Publications
Change search
Refine search result
1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Barregård, Lars
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    BIG - Bensenexponering hos allmänbefolkningen i Göteborg 19991999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bensen är det cancerframkallande ämne som hanteras i störst mängd i samhället idag. Det

    förekommer i bensin, avgaser från motorfordon, tobaksrök och bildas vid vedeldning. För

    riskbedömningar vad avser allmänbefolkning behövs kunskap om exponeringen, men hittills

    har i Sverige nästan enbart stationära mätningar utförts.

    Hos 26 slumpmässigt utvalda Göteborgare i åldern 20 – 50 år mättes bensenexponeringen

    med personburna diffusionsprovtagare dels under ett helt dygn och dels under dagtid i april

    1999. Mätningen upprepades vid två olika tillfällen under månaden. Bakgrundsuppgifter

    och aktiviteter registrerades med enkät och dagbok.

    Medianvärdet för dygns- respektive dagsexponeringen var 3.3 (95% konfidensintervall 2.9

    – 4.1) μg/m

    3 och 4.1 (95% konfidensintervall 3.3 – 5.3) μg/m3. Variationen inom individer

    (mellan dagar) var betydligt större än mellan individers genomsnittsexponering. Försökspersoner

    som tankat bilen under mätdagen hade en signifikant högre bensenexponering.

    Nivåerna var något högre hos boende i högtrafikerade områden, men inverkan härav var

    inte statistiskt signifikant. Tio stationära mätningar under samma tidsperiod visade betydligt

    lägre nivåer än de personburna.

    Exponeringsnivån för bensen är högre än den så kallade lågrisknivån (1.3 μg/m

    3). Den är

    lägre än vad vi fann vid en motsvarande undersökning 1998 hos boende i Borås i samma

    ålder (median 7.3 μg/m

    3). Det är oklart om detta avspeglar en generell skillnad mellan de

    båda städerna. Tillfälliga faktorer som väderleksförhållanden kan ha påverkat resultaten

    eller möjligen den sänkning som redan skett av bensenhalten i bensin.

  • 2.
    Forsberg, Bertil
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Segerstedt, Bo
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Norrman, Eva
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Thomasson, Lissi
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Torén, Kjell
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Olin, Anna Carin
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Norbäck, Dan
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Jansson, Christer
    Akuta luftvägsbesvär hos vuxna astmatiker i relation till luftföroreningshalter2001Report (Other academic)
  • 3.
    Gerhardsson, Lars
    et al.
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Lundh, Thomas
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Welinder, Hans
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Metallmätningar hos gravida kvinnor2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning av 104 gravida kvinnor från mödravårdscentralerna vid Hässleholms sjukhus (51 st) och Simrishamns sjukhus (53 st) har finansierats genom Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram. Undersökningen genomfördes perioden 2002-2003 och innefattade frågeformulär (Bilaga 1), blodprover (totalkvicksilver, organiskt och oorganiskt kvicksilver samt bly och kadmium) och hårprover (totalkvicksilver). Medianvärdena i helblod bland samtliga kvinnor låg genomgående lågt i början av graviditeten: för kvicksilver (B-Hg totalt medianvärde 0,64 μg/L; range 0,04-2,05 μg/L; B-Hg org 0,30; 0-1,68; B-Hg oorg 0,25; 0-1,35) samt för bly (11,0 μg/L; 4,2- 79,0) och kadmium (0,30 μg/L; 0,05-4,8). Även kvicksilverkoncentrationerna i hår var genomgående låga (median 0,22 μg/g; range 0,04-0,83). De gravida kvinnorna från kuststaden Simrishamn hade signifikant högre koncentrationer av kadmium (p=0,004) och totalkvicksilver (p=0,005) i helblod liksom av kvicksilver i hår (p=0,015) jämfört med inlandsstaden Hässleholm. Den grupp som åt insjöfisk under graviditetens sista 6 månader hade ungefär samma halter av totalkvicksilver, oorganiskt och organiskt kvicksilver i helblod, liksom av totalkvicksilver i hår, som den grupp som enbart åt havsfisk. Kvinnor som emellertid ätit krabba under motsvarande period hade något högre halter av organiskt (p=0,037) resp totalkvicksilver (p=0,013) i helblod jämfört med kvinnor som ej ätit krabba. Halterna av oorganiskt kvicksilver i helblod visade ett positivt samband med såväl antalet occlusala (rs=0,27; p=0,008) som med det totala antalet amalgamfyllningar (rs=0,25; p=0,014) i munnen. Vid en linjär regressionsanalys var kvicksilverhalten i helblod relaterad till såväl antalet fiskmåltider per vecka som till antalet occlusala amalgamfyllningar i munnen. Kvicksilverkoncentrationen i hår visade det starkaste sambandet med totalkvicksilverhalten i helblod. Värdena av totalkvicksilver och metylkvicksilver i helblod var klart lägre i denna undersökning från södra Sverige i jämförelse med resultaten från motsvarande studier från västkusten och Uppsala län. Så var även fallet för kvicksilverhalterna i hår. Baserat på data från NRC (2000) och EPA (2001), har med hänsyn taget till använda säkerhetsfaktorer, följande referensvärden föreslagits: B-Hg totalt 5 μg/L, B-Hg org 4 μg/L, Hår-Hg 1 μg/g. Samtliga kvinnor i vår undersökning låg under dessa referensvärden. Fortsatt hälsorelaterad miljöövervakning kan emellertid vara motiverad, för att säkerställa att denna känsliga grupp även fortsättningsvis har en kvicksilver-, bly- och kadmiumbelastning, som inte innebär hälsorisker för mödrar eller foster.

  • 4.
    Gerhardsson, Lars
    et al.
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Lundh, Thomas
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Welinder, Hans
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Metallmätningar hos gravida kvinnor, SNV nr 21502042005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning av 104 gravida kvinnor från mödravårdscentralerna vid

    Hässleholms sjukhus (51 st) och Simrishamns sjukhus (53 st) har finansierats genom

    Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram. Undersökningen genomfördes

    perioden 2002-2003 och innefattade frågeformulär (Bilaga 1), blodprover

    (totalkvicksilver, organiskt och oorganiskt kvicksilver samt bly och kadmium) och

    hårprover (totalkvicksilver).

    Medianvärdena i helblod bland samtliga kvinnor låg genomgående lågt i början av

    graviditeten: för kvicksilver (B-Hg totalt medianvärde 0,64 μg/L; range 0,04-2,05

    μg/L; B-Hg org 0,30; 0-1,68; B-Hg oorg 0,25; 0-1,35) samt för bly (11,0 μg/L; 4,2-

    79,0) och kadmium (0,30 μg/L; 0,05-4,8). Även kvicksilverkoncentrationerna i hår

    var genomgående låga (median 0,22 μg/g; range 0,04-0,83). De gravida kvinnorna

    från kuststaden Simrishamn hade signifikant högre koncentrationer av kadmium

    (p=0,004) och totalkvicksilver (p=0,005) i helblod liksom av kvicksilver i hår

    (p=0,015) jämfört med inlandsstaden Hässleholm. Den grupp som åt insjöfisk under

    graviditetens sista 6 månader hade ungefär samma halter av totalkvicksilver,

    oorganiskt och organiskt kvicksilver i helblod, liksom av totalkvicksilver i hår, som

    den grupp som enbart åt havsfisk. Kvinnor som emellertid ätit krabba under

    motsvarande period hade något högre halter av organiskt (p=0,037) resp

    totalkvicksilver (p=0,013) i helblod jämfört med kvinnor som ej ätit krabba.

    Halterna av oorganiskt kvicksilver i helblod visade ett positivt samband med såväl

    antalet occlusala (r

    s=0,27; p=0,008) som med det totala antalet amalgamfyllningar

    (r

    s=0,25; p=0,014) i munnen. Vid en linjär regressionsanalys var kvicksilverhalten i

    helblod relaterad till såväl antalet fiskmåltider per vecka som till antalet occlusala

    amalgamfyllningar i munnen. Kvicksilverkoncentrationen i hår visade det starkaste

    sambandet med totalkvicksilverhalten i helblod.

    Värdena av totalkvicksilver och metylkvicksilver i helblod var klart lägre i denna

    undersökning från södra Sverige i jämförelse med resultaten från motsvarande studier

    från västkusten och Uppsala län. Så var även fallet för kvicksilverhalterna i hår.

    Baserat på data från NRC (2000) och EPA (2001), har med hänsyn taget till använda

    säkerhetsfaktorer, följande referensvärden föreslagits: B-Hg totalt 5 μg/L, B-Hg org 4

    μg/L, Hår-Hg 1 μg/g. Samtliga kvinnor i vår undersökning låg under dessa

    referensvärden. Fortsatt hälsorelaterad miljöövervakning kan emellertid vara

    motiverad, för att säkerställa att denna känsliga grupp även fortsättningsvis har en

    kvicksilver-, bly- och kadmiumbelastning, som inte innebär hälsorisker för mödrar eller foster.

  • 5.
    Johannesson, Sandra
    et al.
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Mattsson, Christian
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Bergemalm Rynell, Kerstin
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Strandberg, Bo
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Sällsten, Gerd
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Personburen exponering för organiska ämnen och partiklar kopplad till stationära mätningar i Göteborg 20062008Report (Other academic)
  • 6.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Awad, Raed
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Benskin, Jon
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bergh, Arpi
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Dahlgren, Henrik
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    de Wit, Cynthia
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Ek, Caroline
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Eriksson, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Kruså, Martin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Näslund, Matilda
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Sallsten, Gerd
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Monitoring of POPs in human milk from Stockholm and Gothenburg, 1972-2015: Updated version – 2017-09-012017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The environmental contaminants examined in this report can be classified into five groups –organochlorine pesticides (DDTs, HCHs and HCB), polychlorinated biphenyls (PCBs), brominated flame retardants (PBDEs and HBCDD), dioxins, furans and dioxin-like PCBs (PCDD/PCDFs and dl-PCBs) and perfluorinated compounds (PFASs). Each of these contaminants has been examined in human milk from Stockholm and Gothenburg. The following summary examines overall trends, both spatial and temporal, for the five groups and also individual differences in PFASs concentration between Stockholm and Gothenburg.

    Fat Content

    Human milk from Stockholm displayed an upward trend in fat content during the whole monitoring period, although a downward trend was observed during the most recent ten years. However, a change in analythical method in 2011 might have had an impact on the trend during the most recent ten years. Increasing fat content was indicated in human milk from Gothenburg (2007-2015). The fat content estimated from the smoothed line was slightly higher in the milk from Gothenburg than in the milk from Stockholm.

    PCBs

    Generally, a downward trend was observed for all congeners measured i.e. CB-180, CB-153, CB-138 and CB-118 in human milk from both Stockholm and Gothenburg, with the exception of CB-28 for which no trend was detected. The concentrations of the measured congeners were comparable between Stockholm and Gothenburg and there was no significant difference in PCB congener pattern between the two cities.

    DDTs, HCHs and HCB

    The concentrations of DDE, DDT and HCB in human milk from Stockholm decreased significantly during the whole monitoring period and so did DDE and DDT in the milk from Gothenburg during the most recent ten years. The concentrations of DDE, DDT and β-HCH estimated from the smoothed line were slightly higher in Stockholm than in Gothenburg whereas HCB was slightly higher in Gothenburg. There was no significant difference in the DDE, DDT, HCB and β-HCH pattern between Stockholm and Gothenburg.

    PCDD/PCDFs and dl-PCBs

    The concentrations of ΣPCDDs, ΣPCDFs, Σdl-PCBs and ΣPCDDs+PCDFs+dl-PCBs in human milk from Stockholm and Gothenburg decreased significantly during the whole monitoring period. However during the most recent ten years no trends were observed for the Stockholm milk. The concentrations were comparable between Stockholm and Gothenburg and there was no significant difference in the pattern for ΣPCDDs, ΣPCDFs, Σdl-PCBs between Stockholm and Gothenburg.

    PBDEs and HBCDD

    The concentrations of BDE-47, BDE-99 and BDE-100 in human milk from Gothenburg decreased significantly during 2007-2015 whereas no trends were observed in the milk from Stockholm. The concentrations estimated from the smoothed line were higher in Stockholm than in Gothenburg for all BFRs reported here (i.e. BDE-28, BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153 and HBCDD). There was no significant difference in the pattern for BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153 and HBCDD between Stockholm and Gothenburg. 11

    PFASs

    The concentrations of PFDA, PFHxS, PFNA, PFTriDA and PFUDA in human milk from Stockholm increased significantly during the whole monitoring period, whereas PFOA concentrations were decreasing. In the human milk samples from Gothenburg significant downward trends were detected for PFDoDA, PFHxS and PFOA and that was also the case for PFOS in Stockholm for the most recent ten years. There were no general differences in the concentrations estimated from the smoothed line between Stockholm and Gothenburg and no significant difference in the pattern was observed for PFOA, PFOS, PFNA, PFDA, PFUDA and PFTriDA between Stockholm and Gothenburg.

  • 7.
    Sällsten, Gerd
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Ljungkvist, Göran
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Barregård, Lars,
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Allmänbefolkningens exponering för bensen, toluen och xylen: personlig exponering, individrelateradestationära mätningar och bakgrundsmätningari Göteborg2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Allmänbefolkningens exponering för några cancerframkallande ämnen undersöktes i Göteborg under oktober-november 2000 hos 40 slumpvis utvalda individer under sex dygn. Både personburna och andra individrelaterade mätningar (i sovrum och utanför bostaden) utfördes. Dessutom skedde samtidigt mätningar vid två stationära mätplatser i Göteborgs centrum. För flyktiga organiska ämnen användes diffusionsprovtagare, Perkin-Elmer med adsorbent Tenax TA. Sammanlagt utfördes 60 personburna mätningar och totalt har mer än 100 prover analyserats. Denna rapport redovisar resultaten för mätningar av bensen, toluen och xylen (summan av o-, m-, pxylen och etylbensen). Resultaten från de två senare har utvärderats under 2003 med medel från Länsstyrelsen i Västra Götaland. Medianvärdet för samtliga personburna mätningar av bensen var 1,0 μg/m3 (95 % konfidensintervall 0,9-1,2 μg/m3), något högre vid de personburna mätningarna jämfört med samtidiga stationära mätningar i sovrum och utanför bostäder. Bensenexponeringen låg under den lågrisknivå för bensen (1,3 μg/m3) som Institutet för miljömedicin (IMM) angivit och lägre än tidigare undersökningar på allmänbefolkning i Göteborg och Borås. Sänkningen beror troligen på att bensenhalten i bensin reducerats fr.o.m. januari 2000 men andra faktorer som modernare bilpark och vädervariationer kan också ha inverkat. Som förväntat var bensenexponeringen högre bland rökarna jämfört med icke-rökare. För både toluen och xylener var den personburna exponeringen signifikant högre än både inomhus- och utomhushalterna. Medianvärdet för de personburna mätningarna var 12 μg/m3 (95 % konfidensintervall 9,6-17 μg/m3) för toluen och 7,1 μg/m3 (95 % konfidensintervall 5,4-9,0 μg/m3) för xylen. Exponeringen för dessa ämnen ligger under de riktvärden som angivits av IMM. För båda ämnena var utomhushalterna klart lägre (median 2,8 μg/m3 för toluen och 2,3 μg/m3 för xylen) och det fanns ingen signifikant korrelation mellan den personburna exponeringen och utomhushalterna. Stationära mätningar utomhus av toluen och xylen kan därför inte användas som underlag för en riskvärdering för människor. För samtliga ämnen sågs höga korrelationer mellan de personburna mätningarna och inomhushalterna för respektive ämne. Det fanns en hög korrelation mellan personburna mätningar av bensen och utomhushalterna av bensen, toluen och xylen. Kvoten mellan toluen och bensen var signifikant lägre för utomhusmätningarna jämfört med den personburna exponeringen och inomhusmätningarna (3,2 mot 10 respektive 11).

  • 8.
    Wilde, Karin
    et al.
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Forsgård, Niklas
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Hovgard, Annika
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Sällsten, Gerd
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Kadmiumexponering och markör för njurpåverkan hos yngre och medelålders kvinnor i Västsverige 20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Sverige genomförs på uppdrag av Naturvårdsverket (NV) regelbundet studier av halter av miljöföroreningar i blod, urin och hår hos allmänbefolkningen. Kvinnor utgör generellt en riskgrupp vid exponering för kadmium. Syftet med denna studie var att kartlägga vilken kadmiumexponering som föreligger hos kvinnor i Västsverige, och om det finns någon skillnad i exponering jämfört med tidigare undersökningar. Ett annat syfte var att reanalysera prover från den studie som genomfördes i Göteborg 2003.

    Bestämning av kadmium i urin har gjorts hos 60 kvinnor 20-29 år gamla (medel 23 år) och 54 kvinnor 50-59 år gamla (medel 55 år). För den äldre gruppen har också bestämning av kadmium i blod gjorts, samt urinanalys av alfa-1-mikroglobulin (A1M) som markör för njurpåverkan. Kadmium i urin har också reanalyserats i 71 prover tagna 2003 på kvinnor 20-29 år gamla.

    Hos de yngre kvinnorna var medianhalten för kadmium i urin korrigerat för kreatinin (krea) 0,10 μg/g krea. Nivån är jämförbar med motsvarande undersökningar i Västra Götaland 2003 och 2008 men lägre än studerade halter hos yngre kvinnor i Stockholm 2009. Vid multipel linjär regression med logtransformerat urinkadmium korrigerat för kreatinin som beroende variabel sågs en signifikant effekt av ålder och av att vara född utomlands. Detta överens-stämmer med en tidigare studie från Göteborg av kadmium i urin hos unga kvinnor med utomnordisk bakgrund.

    Hos de medelålders kvinnorna var medianhalten för kadmium i urin korrigerat för kreatinin 0,27 μg/g krea. Detta är något högre än 2008, men jämförbart med halten hos medelålders kvinnor i Lund 2010 och något lägre jämfört med motsvarande grupp i Stockholm 2009. 16 % av de medelålders kvinnorna i denna studie hade en urinkadmiumhalt över 0,5 μg/g krea, där negativa effekter på skelett påvisats i gruppundersökningar. Detta är i samma storleksordning som vid undersökningen 2008.

    Medianhalten för blodkadmium hos de medelålders kvinnorna var 0,25 μg/l. Blodkadmium låg nästan 3 gånger högre hos de aktiva rökarna jämfört med dem som aldrig rökt (p ˂ 0,05). Kadmium i blod har inte mätts tidigare hos medelålders kvinnor i Västra Götaland men medianhalten överensstämmer relativt väl med halten hos medelålders kvinnor i Skåne 2010.

    Det sågs inget samband mellan U-A1M och urin- eller blodkadmium hos medelålders kvinnor i denna studie.

  • 9.
    Öhrström, Evy
    et al.
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Barregård, Lars
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Skånberg, Annbritt
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Svensson, Helena
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Ängerheim, Pär
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Holmes, Maria
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Bonde, Ellen
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Undersökning av hälsoeffekter av buller från vägtrafik, tåg och flyg i Lerums kommun2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En miljömedicinsk undersökning genomfördes bland delar av befolkningen i Lerums kommun under våren 2004. Målsättningen var att kartlägga förekomsten av hälsoeffekter av buller från vägtrafik, tåg och flyg, att utarbeta metodik för bestämning av individuell bullerexponering baserad på GIS-metodik (geografiska informationssystem) samt att pröva och ge förslag till nya indikatorer lämpade för uppföljning av förekomst av hälsorelaterade effekter av buller från trafik. Undersökningen har finansierats med medel från Socialstyrelsen, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, RUS (Regionalt uppföljningssystem) samt Lerums kommun. Lönemedel för projektledningen har dessutom delvis finansierats inom VMC (Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum).

1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf