Publications
Change search
Refine search result
1 - 5 of 5
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ecke, Frauke
    Executive, Universitet, Luleå tekniska universitet, LTU.
    Bedömningsgrunder för makrofyter i sjöar: bakgrundsrapport2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De befintliga bedömningsgrunderna för makrofyter (BGM) i sjöar har hittills ansetts sompreliminära. Dessutom motsvarade de inte kraven enligt EUs Ramdirektiv för vatten medavseende på bl.a. typanpassningen och angivna gränser mellan olika klasser av ekologiskstatus.I det framlagda förslaget för revideringen av BGM i enlighet med EUs Ramdirektiv förvatten, lades stor vikt vid att utöka dataunderlaget av framför allt referenssjöar. Med hjälp avolika påverkanskriterier valdes 49 referenssjöar, dvs. sjöar som ansågs vara av hög ekologiskstatus. Som kriterier användes markanvändning, sjösänkning, koncentrationen avnäringsämnen samt pH i vattenfasen. Baserad på artsammansättningen bland makrofyternagjordes en klusteranalys-baserad typindelning i tre grupper. Dessa tre typologigrupper kundeskiljas åt med hjälp av främst två typologivariabler, nämligen Y-koordinat och h.ö.h. De tretypologigrupperna/regionerna var sjöar S om Limes Norrlandicus (LN), sjöar N om LN menunder högsta kustlinjen (HK) samt sjöar N om LN och över HK.För att bestämma sjöarnas ekologiska status, beräknades indikatorvärden längs Tot-Pgradientenför alla funna makrofytarter förutom helofyter. Indikatorvärdena viktades medarternas nischbredd längs Tot-P-gradienten. För varje sjö kunde på det viset ettmedianindikatorvärde, ett trofiskt makrofytindex (TMI), beräknas. Dessa trofiindex översattestill en femgradig skala enligt Ramdirektivets krav, dvs. de fem klasserna av ekologisk status.Denna konvertering gjordes med hjälp av Tot-P halter som prefereras av makrofytarter somansågs karakteristiska för respektive klass av ekologisk status. På grund av bristandedataunderlag kunde gränsvärden inte beräknas mellan klasserna otillfredsställande och dåligekologisk status.Trots ett heterogent datamaterial som är insamlat i olika syften, under olika decennier och tilloch med sekler och med varierande metodik mm., anses det föreslagna systemet kunnatillämpas i enlighet med EUs Ramdirektiv för vatten. Föreliggande utredning understrykerdock det stora behovet av kompletterande inventeringar samt av en revidering avundersökningsmetoden för inventering av makrofyter. Det föreslagna systemet bör verifierasmed datamaterial som inte användes för den här redovisade bedömningen. Därefter bör eneventuell revidering genomföras.

  • 2.
    Ecke, Frauke
    Executive, Universitet, Luleå tekniska universitet, LTU. Luleå tekniska universitet.
    Utvärdering av metoder för makrofytinventering2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vattenvegetation används nationellt och internationellt som indikator för att bedömamiljötillståndet, till exempel vattenkvalitet och naturvärden i sjöar och vattendrag. Det är avstor vikt att resultaten och analyserna från en makrofytinventering håller hög och tillförlitligkvalitet. Den bedömning som grundar sig på kvalitetsfaktorn makrofyter kan få långtgåendeoch kostsamma konsekvenser. Trots den stora mångfalden bland syften medmakrofytinventeringar och tillgängliga inventeringsmetoder finns det i dagsläget ingenomfattande studie som har utvärderat olika inventeringsmetoder för makrofyter med avseendepå en avvägning mellan syfte, karteringsmetodik, kvantifiering och resursbehov. Syftet medföreliggande utvärdering är att, baserat på en litteraturstudie och utvärdering av befintligadata, kunna rekommendera ett fåtal metoder för övervakningsinventering av sjöar för vidarefälttest.Utvärderingen bygger på en genomgång av relevant nationell och internationell litteratur,diskussioner med kollegor verksamma inom det europeiska interkalibreringsarbetet kringbedömningen av ekologisk status enligt Ramdirektivet för vatten, samt en utvärdering avtillgängliga men hittills icke utvärderade, svenska makrofytdata. Studien har avgränsats tillövervakningsinventering enligt Ramdirektivet för vatten och bedömning av naturvärden.

  • 3.
    Ecke, Frauke
    Executive, Universitet, Luleå tekniska universitet, LTU.
    Vattenvegetation som indikator för vattenkvalitet och sjökaraktär: Baserad på förändringar i vattenkemi och vegetation i svenska sjöar 1929-20052006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 1930-talet analyserade Gunnar Lohammar makrofytvegetationen och biogeokemin i 151 svenska sjöar. Detta material, kompletterat med data från återinventeringar ger en unik möjlighet att studera sambandet mellan makrofytvegetation, biogeokemi och markanvändning. Sommaren 2005 återinventerades 17 av Lohammar-sjöarna (åtta i Uppland och nio i Norrbotten) med målet att förstå de ovan nämnda sambanden samt förändringen i dessa. Makrofyterna visade tydliga preferenser längs de biogeokemiska gradienterna. Responsen längs gradienterna av isoetiderna och lemniderna var enhetlig inom respektive grupp medan arterna inom elodeiderna och flytbladsväxterna visade en varierad respons. Preferenserna kunde användas för att utveckla preliminära makrofytbaserade indikatorvärden. Dessa avvek från de befintliga engelska indikatorvärden som för närvarande används i Sverige. Både makrofytvegetationen, biogeokemin och markanvändningen har genomgått stora förändringar mellan 1930-talet – 2005. Generellt ändrades mellan 1930 – 2005 enbart antalet flytbladsväxter. Skillnaderna i makrofytabundansen visade sig dock främst mellan regionerna. Sjöarna i Norrbotten hade under 1930-talet ett större antal isoetider jämfört med Uppland, medan de uppländska sjöarna hade ett större antal lemnider. Skillnaderna mellan regionerna förstärktes mellan 1930 – 2005 och kan förklaras med ökade näringshalter i allmänhet och ökade tot-N halter i synnerhet. Näringshalterna (främst tot-N, men även tot-Na och konduktivitet) ökade både i Uppland och Norrbotten och förklarades med bl.a. ökad kvävedeposition och ökad användning av hushålls- och vägsalt. Tot-P halter förändrades inte signifikant mellan 1930 – 2005 men visade en koppling till respektive avrinningsområdets markanvändning, t.ex. avstånd till närmaste tätort. Makrofytabundans och sjöarnas biogeokemi påverkades av markanvändningen inom sjöarnas avrinningsområden och inom 1-km breda buffertzoner kring sjöarna. Anmärkningsvärt är det positiva sambandet mellan dikeslängd samt areal jordbruksmark och makrofytarter som föredrar näringsrika förhållanden. Makrofytabundans kunde förklaras med en kombination av markanvändning och sjöarnas biogeokemi. Den ökade hyggesarean under den studerade tidsperioden ledde antagligen till en minskning av arter som föredrar bl.a. näringsfattiga förhållanden och låga TOC-halter. Korrelationerna mellan näringsämnenas och spårmetallernas fraktionering tyder på att det antagligen är den biotillgängliga delen av ämnena som antagligen styr abundansen bland lemniderna. Resultaten visar effekterna av markanvändningen och dess förändring på både makrofyterna och biogeokemin. Resultaten borde anses som ett första steg för att bättre förstå kopplingen mellan markanvändning, makrofyter och biogeokemin.

  • 4.
    Sundkvist, Anneli
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Wennberg, Maria
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Rentschler, Gerda
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Lundh, Thomas
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Carlberg, Bo
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Rodushkin, Ilia
    Executive, Universitet, Luleå tekniska universitet, LTU.
    Bergdahl, Ingvar A
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Time trends of cadmium, lead and mercury in the population of Northern Sweden 1990-2009 and blood levels of rhodium and platinum in 20092011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Background: Knowledge of time trends in burdens of the heavy metals cadmium (Cd), lead (Pb) and mercury (Hg) are important to evaluate effects of preventive actions. This has previously been monitored in northern Sweden in samples from 1990-1999. Alpha-1-microglobuline (A1M) in urine is a potential biomarker of tubular dysfunction, presumed to be effected by body burdens of cadmium. It is unknown if elements from catalytic converters, platinum (Pt), rhodium (Rh) and palladium (Pd), cause human exposure.

    Objective: To continue the time trend series of body burdens of Cd, Pb and Hg and to quantify levels of Pt, Rh and Pd and alpha-1-microglobuline in samples from northern Sweden.

    Design: Biobanked blood samples from health screenings in the WHO MONICA-project in northern Sweden were analyzed for Cd, Pb and Hg, in two age-groups; 25-35 years and 50-60 years. In 2004, blood samples from 287 women were analysed and in 2009, blood samples from 150 men and 177 women were analyzed. Also, cadmium and A1M were analysed in urine for the 2004 and 2009 participants. Pt, Rh and Pd were analysed in blood for 26 women in ages 55-59 years from the 2009 screening.

    Results: There was a decline in blood levels of Pb in both men and women. Blood levels of Cd did not change over time. However, in women, levels of U-Cd were lower in 2009 as compared to 2004, also in never-smokers in the younger age-group. Due to use of erythrocytes in the previous report on data from 1990-99, body burdens of Hg could not be compared to previous data. A decrease from 2004 to 2009 was detected in B-Hg in women in the older age-group. Levels of Pd could not be quantified due to high uncertainty in the analysis. Blood levels of Pt and Rh were at levels of about one thousandth of the heavy metals. Levels of protein A1M in urine could not be compared over time, due to changes in analytical method. Levels of the protein were higher in the older age-group and men had higher levels than women in samples from 2009.

    Conclusion: The previously detected decline in body burdens of Pb continued from 1999 to 2009, while there is still no evident change in body burdens of Cd. We cannot evaluate the time trend of Hg body burdens after 1999 with these data. Levels of Pt and Rh are detectable. Surprisingly, men in the older age-group had higher levels than women of protein A1M. For Cd, there are indications of risk of adverse health effects at the reported levels. Efforts to reduce pollution and human exposure to all three heavy metals are important, but this is especially important for cadmium.

  • 5.
    Sundkvist, Anneli
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Wennberg, Maria
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Rentschler, Gerda
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Lundh, Thomas
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Carlberg, Bo
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Rodushkin, Ilia
    Executive, Universitet, Luleå tekniska universitet, LTU.
    Bergdahl, Ingvar A
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Time trends of cadmium, lead and mercury in the population of Northern Sweden 1990-2009 and blood levels of rhodium and platinum in 20092011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Background:

    Knowledge of time trends in burdens of the heavy metals cadmium (Cd), lead (Pb) and mercury (Hg) are important to evaluate effects of preventive actions. This has previously been monitored in northern Sweden in samples from 1990-1999. Alpha-1- microglobuline (A1M) in urine is a potential biomarker of tubular dysfunction, presumed to be effected by body burdens of cadmium. It is unknown if elements from catalytic converters, platinum (Pt), rhodium (Rh) and palladium (Pd), cause human exposure.

    Objective:

    To continue the time trend series of body burdens of Cd, Pb and Hg and to quantify levels of Pt, Rh and Pd and alpha-1-microglobuline in samples from northern Sweden.

    Design:

    Biobanked blood samples from health screenings in the WHO MONICA-project in northern Sweden were analyzed for Cd, Pb and Hg, in two age-groups; 25-35 years and 50-60 years. In 2004, blood samples from 287 women were analysed and in 2009, blood samples from 150 men and 177 women were analyzed. Also, cadmium and A1M were analysed in urine for the 2004 and 2009 participants. Pt, Rh and Pd were analysed in blood for 26 women in ages 55-59 years from the 2009 screening.

    Results:

    There was a decline in blood levels of Pb in both men and women. Blood levels of Cd did not change over time. However, in women, levels of U-Cd were lower in 2009 as compared to 2004, also in never-smokers in the younger age-group. Due to use of erythrocytes in the previous report on data from 1990-99, body burdens of Hg could not be compared to previous data. A decrease from 2004 to 2009 was detected in B-Hg in women in the older age-group. Levels of Pd could not be quantified due to high uncertainty in the analysis. Blood levels of Pt and Rh were at levels of about one thousandth of the heavy metals. Levels of protein A1M in urine could not be compared over time, due to changes in analytical method. Levels of the protein were higher in the older age-group and men had higher levels than women in samples from 2009.

    Conclusion:

    The previously detected decline in body burdens of Pb continued from 1999 to 2009, while there is still no evident change in body burdens of Cd. We cannot evaluate the time trend of Hg body burdens after 1999 with these data. Levels of Pt and Rh are detectable. Surprisingly, men in the older age-group had higher levels than women of protein A1M. For Cd, there are indications of risk of adverse health effects at the reported levels. Efforts to reduce pollution and human exposure to all three heavy metals are important, but this is especially important for cadmium.

1 - 5 of 5
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf