Publications
Change search
Refine search result
1 - 27 of 27
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bignert, Anders
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Vasileiou, Maria
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Fång, Johan
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Dahlgren, Henrik
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Kylberg, Eva
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Staveley Öhlund, Jill
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Jones, Douglas
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Stenström, Malin
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Berger, Urs
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Alsberg, Tomas
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Kärsrud, Anne-Sofie
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sundbom, Marcus
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Holm, Karin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Eriksson, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Egebäck, Anna-Lena
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Kaj, Lennart
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20152015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The environmental toxicants examined in this report can be classified into five groups – heavy metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants, polyaromatic hydrocarbons and perfluorinated compounds. Each of these contaminants have been examined from various sites for up to six different fish species, in blue mussels, and in guillemot eggs, for varying lengths of time. The following summary examines overall trends, spatial and temporal, for the five groups.

    Condition and Fat Content

    Condition and fat content in different species tended to follow the same pattern at the same sites, with a few exceptions. Most of the fish species generally displayed a decreasing trend in both condition and fat content at most sites examined. Exceptions to this were increases in condition factor seen in cod liver at Fladen, perch muscle at Kvädöfjärden, and for herring at Ängskärsklubb in spring. Also, an increase in fat content was seen during the most recent ten years for herring at Ängskärsklubb in spring. There were also some sites where no log linear trends were seen.

    Heavy Metals

    Due to a change in methods for metal analysis (not mercury) in 2004, values between 2003 and 2007 should be interpreted with care. From 2009 metals are analyzed at ACES, Stockholm University.

    Generally, higher mercury concentrations are found in the Bothnian Bay, but also from one station in the Northern parts of Baltic Proper, compared to other parts of the Swedish coastline. The time series show varying concentrations over the study period. The longer time series in guillemot egg and spring-caught herring from the southern Bothnian Sea and southern Baltic Proper show significant decreases of mercury. On the other hand, increasing concentrations are seen in e.g., cod muscle, but the concentrations are fairly low compared to measured concentrations in perch from fresh water and coastal sites. In most cases, the mercury concentrations are above the EQSbiota of 20 ng/g wet weight.

    Lead is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length), supposedly due to the elimination of lead in gasoline. The highest concentrations are seen in the southern part of the Baltic Sea. Elevated lead concentrations between 2003 and 2007 (e.g. Harufjärden) should be viewed with caution (see above regarding change in analysis methods). Lead concentrations are below the suggested target level at all stations.

    Cadmium concentrations show varying non-linear trends over the monitored period. It is worth noting that despite several measures taken to reduce discharges of cadmium, generally the most recent concentrations are similar to concentrations measured 30 years

    ago in the longer time series. Cadmium concentrations in herring and perch are all below the suggested target level of 160 μg/kg wet weight.

    The reported nickel concentrations show no consistent decreasing trends. Some series begin with two elevated values that exert a strong leverage effect on the regression line and may give a false impression of decreasing trends. Chromium generally shows decreasing concentrations, possibly explained by a shift in analytical method. The essential trace metals, copper and zinc, show no consistent trends during the monitored period.

    Generally higher concentrations of arsenic and silver are found along the west coast compared to other parts of the Sweadish coast line. However for silver a few stations in the Bothnian Sea and Bothnian Bay show comparable concentrations to the west coast stations.

    Chlorinated Compounds

    Generally, a decreasing concentrations were observed for all compounds (DDT’s, PCB’s, HCH’s, HCB) in all species examined, with a few exceptions, such as no change in TCDD-equivalents being seen in herring muscle (except at Änskärsklubb where very high concentrations at the beginning of the sampling period were seen and also at the west coast station Fladen). The longer time-series in guillemot also show a marked decrease in TCDD-equivalents from the start in the late 1960s until about 1985 from where no change occurred for many years, however, during the most recent ten years a decrease in the concentration is seen. Concentrations of DDE and CB-118 are for some species and sites still above their respective target levels.

    The chlorinated compounds generally show higher concentrations in the Bothnian Sea and/or Baltic Proper when compared to the Bothnian Bay and the Swedish west coast.

    Brominated Flame Retardants

    Elevated levels of HBCDD are seen in sites from the Baltic Proper, while the investigated PBDEs show higher concentrations in the Bothnian Bay. In addition, lower concentrations of all investigated PBDEs and HBCDD are seen on the Swedish west coast compared to the east coast. Temporally, significant increases in BDE-47, -99 and -100 have been seen in guillemot eggs since the late 1960s until the early 1990s, where concentrations then began to show decreases. Also, the concentration of HBCDD in guillemot eggs shows a decrease during the most recent ten years. For fish and blue mussels, BDE-47, -99, and -153 decreased at some sites and showed no trend at other sites. The concentration of HBCDD in fish and blue mussels showed inconsistent trends. The concentration of HBCDD is below the EQSbiota of 167 μg/kg wet weight for all fish species from all areas, while the concentration of BDE-47 alone is above the EQSbiota for sumPBDE of 0.0085 ng/g wet weight.

    PAHs

    Only blue mussels have been examined for spatial differences in PAH concentrations. Concentration of ΣPAH was found to be higher from Kvädöfjärden in the Baltic Proper compared to stations at the West coast, but individual PAHs showed varying spatial patterns. Over time, acenaphthalene was rarely found above the detection limit. Significant decreasing trends were observed for ΣPAH, chrysene, fluoranthene and pyrene at Fjällbacka; for naphthalene at Kvädöfjärden; and for pyrene at Fladen.

    All time series where concentrations of various PAHs were compared with the target value based on OSPAR Ecological Assessment Criteria, or EC Environmental Quality Standards were below the target value.

    PFASs

    PFHxS and PFOS show a similar spatial pattern, but PFOS concentrations were approximately 25 times higher than PFHxS levels. The distribution of PFOS is quite homogenous along the Swedish coast but with somewhat higher concentrations in the Baltic Proper. PFOS concentrations in guillemot eggs are about 100-200 times higher than in herring liver. An overall increasing concentration of PFOS in guillemot eggs has been observed throughout the whole time period, however, during the most recent ten years, a change of direction is detected. The longer herring time series from Harufjärden, Landsort, and Utlängan show increasing concentrations for PFOS and most carboxylates. For FOSA, on the other hand, decreasing concentrations are seen during the most recent ten years.

    Organotin compounds

    The majority of the analysed tinorganic compounds showed concentrations below LOQ. However TBT and DPhT showed concentrations above LOQ at all stations with highest reported concentrations in fish from Örefjärden in the northern part of Bothnian Sea.

  • 2.
    Bignert, Anders
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Greyerz, Erik
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bergek, Sture
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Säsongsvariation och geografisk variation i koncentrationer av dioxiner, dibensofuraner och dioxinlika PCB:er i strömming från Bottenhavet2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Säsongsvariation och geografisk variation i koncentrationer av dioxiner,

    dibensofuraner och dioxinlika PCB:er ,i strömming från Bottenhavet

  • 3.
    Bignert, Anders
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Berger, Urs
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Övervakning av metaller och organiska miljögifter i marin biota, 20092009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    This report gives a summary of the monitoring activities within the national Swedish contaminant programme in marine biota. It is the result from the joint efforts of: the Department of Applied Environmental Science at Stockholm University (analyses of organochlorines), the Department of Environmental Assessment at Swedish University of Agricultural Sciences (analyses of heavy metals), Department of Chemistry at Umeå University (analyses of PCDD/PCDF) and the Department of Contaminant Research at the Swedish Museum of Natural History (co-ordination, sample collection administration, sample preparation, recording of biological variables, storage of frozen biological tissues in the Environmental Specimen Bank for retrospective studies, data preparation and statistical evaluation). The monitoring programme is financiated by the Environmental Protection Agency (EPA) in Sweden. The data of concern in this report represent the bioavailable part of the investigated contaminants i.e. the part that has virtually passed through the biological membranes and may cause toxic effects. The objectives of the monitoring program in marine biota could be summarised as follows:  to estimate the levels and the normal variation of various contaminants in marine biota from several representative sites, uninfluenced by local sources, along the Swedish coasts. The goal is to describe the general contaminant load and to supply reference values for regional and local monitoring programmes  to monitor long term time trends and to estimate the rate of found changes. quantified objective: to detect an annual change of 10% within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.  to estimate the response in marine biota of measures taken to reduce the discharges of various contaminants quantified objective: to detect a 50% decrease within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.  to detect incidents of regional influence or widespread incidents of ‘Chernobyl’-character and to act as watchdog monitoring to detect renewed usage of banned contaminants. quantified objective: to detect an increase of 200% a single year with a power of 80% at a significance level of 5%.  to indicate large scale spatial differences quantified objective: to detect differences of a factor 2 between sites with a power of 80% at a significance level of 5%.  to explore the development and regional differences of the composition and pattern of e.g. PCB’s, HCH’s, DDT’s, PCDD/F, PBDE/HBCD, PAH’s and PFC’s as well as the ratios between various contaminants.  the time series are also relevant for human consumption since important commercial fish species like herring and cod are sampled. A co-operation with the Swedish Food Administration is established. Sampling is also co-ordinated with SSI (Swedish Radiation Protection Authority) for analysing radionuclides in fish and blue mussels (HELCOM,1992).  all analysed, and a large number of additional specimens, of the annually systematically collected material are stored frozen in the Environmental Specimen Bank. This invaluable material enables future retrospective studies of contaminants impossible to analyse today as well as control analyses of suspected analytical errors.  although the programme is focused on contaminant concentration in biota, also the development of biological variables like e.g. condition factor (CF), liver somatic index (LSI) and fat content are monitored at all sites. At a few sites, integrated monitoring with fish physiology and population are running in co-operation with the University of Gothenburg and the Swedish Board of Fisheries.  experiences from the national programme with several time series of over 30 years can be used in the design of regional and local monitoring programmes.  the perfectly unique material of high quality and long time series is further used to explore relationships among biological variables and contaminant concentrations in various tissues; the effects of changes in sampling strategy, the estimates of variance components and the influence on the concept of power etc.  the accessibility of high quality data collected and analysed in a consistent manner is an indispensable prerequisite to evaluate the validity of hypothesis and models concerning the fate and distribution of various contaminants. It could furthermore be used as input of ‘real’ data in the ongoing model building activities concerning marine ecosystems in general and in the Baltic and North Sea environment in particular.  the contaminant programme in marine biota constitute an integrated part of the national monitoring activities in the marine environment as well as of the international programmes within ICES, OSPARCOM, HELCOM and EU. The present report displays the timeseries of analysed contaminants in biota and summarises the results from the statistical treatment. It does not in general give the background or explanations to significant changes found in the timeseries. Increasing concentrations thus, urge for intensified studies. Short comments are given for temporal trends as well as for spatial variation and, for some contaminants, differences in geometric mean concentration between various species caught at the same site. Sometimes notes of seasonal variation and differences in concentration between tissues in the same species are given. This information could say something about the relative appropriateness of the sampled matrix and be of help in designing monitoring programmes. In the temporal trend part, an extract of the relevant findings is summarised in the 'conclusion'-paragraph. It should be stressed though, that geographical differences may not reflect antropogenic influence but may be due to factors like productivity, temperature, salinity etc. The report is continuously updated. The date of the latest update is reported at the beginning of each chapter. The creation date of each figure is written in the lower left corner.

  • 4.
    Bignert, Anders
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Strandmark, Alma
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Berger, Urs
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Wilander, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20082008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report gives a summary of the monitoring activities within the national Swedish contaminant programme in marine biota. It is the result from the joint efforts of: the Department of Applied Environmental Science at Stockholm University (analyses of organochlorines), the Department of Environmental Assessment at Swedish University of Agricultural Sciences (analyses of heavy metals), Department of Chemistry at Umeå University (analyses of PCDD/PCDF) and the Department of Contaminant Research at the Swedish Museum of Natural History (co-ordination, sample collection administration, sample preparation, recording of biological variables, storage of frozen biological tissues in the Environmental Specimen Bank for retrospective studies, data preparation and statistical evaluation). The monitoring programme is financiated by the Environmental Protection Agency (EPA) in Sweden.The data of concern in this report represent the bioavailable part of the investigated contaminants i.e. the part that has virtually passed through the biological membranes and may cause toxic effects. The objectives of the monitoring program in marine biota could be summarised as follows:• to estimate the levels and the normal variation of various contaminants in marine biota from several representative sites, uninfluenced by local sources, along the Swedish coasts. The goal is to describe the general contaminant load and to supply reference values for regional and local monitoring programmes• to monitor long term time trends and to estimate the rate of found changes.quantified objective: to detect an annual change of 10% within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.• to estimate the response in marine biota of measures taken to reduce the discharges of various contaminantsquantified objective: to detect a 50% decrease within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.• to detect incidents of regional influence or widespread incidents of ‘Chernobyl’- character and to act as watchdog monitoring to detect renewed usage of banned contaminants.quantified objective: to detect an increase of 200% a single year with a power of 80% at a significance level of 5%.• to indicate large scale spatial differencesquantified objective: to detect differences of a factor 2 between sites with a power of 80% at a significance level of 5%.• to explore the development and regional differences of the composition and pattern of e.g. PCB’s, HCH’s and DDT’s as well as the ratios between various contaminants.• the time series are also relevant for human consumption since important commercial fish species like herring and cod are sampled. A co-operation with the Swedish Food Administration is established. Sampling is also co-ordinated with SSI (Swedish Radiation Protection Authority) for analysing radionuclides in fish and blue mussels (HELCOM, 1992).• all analysed, and a large number of additional specimens, of the annually systematically collected material are stored frozen in the Environmental Specimen Bank.. This invaluable4material enables future retrospective studies of contaminants impossible to analyse today as well as control analyses of suspected analytical errors.• although the programme is focused on contaminant concentration in biota, also the development of biological variables like e.g. condition factor (CF), liver somatic index (LSI) and fat content are monitored at all sites. At a few sites, integrated monitoring with fish physiology and population are running in co-operation with the University of Gothenburg and the Swedish Board of Fisheries.• experiences from the national programme with several time series of over 25 years can be used in the design of regional and local monitoring programmes.• the perfectly unique material of high quality and long time series is further used to explore relationships among biological variables and contaminant concentrations in various tissues; the effects of changes in sampling strategy, the estimates of variance components and the influence on the concept of power etc.• the accessibility of high quality data collected and analysed in a consistent manner is an indispensable prerequisite to evaluate the validity of hypothesis and models concerning the fate and distribution of various contaminants. It could furthermore be used as input of ‘real’ data in the ongoing model building activities concerning marine ecosystems in general and in the Baltic and North Sea environment in particular.• the contaminant programme in marine biota constitute an integrated part of the national monitoring activities in the marine environment as well as of the international programmes within ICES, OSPARCOM and HELCOM.The present report displays the timeseries of analysed contaminants in biota and summarises the results from the statistical treatment. It does not in general give the background or explanations to significant changes found in the timeseries. Increasing concentrations thus, urge for intensified studies.Short comments are given for temporal trends as well as for spatial variation and, for some contaminants, differences in geometric mean concentration between various species caught at the same site. Sometimes notes of seasonal variation and differences in concentration between tissues in the same species are given. This information could say something about the relative appropriateness of the sampled matrix and be of help in designing monitoring programmes. In the temporal trend part, an extract of the relevant findings is summarised in the 'conclusion'-paragraph. It should be stressed though, that geographical differences may not reflect antropogenic influence but may be due to factors like productivity, temperature, salinity etc.The report is continuously updated. The date of the latest update is reported at the beginning of each chapter. The creation date of each figure is written in the lower left corner.

  • 5.
    Eriksson, Ulrika
    et al.
    Executive, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Kärrman, Anna
    Executive, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Screening of PFASs in sludge and water from waste water treatment plants2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to assess the contribution from precursor compounds to the total amount of selected PFASs in water and sludge from Swedish waste water treatment plants, as a supplemental to previous studies of two persistent PFAS-classes; perfluorocarboxylic acids (PFCAs) and perfluorosulfonic acids (PFSAs). Compound classes added in this study were fluorotelomer sulfonic acids (FTSAs), polyfluoroalkyl phosphoric acid esters (PAPs), perfluoroalkyl phosphonic and phosphinic acids (PFPAs, PFPiAs), perfluoralkane sulfonamides (FOSAs), and sulfonamido ethanols (FOSEs), and also the intermediates fluorotelomer unsaturated carboxylic acids (FTUCAs) and the stable transformation products fluorotelomer carboxylic acids (FTCAs). Three waste water treatment plants were included; Gässlösa (Borås), Henriksdal (Stockholm) and Umeå. PFAS levels in sludge from 2012. 2014, and 2015, and in filtered effluent and influent water from 2015 are reported. Precursor compounds were detected in sludge and influent water from all three WWTPs. Levels of precursor compounds in sludge samples exceeded those of persistent PFASs. Increasing PFCA levels in the effluent water compared to the influent water was observed, especially for the short-chained PFCAs. Occurrence of precursor compounds in influent water and sludge indicate degradation of precursor compounds to persistent PFASs.

  • 6.
    Forsberg, Bertil
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Eliasson, Mats
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Segerstedt, Bo
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Järvholm, Bengt
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Luftföroreningshalters relation till fibrinogenhalten i blod2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Som ett specialprojekt om hälsorelaterad miljöövervakning har studerats om hälsoundersökningsdata avseende fibrinogenhalt i blod kan användas som en indikator på luftföroreningspåverkan. Bakgrunden är att det under senare år har publicerats flera studier i vilka samband konstaterats mellan dygnets eller de senaste dygnens luftföroreningshalt (främst partiklar eller avgaskomponenter) och det dygnsvisa antalet dödsfall eller sjukhusinläggningar p g a hjärtsjukdom. Mekanismerna bakom effekterna är inte helt klarlagda, men mycket talar för att en mekanism kan vara kroppens inflammationssvar som inducerar förändringar i blodets koaguleringsbenägenhet. Fibrinogen är en av de viktigaste faktorerna bakom blodets viskositet. Ökad fibrinogenhalt i blodplasma har tidigare konstaterats dels i samband med en luftföroreningsepisod i Tyskland och när hälsoundersökningsdata från London korrelerats till kvävedioxidhalten dygnet innan blodprovet togs. I denna undersökning har vi använt data om fibrinogenhalten (g/l) i blodprover som tagits i den befolkningsbaserade MONICA-undersökningen i Norr- och Västerbotten under januari-april 1990 och 1994, och utifrån undersökningsdatum påfört individerna uppgifter om halten av ozon respektive sot samma och intilliggande dygn. För närmare 3400 personer vars blodprov kunnat sammankopplas med aktuell ozonhalt, konstaterar vi att fibrinogenhalten ökar med stigande ozonvärde. Sambandet är statistiskt säkerställt vid en analys med hänsyn till individfaktorer av betydelse för fibrinogenhalten. En ökning av ozonhalten med 50 μg/m3 (från 10:e till 90:e percentilen) leder till en i genomsnitt 3 % ökad fibrinogenhalt.

  • 7.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Analys av organofosfater (OP) i slam och utgående vatten från avloppsreningsverk samt av utvärderings- och kartläggnings-behov gällande OP2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nästan alla undersökta organofosfater (OP) kunde detekteras i slam från reningsverk. De relativa halter av de olika OP föreningarna var snarlika vilket tyder på en bred användning i samhället.De flesta av de undersökta OP föreningarna innehåller fenyl-estrar och tillhör gruppen aryl-fosfater. Trifenylfosfat (TPP) ingår i den årliga övervakningen av slam. Det är därför intressant att jämföra halterna av de undersökta OP föreningarna med halterna av TPP. Halterna av flera av de nu undersökta aryl-fosfaterna är jämförbara eller högre än halterna av TPP i slam från reningsverk. Två av de undersöka aryl-fosfaterna förekommer i ca. 10 gånger högre halter än TPP, 2-ethylhexyldifenylfosfat (EHDPP) och Tris(isopropylphenyl) fosfat (TiPP), medans medelhalterna av difenylkresylfosfat (DpCP, trikresylfosfat (TCP), trixylylfosfat (TXP) och Irgafos 168 oxid är nära medelhalten av TPP. Medelhalterna av de två difosfaterna RDP och BDP samt tri-iso-butyl fosfat var lägre än TPP (4% till 25% av TPP) och medelhalterna av de fyra butyl-aryl fosfaterna samt isodecyldifenylfosfat (iDdPP) var betydligt lägre än TPP (0.4% till 0.9%).Betydligt färre OP detekterades i utgående vatten vilket delvis kan förklaras av den låga vattenlösligheten hos stora organfosfater. De mest vattenlösliga föreningarna, tri-iso-butyl-fosfat (TiBP) och trifenylfosfat (TPP), dominerade såleds i utgående vatten. Medelhalten av TiBP och TPP var liknande i utgående vatten, 14 ng/L respektive 22 ng/L. Sex av de studerade OP förekom i ungefär 10 gånger lägre halter (dibutylfosfat, EHDPP, dPCP, TCP, iDdPP och TXP) och två OP förekom i ungefär 100 gånger lägre halter (butyldiphenylfosfat och tert-butyl-difenylfosfat). Övriga OP förekom under detektionsgränsen eller kvantifieringsgränsen.Riskkvoter mellan uppmätta halter och lägst rapporterade effektnivåer (från vetenskaplig litteratur) beräknades. Inget värde översteg 1 (signifikant risk) men ett antal värden återfanns i intervallet 0,1 till 1. Riskkvoterna var högst för trikresylfosfat, trifenylfosfat och tris(iso-propyl-fenyl)fosfat.

  • 8.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk: Resultat från år 2012 och 2013 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004-20132015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön), Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås) har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien (fr.o.m. 2004): antibiotika (fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar, ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar, metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso-p-dioxiner, dibensofuraner och bifenyler. Dessutom ingår även fr.o.m. 2010: myskämnen, NSAID´s, bisfenol A och nonyl- och oktylfenoler.

    Graferna i denna rapport redovisar slamhalterna för perioden 2004-2013 och utgående vattenhalter för år 2013. Bollebygd reningsverk ingick inte i den nationella miljöövervakningen under 2004 och Floda reningsverk har fr.o.m. 2010 ersatts av Borlänge reningsverk och Bergkvara reningsverk.

    Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med andra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk. Det finns dock några avvikelser. Slam från Gässlösa ARV har generellt flera fluorerade ämnen än övriga reningsverk samt högre halter av perfluoroktansyra (PFOA) och Di-iso-decylftalat (DIDP).

    En nyligen genomförd tidstrendanalys (Olofsson, Bignert & Haglund, 2012) visade på signifikant minskande halter över tid (2004-2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono- och dibutyltenn, fluorkemikalien PFOSA, 1,2,4-triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE-154 och PBDE-183 samt högklorerade dioxiner och furaner (heptaCDD, OCDD, 1,2,3,4,6,7,8-hepta-CDF och OCDF). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM, MD2M och MD3M), 1,4-diklorbensen och flamskyddskemikalien deca-BDE. Det fanns även indikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE-99, fluorämnet PFDoDA, 2,3,7,8-tetraklordibensofuran (TCDF) och klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för två organofosfater (TDCPP och TBEP).

    Sentida data för 2011-2013 visar på fortsatt minskande trender för samtliga ämnen med statistiskt signifikanta tidstrender, förutom för triclosan och OCDD för vilka haltminskningen planat ut. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av två antibiotika (ciprofloxacin och ofloxacin), två flamskyddskemikalier (PBDE-47 och PBDE-99) och två mjukgörare (DEHP och DIDP).

    Halterna av linjära metylsiloxaner fortsätter att öka. Däremot verkar halterna av några av de ämnen som tidigare visat ökande trender plana ut (1,4-diklorbensen) eller till och med vänt nedåt (deca-BDE). Det senare verkar även gälla för flera dioxin-lika PCB (ex. PCB118, PCB126 och PCB169). Däremot verkar halterna av två organofosfater (TCPP och TDCPP) öka. Dessa ersätter i många tekniska applikationer PBDE (vilka minskar i halt).

  • 9.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk: Resultat från år 2014 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004‐20142014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av organiska substanser i utgående vatten (fr.o.m. 2011) och/eller slam från nio

    svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön),

    Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås)

    har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien (fr.o.m. 2004): antibiotika

    (fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar,

    ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar,

    metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso‐p‐dioxiner, dibensofuraner och bifenyler.

    Dessutom ingår även fr.o.m. 2010: myskämnen, NSAID´s, bisfenol A och nonyl‐ och oktylfenoler.

    Graferna i denna rapport redovisar slamhalterna för perioden 2004‐2014 och utgående

    vattenhalter för år 2014. Bollebygd reningsverk ingick inte i den nationella miljöövervakningen

    under 2004 och Floda reningsverk har fr.o.m. 2010 ersatts av Borlänge reningsverk och

    Bergkvara reningsverk.

    Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med

    andra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk.

    Det finns dock några avvikelser. Slam från Gässlösa ARV har generellt flera fluorerade ämnen än

    övriga reningsverk samt högre halter av perfluoroktansyra (PFOA) och Di‐iso‐decylftalat (DIDP).

    En nyligen genomförd tidstrendanalys (Olofsson, Bignert & Haglund, 2012) visade på signifikant

    minskande halter över tid (2004‐2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono‐ och

    dibutyltenn, fluorkemikalien PFOSA, 1,2,4‐triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE‐154 och

    PBDE‐183 samt högklorerade dioxiner och furaner (heptaCDD, OCDD, 1,2,3,4,6,7,8‐hepta‐CDF

    och OCDF). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM,

    MD2M och MD3M), 1,4‐diklorbensen och flamskyddskemikalien deca‐BDE. Det fanns även

    indikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE‐99, fluorämnet PFDoDA,

    2,3,7,8‐tetraklordibensofuran (TCDF) och klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för två

    organofosfater (TDCPP och TBEP).

    Sentida data för 2011‐2014 visar på fortsatt minskande trender för samtliga ämnen med

    statistiskt signifikanta tidstrender, förutom för triclosan och OCDD för vilka haltminskningen

    planat ut. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av två antibiotika (ciprofloxacin och

    ofloxacin), två flamskyddskemikalier (PBDE‐47 och PBDE‐99), en mjukgörare (DEHP), en

    klorbensen (HCB) och en klorparaffin (LCCP).

    Halterna av linjära metylsiloxaner fortsätter att öka. Det gör också halterna av två organofosfater

    (TCPP och TDCPP). Dessa ersätter i många tekniska applikationer PBDE (vilka minskar i halt).

    Däremot verkar halterna av några av de ämnen som tidigare visat ökande trender plana ut eller

    till och med vänt nedåt. Det senare verkar även gälla för 1,4‐diklorbensen, deca‐BDE och flera

    dioxin‐lika PCB (ex. PCB118, PCB126 och PCB169).

  • 10.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk: Resultat från år 2015 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004‐20152017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av organiska substanser i utgående vatten (fr.o.m. 2011) och/eller slam från niosvenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön),Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås)har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien (fr.o.m. 2004): antibiotika(fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar,ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar,metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso‐p‐dioxiner, dibensofuraner och bifenyler.Dessutom ingår även fr.o.m. 2010: myskämnen, NSAID´s, bisfenol A och nonyl‐ och oktylfenoler.Graferna i denna rapport redovisar slamhalterna för perioden 2004‐2015 och utgåendevattenhalter för år 2015. Bollebygd reningsverk ingick inte i den nationella miljöövervakningenunder 2004 och Floda reningsverk har fr.o.m. 2010 ersatts av Borlänge reningsverk ochBergkvara reningsverk.Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Medandra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk.Det finns dock några avvikelser. Slam från Gässlösa ARV har generellt flera fluorerade ämnen änövriga reningsverk samt högre halter av perfluoroktansyra (PFOA) och Di‐iso‐decylftalat (DIDP).En nyligen genomförd tidstrendanalys (Olofsson, Bignert & Haglund, 2012) visade på signifikantminskande halter över tid (2004‐2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono‐ ochdibutyltenn, fluorkemikalien PFOSA, 1,2,4‐triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE‐154 ochPBDE‐183 samt högklorerade dioxiner och furaner (heptaCDD, OCDD, 1,2,3,4,6,7,8‐hepta‐CDFoch OCDF). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM,MD2M och MD3M), 1,4‐diklorbensen och flamskyddskemikalien deca‐BDE. Det fanns ävenindikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE‐99, fluorämnet PFDoDA,2,3,7,8‐tetraklordibensofuran (TCDF) och klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för tvåorganofosfater (TDCPP och TBEP).Sentida data för 2011‐2015 visar på fortsatt minskande trender för samtliga ämnen medstatistiskt signifikanta tidstrender, förutom för triclosan och OCDD för vilka haltminskningenplanat ut. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av två antibiotika (ciprofloxacin ochofloxacin), två flamskyddskemikalier (PBDE‐47 och PBDE‐99), en mjukgörare (DEHP), enklorbensen (HCB) och en klorparaffin (LCCP).Halterna av linjära metylsiloxaner fortsätter att öka. Det gör också halterna av två organofosfater(TCPP och TDCPP). Dessa ersätter i många tekniska applikationer PBDE (vilka minskar i halt).Däremot verkar halterna av några av de ämnen som tidigare visat ökande trender plana ut ellertill och med vänt nedåt. Det senare verkar även gälla för 1,4‐diklorbensen, deca‐BDE och fleradioxin‐lika PCB (ex. PCB118, PCB126 och PCB169).

  • 11.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Test av sparade slamprov från provbank: Jämförelse med resultat från år 2005, 2007 och 20112015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av utvalda organiska substanser i arkiverat (provbankat) slam från tre svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Borås (Gässlösa) och Bollebygd har undersökts. Proven spreds över den tidsperiod (2004-2013) som prover bankats från de tre reningsverken (2005, 2007 och 2011) och följande ämnen/ämnesgrupper undersöktes antibiotika (fluorokinoloner), bromerade difenyletrar (PBDE), fosfatestrar, ftalater, triclosan, metylsiloxaner samt klorerade dibenso-

    p-dioxiner och dibensofuraner (PCDD/F) och bifenyler (PCB). Halterna jämfördes med de halter som tidigare uppmätts vid analys av färskt slam.

    De flesta föreningarna verkar vara stabila i slam. Det fanns indikationer på nedbrytning av två antibiotika, Ciprofloxacin och Norfloxacin, två PBDE, BDE47 och BDE99 samt möjligen PCB77. Halterna av dessa var lägre i bankat material från 2005 och 2007 än tidigare rapporterats för färskt material.

    Genomgående lägre halterav ftalater detekterades i bankat slam från alla tre reningsverken jämfört med tidigare analyser av färskt material, men för DEHP kunde man inte se någon effekt av hur länge slammet lagrats vilket är svårförklarat. Om det sker nedbrytning i slam vid lagring borde halterna minska med ökande lagringstid.

    En möjlighet är heterogenicitet i slamproverna. Prov för analys av färskt slam tas av praktiska skäl ut innan frystorkning. Det innebär att de tidigare och senare analyserna utförts på olika delprov av respektive slam. Även om det våta slammet homogeniseras väl innan delning är det troligen ändå inte lika homogent som det frystorkade materialet.

    En annan möjlig konsekvens av detta förfarande är att föroreningar, främst ftalater, i det bankade slammet möjligen kunnat degraderats till något högre grad än det delprov som tagits för direkt analys. Frystorkningen kan ta flera dagar, speciellt om vattenhalten är hög.

  • 12.
    Haglund, Peter
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Marklund, Anneli
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Organofosfater i svensk miljö: Ett screeninguppdrag från Naturvårdsverket2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Naturvårdsverkets screeningprojekt har femton organofosfater (OP) analyserats i prov från inom- och utomhusmiljöer. Tio av dessa OP dominerade den svenska importen av organofosfater 1999 och åtta är listade som högvolymkemikalier i EU. OP används bl.a som flamskydd, mjukgörare och tillsatser i oljeprodukter. Damm- och luftprov från olika boende- och arbetsmiljöer studerades, liksom avstrykningsprov från datorer och insidan av vindrutan på fordon. Åtta av de analyserade ämnena återfanns i samtliga dammprover. Tri(2-butoxyetyl)fosfat (TBEP)dominerade i nästan alla prov med halter mellan 0,014 och 5,3 g/kg damm, följt av tri(2-kloroetyl)fosfat (TCEP), tri(2-kloroisopropyl)fosfat (TCPP) och tri(1,3-dikloropropyl)fosfat (TDCPP). Totalhalten av OP i luft varierade mellan 37 och 950 ng/m3 och dominerades av klorerade OP (TCEP och TCPP) med halter mellan 0,4 och 730 ng/m3. Trifenylfosfat (TPP) dominerade i avstrykningsprov från datorer (4,0 μg/m2) och TPP,TDCPP, TCEP och TCPP i avstrykningsprov från vindrutor. De relativa halterna av olika OP varierade mellan provplatserna, men generellt så avspeglade de byggnadsmatrial, möbler och produkter använda inom lokalen. Möjliga källor till OP i inomhusmiljö är bl.a. bonvax, PVC-golv, möbelstoppning och plastprodukter. Analyser av snöprov tagna på en flygplats och på olika avstånd från en vägkorsning samt av oljeprodukter, bakgrundsluft och depositionsprov indikerade att OP sprids från både direkta och diffusa källor samt genomgår långväga lufttransport. Fordonstrafik verkar utgöra en källa till OP i den yttre miljön. Den totala halten OP minskade med ökat avstånd från vägkorsningen och dessutom detekterades TPP och tri(etylhexyl)fosfat (TEHP) i spillolja från bilar och lastbilar. Höga halter av tributylfosfat (TBP), tricresylfosfat (TCP) och TPP återfanns i snöprov från flygplatsen och visades främst komma från hydraul- och smörjoljeprodukter som används till flygplan. Prover från reningsverk tyder på att OP har en bred användning i samhället. Halterna i både in- och utgående vatten samt slam ligger i stort sett på samma nivå oavsett storlek på reningsverket och antal anslutna personekvivalenter. Analyserna visade även att de klorerade substanserna tenderar att passera hela reningsverket utan att avskiljas, men de påträffas även i slam. Icke-klorerade OP avskiljs i högre grad från det ingående vattnet, exempelvis minskar TBP med ca. 80 %. Budgetberäkningar indikerar att ca. 10 % av den omsatta mängden (enligt Kemikalieinspektionens register) OP når reningsverken och ca. 5 % passerar dem och når recipienten. För att bedöma exponering och eventuell koppling mellan halten organofosfater i luft och halten organofosfater i blod- och urinprov från människa kommer denna studie att kompletteras med exponeringsmätningar med personburna luftprovtagare samt blod och urinprov från personer som arbetar i några av de redan provtagna miljöerna.

  • 13.
    Haglund, Peter
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Olofsson, Ulrika
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av slam: Redovisning av resultat från 2004 och 2005 års provtagningar2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av organiska antropogena substanser i slam från sju (åtta) svenska avloppsreningsverk; Stockholm, Göteborg, Umeå, Borås, Eslöv, Alingsås, Floda och Bollebygd, har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien: antibiotika (fluorokinoloner), ftalater, butylhydroxytoluen, klorfenoler, triclosan, organotenn-föreningar, metaller, perfluoroalkylsubstanser, polyklorodibenso-p-dioxiner och -dibensofuraner, polyklorbifenyler, organofosfater, klorbensener och polybromerade difenyletrar. Fluorokinolonerna norfloxacin och ciprofloxacin påvisades i relativt höga halter (ca 5 mg/kg TS) i alla reningsverk och ofloxacin förekom i något lägre halter eller under detektionsgränsen, vilket korrelerar väl med förskriven massa inom human medicin i Sverige. Ftalaterna: di-(2-etylhexyl)ftalat, di-iso-decylftalat och di-iso-nonylftalat samt butylhydroxytoluen förekom i detekterbara halter (10-220 mg/kg TS och ca 1,5 mg/kg TS, respektive) i alla reningsverk. Övriga ftalater var under detektionsgränsen. Klorfenoler som förekom i detekterbara halter i vissa reningsverk var; 2-monoklorfenol, 2,6-diklorfenol och 2,4 + 2,5-diklorfenol. Triclosan påvisades i relativt höga halter (ca 4 mg/kg TS) i alla reningsverk. De tre butyltennföreningarna; monobutyltenn, dibutyltenn och tributyltenn påvisades i alla reningsverk, med monobutyltenn och dibutyltenn i betydligt högre halter (ca 200 ng Sn/g TS) än tributyltenn (ca 10 ng Sn/g TS). De tre fenyltennföreningarna förekom i halter under eller nära detektionsgränsen. Av de metaller som har analyserats så uppmättes koppar och zink i de högsta halterna och kadmium och kvicksilver i de lägsta halterna i alla reningsverk. Fem perfluorerade ämnen; perfluoroktansyra, perfluorooktansulfonat, perfluoroktan-sulfonamid, perfluordekansulfonat och telomer 8:2 sulfonat, påvisades i alla reningsverk år 2004. I Gässlösa reningsverk förekom 93 % av de 15 substanserna i detekterbara halter. För år 2005 kunde mer än hälften av de 11 stycken analyserade perfluorerade ämnena detekteras i alla reningsverk, där samtliga påvisades i Gässlösa reningsverk. Generellt uppmättes de högsta halterna av dessa substanser i Gässlösa reningsverk, vilket förmodligen beror på att reningsverket processar avloppsvatten från textilindustrin. Oktaklordibenso-p-dioxiner och -dibensofuraner återfanns i samtliga reningsverk i signifikant högre halter än övriga polyklorodibenso-p-dioxiner och -dibensofuraner. Polyklorereade bifenyler # 105, 118 och 156 förekom i alla reningsverk. Tre av de fyra dioxinlika plana polyklorbifenylerna, # 77, 126 och 169, påvisades i stort sett i alla reningsverk, där # 77 detekterades i signifikant högre halter. Gässlösa reningsverk hade de högsta halterna av de detekterade klorbensenerna, där 1,2-diklorbensen återfanns i högst halt. De högklorerade bensenerna, penta- och hexaklorbensen, påvisades i alla reningsverk. Sammanfattningsvis kan sägas att klorbensener i slam förekommer i låga ng/g-området. Halterna av organofosfater i slam förekom i ng/g-området, där tris(2-kloroisopropyl) fosfat och trifenylfosfat var de dominerande substanserna. DecaBDE, som tillhör gruppen polybromerade difenyletrar, är ett av de bromerade flamskyddsmedel som har använts mest och förekom även i de högsta halterna i det analyserade slammet (ca 25 μg/g TS) och i alla reningsverk.

  • 14.
    Haglund, Peter
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Olofsson, Ulrika
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av slam: Redovisning av resultat från 2007 års provtagning2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna fortsättning på tidigare års miljöövervakning av slam redovisar kortfattade resultat av 2007 års provtagning. Kompletterande information om reningsverken, föreningar, provtagning och analys återfinns i rapporten Miljöövervakning av slam, Redovisning av resultat från 2004-2006 års provtagningar [1].

    Förekomsten av organiska substanser i slam från åtta svenska avloppsreningsverk; Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Öhn), Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Floda och Bollebygd, har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien: antibiotika (fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar, ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, klorerade dibenso-p-dioxiner, -dibensofuraner och bifenyler och metaller.

    Generellt är slamhalterna lika såväl mellan reningsverk som över tid. Längre tidsserier kommer att behövas innan några statistiskt säkra trender kan beläggas.

  • 15.
    Haglund, Peter
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Olofsson, Ulrika
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av slam: Redovisning av resultat från 2008 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 2004-2008)2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna fortsättning på tidigare års miljöövervakning av slam redovisar kortfattade resultat av 2008 års provtagning. Kompletterande information om reningsverken, föreningar, provtagning och analys återfinns i rapporten Miljöövervakning av slam, Redovisning av resultat från 2004-2006 års provtagningar [1]. Förekomsten av organiska substanser i slam från åtta svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Öhn), Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Floda och Bollebygd, har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien: bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar, ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar, siloxaner, metaller samt klorerade dibenso-p-dioxiner, dibensofuraner och bifenyler. I graferna till denna rapport visas halterna för perioden 2004-2008. Slam från Bollebygd analyserades dock inte under 2004. Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med andra ord är mellanårsvariationen är generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk. Det finns dock några avvikelser. Slam från Umeå ARV ser ut att innehålla mer DEHP och ofta även mer di-isodecyl ftalat än övriga reningsverk. Dessa ämnen har liknande teknisk användning. Vidare innehåller slam från Gässlösa ARV generellt flera olika fluorerade ämnen än övriga reningsverk och även högre halter av PFOA.

  • 16.
    Hagmar, Lars
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Wallin, Ewa
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tysklind, Mats
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Sjöström, Anna Kitti
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Vessby, Bengt
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Jönsson, Bo AG
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Rylander, Lars
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tidstrender för halter av persistenta klororganiska miljögifter i blod hos vuxna svenska män i relation till konsumtion av fet östersjöfisk2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det har skett en signifikant genomsnittlig minskning med 34 till 55 % av serumhalterna av CB-153, p,p´-DDE och HCB under perioden 1991 till 2001 bland 39 medelålders svenska män, varav en del med hög konsumtion av fet östersjöfisk. Detta kunde inte förklaras med förändrad fiskkonsumtion över tiden. Däremot förklarade en ökad kroppsvikt en del av minskningen, genom en ”utspädningseffekt” (större distributionsvolym). Det är sannolikt att en minskad förorening av animaliska livsmedel med dessa POPs under senare år bidragit till de sjunkande halterna i serum. I motsats till resultaten för CB-153, p,p´-DDE och HCB förelåg det inte någon signifikant tidstrend för TEQ för PCDD eller PCDF I serum bland 26 medelålders svenska män, trots en längre uppföljningsperiod (1987 till 2002). För enskilda PCDD/F kongeners noterades såväl minskningar som ökningar över tiden. Resultaten ger vid handen att dioxinbelastningen varit oförändrad under den senaste 15 års perioden.

  • 17.
    Johansson, Magnus
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Lindberg, Richard
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Wennberg, Patrik
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Tysklind, Mats
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Screening av antibiotika i avloppsvatten, slam och fisk under 2002/20032003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tretton olika antibiotika har undersökts i en screeningstudie i Sverige under 2002/2003. Avloppsvatten, slam och fiskprover har ingått i denna studie. Provtagningar har genomförts vid två tillfällen och fem reningsverk av olika karaktärer. Kemiska analysmetoder har utvecklats och validerats för samtliga dessa matriser. För första gången har intern standard metoden (struktur analoger) utnyttjats fullt ut för bestämningar av antibiotika i miljöprover. Resultaten visar att penicilliner och cefalosporiner har korta halveringstider. Enstaka substanser av dessa grupper har detekterats i 50 % av alla avloppsvattenprover och då endast i undantagsfall i utgående vatten. Fluorokinoloner, trimetoprim och doxycyklin har detekterats i samtliga avloppsvattenprover (20 av 20). I slam förekommer främst fluorokinoloner och doxycyklin. Fluorokinolonerna förekommer i relativt höga halter (summa fluorokinoloner ~6.5 mg kg-1 TS). Detta kan utgöra en risk om detta material sprids ut i miljön men mer kunskap krävs om dessa substansers mobilitet och toxicitet för att göra denna bedömning.

  • 18.
    Knekta, Eva
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen. Kemikalieinspektionen; Umeå universitet.
    Fischer, Stellan
    Executive, Myndigheter, Kemi.
    Hur nyttja data från produktregistret för identifiering av kandidater till monitoringprogrammet: En förstudie2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakning är en viktig del i arbetet för att nå det svenska miljökvalitetsmålet ”giftfri miljö”. Inom miljöövervakningen studeras resthalter av ett flertal ämnen i exempelvis luftdeposition, biota, reningsverk, jord och vatten. Fördelning i miljön styrs förutom av inneboende kemikalieegenskaper, såsom tex. vattenlöslighet och persistens, även av kemikaliehanteringen. Kemikalieinspektionens register över svenska kemiska produkter (produktregistret) är en viktig källa till kemikaliehantering (72 000 produkter, 14 500 olika ämnen). Denna studie har haft till syfte att belysa om hanteringsdata i produktregistret kan användas för att identifiera högemitterande kemikalier samt till vilka recipienter dessa emitteras. Arbetet har lags upp som en förstudie där olika metoder har prövats. Inledningsvis analyserades och strukturerades funktioner och användningsområden (”branscher”) i produktregistret med hjälp av multivariat dataanalys. Framtagna modeller gav en god överblick av produktregistret och kan även användas för att screena efter prioriterade ämnen. En översiktlig genomgång av tillgängliga miljöövervakningsuppgifter kopplades till profiler i produktregistret. Utifrån detta valdes 12 kemikalier ut (Triclosan, dietylhexylftalat, dibutylftalat, kromsalter, glyfosat, tributylfosfat, tributyltennoxid, nonylfenol, limonen, hexabromocyclododecan och pentabromodifenyler) som modellsubstanser för fortsatta studier. Substanserna representerar olika användningsområden och ett brett spektra kemisk-fysikaliska egenskaper. En styrka i produktregistermaterialet är att data finns lagrat för ett antal år tillbaks i tiden. Tidstrender i kvantitet och användningsmönster kan användas som tidiga varningstecken på ökad spriding. För att få ett mått på en kemikalies hanteringsdrivna emissionsbenägenhet utarbetades ett ”spridningsindex” utifrån hanteringsdata. Principen för indexet är att för ett ämne räkna fram ett emissionsbidrag för alla kemiska produkter där ämnet förekommer. Dessa kvantitetsviktas och summeras till ett övergripande spridningsindex. Emissionen har differentierats till olika miljöer här kallad primärrecipienter. Dessa är ytvatten, jord, luft, reningsverk samt människa. Ämneshalter i inkommande avloppsvatten samt i slam i reningsverk användes för validering av spridningsindex för primärrecipienten ”reningsverk”. Resultatet visar att tidstrender baserade på spridningsindex verkar överensstämma med uppmätta trender i slam. Ingen koppling erhölls mellan spridningsindex och uppmätta halter av olika ämnen i inkommande avloppsvatten. Spridningsindex användes även i kombination med multimedia fugacitetsberäkningar för att uppskatta den vidare spridningen till mera perifera närmiljöer, här kallad sekundärrecipienter. Fugacitetsberäkningarna utfördes för DEHP, dibutylftalat, triclosan, och HBCD och byggde på en modell som skattar den procentuella fördelningen mellan luft, vatten, jord och sediment. Den beräknade fördelningen i sekundärrecipienter jämfördes med motsvarande fördelning som den ser ut i miljöövervakningsdata. Resultatet visade på en god överensstämmelse. Som kontroll gjordes även beräkningar där emissionsfördelningen antogs vara lika stor till resp. primärrecipient. Dessa visade på en sämre överensstämmelse vilket indikerar att användning av spridningsindex ökar prognosförmågan. En vidare utveckling av emission-uppskattningar kan ge unika möjligheter att nyttja hanteringsdata i produktregistret vid miljöövervakning Validering av emissionsuppskattningarna med hjälp av tillgängliga miljöövervakningsdata visade på svårigheter att hitta lämpligt data. Mycket data berör ämnen som inte återfinns i registret så som avvecklade ämnen och nedbrytningsprodukter. Ett annat problem var att tillgänglig dokumentation sällan räckte för att kunna definiera vilken typ av recipient som de representerar. Förstudien identifierade ett antal rekommendationer: (1) Multivariattekniken kan förbättras (2) Vidareutveckla rutiner tidstrendanalys i produktregistret (3) Förändra typ av data som anmäls till registret (4) Optimera gjorda emissionuppskattningar (5) Omarbeta spridningsindex så att de närmar sig en verklig kvantitet (6) Utveckla multimedia fugacitetsmodellen m.a.p. svensk geografi samt joniserbara ämnen/metaller (7) Standardisering av analyser och sammanställning av miljöövervakningsdata (8) För att skapa en heltäckande bild av kemikalieflödet i samhället borde kopplingarna med läkemedel, kosmetika och varor bättre styrkas.

  • 19.
    Lundstedt, Staffan
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Sources and levels of PBDD/Fs in the Swedish environment2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report deals with brominated dioxins (PBDD/Fs); how they are formed and emitted and what

    that leads to in terms of levels in the environment. The report focuses on the situation in Sweden,

    but it includes a comprehensive review of studies and data from the whole world. Furthermore, the

    report includes a tentative estimation of the total amount of PBDD/Fs that is present and potentially

    may be emitted from products and materials in the Swedish society, as well as a discussion on how

    these emissions can be minimized.

    The PBDD/Fs is a group of unintentionally produced contaminants that are analogous to the more

    well‐known chlorinated dioxins (PCDD/Fs), but that contain bromines instead of chlorines. There are

    also mixed brominated‐chlorinated dioxins (PBCDD/Fs), although these are only touch upon briefly in

    this report. Due to the structural similarities, the PBDD/Fs, PCDD/Fs and PBCDD/Fs share many

    properties with each other, including low water solubility and volatility and long environmental halflives.

    This means that PBDD/Fs will stick to particles in the environment and stay there for a long

    time, usually several years. The similarities also apply to the toxicity, which generally is very high, and

    according to the current recommendations the toxic equivalency factors (TEFs) developed for the

    PCDD/Fs can also be used for the PBDD/Fs.

    Like the PCDD/Fs, PBDD/Fs may be formed in all kinds of combustion processes provided that

    bromine is present in some form, which today usually is the case. The bromine content in materials,

    waste and fuels has thus increased drastically since brominated flame retardants (BFRs) were

    introduced on the market in the 1970s. In the combustion process, the PBDD/Fs can either be

    formed from basic elements such as carbon, hydrogen and bromine, or from small precursor

    molecules. While the former ‘de novo’ pathway often is the dominating process for PCDD/Fs, the

    precursor pathway seems to be more important for the PBDD/Fs. This is because many BFRs, and

    especially the polybrominated diphenylethers (PBDEs), constitute far advanced precursors of

    PBDD/Fs, and especially of polybrominated dibenzofurans (PBDFs). As a result, mainly PBDFs are

    formed in most incineration processes, and the yields increase during poor combustion conditions

    when the density of precursors is high.

    Furthermore, PBDD/Fs may also be formed during thermal stress of BFR mixtures or BFR containing

    materials and products. This means in practice that PBDD/Fs are formed already when the BFR

    mixture is produced and that the PBDD/F content steadily increases as the BFRs are mixed into

    polymers, when the polymers are refined into materials and products, and when the products are

    disposed of and recycled by various processes. In addition, PBDD/Fs may also be formed through

    photolytic transformation of BFRs, which may occur as BFR treated products are exposed to sunlight

    for instance. In all these processes, the transformation of PBDEs to PBDFs is by far the most

    important pathway, and when PBDEs are present all other formation pathways are negligible.

    However, recently it has been recognized that PBDD/Fs, and in this case mainly polybrominated

    dibenso‐p‐dioxins (PBDDs), may be formed naturally in some marine environments via biological and

    photolytical pathways.

    The emission from incineration processes are both a result of the release of PBDD/Fs that already are

    present in the material being combusted and of the formation of PBDD/Fs in the actual process. Both

    these processes are favored by poor combustion conditions, which are more prominent during open

    Sources and levels of PBDD/Fs in the Swedish environment

    3

    burning activities than during controlled incineration in large scale facilities. As a consequence the

    emissions measured from incineration facilities are relatively low, while the emissions measured in

    connections to open burning activities and accidental fires can be extremely high. However, the

    emissions also depends on the fuel and its content of BFRs. Higher emission have therefore been

    measured from industrial (IWI) and hazardous waste incinerators (HWI) and from metallurgical

    processes using electronic waste as one of its feed stocks, as compared to municipal solid waste

    incinerators (MSWI). Furthermore, extremely high PBDD/F emissions have been measured during

    open burning of electronic waste (e‐waste), which is carried out as a recycling activity in some

    developing countries, and also may occur during accidental fires in e‐waste recycling facilities for

    instance.

    Relatively large emissions of PBDD/Fs have been measured in connection to production facilities for

    BFRs and facilities that are using BFRs to treat products, although there are no such data available for

    Swedish facilities. Nevertheless, high PBDD/F levels have been measured in PBDE mixtures as well as

    in materials treated with PBDEs, both in Sweden and in other countries. These PBDD/Fs constitute a

    threat to human health and the environment as the materials are used, disposed of and recycled

    since the PBDD/Fs may be emitted during the whole life cycles of the materials. Not least the

    recycling may lead to large emissions of PBDD/Fs, and especially during informal e‐waste recycling

    activities. However, large emissions have also been measured in controlled recycling facilities, and in

    these cases the emissions seem to be connected to the dust released from the interior of the e‐waste

    during the dismantling processes. This may lead to extensive exposure of the recycling workers at

    least.

    As a result of the great number of sources of PBDD/Fs, these contaminants are nowadays more or

    less ubiquitous in the environment. PBDD/Fs have been found in air, soil, sediments, sewage water,

    sludge, various animal and plant species, food and feed, indoor dust and humans. In air, the PBDD/F

    levels are usually lower than the PCDD/F levels, but in some urban and industrial environments the

    reverse profile can be seen. The highest PBDD/F levels in air are found outside e‐waste recycling

    facilities and at informal e‐waste recycling sites. The levels are usually correlated with the PBDE

    levels and the profiles are dominated by PBDFs. In Sweden, the air levels reported from urban

    environments are usually lower than those reported from urban environments in Asia, but for rural

    sites the levels are more similar. In fact, the levels in urban environments in Sweden are not that

    different from the levels in Swedish rural environments.

    In soil the highest PBDD/F levels are generally found at informal e‐waste recycling sites as mentioned

    previously. However, similar levels have actually been found in connection to a Swedish recycling

    facility that had been subject to an accidental fire. Otherwise, soil levels are generally elevated in

    urban environments in comparison to rural and agricultural environments. Like for air, the PBDD/F

    levels are generally correlated with the PBDE levels, and the profile is dominated by PBDFs, indicating

    that the PBDD/Fs originate from PBDE treated materials. Lake sediments principally follow the same

    trend as soil, with higher levels in urban and PBDE exposed areas and with a dominance of PBDFs.

    However, marine sediments sometime show a different pattern. Hence, in shallow coastal waters

    with high biological productivity and sunshine penetration, the levels of PBDDs may sometimes be

    extremely high. This is because of natural formation of PBDDs in these environments.

    Sources and levels of PBDD/Fs in the Swedish environment

    4

    When it comes to biota, food and feed, the PBDD/F levels are generally higher in fatty samples, such

    as fatty fish, mussels, eggs, liver and carcass fat. However, the levels in fish and shellfish seem also to

    be highly influenced by the presence of local sources in their living habitat, with natural sources

    giving rise to the largest variations. Some fish and mussel populations along the Swedish coastline

    have thus been found to contain extremely high levels of PBDDs. However, local PBDE related

    sources may also give rise to elevated levels, which overall may result in mixed PBDD/F profiles in

    some marine fish populations. Apart from these locally influenced fish and mussels, the PBDD/F

    levels in marine species are generally lower than the PCDD/F levels. Still, the PBDD/Fs have been

    found to contribute significantly to the total dioxin‐like toxicity in these species, which is serious

    considering that some of them already contain close to acceptable levels of other dioxin‐like

    compounds.

    For indoor environments, PBDD/Fs have mainly been measured in dust. The levels vary considerably,

    which is believed to be connected to a varying presence of PBDE containing materials in different

    indoor environments. However, this correlation is not always easy to discern. Overall, somewhat

    higher PBDD/F levels have been found in dust from public buildings, such as hotels and offices, than

    in dust from residential houses. However, the highest PBDD/F levels reported for dust have been

    found in a residential house in USA. In this house the levels were even higher than those recorded for

    workshop floor dust at an e‐waste recycling site in China. Nevertheless, the PBDD/F levels are usually

    correlated with the PBDE levels which support the theory that they have the same sources. In

    addition, the PBDD/F profiles are usually dominated by PBDFs. In most cases the PBDD/F levels in

    dust are higher than the PCDD/F levels, and when it comes to the total dioxin‐like toxicity the

    PBDD/Fs contribute significantly. The levels measured in Swedish dust are approximately at the same

    levels as in other countries.

    In humans, PBDD/Fs have been measured in mother’s milk, adipose tissue and blood. In mother’s

    milk the levels are in the same range all over the world, even when including mothers from an

    e‐waste site in Vietnam and mothers from USA with much higher PBDE levels in their milk. This,

    together with the fact that the PBDF profiles in mother’s milk generally are different from those

    observed in dust, indicates that the uptake and metabolism of PBDD/Fs in humans are somewhat

    selective. However, overall the PBDD/F levels in mother’s milk are lower than the PCDD/F levels and

    their contribution to the total dioxin‐like toxicity seem to be fairly low. PBDD/Fs have also been

    measured in human adipose tissue from Sweden and Japan. The levels seem to be somewhat lower

    in Sweden than in Japan, but the PBDD/Fs were detected in all Swedish samples as well, verifying

    their widespread distribution. The PBDD/F profiles where generally similar to those found in the milk

    samples, supporting the theory of a selective uptake and metabolism. However, contribution of the

    PBDD/Fs to total dioxin‐like toxicity seems to be higher in the adipose tissue than in the milk

    samples. Finally, PBDD/Fs have been found in relatively high levels in blood from two fire fighters in

    San Francisco.

    The data summarized in this report suggest that most PBDD/Fs that we are exposed to, apart from

    the naturally produced PBDDs, originate from the BFR treated materials we have in our society, and

    particular those that are treated with PBDEs. A rough estimate, performed in the report, suggests

    that such materials could hide several tons of PBDD/Fs only in Sweden. Furthermore, we are adding

    some hundreds of kilos of new PBDD/Fs every year in BFR containing products we are importing. This

    mainly includes electrical and electronic equipment (EEE), vehicles and construction materials. At the

    Sources and levels of PBDD/Fs in the Swedish environment

    5

    same time BFR containing materials are constantly removed from the society as they reach their endof‐

    life stage. When this happens the materials are either recycled, destructed or put on landfill, with

    each process constituting a certain risk for further emissions.

    Today in Sweden, most of the BFR containing waste is incinerated, but some may also end up on

    landfills. This may for example be the case for the shredder light fraction (SLF) from the vehicle

    fragmentation process, since this fraction is somewhat complicated to incinerate. It is estimated that

    up to 0.5 tons of PBDD/Fs may end up on Swedish landfills every year, and that these landfills may

    hide several tons of PBDD/Fs in total. For the waste fraction that is incinerated in authorized facilities

    the destruction efficiency of the PBDD/Fs is relatively high, at least when considering the stack

    emissions and the levels in the fly ashes. However, when it comes to the bottom ashes the PBDD/F

    levels can still be relatively high, indicating that all PBDD/Fs in the original waste is not destroyed or

    alternatively that new PBDD/Fs are formed in the process. It is estimated that the bottom ashes

    produced in Swedish MSWIs every year contain almost 6 kg of PBDD/Fs.

    Besides all PBDD/Fs that are hidden in products, materials and waste in our society, there is an even

    larger amount of not‐yet‐formed PBDD/Fs in all BFRs (and particularly PBDEs) that are present in the

    same and similar products, materials and waste in the society. If all this material would be subject to

    some kind of incomplete combustion process, as a worst case scenario, it could potentially give rise

    to an additional 200 tons of PBDD/Fs that would be emitted. To eliminate this risk, these materials

    will have to be removed and subsequently destructed. However, in this context it should be noted

    that the risk for emission often will increase as the material is removed from its original placement

    and when it is being recycled and destructed.

    To minimize the emissions of PBDD/Fs from waste material a key factor would be the

    implementation of efficient and sensitive identification and separation technologies that are capable

    of separating BFR containing materials from non‐BFR‐containing materials, so that each fraction can

    be treated appropriately. There are several spectroscopic technologies available for this purpose, and

    also technologies based on differences in density and electrostatic properties. However, none of

    these technologies are alone capable of screening out the BFR containing materials, but need to be

    used in combinations. Still, a 100% separation will not be achieved, and usually around 5% will end

    up in the wrong fraction. As a consequence, recycled materials should never be used for sensitive

    applications, such as toys and household products, and when it comes to the BFR containing fraction,

    it should not be recycled at all. It could perhaps be used to make basic chemicals (like bromine) or

    fuel for the industry, but otherwise it should be destructed.

    Destruction of BFR containing materials may be accomplished in authorized incineration facilities.

    The mixing ration of the BFR materials in other wastes/fuels should however be kept low (<5%) in

    order to limit the amount of PBDD/F precursors and corrosive HBr in the combustion zone and the

    flue gases. The incinerators should also have highly developed flue gas cleaning systems and plans for

    how ashes (not least bottom ashes) should be handled. Other high temperature processes, such as

    cement kilns and metal smelter may also be used to destruct BFR containing materials provided that

    these have similar emission control systems as the authorized incinerators. If these demands are

    fulfilled, metals smelters are preferably used for the metal containing BFR waste, e.g. PC‐boards,

    since these facilities are capable of recovering the metals.

    Sources and levels of PBDD/Fs in the Swedish environment

    6

    As an alternative to a complete destruction of the BFR containing materials it may also be possible to

    extract the bromine or the intact BFRs from the materials, after which the materials can be recycled

    or treated as non‐BFR materials and the bromine reused in the industry. A couple of such

    technologies have been suggested and described for BFR containing plastics, but none have so far

    been applied in full‐scale.

    The very last option for BFR containing waste, as with other organic waste fractions, is landfilling.

    Normally it should not be used at all, but if it for some reason has to be chosen as an alternative it

    has to be done under certain controlled conditions to minimize leakage, emissions and exposure of

    humans and animals. The landfills also have to be secured from accidental fires and be able to

    maintain a high security even if the surrounding and the climate are changing. The short‐term risks

    mentioned above, e.g. risk for leakage and fire, also have to be considered when BFR containing

    materials are stored temporarily, while waiting for other treatments for instance. In such situations,

    it would perhaps also be wise to limit the amount of BFR containing materials/wastes that can be

    stored in the same area in order to minimize the damages caused if an accidental fire still would

    occur

  • 20.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Eriksson, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holm, Karin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sundborn, Marcus
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Berger, Urs
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Sakrapport Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota, 2013 2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The environmental contaminants examined in this report can be classified into four groups – trace metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants and perfluoroalkyl substances. Each of these contaminants has been examined in pike, perch and Arctic char from 32 lakes geographically spread from the north to the south of Sweden. The following summary examines overall trends, spatial and temporal, for the four groups.

    Fat Content, Age and Length

    Pike and perch displayed a decreasing trend in fat content at 50 % of the sites examined. An increasing trend in fat content could be seen for Arctic char from Lake Tjulträsk. The age of the perch sampled within the programme was somewhat lower in the most southern and south eastern parts of Sweden, whereas the length of the perch was homogenous in all lakes sampled.

    Trace Metals

    No general temporal trend could be observed for mercury in the freshwater environment. However, in all lakes and species, except Arctic char from Abiskojaure, these concentrations are above the suggested EU-target level of 20 ng/g wet weight.

    Lead is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length), supposedly due to the elimination of lead in gasoline. In all lakes, Pb concentration is below the suggested EU-target level of 1.0 ug/g wet weight. This result has to be interpreted carefully as the recalculation between levels of lead in whole-body and liver is based on only one study.

    Cadmium concentrations show no consistent trends over the monitored period. It is worth noting that despite several measures taken to reduce discharges of cadmium, the most recent concentrations in Arctic char and pike are similar to concentrations measured 30 years ago in the longer time series. In a majority of the lakes, Cd concentration in perch is above the suggested EU target level of 0.16 ug/g wet weight. This result has to be interpreted carefully as the recalculation between levels of cadmium in whole-body and liver is based on only one study.

    Nickel concentrations showed a general increasing trend in perch. Chromium concentrations showed a general decreasing trend in all matrices during the monitoring period,

    but this decrease is most probably caused by the change of method for chromium analysis in 2004.

    The concentrations of Zinc in perch liver are consistent in all lakes monitored. The concentrations are decreasing significantly at a majority of the perch sampling sites and in pike from Lake Storvindeln.

    No general temporal trend were observed for copper, arsenic, silver, aluminium, tin, and bismuth concentrations in fish liver during the monitoring period.

    22

    Chlorinated Compounds

    Generally, a decreasing trend was observed for all compounds (DDT’s, PCB’s, HCH’s, HCB and PCDD/PCDF) in all species examined (with a few exceptions).

    The chlorinated compounds generally show a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden than in the north.

    CB-153 concentration is below the suggested target level of 1.6 ug/g lipid weight in all species and areas, while the target level for CB-118 of 0.024 ug/g lipid weight is exceeded in perch from Lake Fysingen and Lake Krankesjön. For DDE the concentration is below the suggested target level of 0.005 ug/g wet weight for all species and areas. sHCH is below the suggested target level of 0.026 ug/g wet weight for all species and areas. HCB is below the suggested target level of 0.010 ug/g wet weight for all species and areas. TCDD-eqvivalents is below the suggested target level of 3.5 pg WHO05-TEQ/g wet weight for all species and areas.

    Brominated Flame Retardants

    No general linear trend is observed during the whole monitoring period for the BDEs. However the concentrations of BDEs in Lake Bolmen increased from the start of the monitoring period until the late 80s to the mid 90s and appear to have decreased since then. The lower brominated flame retardants (BDE-47, BDE-99 and BDE-100) peaked earlier than the higher (BDE-153 and BDE-154).

    In all areas, BDE-47 is above the suggested target level of 0.0085 ng/g wet weight for all species.

    The concentration of HBCDD is under LOQ in a majority of the freshwater samples.

    PFASs

    PFNA, PFDA, and PFUnDA all show significantly increasing concentrations in Arctic char liver from Lake Abiskojaure. PFDA, PFUnDA, PFDoDA, and PFTrDA show increasing trends in perch liver from Lake Skärgölen

    . A decreasing trend in PFOS is also indicated for perch in Lake Skärgölen for the last ten years.

    In about 40 % of the perch lakes, PFOS concentrations in liver are above the suggested target level for PFOS in

    whole fish (9.1 ng/g wet weight). This result has to be interpreted with caution since no recalculation for the results from the liver analysis has been made, especially since liver in most cases contains higher concentrations of PFASs than muscle tissue.

    Priority substances 2007 and 2010

    For four of the five priority substances - DEHP, HCBD, pentachlorobenzene, and organotin compounds – all or most values were below LOQ in the years examined. The chloroalkane SCCP did have values above LOQ, however, no consistent spatial variation was seen. The highest concentrations of SCCP (approximately 30 ng/g wet weight) were found in Lake Stor-Backsjön in Jämtland County and in Lake Fiolen in Kronobergs County. No statistical difference in concentration of SCCP between year 2007 and 2010 was found.

    Information about the lakes sampled within the programme can be seen in Appendix 1.

  • 21.
    Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Fång, Johan
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Vasileiou, Maria
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Berger, Urs
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holm, Karin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sundbom, Marcus
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Sakrapport Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota, 2014 2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme for freshwater biota. Each monitored contaminant has been examined in pike, perch and Arctic char from 32 lakes from the north to the south in Sweden.

    No general trend could be seen for mercury, and all samples, except Arctic char from Abiskojaure, were above the EU target level. Lead was generally decreasing. Nickel showed a general upward trend in perch. An increase, or indication of an increase, was seen for chromium during the last ten years. Zinc concentrations were decreasing in a majority of the perch samples and in pike from Lake Storvindeln. No general trend was observed for copper, arsenic, silver, aluminum, tin, bismuth, and cadmium.

    In general, downward trends were seen for; PCBs, HCHs, DDT, DDE and PCDD/Fs in all species (with a few exceptions). The chlorinated compounds generally show a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden. Most chlorinated compounds were below the suggested target levels.

    No general trend was seen during the monitoring period for PBDEs. Concentrations of PBDEs in Lake Bolmen increased from the 60s and peaked in the late 80s to mid-90s and have subsequently decreased. The concentration of HBCDD was under LOQ in a majority of the samples.

    A majority of the perfluorinated compounds showed an increase in concentration in perch, except PFOS and FOSA. Higher concentrations of perfluorinated compounds can in general be seen in the southern part of Sweden.

  • 22.
    Olsson, Mats
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    de Wit, Cynthia
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Dioxiner i Östersjöns fisk: ett hot mot svenskt fiske2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Livsmedelsverket har i två rapporter under 2000-talethävdat att halterna av dioxiner i fet Östersjöfisk minskaroch att svenskarnas intag av detta giftiga ämne minskatdrastiskt. Vi menar att slutsatserna i dessa rapporter baserarsig på undermåliga data, och att informationen ärvilseledande eller direkt felaktig. Tillförlitliga miljöövervakningsdatavisar att dioxinhalterna ligger kvar påsamma nivå sedan mitten av 1980-talet och dessutomsannolikt kommer att öka.Livsmedelsverkets långtgående och lugnande slutsatserfår stora konsekvenser för miljöarbetet, östersjöfisketoch alla konsumenter. Istället måste Livsmedelsverketgenom saklig och korrekt information påskynda och stödjaandra myndigheters arbete med att rensa upp i gamladeponier och pågående utsläpp

  • 23.
    Olsson, Mats
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    de Wit, Cynthia
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljögifter i biota2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I en nyligen genomförd studie tycks halterna dioxiner i strömming (muskel)ha mer än fördubblats i Bottenhavet sedan slutet av 1970-talet–början av 1980-talet. I förra årets nummer av Bottniska viken påtalade vi den allvarliga situationen för fisket i Östersjön, då koncentrationerna av dioxiner inte minskade i våra havsområden. Bottenhavets yrkesfiskare står således inför svåra problem.

  • 24.
    Roos, Anna
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Polychlorinated dioxins, furans and dl-PCBs in ringed seals (Pusa hispida botnica) from the Baltic Sea 1978-20142015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Blubber tissue samples from in total 40 juvenile ringed seals from the Baltic Sea collected between 1978 and 2014 were analyzed for "dioxins"; polychlorinated dibenzo-p-dioxins, dibenzofurans (PCDD/PCDF) and dioxin-like PCBs (dl-PCB). Thirty-eight of the seals were bycaught in fishing gear and two were shot by mistake, taken for grey seals.

    Concentrations of PCDDs, PCDFs and dl-PCBs have decreased over the study period in ringed seals with only a few exceptions. The decrease was primarily seen until year 2000 while the concentrations have been stable the last 15 years with a few exceptions. Two dioxins (1,2,3,4,6,7,8-HpCDD and OCDD) and one furan (1,2,3,7,8-PeCDF) demonstrate increased levels the last 15 year of the study period while one furan decreases (1,2,3,7,8,9-HxCDF). OCDD demonstrates the highest increase rate with 15 % yearly increase the last 15 years.

    Concerning the dioxin-like PCBs, the four non-ortho, dl-PCBs demonstrate no trend the last 15 years. Four of the mono-ortho dl-PCBs continue to decrease until 2014 while the other four mono-ortho congeners show no statistically significant trends the last 15 years.

    It should however be stated that a limited number of seals have been analyzed with an average of one seal/year and more analyses are demanded in order to achieve more significant time trend results.

    Ringed seals show a low increase in population, approximately half of what is natural and reproductive impairment is still noted among ringed seals. If this has a connection to the concentrations of PCDD/F and dl-PCBs cannot be ruled out.

  • 25.
    Sundkvist, Anneli
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Organofosfatestrar i humanmjölk och fisk från svenska sjöar och kustnära områden: Ett screeningprojekt från Naturvårdsverket2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Användningen av fosforbaserade flamskyddsmedel och mjukgörare av typen organofosfatestrar (OP) ökar i samhället. Halter och fördelningsmönster av 11 st OP, varav en del har visat sig vara giftiga för bl.a. vattenlevande organismer, har kartlagts i bröstmjölk samt i fisk och musslor från svenska sjöar och kustområden. En del av miljöproverna samlades in i närheten av potentiella källor till OP men de flesta samlades in från bakgrundslokaler. Tris-2-kloro-iso-propylfosfat (TCPP) och trifenylfosfat dominerade i biota medan TCPP och tributylfosfat dominerade i mjölkproven. Koncentrationer och fördelningsmönster av OP var mycket likartade i biota från bakgrundslokaler, vilket tyder på att OP spridits från diffusa källor. Däremot märktes tydliga skillnader i både halter och fördelning av OP i proven som tagits nära källor. Fisk från Märstaån, som får dagvatten från Arlanda flygplats, uppvisade höga halter av OP som ingår i hydrauloljor för flygplan. Fisk provtagen nedströms reningsverk hade betydligt högre halter än fisk från bakgrundslokaler av tris(2-butoxyetyl)fosfat (TBEP), en av de mest vanligt förekommande OP i utgående vatten från reningsverk. Likaså återfanns den klorerade OP tris(1,3-dikloro-2-propyl)fosfat endast i fiskarna som provtagits nedströms reningsverk. Inga distinkta skillnader kunde upptäckas i halter och fördelning av OP i mjölk från kvinnor som bor i olika städer. Däremot var halten av TBEP högre i mjölk insamlad för tio år sedan jämfört med nyligen insamlad mjölk. När det gäller humanexponering för OP verkar exponering via fisk och, för spädbarn, bröst-mjölk vara av liten betydelse jämfört med andra potentiella exponeringsvägar som t.ex luft och damm.

  • 26.
    Tesfalidet, Solomon
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Screening of organotin compounds in the Swedish Environment2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De ekotoxikologiska effekterna av organotennföreningar (OTC), i huvudsak tributyltenn (TBT) och trifenyltenn (TBT) men också deras mono- och di-substituerade dealkyleringsprodukter är väl dokumenterade. Idag är utsläpp av TBT från skeppsbåttenfärgerna känt för att vara en fara för marina miljöer och användandet har förbjudits i många länder, inklusive Sverige. En rad olika analysmetoder har använts för att utvärdera hur föreningarna är fördelade i miljön, samt för att kontrollera om utsläpp fortfarande förekommer efter införandet av restriktioner. Gaskromatografi kopplad till ”Inductively Coupled Plasma Mass Spectrometry” GC-ICP-MS är en av de kraftfullaste analysteknikerna som finns idag. Tidigare studier om miljöefekter av tennbaserade skeppsbotten-färger har visat att det finns ansenliga mängder av framförallt tributylten, i blåmussla och sediment, i svensk miljö. I den här studien har vi använt GC-ICP-MS för att undersöka förekomsten av både fenyltenn och butyltenn föreningar. En metod baserad på species-specifik isotoputspäddning (SSID-GC-ICP-MS) har utvecklats genom att använda isotop anrikade organoten föreningar som vi syntetiserade från anrikade 116Sn och 124Sn tenn metaller. Biologiska prover (blåmussla, strömming lax och snäckor), sediment, slam, vatten från reningsverk (både utgående och inkommande vatten) och småbåtshamnar, har tagits från olika delar i landet och analyserats. Koncentration av organotennföreningar i de prover som analyserades var generellt sett lägre än det som rapporterades 1987. Koncentrationen av, till exempel, TBT i vattenproverna från Fiskebäckskilsvik är mycket lägre nu (0.1-0.6 ng Sn/L) jämfört med det som rapporterades 1987 (260-410 ng Sn/L). Haltminskningen av organotennföreningar i mussel proverna, tagna från samma plats, var också avsevärt. TBT koncentrationen ligger mellan 17 och 364 ng Sn/g mot det som raporterades 1987 (1000-18000 ng Sn/g ). Högre halter av organotennföreningar har vi funnit i månadsslam från vattenreningsanläggningen i Loudden (Stockholm) där monobutyltenn (MBT), dibutyltenn (DBT) och TBT koncentrationerna bestämdes vara 39, 692, respektive 32 ng Sn/g. Halterna av organotennföreningarna i sediment varierade med sedimentdepositionsdjupet och de högsta halterna av till exempel TBT påträffades mellan sedimentsnittarna 1-3 cm och 39-50 cm. Literaturstudie över relevanta artiklar har genomförts. Mer än 140 referenser har samlats och förts in i ett referensprogram (Idealist) och de är presenterade i en separat data fil.

  • 27.
    Tysklind, Mats
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Dioxiner: vår tids största miljöhot2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bland det stora antalet kemikalier som dagenssamhälle avsiktligt eller oavsiktligt produceraråterfinns grupper av klorerade organiskamiljögifter. Dessa har beskrivits som en av vårtids större miljöhot med effekter på bl.a.reproduktion och immunsystem. Dioxiner ärkanske de mest undersökta av dessa ämnen,men trots detta saknas mycket kunskap omdioxiner och liknande ämnens kemiska ochbiologiska egenskaper.

1 - 27 of 27
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf