ExponeringsIndex finns framtaget för ca 10 000 kemikalier och ger ett grovt mått på exponering av ett antal primärrecipienter. Indexet bygger på den användningsbeskrivning samt kvantitet av kemiska produkter som finns dokumenterad i Kemikalieinspektionens produktregister. Denna rapport redovisar en vidareutveckling av ExponeringsIndexmetoden och målet har varit att välja ut ett färre antal ämnen. Ämnena ska vara möjliga kandidatämnen till Naturvårdsverkets screeningprogram. Information i produktregistret som har använts är sammansättningen av kemiska produkter, funktion och användningsområde för produkter, kvantiteter, konsumenttillgänglighet samt farosymbol på etiketten. Registret innehåller årligen uppdaterad information om 65 000 produkter innehållande ca 15 000 olika ämnen. Den nya metodiken innehåller både nyheter samt revidering av tidigare metodik. Nytt är bland annat att en tidstrendsanalys har gjorts och den finns med i urvalet av kandidatämnen. Revidering av beräkningssättet har lett till att ExponeringsIndex delkomponenter har tilldelats nya värden. Rapporten redovisar en resultatlista (baslistan) där kandidatämnen finns markerade per recipient. Baslistan innehåller ExponeringsIndex per ämne för de fem olika recipienterna samt annan relevant information.

Exposure data are often lacking in chemical risk reduction work. This report presents a method of processing confidential information in the Product Register of the Swedish Chemicals Inspectorate so that a non-confidential Exposure Index based on Swedish use of chemicals can be produced. It is intended that this index will supplement existing knowledge of industrial point sources by focusing primarily on diffuse emissions. A pilot study funded by the Swedish Environmental Protection Agency which was carried out in 2002 laid the foundation for the ExposureIndex. The Swedish EPA has also funded this continuation project, the aim of which is to develop a complete method. Because of confidentiality concerns, the actual processing of data has to be done at the Product Register.

Usable information in the Product Register is the chemical composition of chemical products, the use category and branch category for products, quantities, consumer availability and label symbol. The Product Register contains annually updated information on 65,000 products containing around 15,000 different substances.

The methodology involves calculation in several stages. First, a "UseIndex" is calculated describing the general potential of a chemical to be released from a specific type of use. This is done for each specific quantity of chemical in the product concerned. UseIndex values are then added together for the substance concerned to give a substance-specific UseIndex. In the last step, quantitative data for a substance are used to calculate an "ExposureIndex". ExposureIndex values have been calculated for around 10,000 substances and give a rough indication of the probability of a recipient being exposed to a specific substance.

This methodology calculates index values for five different recipients representing "surface water", "soil", "air", "sewage treatment plant" and "human". As chemical/physical data cannot be included for so many substances, the method is only able to predict release to the immediate surroundings of various places where chemicals are used. These are therefore referred to as "primary recipients".

In the chemical risk reduction work information on exposure data are often limited. In this report a method is presented that transform confidential data in the Product Register of the Swedish National Chemicals Inspectorate into a national non-confidential ExposureIndex. With a focus on the diffuse emissions from professional and private use of chemicals this Index will complement the existing knowledge on exposure from industrial point sources. A pilot study from 2002, financed by the Swedish EPA, established the fundamentals for the ExposureIndex. The Swedish EPA has also financed this final study in which a complete calculation method is developed. Due to the confidentiality of the base information all calculations have to be done at the Product Register.

The following product specific data in the register where used: 1) chemical composition 2) use category 3) industrial category 4) annual amounts 5) consumer availability 6) hazard labelling. The Product Register stores information on 65 000 chemical products (preparations, year 2002). These products consist of 15 000 different substances.

This method is subdivided into several steps. First a UseIndex is calculated describing the general potential for a substance to be released from a specific product use. A product specific UseIndex is calculated for each specific chemical amounts in each product in the register. All product specific UseIndex values for a substance are then add to at substance specific UseIndex. In the last step the quantity is introduced into the calculation to create an "ExposureIndex". The ExposureIndex is an indicator for the possibility of a substance to expose a certain recipient, based on the total use pattern of the chemical in Sweden. ExposureIndex have been calculated for about 10 000 substances.

The method calculates an ExposureIndex value for each of five different recipients. They represent "Surface water", "Soil", "Air", Sewage Treatment Plant ("STP") and "Human". Since chemical/physical data is not possible to be included for such a large number of substances, these recipients represent only the near surroundings. Therefore, they are named "primary-recipients".

A literature and database review was conducted with the aim of identifying new alternative flame retardants (FRs) used as replacement chemicals for the traditionally used polybrominated diphenylethers (PBDEs) and hexabromocyclododecane (HBCDD), and also for tetrabromobisphenol-A (TBBPA). Firstly, selected patents from the US patent database were studied and a number of alternative FRs could be identified, including, e.g., pentaerythritol, melamine, and bis-(t-butylphenyl) phenyl phosphate. Secondly, two databases, containing quantity information on usage from Sweden and the EU, were searched to obtain usage data. In Sweden, the FR that is used in the highest quantities is pentaerythritol, followed by e.g., short-chained chlorinated paraffins (SCCPs), 2-ethylhexyl diphenyl phosphate (EHDPP), 1,2-bis(2,4,6-tribromophenoxy) ethane (BTBPE), and tetrabromobisphenol-A-bis(2,3-dibromopropyl) ether (TBBPA-BDBPE). In the EU, pentaerythritol and melamine are used in the highest quantities, followed by e.g., SCCPs, MCCPs, 1,2-bis(2,3,4,5,6-pentabromophenyl)ethane (DBDPE), and triethyl phosphate (TEP). From the Swedish database, exposure indices were obtained, indicating the potential of exposure for different environmental compartments to different FRs. The highest average potential of exposure was found for pentaerythritol, tributyl phosphate (TNBP), triphenyl phosphate (TPHP), SCCPs, and tritolyl phosphate (TMPP). In addition, time trends in the potential of exposure were obtained from the database and showed increasing trends for TBBPA-BDBPE, tris(tribromoneopentyl) phosphate (TTBNPP), DBDPE, Resorcinol bis(diphenyl phosphate) (PBDPP), TMPP, and cresyl diphenyl phosphate (CDP). Thirdly, the open literature (including international peer-reviewed articles and reports from environmental authorities), was reviewed in search for previously reported environmental concentrations of emerging FRs in indoor dust, indoor and outdoor air, water, sediment, sludge, soil, atmospheric deposition, plants and animals including humans. In total, 66 different FRs were detected in at least one of the studied matrices. In addition, six prioritization lists were identified, which included about 50 different FRs that were suggested to be of high environmental relevance. Finally, to be able to prioritize between the identified FRs for future screenings, a multicriteria model was developed based on (i) usage, (ii) time trends in the potential of exposure, (iii) environmental detection, and (iv) previous publication lists. From this multicriteria model, the top ten FRs were: TBBPA-BDBPE, DBDPE, BTBPE, TTBNPP, bis(2-ethyl-1-hexyl)tetrabromophthalate (BEH-TEBP), ethylene bis-tetrabromo phtalimide (EBTEBPI), PBDPP, para-TMPP, TPHP, and tri(1-chloro-2-propyl) phosphate (TCIPP). These FRs are suggested to be prioritized in future screenings.

Miljöövervakning är en viktig del i arbetet för att nå det svenska miljökvalitetsmålet ”giftfri miljö”. Inom miljöövervakningen studeras resthalter av ett flertal ämnen i exempelvis luftdeposition, biota, reningsverk, jord och vatten. Fördelning i miljön styrs förutom av inneboende kemikalieegenskaper, såsom tex. vattenlöslighet och persistens, även av kemikaliehanteringen. Kemikalieinspektionens register över svenska kemiska produkter (produktregistret) är en viktig källa till kemikaliehantering (72 000 produkter, 14 500 olika ämnen). Denna studie har haft till syfte att belysa om hanteringsdata i produktregistret kan användas för att identifiera högemitterande kemikalier samt till vilka recipienter dessa emitteras. Arbetet har lags upp som en förstudie där olika metoder har prövats. Inledningsvis analyserades och strukturerades funktioner och användningsområden (”branscher”) i produktregistret med hjälp av multivariat dataanalys. Framtagna modeller gav en god överblick av produktregistret och kan även användas för att screena efter prioriterade ämnen. En översiktlig genomgång av tillgängliga miljöövervakningsuppgifter kopplades till profiler i produktregistret. Utifrån detta valdes 12 kemikalier ut (Triclosan, dietylhexylftalat, dibutylftalat, kromsalter, glyfosat, tributylfosfat, tributyltennoxid, nonylfenol, limonen, hexabromocyclododecan och pentabromodifenyler) som modellsubstanser för fortsatta studier. Substanserna representerar olika användningsområden och ett brett spektra kemisk-fysikaliska egenskaper. En styrka i produktregistermaterialet är att data finns lagrat för ett antal år tillbaks i tiden. Tidstrender i kvantitet och användningsmönster kan användas som tidiga varningstecken på ökad spriding. För att få ett mått på en kemikalies hanteringsdrivna emissionsbenägenhet utarbetades ett ”spridningsindex” utifrån hanteringsdata. Principen för indexet är att för ett ämne räkna fram ett emissionsbidrag för alla kemiska produkter där ämnet förekommer. Dessa kvantitetsviktas och summeras till ett övergripande spridningsindex. Emissionen har differentierats till olika miljöer här kallad primärrecipienter. Dessa är ytvatten, jord, luft, reningsverk samt människa. Ämneshalter i inkommande avloppsvatten samt i slam i reningsverk användes för validering av spridningsindex för primärrecipienten ”reningsverk”. Resultatet visar att tidstrender baserade på spridningsindex verkar överensstämma med uppmätta trender i slam. Ingen koppling erhölls mellan spridningsindex och uppmätta halter av olika ämnen i inkommande avloppsvatten. Spridningsindex användes även i kombination med multimedia fugacitetsberäkningar för att uppskatta den vidare spridningen till mera perifera närmiljöer, här kallad sekundärrecipienter. Fugacitetsberäkningarna utfördes för DEHP, dibutylftalat, triclosan, och HBCD och byggde på en modell som skattar den procentuella fördelningen mellan luft, vatten, jord och sediment. Den beräknade fördelningen i sekundärrecipienter jämfördes med motsvarande fördelning som den ser ut i miljöövervakningsdata. Resultatet visade på en god överensstämmelse. Som kontroll gjordes även beräkningar där emissionsfördelningen antogs vara lika stor till resp. primärrecipient. Dessa visade på en sämre överensstämmelse vilket indikerar att användning av spridningsindex ökar prognosförmågan. En vidare utveckling av emission-uppskattningar kan ge unika möjligheter att nyttja hanteringsdata i produktregistret vid miljöövervakning Validering av emissionsuppskattningarna med hjälp av tillgängliga miljöövervakningsdata visade på svårigheter att hitta lämpligt data. Mycket data berör ämnen som inte återfinns i registret så som avvecklade ämnen och nedbrytningsprodukter. Ett annat problem var att tillgänglig dokumentation sällan räckte för att kunna definiera vilken typ av recipient som de representerar. Förstudien identifierade ett antal rekommendationer: (1) Multivariattekniken kan förbättras (2) Vidareutveckla rutiner tidstrendanalys i produktregistret (3) Förändra typ av data som anmäls till registret (4) Optimera gjorda emissionuppskattningar (5) Omarbeta spridningsindex så att de närmar sig en verklig kvantitet (6) Utveckla multimedia fugacitetsmodellen m.a.p. svensk geografi samt joniserbara ämnen/metaller (7) Standardisering av analyser och sammanställning av miljöövervakningsdata (8) För att skapa en heltäckande bild av kemikalieflödet i samhället borde kopplingarna med läkemedel, kosmetika och varor bättre styrkas.

Undersökningen, som utfördes 2004 på uppdrag av Kemikalieinspektionen (Dnr 240-91-04), omfattar prover av vatten, sediment och blåstång (Fucus vesiculosus) runt Bullandö marina i Stockholms skärgård i vilka halterna Irgarol® 1051, koppar och zink bestämdes. Dessa ämnen ingår i båtbottenfärger för att motverka påväxt på skrovet. De första två har ingått i båtbottenfärger för deras giftverkan på påväxtorganismer, men är inte längre tillåtna på småbåtar med huvudsaklig användning på Ostkusten, medan zink ingår i en del nu godkända båtbottenfärger som p.g.a. sina fysikaliska egenskaper motverkar påväxt på skrovet. Fyra olika stationer undersöktes: 1) själva marinan, 2) fjärden utanför marinan, 3) naturhamnen vid Säck (frekventeras av fritidsbåtar), och 4) en bakgrundsstation, Fjärdgrundet, som inte ligger i direkt anslutning vare sig till någon större farled eller marina. Vattenprover togs var fjärde vecka från början av april till början av november, medan sediment och blåstång togs tre gånger under säsongen. Metallerna bestämdes i alla tre provtyperna, medan Irgarol® 1051 bestämdes endast i vatten och blåstång. Vattenproverna visar klart högre halter av alla tre ämnena i marinan och naturhamnen jämfört med bakgrundsstationen. Även halterna i fjärden utanför marinan verkar förhöjda, åtminstone av Irgarol® 1051 och zink, sannolikt p.g.a. aktiviteterna i marinan. Blåstång fungerar som en integrerande provtagare för vattnet över tiden. Detta till skillnad från vattenproverna som endast återspeglar de momentana förhållandena. Halterna i blåstång ger, liksom vattenproverna, vid handen att marinan och naturhamnen är påverkade, men visar även förhöjda halter i fjärden utanför marinan. Enligt kriterierna i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för metaller i blåstång är samtliga stationer påverkade. Endast ett av proverna från bakgrundsstationen föll inom kategorin ”liten eller ingen avvikelse” från referensvärdet för koppar, medan halterna i marinan visade ”stor” eller ”mycket stor avvikelse” från referensvärdet. För zink visade alla proverna från marinan på ”mycket stor avvikelse” från referensvärdet, medan övriga stationer visade på en ”tydlig” eller ”stor avvikelse”. Endast ett prov från bakgrundsstationen föll inom kategorin ”liten avvikelse” från referensvärdet för zink. För Irgarol® 1051 finns inget referensvärde. Resultaten av sedimentanalyserna är mer svårtolkade. Sediment från marinan hade generellt lägre halter av både koppar och zink än övriga stationer. Detta kan bero på att sedimentationsförhållandena skiljer sig åt vid de olika stationerna. Irgarol® 1051 bestämdes inte i sedimentproverna. En jämförelse med en tidigare undersökning från 1993 visar att halterna av koppar och zink har ökat sedan dess i samtliga de provtyper och lokaler som går att jämföra. I vattenproverna har kopparhalten generellt fördubblats medan zink har ökat med upp till 6,5 gånger. Irgarol®1051 bestämdes inte i vattenproverna 1993. I blåstång var kopparhalterna ~1,5-2 gånger högre 2004 än 1993, medan Irgarol® 1051 har minskat till c:a hälften. Zink bestämdes inte i blåstång 1993.

This report describes how a new method for estimating emissions of NMVOC and CO2 from CRF sector 3, Solvent and Other Products Use, has been developed. This consumption-based method with a product related approach consists of two steps:

1. Data on amounts of solvents and solvent based products produced in, imported to or used in Sweden, and exported from Sweden, was derived from the Swedish Product Register at the Swedish Chemicals Inspectorate. The information was used for generating quantity time series for emissions of NMVOC and C from activities included in CRF sector 3.

2. Emission factors were established, considering emission reduction as well as application techniques, and emission time series for NMVOC were calculated. Knowledge of the carbon content of the individual NMVOCs was used for calculation of CO2 emission time series.

This new Swedish method for estimating emissions of NMVOC and CO2 from Solvent and Other Product Use is more transparent, complete and better adapted to its purposes compared to previous methods. The design of the model makes it easy to adjust emission factors and include new years in the time series, which facilitates consistent annual updates of time series in the future

Syftet med denna studie var att finna strategier för att identifiera nya riskkemikalier som vi människor kan bli exponerade för, baserat på den information som finns i Svenska produktregistret (SE-PR). En kombination av information om den registrerade användningen av kemikalier, och modellerade egenskaper som kan förutspå persistens och huruvida kemikalierna är benägna att bioackumuleras i mänskligt blod och urin användes. Med denna strategi kunde olika listor av prioriterade kemikalier som kunde potentiellt vara riskkemikalier i blod och urin hos människa presenteras.

Kort summerat: Kemikalier som är lätt biologiskt nedbrytbara bör övervakas i urin och icke biologiskt nedbrytbara bör analyseras i blod. Kemikalier med hög fördelningskoefficient för oktanol-luft (log KOA> 8) bör prioriteras för analys både i blod och urin. Fördelningskoefficienten för oktanol-vatten delar upp de prioriterade kemikalierna i tre grupper; opolära (log KOW> 6) och polära (log KOW 3,5-6) kemikalier för analys i blod, och polära (log KOW <4) kemikalier för analys i urin.

Med denna strategi prioriterades syntetiska antioxidanter som potentiella riskkemikalier både i blod. Med riktad kemisk analys kunde sex antioxidanter detekteras i en pool av blodprover från människor som bor i Stockholmsregionen.