Publications
Change search
Refine search result
1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum. Umeå universitet.
    Wikner, Johan
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Vattenmassans biologi2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av kiselalger och dinoflagellater visar ingen generell uppgång eller nedgång vid någon av stationerna i Bottenviken, Örefjärden eller Bottenhavet under perioden 1991–2000. Växtplanktonhalterna visar dock på stor variation mellan år, vilket kan påverka andra organismer i ekosystemet.

  • 2.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum. Umeå universitet.
    Wikner, Johan
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Vattenmassans biologi1999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inga statistiskt säkerställda förändringar kan påvisas bland de biologiska variabler som speglar näringstillgången i vattenmassan i Bottniska viken. Både växtplanktonarter och syrekonsumtion som redovisas nedan är exempel på detta. Tillsammans med stabila tidsserier av syre och närsalter tyder resultaten på en jämn näringstillgång i Bottniska vikens utsjöbassänger under övervakningsperioden.

  • 3.
    Axe, Philip
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Bjerkebæk-Lindberg, Amund E.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Hydrografi/hydrokemi2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under den första halvan av året uppvisade ytvattnet i båda bassängerna temperaturer som låg under eller mycket under medelvärdet för jämförelseperioden 1991–2000. Ytvattnet i Bottenviken uppvisar en mycket liten mellanårsvariation, bl.a. eftersom det fryser vid ~ -0,3 ºC . Som ett resultat av den varma sommaren steg temperaturerna i båda bassängerna under juli och augusti. Efter detta höll sig temperaturerna i ytvattnet över det normala till slutet på september. Året avslutades med att temperaturerna i ytvattnet sjönk till jämförelseperiodens värden eller något lägre under årets sista två månader. Som mest var temperaturen i båda bassängernas ytvatten ~6ºC högre än medeltemperaturen för perioden och den lägsta temperaturen i ytvattnet var ~2ºC under medelvärdet. För djupvattnet tenderar temperaturen generellt att vara något mer konstant än i ytan. Årstidsvariationen i Bottenhavets djupvattnet motsvarade 0,8ºC (max.-min.). Motsvarande årstidsvariation för Bottenviken var ~2ºC. För Bottenhavet låg temperaturen ca en standardavvikelse lägre än medelvärdet för perioden under hela året. I Bottenviken, däremot, var temperaturen i djupvattnet generellt högre än medelvärdet för perioden. Variationen var större än i Bottenhavet, dock inte större än en standardavvikelse från medelvärdet för perioden.

  • 4.
    Bjerkebæk-Lindberg, Amund E.
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Gorringe, Patrick
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Hydrografi/hydrokemi2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under de första fyra månaderna var ytvattentemperaturen i både Bottenviken och Bottenhavet inom den normala variationen för jämförelseperioden 1991–2002. När sedan den onormalt varma sommaren inträffade steg temperaturen i ytvattnet kraftigt. Ökningen blev betydligt högre i Bottenhavet än i Bottenviken. I Bottenhavet var ytvattentemperaturen under sommarens varmaste period 6º högre än medeltemperaturenför den aktuella jämförelseperioden. De högsta temperaturerna uppnåddes under mitten och slutet av augusti månad i båda havsbassängerna. Även slutet av året blev onormalt, eftersom kylan kom tidigt. I ytvattnet blev det en mycket snabb avkylning i båda bassängerna, vilket visades i ytvattentemperaturerna för december, vilka var 1–2º under jämförelseperiodens medeltemperatur. Trots de onormala lufttemperaturerna under år 2002 stämmer ändå erna under år 2002 stämmer ändå medelvärdet för hela året väl överens med jämförelseperioden.

  • 5.
    Helander, Björn
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Olle, Karlsson
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Gråsäl2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Antalet räknade gråsälar ökade även under2005. I Östersjön som helhet räknades18 300 gråsälar under pälsbytesperiodeni månadsskiftet maj/juni 2005.I Sverige räknades 6 600 gråsälar, vilketär betydligt fler än de 5 500 som räknadesunder 2005. De ska inte tolkas somen massiv ökning av det svenska beståndetutan reflekterar snarast vilken sida avgränsen sälarna befann sig på under räkningsperioden.I Finland räknades någotfärre sälar 2005 än föregående år. Överhela perioden 1990–2005 har det svenskasälbeståndet ökat med ca 7,9 procentper år, men ökningstakten tycks vara någothögre för regionen Sörmland-Östergötlandoch något lägre för det sydligastebeståndet. Dock är dessa skillnader intesäkerställda statistiskt.

  • 6.
    Nilsson, Hans C
    et al.
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Leonardsson, Kjell
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Rosenberg, Rutger
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Bedömning av kvaliteten av bottenmiljön i Sundsvallsbukten: En jämförande analys mellan fotografier från sedimentprofiler och data från bottenfauna2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Målsättningen med denna studie var att jämföra traditionell bottenfaunaprovtagning med analys av sedimentprofilsbilder i några olika typer av bottenmiljöer i Bottenhavet. Totalt besöktes 17 stationer i Sundsvallsbukten. Avsikten med uppläggningen var att provta lokaler dominerade av östersjömusslan (Macoma balthica), lokaler dominerade av vitmärlan (Monoporeia affinis), lokaler med riklig förekomst av både östersjömusslor och vitmärlor, samt lokaler med utarmad makroskopisk fauna, detta för att inkludera en så varierande bottenmiljö som möjligt. Bilderna tagna med sedimentprofilskameran tolkades enligt ett kvalitetsindex för att klassificera bottenmiljön, BHQ-index, vilket jämfördes med det från bottenfaunadata kalkylerade AAB-indexet som är framtaget för Östersjön. De stationer som saknade eller hade kraftigt reducerad makrofauna återfanns på djup som motsvaras av djupet av den nedre delen av sommartermoklinen på cirka 20m djup. Dessa stationer tillhörande tillståndklass 4 och 5 enligt Naturvårdverkets bedömningsgrunder, det vill säga tydligt till kraftigt påverkade bottenmiljöer och sammanföll med de två olika bedömningsindexen AAB och BHQ. Fyra stationer klassades som opåverkade till obetydligt påverkade enligt AAB-indexet, tillståndsklass 1. Inga stationer klassades så högt enligt BHQ-indexet. Frånvaron av större strukturer såsom födofi ckor och djupa djurgångar i sediment-vatten-gränsskiktet kan förklara varför det högst uppmätta BHQ-indexet inte nådde upp till tillstånds klass 1 enligt Naturvårdsverkets förslag till bedömningsgrunder. Vi föreslår hur BHQ-indexet kan revideras för att ge en fullgodmiljöklassificering av bottnarna i Bottenhavet.

  • 7.
    Wikner, Johan
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Miljöanalys av Rånefjärden 1997-20042005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vattenkvaliteten har under åren 1997–2004 undersökts

    vid tre stationer i Rånefjärdsområdet; Rånefjärden,

    Gussöfjärden och Fjuksöfjärden. Mätningarna utgör

    underlag för miljöövervakning av området, och

    skall användas för återkommande tillståndsbeskrivning.

    I rapporten föreslås modifi eringar i mätprogrammet,

    för att kunna uppnå en bättre och säkrare tillståndsbeskrivning

    och som en anpassning till Europeiska Unionens ramdirektiv

    för vatten. De föreslagna modifi eringarna omfattar

    fl er biologiska variabler, harmonisering med befi ntligt

    utsjöprogram, bättre rumslig täckning och val av mätperioder

    för anpassning till gällande bedömningsgrunder.

    Undersökningen visar att Rånefjärdsområdet är ett typiskt

    kustvattenområde i norra Bottenviken, starkt påverkat av

    sötvatten. Tillståndet avseende näringsnivå är enligt svenska

    bedömningsgrunder god i området. De höga halter av ammonium

    som förekommer är en naturlig karaktär för nordvästra

    Bottenviken, orsakat av älvburet löst organiskt material

    med en relativt hög kvävehalt. För kustvatten typiska nivåer

    för klorofyll-a, bakteriell syrekonsumtion och syrehalt stödjer

    också att produktiviteten i området ligger på förväntad nivå.

    Halten av de fl esta näringsämnen och nivån på planktonproduktionen

    är fl era gånger högre i det undersökta

    området än i norra Bottenvikens utsjö. Undantag utgör nitrat

    som visar något högre värden i utsjön, sannolikt som en

    konsekvens av bakteriell ammonifi ering och nitrifi kation.

    Det insamlade datamaterialet visar på få signifi kanta trender

    under 8-årsperioden, vilket tolkas som att näringssituationen

    varit stabil och endast varierat inom naturliga intervall. De enda

    signifi kanta trenderna som påvisats är en minskning av halten

    löst organiskt kol och humus i Gussö- och Fjuksöfjärden. Den

    minskade transporten av löst organiskt material från Råneälven

    är en möjlig förklaring till detta. Tidsseriernas förmåga

    att upptäcka förändringar motsvarade 0.3 till 15 % år

    -1 beroende

    på variabel, antaget 80% styrka och 10 år lång dataserie.

    Transporten av organiskt bundet fosfor från Råneälven

    har följaktligen också minskat under senare delen av perioden.

    Tillförseln av fosfor från älven visades styra halterna

    av både fosfat och totalfosfor i den mest kustnära

    fjärden. Råneälven har därmed en avgörande betydelse för

    regleringen av fosfor som begränsande ämne i Rånefjärden.

    Betydelsen av fosfor som begränsande ämne bekräftas i undersökningen

    genom snabbt sjunkande fosforhalter i en transekt

    från kust till utsjö. Halten av kväveföreningar minskar

    betydligt långsammare. Kvoten mellan kväve och fosfor är hög

    redan i kustbassängen, där kvoten stämmer väl överens med kvoten

    i Råneälvens vatten. Mot utsjön ökar värdena till över 100.

  • 8.
    Wikner, Johan
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Vattenmassans biologi2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En tydlig förändring av djurplanktonsamhällets sammansättning kan visas för perioden 1994–2001. Hoppkräftor ökade i andel av den totala djurplanktonbiomassan både i Bottenvikens utsjö och Bottenhavets kustzonS1. Främst var det arten Limnocalanus macrurus som ökade i Bottenviken. I Bottenhavets kustzon ökade i stället släktena Acartia och Eurytemora.

  • 9.
    Wikner, Johan
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Vattenmassans biologi2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En tydlig förändring av djurplanktonsamhällets sammansättning kanvisas för perioden 1994–2001. Hoppkräftor ökade i andel av den totaladjurplanktonbiomassan både i Bottenvikens utsjö och BottenhavetskustzonS1. Främst var det arten Limnocalanusmacrurus som ökade i Bottenviken. I Bottenhavets kustzonökade i stället släktena Acartia och Eurytemora.

1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf