediments from eight recipients were analysed. TMDD and TCEP were detected in surface waters from two of these recipients. Concentrations found in surface waters appear to be lower than what has previously been published from German rivers. This may be explained by a higher degree of waste water dilution in Swedish recipients, a consequence of the considerably lower population density in Sweden.

    High concentrations of TMDD were also detected in landfill leachates; in one case also in the corresponding recipient. TMDD was also present at high levels in an industrial waste water. Both TMDD and TCEP were detected in one out of five urban stormwaters, and in one out of four urban surface waters. This suggests that urban stormwaters may be a source of TMDD and TCEP to urban recipients, but that waste water treatment plants probably are a more generally important source.

    The concentrations found of TMDD and TCEP in surface waters are well below the  corresponding PNEC values, suggesting that they pose no immediate threat to the aquatic ecosystem.

    Nevertheless, these and similar chemicals are cause for concern because they are persistent, highly soluble in water and only to a small degree reduced in conventional waste water treatment plants. Additionally, TCEP is classified as carcinogenic.

    TMDD is suggested as the chemical of most concern in this study. This is motivated by the relatively high concentrations measured, the general occurrence and the fairly persistent properties. The abundance of TMDD in waste water treatment plants and the environment is in good agreement with the exposure index presented by the Swedish Chemicals Agency.

  • 33.
    Torstensson, Holger
    et al.
    Executive, Företag, Alcontrol AB. Executive, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund. Mälarens vattenvårdsförbund; Alcontrol AB.
    Hilding, Elisabet
    Executive, Företag, Alcontrol AB. Executive, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund.
    Miljöövervakning i Mälaren 20042004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vattenundersökningar har regelbundet bedrivitsi Mälaren sedan 1965. På uppdragav Mälarens vattenvårdsförbund har ALcontrolutfört milöövervakningen av Mälaren2004. Denna rapport är en sammanställningav resultaten från undersökningen.Lufttemperatur, nederbörd och vattenståndVarmare än normaltÅrsmedeltemperaturen 2004 var ungefären grad högre än normalt i Mälarens närområde(Västerås) och nederbörden varungefär 16 % större än normalt (539 mm)för området.Lägre och högre vattenståndSnösmältning och vårflod inträffade redani februari-mars och medförde ett någothögre vattenstånd än normalt. April varvarmare och torrare än normalt, vilket bidrogtill ett lägre vattenstånde under våren.I juni och juli regnade det dock mycket,vilket bidrog till att vattenståndet återigenblev högre än normalt under hösten.VattenkemiOskiktat i tre relativt grunda fjädarUnder sommaren 2004 var vattnet oskiktat(cirkulerande) i Galten, Västeråsfjärdenoch Ulvhällsfjärden, som är tre relativtgrunda fjärdar. I Svinnegarnsviken förelågen svag skiktning vid provtagningstillfällenafrån april till och med augusti.Mycket god buffertförmågaI hela Mälaren var årslägsta pH-värde 6,8eller högre (nära neutralt) och buffertkapacitetenvar mycket god.Kalkhaltig jord kring EkolnKonduktiviteten, som är ett mått på den totalahalten lösta salter i vatten, var högst iEkoln och Skarven och minskade ju längrevästerut som provtagningen utfördes. Vattneti Ekoln och Skarven innehöll 6-7 gångermer kalcium än i Galten, där tillrinningsområdetsjordar och berggrund ärkalkfattigare. Halterna av magnesium, natrium,kalium, klorid och sulfat var lägre,men fördelningen var ungefär den sammasom för kalcium.Hög konduktivitet i SvinnegarnsvikenI mars var konduktiviteten, alkaliniteten,fosfor, kväve och kisel väsentligt högre ibottenvattnet än i ytvattnet i Svinnegarnsviken.Ammoniumhalten var mer än tiogånger högre än under resten av året, vilkettyder på att vatten från avloppsreningsverketi Enköping skiktats in strax ovanförbotten. Ammonium förbrukar syre vid omvandlingtill nitrit och nitrat. Syreförhållandenavar dock relativt goda även i bottenvattnet.Förhållandena var ungefär lika2002 och 2003.Låga till måttligt höga TOC-halterI Prästfjärden, Södra Björkfjärden ochSvinnegarnsviken var halten av organiskaämnen låg. På övriga stationer var denmåttligt hög. Halten var högst på stationernärmast tillrinnande vattendrag och lägst ide centrala, djupare delarna av sjön.Betydligt färgat i Galten och VästeråsfjärdenVattnets färg är främst ett mått på mängdenhumus och järn i vattnet. Mälarens vattenfärgföljde samma mönster som halten avorganiska ämnen (TOC). Vattnet var svagtfärgat i Prästfjärden, Södra Björkfjärdenoch i Görväln, som är djupa klarningsbassänger.I Galten och Västeråsfjärden varvattnet betydligt färgat. På övriga stationervar det måttligt färgat.

  • 34.
    Törneman, Niklas
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    Broad substance screening of sediments2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Most studies of sediments focuses on oil and fuel related compounds as well as metals,and the total extent of the chemical content of sediments has usually not been fullyinvestigated. This could be remedied by extensive targeted analysis programs whichinvolve a conscious choice of which substances to include which also introduces biases.An alternative strategy is to use broad analytical screenings methods that do nottarget any specific substances. This study focuses on using such methods to obtainunprejudiced information about the content of substances in marine and limnic sediments.The aims of the project was mainly to assess the unprejudiced content of inorganicand organic substances in sediments and, if possible, to discover substances thathas not been found in sediments before

  • 35.
    Törneman, Niklas
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    Broad substance screening of stormwater runoff2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Most studies of stormwater runoff focuses on oil and fuel related compounds, and thetotal extent of the chemical content of stormwater runoff has usually not been fullyinvestigated. This could be remedied by extensive targeted analysis programs whichinvolve a conscious choice of which substances to include which also introduces biases.An alternative strategy is to use broad analytical screenings methods that do nottarget any specific substances. This study focuses on using such methods to obtainunprejudiced information about the content of substances in stormwater runoff. Theaims of the project was mainly to assess the unprejudiced content of inorganic andorganic substances in run off water and storm water and, if possible, to discover substancesthat has not been found in stormwater runoff before

  • 36.
    Törneman, Niklas
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    Exposure and effect screening in urine of women2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Background and methods

    Within the screening program of 2008 it was decided that levels of organic

    metabolites should be studied in urine. The reason for focusing on metabolites was:

    They reflect internal exposure at the cellular level

    The occurrence of metabolites reflects the true individual exposure

    Monitoring of metabolite exposure is not prone to external contamination

    Many metabolites are more toxic than their parent compounds

    Human biomonitoring programs in other countries has to a large degree

    focused on metabolites of organic substances in urine

    To cover a wide group of exposure pathways, the following substance groups where

    included:

    Phtalates that mainly reflect exposure from substances in plastic products

    (10 metabolites)

    PAHs that mostly reflect exposure to airborne contaminants originating

    from combustion (15 metabolites)

    Organophosphate pesticides that mostly reflects exposure to food stuff in

    Sweden (6 metabolites)

    Metals that reflect a wide variety of exposure pathways (Al, Cd, Co, Cr,

    Cu, Hg, Mn, Mo, Ni, Pb, Zn, As)

    To complement the exposure based screening of urine, an effects based screening

    was also included where the urine samples were tested for endocrine (estrogen)

    disturbing effects using the YES (Yeast Estrogen Screening assay) in vitro method.

    The urine sampling was part of a larger sampling campaign performed by the

    institute of environmental medicine, at Karolinska Institutet with a focus on

    Cadmium. Within this sampling program a number of women were randomly chosen

    to receive a letter asking for their participation in the present study. From this larger

    subset 20 women were randomly chosen for inclusion in the present study. As part of

    the study, the women answered a questionnaire with a number of exposure related

    questions.

    The objectives of the project were to:

    To broadly assess exposure levels of some important contaminant groups

    in the Swedish female population by examining a small subset consisting

    of 20 females.

    To compare exposure levels of these substance groups to exposure levels

    in other countries

    To statistically investigate the co-occurrence of different metabolites and

    metals in urine

    To explore the connection between endocrine disturbing effects and the

    exposure levels of these substance groups

    Results

    The main conclusions from this study were:

    1. Urine is clearly a good matrix for human biomonitoring of organic

    chemicals and metals given the high prevalence of detection and the good

    correlations seen between many metabolites.

    2. PAH and phthalate metabolites originating from many(most) of the

    important mother compounds as well as metals were very prevalent in the

    urine of the women and the levels were generally variable.

    3. Metabolites of organophosphorous pesticides were not prevalent

    4. No connection could be found between exposure related .information given

    by the women and metabolite and metal levels in urine.

    5. Levels of PAH and phthalate metabolites are in general similar to reference

    concentrations in USA, Germany and Holland.

    6. Levels of the phthalate metabolites MiBP and MiNP were clearly above

    levels in the USA indicating a higher exposure to the phthalates DBP and

    DINP

    7. Levels of the metabolite Mono-ethyl phthalate (MEP) were clearly lower in

    the present study compared to levels in USA and below levels in Holland,

    indicating lower exposure to the phthalate DEP in Sweden.

    8. Levels of organophosphate pesticide metabolites were clearly below levels

    seen in USA and Germany

    9. Levels of metals were generally below levels seen in USA and Germany

    10. The urinary levels of most phthalate metabolites correlated clearly

    11. The levels of PAH metabolites also correlated, but not as clearly as for

    phthalate metabolites

    12. No connection could be established between endocrine disturbing effects

    measured with an in vitro test, and urinary levels of metabolites and metals.

    A partial explanation may be the presence of natural hormones with

    endocrine inducing properties in women’s urine.

    The following recommendations were given:

    5. Follow-up studies focusing on PAH metabolites and phthalate metabolites

    are suggested. These studies should contain larger groups of women and/or

    men so that exposure factors influencing metabolite concentration in urine

    could be established.

    6. The number of metabolites in follow up studies could be reduced based on

    the results from this study.

    7. There is no further need for organophosphate pesticide metabolite

    screening studies in urine.

     8. Further screening studies of metals in urine could also be of interest

    although the levels seen in this study were gebwerally low compared to

    other countries

  • 37.
    Törneman, Niklas
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    Litteraturstudie tillkommande ämnen i vattendirektivet2012Report (Other academic)
  • 38.
    Törneman, Niklas
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    Screening of metals (As, Cr, Co, Cu, U, V, Zn, Mo), monobutyltin, dibutyltin, PBDEs and dioxins in Swedish surface waters2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Within the screening program of 2006 SWECO has had the assignment from theSwedish Environmental Protection Agency to measure the occurrence of WFD prioritySubstances in limnic and coastal surface waters of Sweden. Within this screeningstudy, a number non WFD priority substances were also analyzed; metals (As, Cr, Co,Cu, U, V, Zn, Mo), monobutyltin, dibutyltin, PBDEs (tetraBDE, hexaBDE, decaBDEand nonaBDE) and dioxins (TCDD, TCDF and PCDD)Measurements were made at 95 locations in whole water samples, filtered water samplesand using passive sampling techniques which measures the free (non associated)concentrations. The data set represented a large number of aquatic sites over a broadgeographical range (1800 km from north to south) in different surface water matrices.

  • 39.
    Törneman, Niklas
    et al.
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    Bjarke, Martin
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    Litteraturstudie 2011 - Samband mellan halter av zink och kadmium i miljön2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Zink and cadmium occurs relatively frequently in the environment. Cadmium is a priority substance according to the water framework directive as well as a phase-out substance. Zink has been identified as a substance of concern in Sweden for instance through its status as a river basin specific pollutant according to the water framework directive. Zinc and cadmium are also chemically related and commonly occur simultaneously in various technical materials.

    The purpose of this literature study has been to investigate the co-occurrence of Zink and cadmium in the environment and to assess possible causes of any correlations. The ultimate aim has been to assess whether there is a need to consider such co-occurrence within the Swedish national monitoring of these metals. No specific hypotheses has been put forward, rather this has been an unprejudiced and investigatory study.

    Information has been gained from databases supported and provided by various national authorities as well local, regional and national reports produced under the auspices of various environmental monitoring programs and permit related projects. Correlation and regression analysis has been used to quantify co-occurrence between zink and cadmium in various matrixes.

    Conclusions

    There is generally a positive co-occurrence between cadmium and zink in environmental matrices which may be considered to be more influenced by anthropogenic activities (waste incineration ashes, surface water in limed lakes, WWTP sludge and urban storm water) as opposed to river mouths and background lakes where these is less anthropogenic impact. In marine and limnic sediments, there is basically no co-occurrence below 2000 mg/kg while there is s very clear positive co-occurrence from 2000 mg/kg and upwards.

  • 40.
    Törneman, Niklas
    et al.
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    Hallgren, Pär
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    Screening ofN,N-dietyl-m-toluamid (DEET)2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom den nationella screeningen 2010 har SWECO Environment på uppdrag av Naturvårdsverket

    undersökt förekomsten av dietyltoluamid (DEET) som är den aktiva substansen i många repellerande

    insektsmedel. Screeningprogrammen syftar till att öka kunskapen om utsläpp, förekomst och spridning

    av kemikalier i miljön. Naturvårdsverket huvudfinansierar programmen samt väljer ut vilka ämnen

    som skall studeras. Länsstyrelserna har också möjlighet att vara med och komplimentera med regional

    provtagning.

    DEET är en av de vanligaste aktiva substanserna i produkter av typen spray, stick, servetter m.m. som

    appliceras på huden för att undvika myggbett och fästingbett. Välkända svenska varumärken, bland de

    12 godkända produkter som finns registrerade i Kemikalieinspektionens Bekämpningsmedelsregister,

    är MyggA, US 622 och Djungelolja. EU-direktiv begränsar innehållet av DEET till maximalt 20 % i

    dessa produkter. De senaste 10 åren har användningen av DEET som biocid legat på mellan 4 och 6

    ton årligen i Sverige. DEET har använts under lång tid och är av EU klassat som lätt nedbrytbart med

    hänvisning till standardiserade tester. Samtidigt finns det motstridiga uppgifter som pekar på att DEET

    inte är lätt nedbrytbart i t.ex. reningsverk. Internationella studier har påvisat DEET i avloppsvatten,

    ytvatten, havsvatten, dricksvatten och i en Europeisk studie påträffades DEET i 84 % av de insamlade

    grundvattenproverna. Dessa fynd föranledde den aktuella nationella undersökningen.

    Den huvudsakliga användningen av DEET tros ske i hushållen. Även om personer använder

    myggmedel utomhus så kommer ämnet att hamna i avloppsvattnet när personen tvättar sig. Därför har

    provtagning skett av inkommande och utgående avloppsvatten samt avloppsslam vid reningsverk.

    Även recepientmiljöer till reningsverk har kartlagts genom provtagning av vatten och sediment.

    Ytvatten och sediment har provtagits i bakgrundsmiljöer samt generellt urbant påverkade vatten.

    Grundvatten har provtagits dels från stadsmiljöer och dels från välkänt myggtäta områden.

    Grundvattenprovtagningen var motiverad med den Europeiska studien i åtanke. Med tanke på den

    utbredda användningen av myggmedel sommartid har även badvatten och sediment från badplatser

    inkluderats i studien. De länsstyrelser som har bidragit ekonomiskt till den regionala förtätningen av

    den nationella provtagningen är Dalarna, Värmland och Södermanland. Sammanlagt togs 40

    vattenprover, 4 slamprover och 4 sedimentprover. I samtliga prov har även alkylfenoler kvantifierats

    för att erhålla ett mått på graden av urban belastning vid den aktuella mätpunkten.

  • 41.
    Törneman, Niklas
    et al.
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    Hallgren, Pär
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    Bjarke, Martin
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    Occurrence of additional WFD priority substances in Sweden2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Background and Methods

    In 2012, a proposal was published with 15 additional priority substances to be amended to

    the water framework directive (COM(2011)876). In directive 2013/39/EU a list of

    priority substances to be amended to the water framework directive was published.

    Diclofenac, 17-alpha-ethinylestradiol and 17-beta-estradiol were not included in this list

    but were instead added to a watch list. Within the screening program of 2012 SWECO

    Environment has had the assignment from the Swedish Environmental Protection Agency

    to measure the occurrence of these 15 substances in surface waters of Sweden to

    investigate if these are of national or regional interest.

    Given the scope of the study, and in order to facilitate data evaluation, two clearly stated

    objectives were decided upon:

    •To assess the geographical variability of additional WFD priority substances in

    Sweden on a large scale

    •To assess to what degree the additional priority substances will affect the chemical

    status of surface waters in Sweden.

    The screening involved water sampling (direct water samples and passive samplers -

    POCIS and SPMD) at 73 inland (limnic) and 11 coastal locations, and 17 samples of

    biota. Sampling was done on two occasions in 2012 and 2013. The sampling stations

    were mostly situated downstream waste water treatment plants (WWTPs). Sampling

    followed a predetermined sampling plan which included quality assurance procedures.

    All substances were extracted and analysed for the 15 substances using pre-determined

    analytical protocols. Quality assurance procedures (e.g. EN ISO/IEC) were used for all

    analytical work. Despite this, target LOQ was not achieved in all cases. The presence of

    estrogenic substances in water was evaluated with a cell based test system (ER-CALUX).

    Metals were used as reference substances.

    Results and conclusions

    In the case of substances that were often above LOQ (diklofenac, terbutryne and 17betaestradiol

    equivalents using CALUX) there were no clear geographical patterns on a

    national level. When comparing results upstream and downstream of WWTPs, it was

    obvious that outgoing waste water was a major source of several substances to surface

    water systems. The clearest exception was dichlorvos. The results also indicated that

    metal concentrations were not in general correlated to the occurrence of the investigated

    organic substances.

    The substances that most often occurred above AA-EQS were dichlorvos (ca. 10% of the

    samples) and cubytrune (ca. 5%). Furthermore, 17-beta-estradiol equivalents, 17-alfaethinylestradiole

    and diclofenac occurred above the earlier suggested AA-EQS

    (COM(2011)876) in 10%, 8% and 3% of the inland water samples respectively.

    In total, AA-EQS was exceeded in approximately 10% of the sampling points of the

    inland water systems. If 17-beta-estradiol equivalents, 17-alfa-ethinylestradiole and

    diklofenac were included this number would increase to approximately 20%. In coastal

    waters, AA-EQS was exceeded in approximately 40% of the sampling points if 17-betaestradiol

    equivalents, 17-alfa-ethinylestradiole and diklofenac were included, although it

    should be noted that only 11 coastal sampling points were included in the study. The AAEQS

    was exceeded in approximately 20% of the fish samples.

    It was also evident that the variability between sampling points was much greater than the

    variability between 2012 and 2013. This would tentatively indicate a low temporal

    variability in surface waters of these substances.

    Recommendations

    •Heptachlor and heptachlor epoxide need to be measured in a limited number of

    fish samples, with a more sensitive analytical method

    •Better analytical techniques needs to be developed for 17-alfa-ethinylestradiol,

    17-beta-estradiol, cypermethrin and dichlorvos

    •A follow up study should include fewer sampling stations, measurements with a

    higher temporal resolution for water sampling (at least monthly) and possibly

    the following substances:

    -dichlorvos (all waters)

    -cybutryne (all waters)

    -17-beta-estradiol equivalents measured with ER-CALUX (all waters)

    -17-alfa-ethinylestradiol and 17beta-estradiol (all waters)

    -cypermethrin (coastal waters, could include development of analytical

    methods)

    -diclofenac (all waters)

    -PFOS (all waters) (could be replaced with a compilation of literature

    data)

    -HBCDs (in fish with high fat content, e.g. eel)

    •A separate study could also focus on the sources of the substances that are

    identified as important.

  • 42.
    Törneman, Niklas
    et al.
    Executive, Företag, Sweco.
    Johansson, Katrin
    Executive, Företag, Sweco.
    Sjögren, Fredrik
    Executive, Företag, Sweco.
    Johansson, Matilda
    Executive, Företag, Sweco.
    Holmqvist, Johan
    Executive, Företag, Sweco.
    Brunzell, Anna
    Executive, Företag, Sweco.
    Ohlsson, Yvonne
    Executive, Företag, Sweco.
    Thorvaldsson, Petra
    Executive, Företag, Sweco.
    Litteraturstudie om kemiska ämnen och nanopartiklar i produkter inför screening 20072006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SWECO VIAK har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en litteraturstudie av ett 80 tal ämnen som kan bli aktuella för screening inom den nationella miljöövervakningen. Dessutom har en litteraturstudie om nanopartiklar genomförts.

    Litteraturstudierna omfattade fysiokemisk information, begränsningar och förbud som berör ämnena, toxikologiska och ekotoxikologiska data, hantering och emissioner av ämnena, spridning och omvandling i naturen, förekomst i miljö och människa, en PBT bedömning (dvs. en bedömning av ämnenas motstånd mot nedbrytning, ämnenas bioackumulationspotential och ämnenas toxicitet), en bedömning av möjliga matriser där ämnena kan återfinnas samt möjliga metoder för analys av ämnena.

    För att förbättra överskådligheten presenteras detaljerad information om de olika ämnena i ämnesrapporter som bifogas huvudrapporten. I själva rapporten redovisas varje ämnesgrupp i översiktliga tabeller där en del av informationen om varje ämne återfinns.

    En rad olika informationskällor har använts. Dessa innefattar olika ämnesdatabaser, rapporter från statliga och överstatliga organ, vetenskapliga databaser där nyare information återfinns och olika tillverkares/importörers/exportörers information om de olika ämnena.

    De studerade ämnesgrupperna är, med en kortfattad beskrivning:

    Aminer är en grupp alifatiska eller aromatiska ämnen där minst en amingrupp ingår. Alla ämnen i gruppen är faroklassificerade och tillgången på toxikologiska och ekotoxikologisk data är förhållandevis god. Ämnena inom gruppen används bl.a. som smörjmedelstillsatser och tre ämnen i gruppen är högvolymsprodukter. Några av ämnena bedöms vara något intressanta för screening pga. de påträffats i miljön och kan ha negativa hälso- och miljöeffekter.

    Biocider är en liten grupp ämnen som bl.a. används i färger. Alla ämnena i gruppen är faroklassificerade som mycket giftiga för vattenlevande organismer och tillgången på toxikologiska och ekotoxikologisk data är förhållandevis god. Ett av ämnena i gruppen bedöms vara något intressant för screening pga. de förhållandevis låga ekotoxikologiska effekthalterna och den icke försumbara mängden som registreras.

    Estrar innefattar både estrar med enkla och polyaromatiska substituenter och alifatiska estrar. Två ämnen i gruppen är faroklassificerade som mycket giftiga för vattenlevande organismer och tillgången på ekotoxikologiska data är förhållandevis god. Ämnena ingår i olika industriella kemikalieprodukter och de flesta är högvolymskemikalier i EU. Två av ämnena i gruppen bedöms vara något intressanta för screening pga. de förhållandevis låga ekotoxikologiska effekthalterna och den icke försumbara mängden som registreras.

    Heterocykliska ämnen innefattar fyra ämnen vars enda strukturella likhet är att de innehåller minst en aromatisk ring. Flera ämnen i gruppen är faroklassificerade som mycket giftiga för vattenlevande organismer och tillgången på ekotoxikologisk data är begränsad. Ämnena ingår i olika industriella kemikalieprodukter och inga är högvolymskemikalier i EU. Ämnena i gruppen bedöms vara mindre intressanta för screening. Framförallt för att förhållandevis små mängder registreras årligen.

    Organiska fosfater och svavelföreningar innefattar tre ämnen utan strukturella likheter. Alla tre ämnen är högvolymsprodukter i EU och används som tillsatsämnen i kemikalie/plast -industrin. Ett av ämnena i gruppen är något intressant för screening eftersom registreringen ökar samtidigt som ämnet är misstänkt cancerframkallande. Dock är registreringen av detta ämne i Sverige förhållandevis låg (20 ton/år).

    Organiska halogener innefattar åtta ämnen. Samtliga är faroklassificerade som mycket giftiga för vattenlevande organismer och tillgången på ekotoxikologiska data är god. Fyra ämnen är dessutom misstänkt cancerogena. De flesta ämnen i gruppen är bekämpningsmedel och fyra ämnen är högvolymsprodukter. Flera ämnena i gruppen bedöms vara intressanta för screening pga. mycket hög giftighet gentemot vattenlevande organismer. Extra intressant i denna grupp är cypermetrin vars användning förväntas öka för att skydda timmerupplag mot skadedjurangrepp.

    Organiska jonföreningar innefattar sexton anjoniska ämnen som alla innehåller minst en bensenring. Flera av ämnena är alkylbensensulfonater och några av dessa har linjära alkylgrupper vilket innebär att de är s.k. linjära alkylbensensulfonater (LAS). Inga av ämnena i gruppen är faroklassificerade. Ämnen förekommer främst i olika rengörings- och ytbehandlingsprodukter och elva ämnen i gruppen är högvolymsprodukter i EU. Tillgången på ekotoxikologiska data är varierande men flera av ämnena tycks vara relativt giftiga för vattenlevande organismer. Flera ämnen i denna grupp bedöms vara intressanta för screening främst för att stora mängder registreras årligen samtidigt som den huvudsakliga användningen är i sådana produkter där en spridning till omgivningen via t.ex. reningsverk är möjlig.

    Pigmentämnen innefattar 10 gula, 3 orange, 13 röda, 3 lila, 1 blå och 2 gröna pigmentämnen. Hela gruppen är mycket heterogen vad gäller molekylstruktur, egenskaper, farlighet förr människa och miljö samt registrerade mängder. I denna studie är detta den grupp av ämnen som det finns minst information om i förhållande till den mängd som registreras. Trots bristen på information bör inte denna grupp uteslutas från screening. Däremot kan det viktigaste kriteriet för urval av pigmentämnen till screening tänkas vara den registrerade mängden. Ur detta hänseende framstår det enda blå pigmentämnet som en lämplig kandidat med en registrerad mängd av 1250 ton år 2004 samtidigt som det finns förhållandevis mycket information om detta ämne.

    Betongtillsatser innefattar 7 ämnen vars enda gemensamma nämnare är att de alla används som tillsatsämnen vid betongtillblandning. Flertalet av dessa ämnen är faroklassificeradeoch alla ämnen är högvolymsprodukter inom EU samtidigt som mycket stora mängder registreras i Sverige årligen (100 – 12000 ton). Tillgången på ekotoxikologisk data är varierande men flera av ämnena tycks vara relativt giftiga för vattenlevande organismer. Flera ämnen i denna grupp bedöms vara intressanta för screening främst för att mycket stora mängder registreras årligen samtidigt som deras miljöfarlighet inte är obetydlig.

    Nanopartiklar är inte en ämnesgrupp i egentlig mening. Istället är detta en materialkategori som kännetecknas av rymdstrukturer på en skala < 100 nm. I denna rapport behandlas främst nanopartiklar vilket innefattar både linjära och partikulära nanomaterial men inte nanoytor (ytbeläggningar). Nanopartiklar kemiska sammansättning varierar mellan helt oorganiska nanopartiklar, kolnanopartiklar och nanokompositer. Pga. av sin storlek kan nanopartiklar passera en rad biologiska barriärer inklusive cellmembran och blod-hjärn barriären. Nanopartiklars speciella egenskaperna (t.ex. hög reaktivitet) beror bl.a. på den extremt stora ytan i förhållande till volymen vilket innebär att en stor andel av alla atomer befinner sig på ytan av strukturer, där de har en större möjlighet till att interagera med andra abiotiska eller biologiska material. Nanopartiklar har i laboratorieförsök visat sig kunna ha negativa hälsoeffekter. Trots detta finns det endast begränsad kunskap om i vilken grad som exponering för nanopartiklar leder till faktiska hälsoeffekter. Det går inte i nuläget att kvantifiera varken import, export eller mängden nanopartiklar som används i Sverige. Orsakerna är att det i nuläget inte finns några krav på att material eller produkter som innehåller nanopartiklar skall rapporteras till någon myndighet, varken i Sverige eller på EU-nivå. Dessutom finns det en mycket lång rad användningsområden för nanopartiklar, vilket gör att det kan vara besvärligt att sammanställa statistik som på ett tillförlitligt sätt kvantifierar användning, export och import. Det faktum att mycket stora mängder nanopartiklar (framförallt kolpulverbaserade nanopartiklar) använts i en lång rad år före begreppet nanopartiklar uppmärksammades, försvårar statistiksammanställningen ytterligare.

     

  • 43.
    Törneman, Niklas
    et al.
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    Johansson, Matilda
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    Temporal variation of WFD priority substances2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    År 2006 så lades inom EU fram en rad s.k. EQS värden (Environmental Quality Standards)för acceptabla halter av kemikalier i ytvatten. Dessa värden gäller s.k. prioriterade ämnen inom vattendirektivet som är tänkta att införlivas i vattenförvaltningsförordningen i Sverige. En osäkerhet vad gäller övervakning av de prioriterade ämnena är deras haltvariation över året. Inom ramen för Naturvårdsverkets screeningprogram har SWECO Environment fått i uppdrag av Naturvårdsverket att mäta och utvärdera förekomsten av de prioriterade ämnena i limniska och marina/kustnära ytvatten. Syftet med studien har varit att utröna och utvärdera den årliga variationen från månad till månad, att bedöma vilka effekter årstidsvariationen har på provtagningsstrategier samt att översiktligt bedöma hur halter (årsmedelvärden och punkthalter) förhåller sig till EQS värden. Screeningen omfattade 8 limniska och 7 marina lokaler. De limniska lokalerna representerade olika typer av miljöer, från opåverkade bakgrundsområden till platser där ytvatten påverkas av diffusa källor eller punktkällor. De marina provtagningspunkterna representerade alla marina havsbassänger som gränsar till Sverige och var mestadels kustnära. Provtagningen skedde månatligen med början i November/December 2007 och ett år framåt. Sedimentprovtagning gjordes vid ett tillfälle i Augusti eller September i ackumulationsbottnar som var så nära som möjligt provtagningspunkten för ytvatten.

  • 44.
    Törneman, Niklas
    et al.
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    Johansson, Matilda
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    Van Praagh, Martijn
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    (Co-)occurrence in different matrices of WFD priority substances: An expanded analysis of data from an earlier screening2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Within the screening program of 2006 SWECO has had the assignment from theSwedish Environmental Protection Agency to measure the occurrence of WFDpriority Substances in limnic and coastal surface waters of Sweden. Measurementswere made at 95 locations in whole water samples, filtered water samplesand using passive sampling techniques which measures the free (non associated)concentrations. The data set represented a large number of aquatic sites over abroad geographical range (1800 km) in different surface water matrices whichmade the data set ideal for further evaluations of both the co-occurrence of prioritysubstances as well as the occurrence in different water matrices.

  • 45.
    Törneman, Niklas
    et al.
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB. VIAK.
    Thuresson, Cleas
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    Screening of platinum group metals; Pt, Rh and PI2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom screeningprogrammet 2006 har SWECO VIAK på uppdrag av Naturvårdsverket utfört mätningar för att kartlägga förekomsten av katalysatormetallerna Platinum (Pt), Palladium (Pl) samt Rhodium (Rh) i olika matriser i Stockholmsområdet samt i opåverkade bakgrundsområden i Sverige. Syftet med screeningstudien var att verifiera resultaten från tidigare studier från andra länder där höga halter av katalysatormetaller påvisats i urbana miljöer, att utöka kunskapen om halter av katalysatormetaller i opåverkade bakgrundsområden och i biologiska matriser, samt att mycket summariskt bedöma om katalysatormetaller i Sveriges yttre miljö utgör någon miljö- eller hälsorisk. I Stockholmsområdet/Mälardalen omfattade provtagningen jord, slam och inkommande vatten, sediment från dagvattendammar och från sjöar, grundvatten, ytvatten, dagvatten, luft, växter, fisk, nötkreatur, älg samt havsörn. I opåverkade bakgrundsområden omfattade provtagningen fisk, sediment, jord och luft. Som en generell indikator på urban påverkan valdes koppar, som därmed analyserades i alla biologiska och abiotiska prov för att fastställa om det fanns någon samvariation mellan koppar och katalysatormetaller. Slutsatser och rekommendationer De huvudsakliga slutsatserna från denna studie var att: • Pd påträffades i nästa alla biologiska prov medan Pt och Rh sällan eller aldrig återfanns. Resultat från abiotiska matriser visar även att Pd tycks vara det mest mobila ämnet. Detta bekräftar tidigare studier som har visat att Pd är den mest mobila och biotillgängliga katalysatormetallen. • Halterna av katalysatormetaller var betydligt högre i luftprover nära vägar i Stockholm jämfört med den regionala bakgrundslokalen Råö på västkusten. • Halterna av katalysatormetaller i jord avklingade kraftigt 15 – 40 m bort från vägkanterna i Stockholmsområdet. • Kvoten mellan Pt och Rh indikerade att fordonskatalysatorer var den främsta källan till katalysatormetaller även om vissa avvikelser förekom. • Sediment i dagvattendammar innehöll tydligt förhöjda halter av katalysatormetaller medan sedimentkoncentrationerna i en sjö i centrala Stockholm var på samma nivå som i de opåverkade bakgrundssjöarna. • Pd halterna i grundvatten var tydligt förhöjda, t.o.m. i högre än i dagvatten från starkt trafikerade vägar. Detta visar på den höga mobiliteten av Pd. • Resultaten styrker inte att katalysatormetaller i den yttre miljön utgör någon direkt hälso- eller miljörisk. De förhållandevis få proven i vissa matriser (framförallt luft och grundvatten) kombinerat med bristen på utförliga riskbedömningar och på ekotoxikologiska data gör ändå att det inte går att helt utesluta att dessa ämnen kan utgöra risker. Den höga transportbenägenheten och risken för bioackumulering av Pd komplicerar ytterligare riskbedömningen av katalysatormetaller. Denna studie visade tydligt att det förekom regional lufttransport av katalysatormetaller. Därför rekommenderas det att luftmätning av katalysatormetaller även sker i mer avlägsna bakgrundsområden, t.ex. Pallas. I nuläget finns inga data om bakgrundshalter av katalysatormetaller i organismer. Därför är det också svårt att bedöma vad de uppmätta Pd halterna i djur och växter innebär. Således rekommenderas det att katalysatormetaller analyseras i historiska biologiska prov från Naturhistoriska Riksmuseets miljöprovbank. Givet de tydligt förhöjda Pd halterna i grundvatten kan det också vara av intresse att analysera ett större antal antal grundvattenprov från urbana och/eller vägnära områden med avseende på katalysatormetaller eller enbart Pd. Detta kan förslagsvis samordnas med existerande miljöövervakning av grundvatten.

  • 46.
    van Praagh, Martijn
    Executive, Företag, Sweco, Sweco environment AB.
    Screening av organiska ämnen i lakvatten2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I detta projekt har 611 organiska ämnen identifierats och över 300 kvantifierats i lakvatten från upp till 21 deponier i Sverige. Med vissa undantag (t.ex. PFOS, PBDE och dioxin) är det troligt att majoriteten av organiska ämnen som förekommer i lakvatten i Sverige har identifierats med idag tillgänglig analysteknik. Som förväntat förekommer både produktrelaterade ämnen och en lång rad ämnen som är relaterade till biogeokemiska processer i deponierna. Medelhalter för vissa ämnen kan vara typiska för nya respektive gamla deponier, men flertalet av ämnena förekommer oavsett om deponin är aktiv eller avslutad.

    Ur ett tillsyns- och riskhänseende är inte det totala antalet ämnen i lakvatten av störst intresse, utan snarare vilka ämnen som förekommer i utgående lakvatten efter rening och i recipient samt vilka ämnen som utgör störst risk för recipienten. I utgående lakvatten till recipient uppmättes ca 200 organiska ämnen över bestämningsgräns, av dessa förekom ca 150 i halter över 0.1 μg/l. Rekommendationer angående vilka ämnesgrupper som bör analyseras i utgående lakvatten för att täcka in de viktigaste ämnena ges i avsnitt 12.6. I recipienterna förekom 120 ämnen i högre halter nedströms deponin i antingen ytvatten, sediment eller biota. Även där var halterna ofta mycket låga (<0.1 μg/l eller μg/kg). Ämnen som ändå förekom i tydligt högre halter nedströms deponin redovisas i kapitel 12.4 tillsammans med förslag på ämnesgrupper som kan analyseras i olika recipientmatriser för att eftersöka dessa ämnen.

    Analyser på lakvatten samt toxicitetstester gjordes både på lakvatten före och efter rening. En utvärdering visade att reningseffektiviteten var god till mycket god för de flesta ämnen samt att reningsprocesserna reducerade toxiciteten kraftigt (>90%). Det var också tydligt att mer avancerade reningsanläggningar (t.ex. SBR med efterföljande polering) var mer effektiva i att rena organiska ämnen och bättre reducera toxiciteten jämfört med enklare system (t.ex. i en våtmark).

    Trots reduktionen i reningssystemen kan det inte uteslutas att utgående lakvatten innebär

    en risk för recipienter även om eventuella effekter troligtvis är begränsade givet de låga halterna i utgående lakvatten och i recipienten samt den begränsade toxiciteten i utgående lakvatten. Det bör dock noteras att toxiska effekter, främst dioxinlika effekter, förekom i utgående lakvatten. En begränsad riskbedömning visar att kvoterna mellan halter i utgående lakvatten och den lägsta acceptabla riskkoncentration överstegs kraftigt för ett fåtal ämnen, medan riskkvoten var under 1 i 65 % av fallen. Riskbilden kompliceras samverkanseffekter mellan organiska ämnen i utgående lakvatten påvisades i projektet. Samverkanseffekterna var begränsade för östrogena och androgena effekter samt Microtox, men tydliga för dioxinlika effekter. Detta innebär möjligtvis att den totala belastningen av ämnen med liknande effekter bör utvärderas snarare än enskilda ämnen.

    I projektet har det också gjorts en ansats till att identifiera de viktigaste organiska ämnena i lakvatten. Klassningen av ämnen som viktiga baserades på deras halter i utgående lakvatten och om halt är förhöjda i recipient nedströms deponi. Även om denna rankning kan användas på en övergripande nivå, t.ex. i uppströmsarbetet med att reducera

    förekomst av dessa ämnen i samhället, är den inte det viktigaste resultatet när det gäller tillsyn och övervakning vid enskilda deponier. Där är snarare förekomsten i utgående lakvatten och recipient samt förslag på ämnesgrupper att analysera av större vikt.

    Vid en jämförelse mellan den totala årliga belastningen på den yttre miljön från deponier kontra utgående vatten vid avloppsreningsverk och slam var deponier generellt en mycket mindre källa av föroreningar till den yttre miljön jämfört med avloppsreningsverk. För något ämne var belastningen likvärdig. Av intresse är också att äldre deponier enligt beräkningen belastar den yttre miljön i betydligt högre grad än nyare deponier. Det sistnämnda bör vara av vikt för tillsynsarbetet i Sverige.

  • 47.
    Österås, Ann Helén
    et al.
    Executive, Företag, WSP.
    Allmyr, Mats
    Executive, Företag, WSP.
    Sternbeck, John
    Executive, Företag, WSP.
    Screening of organic pollutants in sewage sludge amended arable soils2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    An environmental screening study was performed on organic pollutants in arable land where municipal sewage sludge is used as fertiliser. The study is part of the national environmental monitoring program run by the Swedish EPA. The major goals of the study were to:

    q Provide data on environmental levels of organic contaminants in soil and biota from arable land amended with sewage sludge.

    q Evaluate measured field levels of organic contaminants against previous results and model predictions.

    The study consists of a national program with a total of 48 samples. Samples were collected from two experimental arable fields in Skåne: Igelösa and Petersborg, and two private farm fields, Taxinge and “Sörmland”. The three first fields represent long time sewage sludge addition and the last field a first time sludge addition. Major matrix was soil (n=42), but also samples of sewage sludge (n=2), crops (n=3) and earthworms (n=1) were studied.

    The following substance groups were studied in all matrices except of earthworms; phthalates, LAS, alkylphenols, antibacterial substances (triclosan, triclocarban), musk compounds, organophosphates, perfluoroalkyls (PFOS, PFOA) and brominated flame retardants (PBDE). Musk compounds, perfluoroalkyls and brominated flame retardants were studied in earthworms.

    The study shows that PFOS, PBDE (47, 99, 100 and 209), galaxolide, tonalide and DEHP are enriched in sludge amended soils, as compared to control soils. There are also single indications that concentrations of DIDP, nonylphenol and TCPP may increase, but these observations are uncertain as they are not generally observed.

    The results indicate that the concentrations of certain contaminants increase with increasing sludge addition rate and that the impact primarily, but not exclusively, is in the upper most soil layers (0-0,3 m). Simple mass balance demonstrates that single additions of sludge will for many substances result in soil concentrations so low (sub μg/kg dw) that they cannot be detected at the analytical reporting limits used.

    When comparing model predictions with the present field data, PFOS and BDE-209 behaves as expected, i.e. they accumulate in soil upon repeated applications of sludge over

    time. The general non-detects of alkylphenols, dibutylphthalate and LAS are also in agreement with predictions and earlier findings. The non-detects of organophosphates is difficult to evaluate because of relatively high analytical reporting limits compared to maximum expected levels. The general presence of galaxolide in the present sludge amended soils is however in contrast to model predictions. At three sites, galaxolide is enriched in amended soils relative to control fields. Whether galaxolide accumulates or not, following repeated applications, cannot be assessed from this data due to contradictory results. Earlier model predictions and degradation studies do, however, suggest that galaxolide should not accumulate but persist for about one year.

  • 48.
    Österås, Ann Helén
    et al.
    Executive, Företag, WSP.
    Josefsson, Katarina
    Executive, Företag, WSP.
    Sternbeck, John
    Executive, Företag, WSP.
    Användning och spridning av växtskyddsmedel vid golfbanor2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Användningen av kemiska växtskyddsmedel vid golfbanor i Sverige har inventerats, i syfte att kunna värdera betydelsen av golfbanor för spridning av växtskyddsmedel till miljön. Uppgifter om använda preparat, doser, mängder och tider för användning samt eventuella mätprogram har samlats in genom kontakt med 27 tillsynsmyndigheter (kommuner) och åtta s.k. greenkeepers på golfbanor. I de undersökta kommunerna finns 117 golfbanor, vilket nästan är en fjärdedel av Sveriges golfbanor. Användning av kemiska växtskyddsmedel har anmälts vid 62 av dessa. Tio olika preparat förekommer och vanligast är fungicider följt av herbicider. Vi har inte fått in några uppgifter om faktisk användning av insekticider, trots att de i vissa fall anmälts. De mest frekvent använda preparaten är fungiciderna Chipco Green 75 WG och Baycore 25 WP samt herbiciden Starane 180, vars verksamma substanser är iprodion, bitertanol respektive fluroxipyr. Dessa preparat var anmälda för användning hos ca 30 % av undersökta golfbanorna. Registreringen av Chipco Green upphörde dock sista december 2007, men preparatet får användas till sista december 2009. De använda ämnena varierar stort i ekotoxicitet och persistens. Fungiciderna appliceras 1-3 gånger per år framförallt inom green och i stort sett över hela året, men främst höst och vinter. Herbiciden Starane används framförallt under sommaren inom fairway och ruff och appliceras 1-3 gånger på ett år, oftast med ett till några års mellanrum.Generellt överensstämmer den rapporterade användningen med de rekommenderade doserna, och är något högre än för motsvarande ämnen inom jordbruket. Utifrån insamlade data har vi skattat total användning av fungicider på golfbanor i Sverige till några hundra kg per år. Användningen av fungicider för jordbruksgrödor var totalt 170 ton år 2005/2006. Herbicider används på större områden inom golfbanorna och den skattade totala användningen på golfbanor i Sverige är några tusen kg per år. Användningen av herbicider för jordbruksgrödor var totalt 626 ton år 2005/2006. Endast i några enstaka fall har miljökontroll av ytvatten eller dräneringsvatten genomförts. I tre fall har växtskyddsmedel förekommit i detekterbara halter. Studier i andra länder visar också att växtskyddsmedel kan spridas från golfbanor, men det förefaller sällan orsaka en omfattande omgivningspåverkan. Rapporten innehåller några förslag till hur mätning av spridning till omgivningar skulle kunna genomföras.

  • 49.
    Österås, Ann Helén
    et al.
    Executive, Företag, WSP.
    Sternbeck, John
    Executive, Företag, WSP.
    Litteraturstudie – Zinkdialkyl- och diarylditiofosfat2012Report (Other academic)
1 - 49 of 49
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf