Publications
Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 67
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ankarberg, Emma
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lignell, Sanna
    Glynn, Anders
    Darnerud, Per Ola
    Aune, Marie
    Barregård, Lars
    Bergdahl, Ingvar
    Regionala skillnader i intag av persistenta organiska miljögifter hos förstföderskor i Uppsala, Göteborg och Lycksele2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under perioden 2000-2006 samlades bröstmjölk in från förstföderskor i Uppsala, Göteborg, Lund och Lycksele. Syftet med studien var att undersöka om det finns några regionala skillnader i halter av polyklorerade bifenyler (PCBer), klorerade pesticider (hexaklorbensen (HCB), ß-hexaklorocyklohexan (ß-HCH), oxyklordan, trans-nonaklor, DDT och DDT-metaboliter) och bromerade flamskyddsmedel (polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekan (HBCD)) i bröstmjölk. Resultaten visade att vissa signifikanta regionala skillnader i halter av de studerade substanserna förelåg. Skillnaderna var dock små, och inga säkra slutsatser om orsaker till skillnaderna kunde dras. Vissa regionala skillnader i halter av organiska miljögifter i livsmedel har också observerats. I en matkorgsstudie utförd 1999 (Darnerud et al. 2006) köptes livsmedel in i fyra olika städer i Sverige (Malmö, Göteborg, Uppsala och Sundsvall), och högre halter av ΣPCB, ΣDDT och ΣPBDE kunde ses i livsmedel från de södra delarna av Sverige i jämförelse med de norra. Denna tendens till nord-sydlig gradient observerades också i en senare matkorgsstudie som utfördes i samma städer 2005 (Ankarberg et al. 2006). Även den omfattande fiskundersökning som utfördes vid Livsmedelsverket 2000-2003 visade på regionala skillnader i halter i vissa fiskarter (NFA 2003). Studien som redovisas i denna rapport syftar till att genom intagsberäkningar undersöka om det finns regionala skillnader i exponering för organiska miljögifter (dioxiner, dioxinlika PCBer, PCB 153 och p,p´-DDE) från mat. Intagsberäkningarna grundas på en kostenkät, ifylld av mödrarna vid bröstmjölksinsamlingen, med frågor gällande konsumtionen av kött, fågel, fisk, mjölkprodukter, vegetabiliskt fett och ägg under året före graviditeten. Haltdata för de studerade substanserna i olika livsmedel hämtades från undersökningar och kontrollprogram vid Livsmedelsverket. De regionala jämförelser som gjordes inkluderade Uppsala, Göteborg och Lycksele. Den kostenkät som användes i Lund skiljde sig åt från de som användes i Uppsala, Göteborg och Lycksele. Resultaten från Lund kunde därför inte användas i denna undersökning. Trots vissa skillnader i konsumtionsmönster mellan de olika regionerna kunde inte några skillnader i intag av miljögifterna påvisas. Det beräknade medianintaget av dioxiner och dioxinlika PCBer varierade mellan 0,9 och 1,2 pg WHO-TEQ/kg kroppsvikt/dag, mellan 1,3 och 1,9 ng/kg kroppsvikt/dag för PCB 153 och mellan 2,5 och 3,5 ng/kg kroppsvikt/dag för 2 p,p´-DDE. Fisk och skaldjur bidrog till den största delen av intaget av WHO-TEQ (52-61 %). Enligt beräkningarna hade 14 % av kvinnorna intagsnivåer som överskred EU’s tolerabla veckointag för dioxiner och dioxinlika PCBer (14 pg WHO-TEQ/kg kroppsvikt/vecka). Livsmedelsverkets konsumtionsråd gällande fet fisk från Östersjön överskreds av 4 % av kvinnorna, och samtliga av dessa åtta individer fanns med bland dem som överskred TWI. Högexponerade individer karaktäriserades generellt av hög konsumtion av fisk och mjölkprodukter. Det finns inte någon tolerabel intagsnivå framtagen för icke dioxinlika PCBer (t.ex. PCB 153), så för dessa var det inte möjligt att göra några jämförelser. Ingen kvinna i studien överskred JECFA’s tolerabla dagliga intagsnivå för DDT-föreningar (10 μg/kg kroppsvikt/dag). En osäkerhet i de beräknade intagsnivåerna är att det är mycket svårt att minnas och korrekt ange sin konsumtion av olika livsmedel under ett år tillbaka. Dessutom är det troligt att konsumtionen av lax från Östersjön är överskattad eftersom det är mycket ovanligt med sådan fisk i butik. De haltdata som använts i beräkningarna är medel- och medianhalter som kommer från olika analysprojekt vid Livsmedelsverket. Dessa halter kan skilja sig åt från de verkliga nivåerna i de livsmedel som kvinnorna konsumerat. Dessutom användes samma haltdata för samtliga kvinnor, och hänsyn togs alltså inte till eventuella regionala skillnader i livsmedelshalter. Trots dessa osäkerheter tyder resultaten på att svenska förstföderskor från olika delar av landet har exponerats för liknande nivåer av de studerade föreningarna. En korrelationsanalys kunde inte påvisa några samband mellan de beräknade intagen av PCB 153 och p,p´-DDE och nivåerna av dessa substanser i bröstmjölk. Detta beror sannolikt till viss del på att bröstmjölkshalterna av persistenta organiska miljögifter speglar den totala exponeringen under livstiden, och inte bara exponeringen under det senaste året.

  • 2.
    Ask, Karolin
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Petersson-Grawé, Kierstin
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Vahter, Marie
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Palm, Brita
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Berglund, Marika
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Kvicksilverexponering hos kvinnor med högt fiskintag2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den övergripande målsättningen med den hälsorelaterade miljöövervakningen (HÄMI) är att följa exponering för miljöföroreningar över tid, speciellt hos känsliga och riskutsatta grupper, och att så långt som möjligt identifiera de huvudsakliga exponeringskällorna för att möjliggöra en effektiv exponeringsreduktion. Det specifika syftet med föreliggande projekt var att belägga exponeringsnivåer för kvicksilver, framförallt metylk vicksilver (MeHg), hos kvinnor i barnafödande ålder med hög fiskkonsumtion. De utgör en potentiell riskgrupp i den allmänna befolkningen eftersom fostret är speciellt känsligt för MeHg. Kvicksilverhalter i blod och hår utvärderas i relation till fiskintag (sort och mängd). Tidigare undersökningar inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har påvisat stor variation i exponeringen för MeHg även bland kvinnor med måttlig fiskkonsumtion. Genom denna studie och upprepade undersökningar kan eventuella förändringar i exponering över tid detekteras. Resultaten från studien jämförs med resultat från tidigare projekt inom HÄMI och andra svenska studier. På lång sikt är förhoppningen att exponeringen sjunker till en nivå som medför att kostrekommendationerna för fiskintag kan tas bort. Detta är i linje med det nationella miljömålet ”giftfri miljö” som regering och riksdag beslutat om. Föreliggande undersökning har utförts i samarbete mellan Institutet för Miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet och Livsmedelsverket på uppdrag av Naturvårdsverket.

  • 3.
    Ask, Karolin
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Petersson-Grawé, Kierstin
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Vahter, Marie
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Palm, Brita
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Berglund, Marika
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Kvicksilverexponering hos kvinnor med högt fiskintag2002Report (Other academic)
  • 4.
    Aune, Marie
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Barregård, Lars
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Claesson, Annika
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Organiska miljögifter i bröstmjölk från Göteborg 20012002Report (Other academic)
  • 5.
    Aune, Marie
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Isaksson, Martin
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Larsson, Lotta
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Nilsson, Ingrid
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Matkorgsstudien 2010 – analys av persistenta organiska ämnen i svenska matkorgsprover2012Report (Other academic)
  • 6.
    Berglund, Marika
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Ask, Karolin
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Palm, Britta
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Petersson-Grawé, Kierstin
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Björs, Ulla
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Vahter, Marie
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Undersökning av kvicksilverexponering hos gravida kvinnor i Uppsala län2001Report (Other academic)
  • 7.
    Berglund, Marika
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet.
    Holmström, Katrin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Ask, Karolin
    Executive, Universitet, Karolinska institutet.
    Petersson-Grawé, Kierstin
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Pickova, Jana
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Järnberg, Ulf
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Exponering för perfluorkarboner hos kvinnor med högt fiskintag2004Report (Other academic)
  • 8.
    Bjermo, Helena
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Ax, Erika
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lindroos, Anna Karin
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Miljöföroreningar i blod och urin och kopplingar till rapporterat matintag i Riksmaten 2010-11 – resultatsammanställning: (Samrapporterat med "Analys av PCB och bromerade flamskyddsmedel i prover insamlade i anslutning till kostenkäten")2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Riksmaten 2010-11 är en nationell matvaneundersökning genomförd av Livsmedelsverket mellan maj 2010 och maj 2011. Fem tusen svenskar ombads delta i en fyra dagars kostregistrering samt att fylla i en enkät. En undergrupp på cirka 1000 personer tillfrågades även om att lämna blod och urinprov för undersökning av nutritionsstatus och miljöföroreningar, och av dessa valde 300 individer att delta i biomonitoreringen. Analyser av miljöföroreningar genomfördes under 2011-2012. Exponeringsnivåer för samtliga miljöföroreningar har sammanställts och redovisas i denna rapport. Utöver detta har även samband mellan nivåer av miljöföroreningarna och kost- och livsstilsfaktorer, socioekonomiska variabler och boendemiljö undersökts. Resultaten från de analyserna sammanfattas här kort och redovisas i helhet som separata vetenskapliga publikationer.

  • 9.
    Bjerselius, Rickard
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Törnkvist, Anna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Larsson, Lotta
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Persistenta organiska miljöföroreningar i fisk från Östersjöregionen 2000-20022004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Polychlorinated biphenyls (PCBs), polychlorinated dibenzo-p-dioxins and dibenzofurans (PCDD/DFs) are still an environmental problem in Sweden, although the use and production of PCBs have been banned for decades and the release of PCDD/DFs have decreased significantly. In general, the concentrations in food have declined since the 1970s. However, in fish from some parts of the Baltic Sea, the decline of PCBs and PCDD/DFs appears to have ceased in the 1990s (Bignert, 2002). For risk assessment purposes, the Swedish National Food Administration has conducted a fish survey 2000-2002 of levels of selected persistent organic pollutants (POPs), PCBs, PCDD/DFs and persistent pesticides, in fish from the Baltic Sea region. Also polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) and hexabromocyclododecane (HBCD), ubiquitously used flame retardants, have been added to this list because of results suggesting the PBDE group as candidate for a new environmental hazard. The aim is to get relevant data to be used in the continuous evaluation of the dietary recommendations and to follow changes in the levels of these environmental contaminants in fish. The ambition is to use the data as a basis for intake estimations for human body burdens and compare with internationally established tolerable weekly intakes (TWI). In addition, in November 2001, the European Commission (EC) published legislation aimed at achieving a reduction in human exposure to PCDD/DFs and PCBs (Council Regulation 2375/01/EC). One of the strategies to reduce the human exposure for PCDD/DFs and dioxin-like PCBs has been to set maximum levels for PCDD/DFs in foodstuffs. Sweden and Finland currently have a derogation from the Council regulation that allows national marketing of fish that exceed the maximum level for PCDD/DF. The legislation came into force from 1 July 2002. The Council Regulation also carries with it an obligation for Member States to monitor the levels of dioxin-like PCBs and PCDD/DFs in foodstuffs and to report the levels to the EC. These data will ultimately be used to both review the maximum limits and measure the effectiveness of the reduction strategy and set new maximum limits. For example, during 2004 the Commission is planning to set maximum levels for dioxin-like PCBs based on reported background levels from the member states. The following report includes results from parts of the sampling carried out in the Baltic Sea area in 2000-2002. Only results of PCBs, persistent pesticides, PBDEs and HBCD are reported here. The corresponding PCDD/DF levels are reported on www.slv.se in three interim reports.

  • 10.
    Concha, Gabriela
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Petersson Grawé, Kierstin
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Svensk intagsberäkning av dioxiner (PCDD/PCDF), dioxinlika PCBer och metylkvicksilver för barn baserad på aktuella analysdata samt kostundersökningen 20032006Report (Other academic)
  • 11.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Organiska miljögifter i bröstmjölk från Uppsala, 2000-20012001Report (Other academic)
  • 12.
    Darnerud, Per Ola
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Atuma, Samuel
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Becker, Wulf
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Petersson-Grawé, Kierstin
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Wicklund-Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Organiska miljökontaminanter i svenska livsmedel2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Livsmedelsverket har som en viktig uppgift att uppskatta den hälsorisk som olika främmande ämnen i livsmedel kan utgöra. Vid detta arbete är det nödvändigt att utföra beräkningar av intaget av dessa ämnen via födan, s.k. intagsberäkningar. När det gäller organiska halogenerade ämnen är svenska intagsberäkningar i många fall bristfälliga då analysdata för livsmedel antingen är gamla, eller saknas helt. Det är därför av stor vikt att förbättra underlaget och basera de nya intagsstudierna på aktuella halt- och konsumtionsdata. Med hjälp av medel från Naturvårdsverkets Miljöövervakningsenhet har nya analyser av i första hand animaliska livsmedel utförts avseende på följande organiska miljökontaminanter (POP): PCDD/DF (17 kongener), PCB (23 kongener, varav 9 dioxinlika), PBDE (5 kongener), DDT (4 kongener), HCB, HCH (3 kongener) och komponenter i teknisk klordan (4 kongener). Nya konsumtionsdata har tagits fram i Livsmedelsverkets och SCB:s stora undersökning Riksmaten 1997-98 (Becker 1999), där speciellt fiskkonsumtionen har fått ett utökat utrymme. Halt- och intagsdata har därefter sammanställts och dessa redovisas i rapporten. Observera att intagsberäkningarna i rapporten är utförda enligt Matkorgsmetoden (se nedan), förutom i fråga om dioxiner, då intaget beräknades både från Matkorgsdata och från halter i enskilda livsmedel.

  • 13.
    Darnerud, Per Ola
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Atuma, Samuel
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Becker, Wulf
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Petersson-Grawé, Kierstin
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Wicklund-Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Sakrapport Miljöövervakningen:Organiska miljökontaminanter i svenska livsmedel2000Report (Other academic)
  • 14.
    Darnerud, Per Ola
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Björklund, Justina
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    de Wit, Cynthia
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    PBDE, HBCD och PCB i inomhusdamm och i bröstmjölk från förstföderskor i Uppsala 20082010Report (Other academic)
  • 15.
    Darnerud, Per Ola
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Covaci, Adrian
    University of Antwerp.
    Malarvannan, Govindan
    University of Antwerp.
    Poma, Giulia
    University of Antwerp.
    Phosphorous flame retardants in Swedish market basket food samples, and estimation of per capita intake2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Analyser av åtta fosforinnehållande flamskyddsmedel (PFRs) har utförts i matkorgsprover från den senaste matkorgsundersökningen (Matkorgen 2015). De ämnen som analyseras är (i förkortning) TEHP, TNBP, TCEP, TBOEP, TPHP, EHDPHP, TDCIPP samt TCIPP. De undersökta matkorgsproverna kommer från studier där matkassar från vanliga livsmedelskedjor i Sverige tas in för analys, och där de insamlade livsmedlen analyseras gruppvis (ex kött, fisk, mejeriprodukter, spannmål) för en mängd näringsämnen men även toxiska ämnen. Med hjälp av försäljningsstatistik kan konsumtionen av olika livsmedelsgrupper beräknas, och tillsammans med haltdata kan per capita-intaget för dessa ämnen tas fram. Det är första gången som matkorgsprover analyseras för förekomst av PFRs.

    Mätbara halter av ett flertal av undersökta PFRs kunde analyseras i proverna från de tretton olika livsmedelsgrupperna, och högst halter återfanns generellt i prover från cerealier, bakverk, fetter/oljor , vegetabilier, samt socker och sötsaker. Högst halter i livsmedel, och även det beräknade högsta per capita-intaget (49 ng/kg kroppsvikt/dag), observerades för EHDPHP (etylhexyldifenylfosfat). För fyra PFRs (TCEP, TPHP, TDCIPP och TCIPP) låg per capita-intaget på 6-12 ng/kg kroppsvikt/dag, medan inga beräkningar gjordes för de tre återstående pga att flertalet haltdata <LOQ. I jämförelse med hälsobaserade referensvärden, ligger de beräknade per capita-intagen lägre med en faktor mer än 2 000. Fastän denna undersökning visar en stor marginal mellan beräknat intag och nivåer där skadliga effekter kan förekomma i experimentella modeller, vet vi fortfarande litet om det totala intaget då inhalation och nedsväljning av damm kan vara de största exponeringsvägarna

  • 16.
    Darnerud, Per Ola
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Covaci, Adrian
    University of Antwerp, Belgium.
    Malarvannan, Govindan
    University of Antwerp, Belgium.
    Poma, Giulia
    University of Antwerp, Belgium.
    Phosphorous flame retardants in Swedish market basket food samples, and estimation of per capita intake2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Analyser av åtta fosforinnehållande flamskyddsmedel (PFRs) har utförts i matkorgsprover från den senaste matkorgsundersökningen (Matkorgen 2015). De ämnen som analyseras är (i förkortning) TEHP, TNBP, TCEP, TBOEP, TPHP, EHDPHP, TDCIPP samt TCIPP. De undersökta matkorgsproverna kommer från studier där matkassar från vanliga livsmedelskedjor i Sverige tas in för analys, och där de insamlade livsmedlen analyseras gruppvis (ex kött, fisk, mejeriprodukter, spannmål) för en mängd näringsämnen men även toxiska ämnen. Med hjälp av försäljningsstatistik kan konsumtionen av olika livsmedelsgrupper beräknas, och tillsammans med haltdata kan per capita-intaget för dessa ämnen tas fram. Det är första gången som matkorgsprover analyseras för förekomst av PFRs.

    Mätbara halter av ett flertal av undersökta PFRs kunde analyseras i proverna från de tretton olika livsmedelsgrupperna, och högst halter återfanns generellt i prover från cerealier, bakverk, fetter/oljor , vegetabilier, samt socker och sötsaker. Högst halter i livsmedel, och även det beräknade högsta per capita-intaget (49 ng/kg kroppsvikt/dag), observerades för EHDPHP (etylhexyldifenylfosfat). För fyra PFRs (TCEP, TPHP, TDCIPP och TCIPP) låg per capita-intaget på 6-12 ng/kg kroppsvikt/dag, medan inga beräkningar gjordes för de tre återstående pga att flertalet haltdata <LOQ. I jämförelse med hälsobaserade referensvärden, ligger de beräknade per capita-intagen lägre med en faktor mer än 2 000. Fastän denna undersökning visar en stor marginal mellan beräknat intag och nivåer där skadliga effekter kan förekomma i experimentella modeller, vet vi fortfarande litet om det totala intaget då inhalation och nedsväljning av damm kan vara de största exponeringsvägarna.

  • 17.
    Enghardt Barbieri, Heléne
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Nälsén, Cecilia
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Sand, Salomon
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Berglund, Marika
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Littorin, Margareta
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Provinsamling i anslutning till Riksmaten pilot 2008 – slutrapport2008Report (Other academic)
  • 18.
    Eriksson, Sanna
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Bjerselius, Rickard
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Syntetiska myskföreningar i bröstmjölk och fisk2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syntetiska myskföreningar förekommer i bl.a. parfym, tvål, tvättmedel, och kosmetika som substitut för den dyra naturliga mysken. De vanligaste syntetiska myskföreningarna tillhör grupperna nitromyskföreningar (t.ex. myskxylen (MX) och myskketon (MK)) och polycykliska myskföreningar (t.ex. HHCB och AHTN). Livsmedelsverket har sedan 1996 kontinuerligt samlat in bröstmjölk och blod från förstföderskor i Uppsalaområdet för att undersöka halter av miljökontaminanter. 44 bröstmjölksprover och 15 blodprover (serum) från dessa insamlingar (1996-2001) har analyserats med avseende på nitromyskföreningar (MX och MK) och polycykliska myskföreningar (främst HHCB och AHTN). Dessutom har fisk från Östersjön och andra svenska vattendrag, insamlade 1996-2001, analyserats. Resultaten visar att MX, MK, AHTN och HHCB förekommer i bröstmjölk från svenska mödrar. Medelhalterna var 21,8 (MX), 12,4 (MK), 125 (HHCB) respektive 23,8 (AHTN) μg/kg mjölkfett. Myskhalterna i serumproverna var låga. Inget samband mellan myskhalter i bröstmjölk och parametrarna ålder, BMI eller viktnedgång efter förlossning observerades. Däremot kunde en negativ tidstrend påvisas, d.v.s. halterna HHCB, AHTN och MX har sjunkit från 1998 till 2001. Antalet analyserade prover är dock litet, och för att kunna bekräfta den nedåtgående trenden krävs ytterligare analyser. Förstföderskor som deltog i bröstmjölksinsamlingen under 2000-2001 (N=23) svarade på frågor om användning av parfymerade produkter (parfym, deodorant, hudkräm, tvättmedel, handdiskmedel). Kvinnor med regelbunden användning av parfym hade högre halter HHCB i bröstmjölken än kvinnor med liten parfymanvändning. Kvinnor som använde parfymerad deodorant eller parfymerat tvättmedel hade högre halter AHTN i bröstmjölken än kvinnor som inte använde dessa produkter. P.g.a. det begränsade underlaget är resultaten osäkra, men ett samband mellan användning av parfymerade produkter och myskhalt i bröstmjölk kan inte uteslutas. En intagsberäkning visar att intaget av HHCB, AHTN, MX och MK hos spädbarn via bröstmjölk motsvarar 0,12-1,3 % av föreslagna PTDI-värden (provisional tolerable daily intake). Beaktas bör dock att variationen i halt mellan kvinnor är stor och att spädbarns exponeringen från andra källor, t.ex. parfymerade blöjor, tvättlappar och salvor, är okänd. Dessutom baseras de PTDI-värden som använts på en bristfällig toxikologisk dokumentation. Det begränsade antal analyser som gjorts av fiskprover tyder på att fisk från Östersjön och andra svenska vattendrag innehåller förhållandevis låga halter syntetiska myskföreningar. Resultaten bekräftar tidigare studier som tyder på att vatten från reningsverk är en källa till kontamination av miljön med syntetiska myskföreningar. Även fisk från vatten som anses vara relativt oförorenade, utan direkta utsläpp från industrier eller reningsverk, innehöll detekterbara halter av syntetiska myskföreningar. En intagsberäkning visar att även för storkonsumenter av fisk är marginalerna mellan exponering och föreslagna PTDI-värden stora.

  • 19.
    Glynn, Anders
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Ankarberg, Emma
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Tidstrend 1996-2006: Polyklorerade dibenzo-p-dioxiner (PCDD) och dibenzofuraner (PCDF), polyklorerade bifenyler (PCBer), klorerade bekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel i modersmjölk från förstföderskor i Uppsala.: Sakrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning: 2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under perioden 1996 till 2006 har Livsmedelsverket samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala län. Ett av syftena med studierna är att undersöka hur halterna av vissa persistenta organiska miljögifter (POP) förändras med tiden. I denna rapport utvärderas eventuella tidstrender för polyklorerade dibensodioxiner (PCDD), polyklorerade dibensofuraner (PCDF), polyklorerade bifenyler (PCB), hexaklorbensen, beta-hexaklorcyklohexan,

    trans-nonaklor, oxyklordan, samt polybromerade difenyletrar (PBDE).

    Resultaten visar att halterna av PCBer, PCDD, PCDF och klorerade pesticider i modersmjölk har minskat med i medeltal 3-10 % per år under tidsperioden 1996 till 2006. Halterna minskar långsammast för vissa PCB kongener (CB 28, CB 105 and CB 169), medan minskningen är snabbast för DDT och β−hexaklorcyklohexan.

    Inga generella trender observerades beträffande PBDEer i modersmjölk. Halterna av BDE 47 och BDE 99 har långsamt sjunkit (5 % och 7 % per år), medan halterna av BDE 153 har ökat med i medeltal 4 % per år under tio-års perioden. En långsamt nedåtgående trend av summaPBDE koncentrationer (BDE 47, BDE 99, BDE 100 och BDE 153) observerades. Denna nedåtgående trend är dock osäker eftersom den tid det beräknas ta för halterna att halveras är mer än dubbelt så lång som den tid studien sträcker sig över.

    Halterna

    av CB 52, CB 101, CB 114, CB 157, CB 77, CB 81, α-HCH, γ-HCH,

    p,p'-DDD, o,p'-DDE, o,p'-DDT, BDE 28, BDE 66, BDE 154, BDE 138, BDE 183 och HBCD var under kvantifieringsgränsen i över 50% av proverna och för dessa föreningar kunde tidstrender inte studeras.

     

  • 20.
    Glynn, Anders
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Nilsson, Ingrid
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Ankarberg, Emma
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Nordlander, Ingrid
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Minskande nivåer av PCB, PCB och p,p´-DDE i fett från nötboskap och svin i Sverige 1991-20042005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka om halterna av polyklorerade bifenyler (PCB kongen CB 153), hexaklorbensen (HCB) och p,p´-DDE i fett från nötboskap och svin i svensk livsmedelsproduktion förändrats under perioden 1991-2004. Eventuella skillnader i halter mellan olika regioner i Sverige studerades också. Data erhölls från Livsmedelsverkets ordinarie kontrollprogram för kontaminanter i nöt och svin. Multipel regressionsanalys användes för att studera tidstrender, regionala skillnader, könsskillnader och åldersskillnader i halter. Analysen visade att halterna av miljöföroreningarna i nötfett minskade med ca. 6-8% per år, medan halterna i svinfett minskade med 10-12% per år. Sjunkande trender påvisades i praktiskt taget alla de 6 svenska regioner som studerades. Halterna av CB 153 och p,p´-DDE i nöt och svin var klart lägre i norr än i söder. För HCB i nötfett erhölls inga markanta regionala skillnader. Bland nötkreaturen var halterna lägre hos mjölkkor än hos köttdjur (både kvigor och tjurkalvar/tjurar). Halterna minskade också med åldern hos mjölkkor men inte hos köttdjur. Bland svinen antyddes lägre halter av CB 153 och p,p´-DDE hos kastrerade hanar än bland suggor och galtar, men vi fann inga samband mellan svinens ålder och nivåer av miljöföroreningarna. Mot slutet av studieperioden låg en stor del av analysresultaten under kvantifieringsgränsen för analysmetoden (0,5-1 μg/kg fett). Om fortsatta tidstrendsstudier ska vara möjliga måste kvantifieringsgränsen för metoden sänkas. De sjunkande halterna av PCB, HCB och p,p´-DDE som obserververades i livsmedelsproducerande nötkreatur och svin är troligen en följd av tidigare åtgärder för att minska miljöbelastningen av dessa föroreningar. Resultaten antyder också att en lägre miljöbelastning av norra Sverige avspeglas som lägre halter i köttproduktionen och troligen också i mjölkproduktionen (studien inkluderade också mjölkkor).

  • 21.
    Glynn, Anders
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Benskin, Jon
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Gyllenhammar, Irina
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Sandblom, Oskar
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Temporal trends of perfluoroalkyl substances (PFAS) in individual serum samples from first-time mothers in Uppsala 1996-20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). Poly- och perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en sådan substansgrupp. I vårt projekt undersöks hur exponering för PFAS har förändrats sedan stora förändringar i produktion av kemikalierna skedde runt millennieskiftet. I följande rapport redovisas tidstrenderna av perfluorerade alkylsyror (PFAA) och perfluoroktansulfonamid (FOSA) i blodserum insamlade 3 veckor efter förlossningen 1996-2016, baserat på kemisk analys av enskilda prover från deltagarna. PFBS, PFHxS, PFNA, PFDA, PFUnDA och PFTrDA ökade under studieperioden, med en uppskattad fördubblingstid på mellan 12 och 32 år. Efter justering för faktorer som kan tänkas påverka trenderna ökade fördubblingstiden för PFHxS från 16 år till 24 år. Den ökande trenden av PFBS och PFHxS beror med stor sannolikhet på den förorening av dricksvatten i Uppsala stad som pågått under lång tid. En uppdelning av deltagarna efter hur länge de bott i Uppsala stad resulterade i kortare fördubblingstider för de som bott i Uppsala de senaste åren jämfört med de som inte bott i staden. De kvinnor som bott i Uppsala hade också 40 % högre halter av PFHxS. PFOS, PFHpA och PFOA sjönk med justerade halveringstider på mellan 8 till 24 år under studieperioden. Resultaten visar att utfasning av PFOS och PFOA har resulterat i minskande exponering i befolkningen. Kvinnor med högst utbildning (mer än 3 år efter gymnasiet) hade 10-60 % högre PFAA-halter än kvinnor med lägst utbildning (gymnasieskola). Störst skillnad observerades för PFBS och PFHxS som till viss del sannolikt beror på att kvinnor med högst utbildning i högre grad bott i Uppsala stad än kvinnor med lägst utbildning och därigenom fått högre exponering via dricksvattnet. Serumhalterna av flera av de långkedjiga karboxylsyrorna minskade med 1-4 % per enhetsökning av BMI, vilket antyder att överviktiga kvinnor hade något lägre halter av dessa PFAA än kvinnor med lågt BMI

  • 22.
    Glynn, Anders
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Benskin, Jonathan P.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Gyllenhammar, Irina
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Kärsrud, Anne-Sofie
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sandblom, Oskar
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Levels of perfluoroalkyl substances (PFAS) in individual serum samples from first-time mothers in Uppsala 2012 and 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). Perfluorerade alkylsyror (PFAA) är en sådan substansgrupp. I vårt projekt undersöks hur exponering för PFAA från dricksvatten påverkar tidstrender av PFAA i blod hos exponerade kvinnor i Uppsalaområdet och om åtgärder för att rena dricksvattnet ger en önskad sänkning av blodhalterna av PFAA. Eftersom individuella prover analyseras kan tidstrender bland kvinnor som druckit förorenat vatten jämföras med trender bland kvinnor som inte druckit förorenat vatten. Individuella prover möjliggör också undersökning av vilka livsstilsfaktorer som påverkar PFAA-halten i kvinnornas blod. I följande rapport redovisas halterna PFAA i individuella blodserum insamlade 3 veckor efter förlossningen 2012 och 2014. I en kommande rapport redovisas resultaten från hela tidstrendsstudien 1996-2016. Sulfonsyrorna PFOS och PFHxS var de PFAA som förelåg i högst halter bland kvinnorna 2012 och 2014. Den relativt höga halten av PFHxS beror på att dricksvattnet i Uppsala varit förorenad med denna förening. Bland karboxylsyrorna minskade blodhalten med ökat antal kol i kolkedjan på PFAA-molekylen och PFOA förelåg i högst halter. Halterna av PFOS var positivt korrelerade med halter av så kallade långkedjiga karboxylsyror, sannolikt beroende på att fiskkonsumtion är en viktig gemensam källa för exponering. PFOS-halterna var inte korrelerade med PFHxS-halterna beroende på att dricksvatten har varit en signifikant källa för PFHxS men inte för PFOS.

  • 23.
    Glynn, Anders
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Berger, Urs
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Ullah, Shahid
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Perfluorerade organiska ämnen i serum från förstföderskor i Uppsala – tidstrend 1996-20102011Report (Other academic)
  • 24.
    Glynn, Anders
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Berger, Urs
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Perfluorerade organiska ämnen i blod under graviditet och amning2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I ett utvecklingsprojekt inom Naturvårdsverkets Hälsorelaterade Miljöövervakning

    undersöktes om resultat från endast en blodprovtagning under graviditeten eller

    amningsperioden kan ge en korrekt bild av mammans och fostrets kroppsbelastning av

    miljöföroreningarna perfluoroktan sulfonat (PFOS), perfluoroktanoat (PFOA) och

    perfluorononanoat (PFNA). Resultaten visade en god korrelation mellan halter av PFOS och

    PFOA i navelsträngsblod och halter i blodserumprover tagna från modern i tidig och sen

    graviditet, samt 3 veckor och 3 månader efter förlossningen. För PFnA låg halterna i

    navelsträngsblod under kvantifieringsgränsen, men korrelationerna mellan halter uppmätta

    hos mamman vid olika tillfällen var relativt starka. Detta innebär att det räcker med endast en

    provtagning under graviditeten eller efter förlossningen för att få en god uppskattning av

    mammans och fostrets kroppsbelastning PFOS och PFOA, och sannolikt också PFnA.

  • 25.
    Glynn, Anders
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Gyllenhammar, Irina
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Fridén, Ulrika
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Statistisk utvärdering av tidstrendsstudier av kemikalier i modersmjölk och blodserum från förstföderskor i Uppsala 1996-2014 (POPUP2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utvärderingen har genomförts i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet, som ansvarat för de statistiska analyserna. Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover och modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar, såsom polyklorerade bifenyler (PCBer), dibenzo-p-dioxiner och dibenzofuraner (PCDD/F), DDT, hexaklorbensen (HCB), bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCD) och poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS). Syftet är att följa upp om riskreducerande åtgärder mot kemikalierna har haft önskad effekt på befolkningens exponering och hur exponeringen för nya oreglerade kemikalier utvecklas. Rapporten redovisar de viktigaste slutsatserna som ett underlag för planering av framtida provtagnings- och analysstrategier.

    Trender av alla substanser utom PFAS har undersökts i modersmjölk. Kemikalierna har mätts i prover från förstföderskor 1996-2014 (N=302-471). Med nuvarande upplägg har det under en 10-årig period varit möjligt att med 80 % säkerhet upptäcka förändringar mellan 1,7 % och 5,6 % per år. En ökad variation av haltdata runt trendlinjen (CV) eller ett minskat antal prover gör det svårare att upptäcka trender. Justering av trenderna för störfaktorerna ålder, BMI före graviditet och viktsförändring under graviditet och efter förlossning minskar CV. Möjligheterna att upptäcka trender påverkas av hur ofta analyser sker och av antal prover per analysomgång. Vid en CV på 50 % skulle analyser av 6 enskilda prover per år räcka för att med 80 % säkerhet upptäcka en förändring på 5 % per år under en 12-årsperiod. För att upptäcka en förändring på 1 % ökar antalet prover per år till 400.

    En övergång till analys av samlingsprover kan vara en kostnadseffektiv åtgärd om endast tidstrender ska studeras. Om ett samlingsprov per provtagningsår analyseras istället för enskilda prover, med samma studieupplägg som hittills, minskar den statistiska styrkan drastiskt jämfört med om enskilda prover analyseras. Att analysera 3 samlingsprover per provtagningsår är ett mer effektivt upplägg. Vid en CV 50 % och årlig analys krävs 2 enskilda prover per samlingsprov för att finna en förändring på 5 % under en 12-årsperiod (80 % säkerhet). Om analys sker vartannat år krävs 7 prover per samlingsprov.

    Om många prover i en tidsserie har halter under analysmetodernas bestämningsgräns (<LOQ), ger utbyte av halter <LOQ mot apparatvärden, som erhållits i analysen, en statistiskt mer rättvisande bild av trenden än om halten sätts till ett fixerat värde, till exempel LOQ/√2.

    Brytpunkter i trenderna upptäcktes för totalhalt av PCDD/F/PCB TEQ (år 2008), PCB 153 (2009) och HCB (2002) varefter minskningen av halter tycks ha bromsat in. För BDE-47 och -100 hittades brytpunkter 2004 varefter haltförändringen gick snabbare än innan. För BDE153 och HBCD ökade halterna fram till 2001-2002 och sjönk därefter. För PFAS, som undersöks i 3 samlingsprover av serum per provtagningsår, upptäcktes en brytpunkt för PFHxS (2009), PFOA (2002), PFNA (2007), PFDA (2004), PFUnDA (2011) , PFDoDA (2009) och PFTrDA (2011). Tidigare ökningar av halter tycks då avstannat eller vänts till sänkningar.

    Halten av PCDD/F/PCB TEQ i fett från modersmjölk ger en bra bild av halten i gravida kvinnors kroppsfett. USAs Naturvårdsverk har tagit fram en hälsobaserad referensdos som motsvarar en TEQ-halt på cirka 5 pg/g kroppsfett. Med den observerade minskningen av TEQ (-6 % per år) 1996-2014 beräknas 95 % av den undersökta populationen kvinnor ha halter under 5 pg TEQ/g fett 2024. Det kommer dock sannolikt att ta längre tid eftersom haltminskningen av TEQ tycks ha bromsats upp efter 2008.

  • 26.
    Glynn, Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Törnkvist, Anna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Ankarberg, Emma
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Svensson, Kettil
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Nonylfenol och bisfenol A i blod från ammande kvinnor från Uppsalatrakten2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka kroppsbelastningen av industrikemikalierna

    nonylfenol (NP) och bisfenol A (BPA) bland unga kvinnor i Sverige. BPA, NP, och en

    närbesläktat substans (oktylfenol, OP), samt NP- och OP-etoxylater, analyserades med hjälp

    av LC-MS-MS i blodserum från 100 ammande förstföderskor från Uppsalatrakten. Fritt NP

    över analysmetodens kvantifieringsgräns (LOD: 0,5 ng/g serum) hittades hos 43 % av

    studiedeltagarna, medan mätbara halter av totalt NP observerades hos 39 % (LOD: 0,8 ng/g

    serum). Motsvarande procenttal för BPA var 27 % och 22 %. Andelen fritt NP i förhållande

    till totalt NP var 84 % (median, range: 42-112 %) bland deltagarna som hade kvantifierbara

    halter av både fritt och totalt NP (N=35). För BPA var motsvarande siffra 76 % (49-109 %)

    (N=17). Ett parvist t-test visade att halterna av fritt NP och BPA var signifikant lägre än

    halterna av totalt NP (p<0,001) och BPA (p<0,001). En stark korrelation mellan halten av fritt

    och totalt NP (Spearmans r=0,86, p<0,001) och BPA (r=0,75, p<0,001) observerades. Fritt

    och totalt OP detekterades hos endast 5 kvinnor i nivåer mellan 0,56 ng/g serum och 1,07 ng/g

    serum. Alla kvinnor hade halter av etoxylater av NP och OP som låg under LOD (OPE

    1O: 0,2

    ng/g; OPE

    2O:0,02 ng/g; NPE1O:0,7 ng/g; NPE2O:0,1 ng/g). En signifikant högre

    totalkonsumtion av frukt och grönt observerades bland deltagare med NP-halter på eller över

    LOD. Fler deltagare än förväntat med halter av BPA på eller över LOD bodde i bostäder som

    byggts senare än 1999. Sammanfattningsvis så antyder resultaten att det finns en pågående

    exponering av konsumenterna för NP och BPA som är tillräckligt hög för att fritt NP och

    BPA ska kunna detekteras hos en del konsumenter. Svaren på enkätfrågorna pekar ut nyare

    bostadshus som en möjlig exponeringskälla för BPA, medan konsumtion av frukt och

    grönsaker kan vara en källa för NP-exponering. Resultaten får dock anses vara

    hypotesbildande eftersom studien är liten och att NP- och BPA-halterna i de flesta fallen låg

    under eller endast lite över analysmetodens LOD.

  • 27.
    Glynn, Anders
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Gyllenhammar, Irina
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Benskin, Jonathan
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sandblom, Oskar
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Temporal trends of perfluoroalkyl substances in pooled serum samples from first-time mothers in Uppsala 1997-20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av perfluorerade alkylsyror (PFAA) i blodserum insamlade 3 veckor efter förlossningen 2007, 2009, 2011, 2013 och 2014. Prover från ungefär 30 kvinnor per år delades upp i 3 samlingsprover per provtagningsår (9-10 prover per samlingsprov) och perfluoralkyl sulfonsyror (PFSA) och perfluoralkyl karboxylsyror (PFCA) analyserades. Resultaten slogs ihop med resultat från en tidigare publicerad studie av PFAA i samlingsprover från 1997, 1998, 2000, 2002, 2004, 2006, 2008, 2010 och 2012, som finansierats av FORMAS. Samma analysmetod användes. Halten av karboxylsyror med 8-11 kol i den perfluorerade kolkedjan (PFNA, PFDA, PFUnDA och PFDoDA) ökade med runt 3 % per år. En liknande ökning antyddes även för PFTrDA (12 kol), även om ökningen inte var statistiskt signifikant. För alla dessa substanser tycks ökningen i halter plana ut i slutet av undersökningsperioden, vilket antyder att exponeringen av Sveriges befolkning för dessa substanser inte längre ökar. Resultaten måste dock följas upp i framtiden för att bekräfta detta. Befolkningen i Uppsala utsattes fram till 2012 för förhöjda halter av den mycket bioackumulerbara sulfonsyran PFHxS i dricksvattnet. Detta har resulterat i ökade blodhalter hos förstföderskor under studieperioden ( ca 6 % per år), men liksom för de långkedjiga PFCA så tycks ökningen plana ut efter 2010. Även här krävs en uppföljning framöver för att säkerställa att den minskade exponeringen från dricksvatten efter 2012 verkligen har resulterat i sänkta blodhalter av PFHxS. Tillverkningen av sulfonsyran PFOS, och liknande substanser, i världen upphörde i stort sett runt 2002. Detta har resulterat i sjunkande halter av substansen (ca 8 % per år). Tillverkningen av en karboxylsyra kallad PFOA har minskat, men inte ännu fasats ut helt, och minskningen av denna substans i kvinnornas blod går därför långsammare (ca 3 % per år).

  • 28.
    Glynn, Anders
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Weiderpass, Elisabete
    Executive, Universitet, Karolinska institutet.
    Granath, Fredrik
    Executive, Universitet, Karolinska institutet.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Atuma, Samuel
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Bjerselius, Rickard
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Regionala skillnader i kvinnors kroppsbelastning av persistenta organiskamiljöföroreningar2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Serumhalter av PCB och klorerade bekämpningsmedel studerades bland 205 äldre kvinnor

    från 12 län efter syd- och ostkusten samt runt Vänern och Vättern. Syftet var att undersöka om

    det finns regionala skillnader i kroppsbelastning av PCB och klorerade bekämpningsmedel

    bland äldre kvinnor i Sverige. Tio PCB-föreningar (IUPAC nr 28, 52, 101, 105, 118, 138,

    153, 156, 167 och 180) och 10 föreningar härrörande från klorerade bekämpningsmedel

    analyserades (

    p,p'-DDT, o,p'-DDT, p,p'-DDE, p,p'-DDD, HCB, -HCH, -HCH, -HCH,

    trans

    -nonaklor och oxyklordan). I den statistiska analysen delades de 12 länen in i fyra

    regioner, Malmö-, Linköpings-, Uppsala- och Umeå-regionen. Multipel regressionsanalys, där

    medelhalterna justerats för kvinnornas ålder, BMI och viktminskning under de senaste tre

    månaderna, visade att kroppsbelastningen av PCB 153, PCB 156, PCB 180 och HCB var

    13%-29% högre i Malmö-regionen än i de andra regionerna. Störst skillnad erhölls för -

    HCH, där kvinnor från Malmö-regionen hade nästan dubbelt så höga medelhalter än kvinnor

    från Uppsala- och Umeå-regionen. I fallet oxyklordan visade de justerade medelvärdena en

    motsatt trend, dvs. halterna var högst i norr. Trots att kroppsbelastningen i några fall var högre

    i vissa regioner var skillnaderna inte dramatiska, vilket antyder att exponeringen för PCB och

    klorerade bekämpningsmedel har varit förhållandevis jämn över landet bland den allmänna

    befolkningen. Resultaten visade att serumhalten av vissa PCB föreningar ökade med ökad

    konsumtion av fet fisk bland kvinnorna. De regionala skillnaderna i serumhalt berodde dock

    inte på skillnader i konsumtion av fet fisk utan beror troligen till viss del på skillnader i

    miljöbelastning mellan olika regioner.

  • 29.
    Greyerz, Erik
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Olsson, Mats
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Petersson-Grawé, Kierstin
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Kvicksilver i gäddor från Norrlandskusten: En undersökning med konsumtionsperspektiv2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På initiativ av Åtgärdsgrupp Nord, en samarbetsgrupp bestående av länsstyrelserna utmed Bottenviken och Bottenhavet (BD, AC, Y, X och C län), insamlades gäddor från 13 lokaler längs Norrlandskusten under hösten 1999 för analys av kvicksilver. Gädda är den art som tillsammans med abborre och i vissa fall gös kännetecknas av att ha de högsta kvicksilverhalterna bland Östersjökustens fiskar. Länsstyrelsen i Uppsala län deltog inte i inventeringen. Syftet med undersökningen var att få en överskådlig bild över kvicksilversituationen i kustgädda längs Bottniska viken och om möjligt jämföra resultaten med andra delar av Östersjön. Resultaten kan också utgöra ett värdefullt underlag för framtida övervakning av kvicksilver i kustgädda. Ytterligare ett syfte var att jämföra resultaten med kvicksilverhalter i annan fisk som inte omfattas av Livsmedelsverkets kostråd. Denna undersökning ger sålunda ett viktig bidrag till det underlag som är nödvändigt för att bedöma om det är möjligt att revidera kostråden för den kustfisk som kan ha förhöjda kvicksilverhalter.

  • 30.
    Gyllenhammar, Irina
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Benskin, Jonathan P.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Kärsrud, Anne-Sofie
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sandblom, Oskar
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Temporal trends of poly- and perfluoroalkyl substances (PFASs) in serum from children at 4, 8, and 12 years of age, in Uppsala 2008-20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet undersökte om halterna av 13 poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i blodserum förändrats med tiden bland 4-, 8- och 12-åriga barn från Uppsala provtagna under perioden 2008-2015. PFAS är kemikalier som har stor användning i konsument- och kemikalieprodukter. Barnen rekryterades och provtogs i en uppföljning av PFAS-exponeringen 4, 8 eller 12 år efter att de fötts. Barnens mammor deltog, vid barnens födelse, i en undersökning av gravida och ammande kvinnors exponering för miljöföroreningar som genomförs av Livsmedelsverket, med finansiering av Naturvårdsverkets Hälsorelaterade miljööövervakning. Uppföljningen av barnen har godkänts av den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala och barnens mammor har gett skriftligt samtycke gällande barnens deltagande. De undersökta PFAS kan delas upp i två grupper: karboxylsyror och sulfonsyror. Resultaten visar att tidstrenderna varierar beroende på vilken substans som undersökts. Bland karboxylsyrorna minskade halterna av PFHpA (7,6 %/år), PFOA (7,2 %/år) och PFDA (4,1 %/år), medan halterna av PFUnDA ökade (3,4 %/år). Bland sulfonsyrorna minskade PFOS (5,6 %/år) medan PFHxS ökade (8,1 %/år). För vissa substanser varierade trenden beroende på var barnen bodde vid provtagning. Vissa delar av Uppsala har haft förorenat dricksvatten fram till 2012. En uppdelning av barnen gjordes beroende på om de bodde i ett område som fått eller inte fått förorenat vatten. Denna uppdelning visade att PFHpA sjönk bland barn som inte fått förorenat vatten men var oförändrad hos barn som fått förorenat vatten. Minskningen av PFOS gick snabbare bland barn som inte fått förorenat vatten och ökningen av PFHxS gick snabbare bland barn som fått förorenat vatten. Detta visar att exponeringen från dricksvatten påverkade hur halterna av dessa PFAS förändrades bland barn under studieperioden.

  • 31.
    Gyllenhammar, Irina
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Berger, Urs
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sundström, Maria
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Kotova, Natalia
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Perfluoroalkyl acids in serum from nursing women living in an area in Sweden with drinking water contamination2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under perioden 1996 till 2011 har Livsmedelsverket samlat in blodserum från förstföderskor i Uppsala län. Ett av syftena med studierna är att undersöka hur halterna av vissa persistenta organiska miljögifter (POP) förändras med tiden. I denna rapport utvärderas blodserumnivåer för 14 perfluoroalkylsyror; (PFAA) varav tio perfluoroalkylkarboxylsyror (PFCA), fyra perfluoroalkansulfonsyror (PFSA) och perfluorooktansulfonamiden FOSA , från prover tagna 1996-1999 och 2008-2011 (n=297). Syftet med studien var att utvärdera om det finns signifikanta skillnader i blodnivåer av PFAA mellan kvinnor som bor inom olika områden i Uppsala stad, för att därigenom försöka bedöma om dricksvattenexponering påverkar nivåerna av PFAA i blod. Undersökningar av PFAA i grundvattenbrunnar och dricksvatten i Uppsala har tidigare visat att kontaminerat vatten främst distribuerats till de södra delarna av Uppsala. Kontaminerade brunnar har nu tagits ur produktion. Högre blodnivåer av perflurohexansulfonsyra (PFHxS) och perfluorbutansulfonsyra (PFBS) hittades i främst det södra området av Uppsala, både 1996-1999 (ej PFBS) och 2008-2011, vilket tyder på att konsumtion av dricksvatten är en viktig källa för exponering. Halterna av PFHxS var i allmänhet högre i Uppsala stad 2008-2011 än 1996-1999, men ej bland deltagare boende utanför Uppsala. Liknande resultat sågs för PFBS, vilket antyder att kontaminerat dricksvatten ligger bakom de ökande blodhalter av substanserna som tidigare observerats i Uppsala. Vi såg också samband mellan fiskkonsumtion och ökade nivåer av PFOS från kvinnor 2008-2011, vilket indikerar att fiskkonsumtion som exponeringskälla har ökat i betydelse sen 1990-talet.

  • 32.
    Gyllenhammar, Irina
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Benskin, Jonathan
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sandblom, Oskar
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Temporal trends of poly- and perfluoroalkyl substances (PFASs) in pooled serum samples from first-time mothers in Uppsala 1997-20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala (POPUP-studien) för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POPar). I följande rapport redovisas halterna av poly- och perfluorerade ämnen (PFAS) i blodserum insamlade 3 veckor efter förlossningen 1997- 2016. Prover från ungefär 30 kvinnor per år delades upp i 3 samlingsprover per provtagningsår (9-10 prover per samlingsprov). Nya resultat från 2015 och 2016 är hopslagna med tidigare publicerade data från POPUP där samma analysmetod och laboratorium har använts. Halten av långkedjiga karboxylsyror (8-12 kol) ökade med runt 3 % per år. För PFNA, PFDA och PFUnDA sågs ett trendbrott runt 2004 och därefter ses ingen trend. För PFDoDA sågs ett liknande trendbrott runt 2011. PFTrDA hade inget trendbrott utan halterna har ökat hela tiden under studieperioden. Det är viktigt att följa upp resultaten för de långkedjiga karboxylsyrorna för att se att halterna planar ut och börjar minska. Tillverkningen av sulfonsyran PFOS och liknande substanser i världen upphörde i stort sett runt 2002. Detta har resulterat i sjunkande halter av substansen (ca 8 % per år). Även prekursorer till PFOS visar en nedåtgående trend som också är snabbare än för PFOS, 17-26 % per år. Halterna av andra prekursorer låg i allmänhet under kvantifieringsgränserna, även om de i vassa fall var mätbara. Tillverkningen av en karboxylsyra kallad PFOA har minskat, men inte ännu fasats ut helt, och minskningen av denna substans i kvinnornas blod går därför långsammare (ca 3 % per år). Befolkningen i Uppsala utsattes fram till 2012 för förhöjda halter av den mycket bioackumulerbara sulfonsyran PFHxS i dricksvattnet. Detta har resulterat i ökade blodhalter hos förstföderskor under studieperioden (ca 5 % per år). Ett trendrott sågs också 2011och därefter ses ingen trend. Detta antyder att de åtgärder som sattes in för att rena vattnet i Uppsala 2012 satte stopp för den ökade trenden av PFHxS. Även här krävs en dock en uppföljning framöver för att säkerställa att den minskade exponeringen från dricksvatten efter 2012 verkligen har resulterat i sänkta blodhalter av PFHxS och hur snabbt det går.

  • 33.
    Gyllenhammar, Irina
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn,, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Concentrations of four new brominated flame retardants (HBB, PBEB, BTBPE, DBDPE), PBDEs and HBCD in blood serum from first-time mothers in Uppsala 1996-20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av de bromerade flamskyddsmedlen (BFR) PBDE och HBCD i samlingsprover av serum (3 samlingsprover per provtagningsår) insamlade 1996-2015. Halter och trender för perioden 1996-2014 har rapporterats tidigare, och i denna rapport har data från prover insamlade 2015 lagts till. Dessutom har halterna av 4 nya BFR analyserats i proverna 1996-2015, det vill säga hexabrombensen (HBB), pentabrometylbensen (PBEB), 1,2-bis(2,4,6-tribromfenoxy)etan (BTBPE) and dekabromdifenyletan (DBDPE). Halterna av HBB, PBEB och DBDPE i de årliga samlingsproverna låg alla under detektionsgränsen (LOD), utom i enstaka prover. För HBB och PBEB låg LOD på 0,13 pg/g serum och för DBDPE på 6 pg/g serum. För BTBPE hade 8 årspooler halter (7,1-32 pg/g serum) över LOQ, och 23 prover detekterbara halter (0,19-4,4 pg/g serum) över LOD. Medianhalten för hela perioden 1996-2015 uppskattades till 0,50 pg/g serum, och halterna tycktes inte förändras under perioden. Bland PBDE förekom BDE-209 i högst halter under studieperioden (median 1,1 ng/g fett), följt av BDE-153 (0,83 ng/g fett), BDE-47 (0,69 ng/g fett), BDE-99 (0,34 ng/g fett), HBCD (0,32 ng/g fett) och BDE-100 (0,29 ng/g fett). Den uppdaterade tidstrenden för BDE-209 antydde inte någon förändring av halterna under studieperioden. Även för HBCD detekterades ingen statistiskt säkerställd tidstrend. Koncentrationerna av BDE-153 ökade med 2 % per år. BDE-47, -99 och -100 har sjunkit med 6-11 % per år mellan 1996 och 2015

  • 34.
    Gyllenhammar, Irina
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Fridén, Ulrika
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Levels of persistent halogenated organic pollutants (POP) in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2015 and 2016, and temporal trends for the time period 1996-20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av industrikemikalien PCB (mono-, di- och non-orto PCB), oavsiktligt bildade dioxiner och furaner (PCDD/F), de klorerade pesticiderna DDT (p,p’-DDT, p,p’-DDE, p,p’-DDD, o,p’-DDT), hexaklorbensen (HCB), hexaklorcyklohexan (β-HCH) och klordan (oxyklordan och transnonaklor) samt bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCD) i 30 modersmjölksprover insamlade 2015 och 2016. Nya data används också för att uppdatera tidstrenderna för dessa ämnen. Bland PCBerna var medelkoncentrationen i modersmjölk (2015-2016) högst för PCB 153 (27 ng/g fett). Medel-halten för PCDD TEQ (2,0 pg/g fett) var högre än för PCDF TEQ (1,5 pg/g fett). Den DDT-förening som hade högst medelhalt var p,p’-DDE (35 ng/g fett). Bland de polybromerade difenyletrarna (PBDE) uppvisade BDE-47 (0,75 ng/g fett) och BDE-153 (0,46 ng/g fett) högst medelhalter. Utvärdering av tidstrender för perioden 1996-2016 (multipel linjär regression) visade att halterna av di-orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och non-orto PCB TEQ har minskat med ca 6 % per år. Halterna av PCDD TEQ har minskat fortare än halterna av PCDF TEQ (7 % respektive 4 % per år). Dessa resultat stämmer överens med de trender som tidigare observerats för POPUP. I denna studie har också en statistisk analys för trendbrott använts. Det finns en tendens till att haltminskningarna för PCB och PCDD/F varit snabbare under perioden den första delen av studien. För mono-orto PCB TEQ och PCDD/F TEQ observerades ett signifikant trendbrott 2002, och för PCB-153 och di-orto PCBer var det ett trendbrott 2012. Efter trendbrotten minskade halterna långsammare eller inte alls. Halterna av p,p’-DDE och HCB i modersmjölk minskade med 7 respektive 5 % per år, vilket stämmer överens med de minskningshastigheter som rapporterats tidigare från POPUP. För HCB sågs ett trendbrott år 2006 och därefter ses ingen signifikant trend. Resultaten för PBDEer stämmer överens med det som rapporterats tidigare och halterna av BDE-47, -99 och -100 har minskat med 6-12% per år. Nivåerna av BDE-153 ökade under 1996-2002 då ett trendbrott sågs och därefter har halterna minskat. BDE-209 har bara analyserats i modersmjölk sedan 2009 och hit-tills kan inte någon tidstrend observeras. Trenden för HBCD har tidigare varit osäker men med de nya halterna för år 2015 och 2016l sågs en nedåtgående trend med 2 % per år och ett trendbrott sågs 2003 med ökande trend före och minskande halter efter det året. Fortsatta undersökningar av POPar i modersmjölk kan ge svar på om halterna av PCBer, PCDD/F och HCB håller på att stabiliseras på nuvarande nivåer.

  • 35.
    Gyllenhammar, Irina
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Jönsson, Bo AG
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lindh, Christian H
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Concentrations of phthalate metabolites and phenolic substances in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden: temporal trends 2009-20142016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    POPUP studien startade 1996, där blod- och modersmjölksprover regelbundet samlas in från förstföderskor i Uppsala. Sedan 2009 tas också ett urinprov från kvinnorna. I denna studie har ftalater och fenolära ämnen studerats i urinprov insamlade 2009-2014. Dessa ämnen metaboliseras relativt snabbt i kroppen och för flertalet är det en metabolit till själva huvudsubstansen som har analyserats i urinen.

    Totalt sett analyserades 13 ftalatmetaboliter till 6 ftalater, en metabolit till en ersättningskemikalie till ftalater, en metabolit till ett fosforbaserat flamskyddsmedel, två pesticidmetaboliter samt 15 fenolära ämnen, t ex triklosan, bisfenol A, S och F, av Lunds universitet. Syftet var att studera tidstrender för de olika ämnena under perioden 2009-2014.

    Resultaten visade att flera av de äldre ftalaterna som håller på att fasas ut har en nedåtgående trend. Samtidigt kunde en ökande trend ses för en metabolit till ett ämne som nu används som ersättare till ftalater. Bisfenol A (BPA) som är ett mycket omdiskuterat ämne visade en nedåtgående tidstrend medan bisfenol F som pekats ut som en av ersättarna till BPA istället hade en ökande trend. Även triclosan visade en minskande trend som troligtvis beror på att ämnet har minskat i användning.

    Analyser av urin gör det möjligt att studera hur befolkningens exponering för snabbmetaboliserande substanser ser ut. Hur exponeringen förändras med tiden efter att olika åtgärder har satts in för att begränsa problematiska kemikalier samt hur befolkningens exponering för nya ersättningskemikalier har utvecklats.

  • 36.
    Gyllenhammar, Irina
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Fridén, Ulrika
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lampa, Erik
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Utvärdering av samband mellan mammors POP-belastning under graviditets- och amningsperioden och deras barns hälsa2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk och blod från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar (POPar). Proverna samlas in tre veckor efter förlossning. PCB, dioxiner och bromerade flamskyddsmedel analyseras i bröstmjölk och perfluorerade alkylsyror (PFAA) i serum. De uppmätta halterna i mammornas mjölk och serum speglar barnens exponering under graviditets och amningsperioden. Barnen till mammorna följs också upp vid 4, 8 och 12 års ålder med frågor om bland annat hälsa. I denna rapport undersöktes hälsoutfallen födelsevikt, och förekomst av astma, allergi och öroninfektioner hos barnen och samband med mammornas halter av olika POPar. Resultaten visar att det finns ett statistiskt signifikanta samband mellan PFAA och sänkt födelsevikt. För PCB/dioxiner sågs tvärt om ett samband mellan ökad exponering och ökad födelsevikt om den statistiska modellen tog hänsyn till mammans halt av bromerade flamskyddsmedel. För förekomst av astma och allergi sågs inga signifikanta samband med POP-halter. Ökade halter av PFDA i mammans blod gav en signifikant ökad risk (oddskvot:2,32) bland barnen för att få 3 eller fler öroninfektioner upp till 12 års ålder. Inga andra samband var signifikanta för öroninfektioner. I den här studien har också stickprovsberäkningar gjorts för att beräkna hur många studiedeltagare som skulle behövas för att upptäcka ett statistiskt säkerställda samband utifrån de data vi har. Resultaten visar att för födelsevikt är antalet tillräckligt, men för att upptäcka mindre förändringar av födelsevikten krävs många fler deltagare. För astma, allergi och öroninfektioner behövs det i de flesta fall ungefär dubbelt så många deltagare för att med 80 % säkerhet kunna upptäcka en förändring av oddskvoter liknande de som observerades i studien

  • 37.
    Gyllenhammar, Irina
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Åslund Tröger, Rikard
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Rosén, Johan
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Hellenäs, Karl-Erik
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Tidstrend 1996-2011: Bisfenol A (BPA) och andrafenolära ämnen i blod från förstföderskor i Uppsala2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under perioden 1996 till 2011 har Livsmedelsverket samlat in blodserum från förstföderskor i Uppsala

    län. Ett av syftena med studierna är att undersöka hur halterna av vissa persistenta organiska miljögifter

    (POP) förändras med tiden. I denna rapport utvärderas blodserumnivåer för fem fenolära ämnen,

    bisfenol A (BPA), bisfenol S (BPS), bisfenol F (BPF), 4-nonylfenol (4-NP) och bensofenon-3 (BP-3).

    Den fria formen av ämnena analyserades med hjälp av UPLC-MS/MS.

    Resultaten tyder på att halterna av alla dessa ämnen är låga och ligger under kvantifieringsgränsen

    (LOQ = 0,1 ng/ml). Nivåer av fritt BPA som uppmättes i vissa prover kommer troligtvis från

    kontamination under provhanteringens gång och inte från faktiska nivåer i blodet. Slutsatsen är att

    halterna av fritt BPA, BPS, BPF, 4-NP och BP-3 har varit låga hos ammande kvinnor från Uppsalaregionen

    mellan åren 1996-2011. Studien antyder att det är tveksamt att använda biobankade

    blodprover för analys av BPA-exponering i befolkningen, om inte provtagning och provhantering

    genomförts på ett sätt som gör att BPA-kontamination av proverna kan uteslutas.

  • 38.
    Helmfrid, Ingela
    et al.
    Executive, Universitet, Linköpings universitet, LiU.
    Ström, Sofie
    Executive, Universitet, Karolinska institutet.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Leanderson, Per
    Executive, Universitet, Linköpings universitet, LiU.
    Palm, Brita
    Executive, Universitet, Karolinska institutet.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Berglund, Marika
    Executive, Universitet, Karolinska institutet.
    Risk och nytta med fisk2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen (HÄMI) har exponering

    för metylkvicksilver (MeHg), persistenta organiska föreningar (POP) och intag av

    fiskfettsyror i form av fettsyresammansättningen (Omega-3 index) kartlagts. Studieområdet

    begränsades till kommuner i Gävleborgs län, kring Vänern, Vättern och i Småländska

    höglandet. Totalt skickades 6 500 enkäter till ett slumpmässigt urval av flickor och kvinnor i

    barnafödande ålder (15-45 år). Svarsfrekvensen var 30 %.

    Enligt enkätsvaren är det endast en femtedel av landets kvinnor (15-45 år) som följer

    Livsmedelsverkets råd att äta fisk 2-3 gånger i veckan, och ca 5 procent åt sällan eller aldrig

    fisk. En mindre andel av kvinnorna (1,5 %) konsumerade all sorts fisk minst 30 gånger per

    månad, vilket är minst en fiskmåltid varje dag. Konsumtion av riskfiskar var betydligt

    vanligare i den studerade gruppen än vad Livsmedelsverket råd anger (2-3 gånger per år).

    Enligt enkätsvaren åt 80 procent MeHg-fisk och ca 60 procent åt POP-fisk mer än tre gånger

    per år, men de flesta åt dessa fiskar högst en gång per månad.

    Baserat på de 1950 enkätsvaren, valdes två grupper av personer ut för förfrågan om

    provtagning och kompletterande enkät, en grupp med hög konsumtion av fisk och en med

    ingen eller låg konsumtion. Totalt deltog 75 kvinnor i högkonsumentgruppen och 55 kvinnor i

    lågkonsumentgruppen.

    Blodserumhalten av PCB 153 och HCB hos högkonsumenter av POP-fiskar var signifikant

    högre än hos lågkonsumenter. Medianhalten i serum för PCB 153 var 36 ng/g fett (range 9-

    125 ng/g fett) bland högkonsumenter och 24 ng/g fett (range 4-74 ng/g fett) bland

    lågkonsumenter. Halterna bland högkonsumenterna var något högre än jämförbara halter i

    bröstmjölk från förstföderskor från Uppsala (median 31 (range 19-91) ng/g fett) år 2006, men

    lägre än tidigare mätningar (median 68 (range 24-186) ng/g fett) från år 1996-97. PCB 153-

    halten och även HCB och DDE bland förstföderskor har generellt minskat över tid i takt med

    att POP-halterna i miljön har minskat. I vår studie ingick både gravida, förstföderskor,

    omföderskor och kvinnor som inte fått barn. Trots att exponeringen har minskat syns ett

    samband mellan PCB-halt och konsumtion av fisk, framförallt för konsumtion av fet fisk som

    innehåller låg/medelhög halt av POP och av POP-fisk.

    Det var ett starkt samband mellan kvicksilverhalten i hår och konsumtion av mager fisk

    (R=0,51), riskfiskar (R=0,47) och total fiskkonsumtion (R=0,54). MeHg-halten i hår var

    signifikant högre bland högkonsumenter av fisk (MeHg-grupp: median 0,28 mg/kg (range

    0,07-2,1 mg/kg), POP/MeHg-grupp: median 0,4 mg/kg (range 0,17-1,6 mg/kg), POP-grupp:

    median 0,37 mg/kg (range 0,10-1,2 mg/kg) jämfört med lågkonsumenterna (median 0,07

    mg/kg (range 0,01-0,45 mg/kg). Jämfört med tidigare HÄMI-studier var hårhalterna av MeHg

    låga i alla grupper. I en tidigare studie av kvinnor (19-56 år) med högt fiskintag var

    medianhalten i hår 1,9 mg/kg (range 0,30-14 mg/kg). I en HÄMI-studie av gravida

    förstföderskor (20-40 år) från Uppsala var medianhalten i hår 0,35 mg/kg (range 0,07-1,5

    mg/kg; Berglund et al., 2001) och i en studie av gravida kvinnor i Västsverige var

    medianhalten i hår 0,43 mg/kg (range 0,02-1,8 mg/kg; Rödström et al., 2004). Trots ett

    (självrapporterat) högt intag av fisk med potentiellt höga kvicksilverhalter var det ingen av

    kvinnorna som överskred WHO:s expertorgan JECFA tolerabla kvicksilverhalt i hår på 2,2

    mg/kg. Tre procent av kvinnorna överskred National Research Concil (NRC) tolerabla hårhalt

    på 1,2 mg/kg.

    Fettsyresammansättningen i blod visade tydligt samband mellan Omega-3 index och total

    fiskkonsumtion och konsumtion av olika sorters fisk. Likaså visades att intag av Omega-3

    kosttillskott har stor betydelse. De flesta personerna hade ett adekvat intag av Omega-3.

    Några (10 %) hade Omega 3-index under 4. Dessa personer tillhör främst lågkonsumentgruppen.

    De skulle behöva öka sitt intag av Omega 3, t ex genom ökad fiskkonsumtion. Ett

    generellt ökat fiskintag enligt Livsmedelsverkets rekommendationer kommer dock att leda till

    en ökad exponering för miljögifter i fisk, eftersom även andra fisksorter än riskfiskar, bidrar

    till den totala exponeringen. Det är därför viktigt att även i fortsättningsvis övervaka

    exponeringen.

     

  • 39.
    Kärrman, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    Davies, Jenna
    Executive, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Salihovic, Samira
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    PFAAs in matched milk and serum from primipara women2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to assess the association between serum and milk levels of perfluoroalkyl acids (PFAAs) in humans. Individual milk and serum samples from fifty (50) primipara women in Uppsala, Sweden, were collected in 2004, 2007, 2009, and 2011. PFAAs were analysed in milk and serum using in-house validated methods and quality control protocols. PFOS, PFOA and PFHxS were detected in 98-100% of the milk and serum samples in the concentration order PFOS>PFHxS>PFOA. PFBuS, PFHpA, and PFDA were detected in 12-64% of the milk and serum samples. PFNA and PFUnDA were detected at high frequency but low levels in serum and were consequently less frequently detected in milk. PFOS and PFHxS showed a stronger correlation between serum and milk levels compared to PFOA. The regression slope with 95% confidence interval was calculated to assess the association between serum and milk levels. The level of PFOS in milk is 1.4 ± 0.25% of the corresponding maternal serum level. For PFHxS the interval is 1.4 ± 0.33% and for PFOA 2.6 ± 1.1%. The temporal trends (2004-2011) observed are similar in serum and milk.

  • 40.
    Larsdotter, Maria
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV. Livsmedelsverket.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Bjerselius, Rickard
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Serumnivåer av pentaklorfenol, polyklorerade bifenyler och hydroxylerade metaboliter av PCB under graviditet och amning2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lately, interest has focussed on the environmental presence of phenolic organochlorines with endocrine disrupting potential, including pentachlorophenol (PCP) and phenolic PCB-metabolites, and human exposure to these compounds. The present study,aims at determining ten congeners of polychlorinated biphenyls (PCB), three major hydroxylated PCB metabolites (4OH-CB107, 4OH-CB146, 4OH-CB187), and pentachlorophenol (PCP) in serum from 30 pregnant and breast-feeding women from Uppsala County, Sweden. The studied PCB congeners included both dioxin-like mono-ortho PCBs (CB105, CB118, CB156 and CB167) and di-ortho PCBs with no reported dioxin-like activity (CB138, CB153, and CB180). Results showed that the median levels of ΣPCB decreased from 226 ng/g serum lipid in early pregnancy to 150 ng/g serum lipid in late pregnancy. This pattern of decreasing PCB levels during pregnancy was also evident when looking at the single PCB congeners. The clear decrease in levels of these substances during pregnancy show that it is important to sample blood from pregnant women within a short period of time during pregnancy in order to avoid variation in PCB levels due to sampling timing within a study. Moreover, it is important to know the timing of sample collection when comparing different studies reporting serum/plasma concentrations of PCB in pregnant women. Among the three hydroxylated PCB metabolites analysed in this study, concentrations did not vary significantly during pregnancy. 4OH-CB187 showed highest levels in serum of the three with median concentration of 0.2 ng/g serum. Metabolites 4OH-CB146 and 4OH-CB187 were correlated to its parent compounds whilst 4OH-CB107 was not. This might indicate another source of exposure of 4OH-CB107, which is unknown today. The metabolite 4OH-CB107 significantly increased in serum from late pregnancy (week 31-36) to three weeks after delivery, whereas the levels of the other two metabolites did not change significantly during this time. PCP showed the highest median serum concentrations of the compounds analysed on wet weigh basis, up to 3 ng/g serum in early pregnancy. Serum levels of PCP did not change significantly during pregnancy and showed no correlation between early and late pregnancy. However, a significant increase was observed from late pregnancy to three weeks after delivery. This study shows that PCB and several phenol compounds, of which PCP is dominating, are found in the blood of pregnant and lactating Swedish women, and that the levels in some cases may change during the studied period If the levels of the analysed compounds in pregnant women may pose a health risk to the fetus has still to be determined.

  • 41.
    Lignell, Sanna
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Bromerade flamskyddsmedel i modersmjölk från förstföderskor i Uppsala - uppdaterad tidstrend 1996-20062008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under perioden 1996 till 2006 har Livsmedelsverket samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala län. Ett av syftena med studierna är att undersöka hur halterna av vissa persistenta organiska miljögifter förändras med tiden. I denna rapport utvärderas eventuella tidstrender för bromerade flamskyddsmedel (polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododecan (HBCD)). Tidstrender för PBDEer under den aktuella tidsperioden har utvärderats tidigare (Glynn et al. 2007), och resultaten har nu kompletterats med analys av ytterligare 80 prover.

    Bland PBDE kongenerna uppvisade BDE-47 den högsta medianhalten (1,5 ng/g fett) i modermjölk, följt av BDE-153 (0,57 ng/g fett), BDE-99 (0,32 ng/g fett) och BDE-100 (0,29 ng/g fett). Halterna av BDE-28, -66, -138, -154, -183 och HBCD låg under kvantifierings-gränsen i de flesta av proverna.

    Inga generella trender observerades beträffande PBDEer i modersmjölk. Multipel linjär regression visade att medianhalterna av BDE-47 och BDE-99 har sjunkit (4,3 % respektive 7,5% per år), medan medianhalten av BDE-153 har ökat (4,9% per år) under den studerade tioårsperioden. Ingen signifikant trend kunde påvisas för BDE-100. En långsamt nedåtgående trend av summaPBDE-koncentrationerna (summan av BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153 och BDE-154) observerades. Denna nedåtgående trend är dock osäker eftersom den tid det beräknas ta för medianhalten att halveras (34 år) är betydligt längre än den tid som studien sträcker sig över (10 år).

    I likhet med våra resultat har en studie av PBDE koncentrationer i poolade mjölkprover från kvinnor i Stockholmsområdet också visat att halterna av lägre bromerade kongener (t.ex. BDE-47 och BDE-99) har minskat från mitten av 1990-talet, medan halterna av BDE-153 har ökat (Fängström et al. 2008). Förklaringen till detta kan vara att användningen av lägre bromerade PBDE kongener har minskat och/eller att BDE-153 är mer persistent i jämförelse med t.ex. BDE-47.

     

  • 42.
    Lignell, Sanna
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Kompletterande mätningar av syntetiska myskföreningar i bröstmjölk från förstföderskor i Uppsala, 1996-2003.2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Synthetic musks have a widespread use as a substitute for natural musks in fragrances, and can be found in a number of consumer products such as laundry detergents, cleaning agents and cosmetic products (soaps, perfumes etc.). The most frequently used synthetic musks belong to the nitro musks (e.g. musk xylene (MX) and musk ketone (MK)) and to the polycyclic musks (e.g. HHCB, AHTN, ADBI, ATII, AHDI) (Figure 1). Because of their high lipofility and chemical stability, musk compounds can be expected to accumulate in the human body, and it is important to investigate their occurrence in human milk. For risk assessment purposes, the Swedish NFA (National Food Administration) has made recurrent measurements of levels of selected persistent organic pollutants (POP) (e.g. polychlorinated biphenyls (PCBs), dioxins, persistent pesticides and flame retardants) in human breast milk. The ambition is to follow changes in the levels of these environmental contaminants in human breast milk and to establish a time trend. The aim is also to evaluate possible health risks for the mother and in particular for the breastfed infant. The first sampling of breast milk performed by the NFA occurred in Uppsala County in 1996-1999. About 300 primiparae participated in this large study that to some parts was financially supported by the Swedish EPA (Environmental Protection Agency). The second sampling was performed in Uppsala in 2000-2001 (n=31) and the third sampling in Uppsala in 2002- 2003 (n=31). A new sampling (2004-2005) is in progress. The investigations in 2000-2001, 2002-2003 and 2004-2005 have partly been financed by the Swedish EPA. Earlier (in 1999-2000 and 2002), 44 randomly selected breast milk samples from the monitoring of environmental contaminants have been analysed for synthetic musk compounds. The results presented in Eriksson et al. (2003) indicated that the levels of HHCB, AHTN and MX decreased from 1998 to 2001. The investigation also pointed to the possibility of a relationship between perfume exposure from cosmetics and detergents, and musk levels in breast milk. During 2003, 80 additional breast milk samples have been analysed for synthetic musk compounds. In this report results from the earlier (2002) and the latest (2003) analyses of nitro musks (MX, MK) and polycyclic musks (HHCB, AHTN, ADBI, ATII, AHDI) are presented. Results from the analysis in 1999-2000 have been excluded since the later analyses are of better quality. The total number of samples analysed in 2002 and 2003 is 101. The possible time trend and the possible relationship with use of perfumed products are investigated as well as relationships between musk levels and lifestyle factors such as age and body mass index (BMI). The analyses of musk compounds in breast milk and the compilation of data was financed by the Swedish EPA (Environmental Protection Agency).

  • 43.
    Lignell, Sanna
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Levels of PBDEs and HBCD in blood serum from first-time mothers in Uppsala – temporal trends 1996-20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCD) i 48 samlingsprover av serum (3 samlingsprover per provtagningsår) insamlade 1996-2014. Halter och trender för perioden 1996-2010 har rapporterats tidigare, och i denna rapport har data från prover insamlade 2011-2014 lagts till.

    Halterna av BDE-47, BDE-99, BDE-100 och HBCD låg under analysmetodens kvantifieringsgräns, LOQ (limit of quantification), i 75-94% av proverna medan BDE-153 kunde kvantifieras i samtliga prover och BDE-209 i 46 av 48 prover. Högsta medelkoncentrationen uppmättes för BDE-209 (1,4 ng/g mjölkfett).

    Vid den statistiska utvärderingen av trender användes uppmätta halter under LOQ (justerade för halterna i blankprover) trots att dessa har en större osäkerhet. För BDE-47, BDE-99, BDE-100 och HBCD var andelen prover med halter under LOQ stor, vilket gör att dessa trender mer osäkra än trenderna för BDE-153 och BDE-209.

    Linjär regression visade att halterna av BDE-47, BDE-99 and BDE-100 minskade signifikant med 7-17% per år, medan halterna av BDE-153 ökade något (+1,8% per år). Ingen signifikant trend kunde påvisas för BDE-209. Trenderna för PBDE stämde överens med de trender som tidigare observerades för perioden 1996-2010. För HBCD påvisades tidigare en signifikant nedåtgående trend för perioden 1996-2010, men utvärderingen av perioden 1996-2014 visade ingen trend. Detta visar att det kan vara problematiskt och osäkert att utvärdera trender för substanser med halter som i huvudsak ligger under LOQ. Att använda samlingsprover för utvärdering av tidstrender kan också vara problematisk eftersom enstaka prover med höga halter i vissa samlingsprover kan ha stor påverkan på resultaten.

  • 44.
    Lignell, Sanna
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Fridén, Ulrika
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Levels of persistent halogenated organic pollutants (POP) in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden – results from 2008/2010 and temporal trends 1996-20102012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). Tidstrender för POP i modersmjölk mellan 1996 och 2006/2008 har rapporterats tidigare (Glynn et al. 2007a, Lignell et al. 2008, Lignell et al. 2009a). I följande rapport redovisas halterna av mono-, di- och non-

    orto PCBer, dioxiner och furaner (PCDD/F) samt bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCD) i modersmjölk från 2008 och 2010 (enligt överenskommelse 215 0906 och 215 0615). Nya data används också för att uppdatera tidstrenderna för dessa ämnen.

    Bland PCBerna var mediankoncentrationen i modersmjölk (2008/2010) högst för PCB 153 (32/24 ng/g fett), följt av PCB 180 (16/13 ng/g fett) och PCB 138 (17/14 ng/g fett). PCB 126 var den non-

    orto PCB som hade högst medianhalt (21/19 pg/g fett) och bidrog mest till totalhalten non-orto PCB TEQ. Medianhalten för PCDD TEQ (2,4/1,8 pg/g fett) var högre än för PCDF TEQ (1,4/1,1 pg/g fett). Bland de polybromerade difenyletrarna (PBDE) uppvisade BDE-47 (0,76/0,27 ng/g fett) och BDE-153 (0,57/0,45 ng/g fett) de högsta medianhalterna.

    Utvärdering av tidstrender för perioden 1996-2010 (multipel linjär regression) visade att halterna av PCB 28 har minskat med i medeltal 4% per år, medan halterna av di-

    orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och non-orto PCB TEQ har minskat med 7-8% per år. Halterna av PCDD TEQ har minskat fortare än halterna av PCDF TEQ (8 respektive 5% per år). De beräknade minskningshastigheterna stämmer överens med de trender som tidigare observerats för perioden 1996-2006/2008 (Lignell et al. 2009a & 2009b).

    Resultaten för PBDEer stämmer också överens med det som rapporterats tidigare för perioden 1996- 2006/8 (Lignell et al. 2009a & 2009b), dvs. halterna av BDE-47, -99 och -100 har minskat, medan nivåerna av BDE-153 har ökat. Resultaten tyder dock på att minskningen nu går något fortare för BDE- 47, -99 och -100 och att halterna av BDE-153 har börjat vända neråt. Trenden för HBCD är osäker eftersom halterna ligger under analysmetodens kvantifieringsgräns i många prover. En utvärdering av tidsperioden 2002-2010 indikerar ändå att halterna har minskat med ca 4% per år. Fler datapunkter på

    tidstrendskurvorna krävs för att bekräfta trenderna för BDE-153 och HBCD.

  • 45.
    Lignell, Sanna
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Fridén, Ulrika
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Levels of persistent halogenated organic pollutants (POP) in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2012 and temporal trends for the time period 1996-20122014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av industrikemikalien PCB (mono-, di- och non-

    orto PCB), oavsiktligt bildade dioxiner och furaner (PCDD/F), de klorerade pesticiderna DDT (p,p’-DDT, p,p’-DDE, p,p’-DDD, o,p’-DDT), hexaklorbensen (HCB), hexaklorcyklohexan (β-HCH) och klordan (oxyklordan och transnonaklor) samt bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCD) i 30 modersmjölksprover insamlade 2012. Nya data används också för att uppdatera tidstrenderna för dessa ämnen.

    Bland PCBerna var medelkoncentrationen i modersmjölk (2012) högst för PCB 153 (22 ng/g fett). Medelhalten för PCDD TEQ (1,9 pg/g fett) var högre än för PCDF TEQ (1,3 pg/g fett). Den DDT-förening som hade högst medelhalt var

    p,p’-DDE (39 ng/g fett). Bland de polybromerade difenyletrarna (PBDE) uppvisade BDE-47 (0,84 ng/g fett) och BDE-153 (0,74 ng/g fett) de högsta medelhalterna.

    Utvärdering av tidstrender för perioden 1996-2012 (multipel linjär regression) visade att halterna av di-

    orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och non-orto PCB TEQ har minskat med ca 7% per år. Halterna av PCDD TEQ har minskat fortare än halterna av PCDF TEQ (8 respektive 5% per år). Dessa resultat stämmer överens med de trender som tidigare observerats för perioden 1996-2010. En uppdelning av studieperioden i två delar visade att haltminskningarna för PCB och PCDD/F var ungefär lika under perioden 1996-2003 som under 2004-2012. Halterna av p,p’-DDE och HCB i modersmjölk minskade med 7 respektive 6% per år, vilket stämmer överens med de minskningshastigheter som rapporterats för 1996-2008. Haltminskningarna var snabbare under 1996-2003 än under 2004-2012.

    Resultaten för PBDEer stämmer också överens med det som rapporterats tidigare för perioden 1996-2010, dvs. halterna av BDE-47, -99 och -100 har minskat (5-10% per år), medan nivåerna av BDE-153 har ökat något (1,5% per år). Resultaten antyder att minskningarna för BDE-47, -99 och -100 varit snabbare 2004-2012 än under 1996-2003 och att halterna av BDE-153 ökade under 1996-2003 men att de därefter har minskat. BDE-209 har analyserats i modersmjölk sedan 2009 och det behövs mer data innan en tidstrend kan utvärderas. Trenden för HBCD är osäker eftersom halterna ligger under analys-metodens kvantifieringsgräns i många prover. En utvärdering av tidsperioden 2002-2012 visade en icke signifikant haltminskning för HBCD på 2,5% per år, men fler datapunkter krävs för att bekräfta denna trend.

  • 46.
    Lignell, Sanna
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Fridén, Ulrika
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Levels of persistent halogenated organic pollutants (POP) in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2014 and temporal trends for the time period 1996-20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av industrikemikalien PCB (mono-, di- och non-orto PCB), oavsiktligt bildade dioxiner och furaner (PCDD/F) samt bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCD) i 30 modersmjölksprover insamlade 2014. Dessa nya data används också för att uppdatera tidstrenderna för dessa ämnen.

    Bland PCB var medelkoncentrationen i modersmjölk (2014) högst för PCB 153 (27 ng/g fett). Medel-halten för PCDD TEQ (2,1 pg/g fett) var högre än för PCDF TEQ (1,7 pg/g fett). Bland de polybromerade difenyletrarna (PBDE) uppvisade BDE-153 (0,55 ng/g fett) och BDE-47 (0,36 ng/g fett) högst medelhalter.

    Utvärdering av tidstrender för perioden 1996-2014 (multipel linjär regression) visade att halterna av di-orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och non-orto PCB TEQ har minskat med ca 6-7% per år. Halterna av PCDD TEQ har minskat fortare än halterna av PCDF TEQ (7% respektive 4% per år). Dessa resultat stämmer överens med de trender som tidigare observerats för perioden 1996-2012. En uppdelning av studieperioden i två delar visade en tendens till att haltminskningarna för PCB och PCDD/F varit snabbare under perioden 1996-2004 än under perioden 2005-2014. Fortsatta undersökningar av dessa ämnen i modersmjölk kan ge svar på om halterna håller på att stabiliseras på nuvarande nivåer.

    Resultaten för PBDEer stämmer överens med det som rapporterats tidigare för perioden 1996-2012, dvs. halterna av BDE-47, -99 och -100 har minskat (5-12% per år). Resultaten antyder att minskningar-na varit snabbare 2005-2012 än under 1996-2004. Nivåerna av BDE-153 ökade under 1996-2004 men har därefter minskat med 3 % per år. BDE-209 har bara analyserats i modersmjölk sedan 2009 och hit-tills kan inte någon tidstrend observeras. Trenden för HBCD är osäker eftersom halterna ligger under analysmetodens kvantifieringsgräns (LOQ) i många prover. En utvärdering av resultat från år då de flesta resultat låg över LOQ (2002-14) visade dock en signifikant haltminskning för HBCD på 5% per år. Fler datapunkter behövs för BDE-209 och HBCD innan några säkra slutsatser kan dras om tidstrender.

    En mer omfattande statistisk utvärdering av trenderna av POP i modersmjölk kommer att genomföras och redovisas till Naturvårdsverket under 2016 (avtalsnummer 2215 15 001).. Denna utvärdering kommer att ge svar på om det finns icke-linjära trender i materialet och också ge underlag för hur trendstudien ska genomföras och utvärderas i framtiden

  • 47.
    Lignell, Sanna
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Fridén, Ulrika
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Levels of persistent halogenated organic pollutants (POP) in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2014 and temporal trends for the time period 1996-20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av industrikemikalien PCB (mono-, di- och non-orto PCB), oavsiktligt bildade dioxiner och furaner (PCDD/F) samt bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCD) i 30 modersmjölksprover insamlade 2014. Dessa nya data används också för att uppdatera tidstrenderna för dessa ämnen.

    Bland PCB var medelkoncentrationen i modersmjölk (2014) högst för PCB 153 (27 ng/g fett). Medel-halten för PCDD TEQ (2,1 pg/g fett) var högre än för PCDF TEQ (1,7 pg/g fett). Bland de polybromerade difenyletrarna (PBDE) uppvisade BDE-153 (0,55 ng/g fett) och BDE-47 (0,36 ng/g fett) högst medelhalter.

    Utvärdering av tidstrender för perioden 1996-2014 (multipel linjär regression) visade att halterna av di-orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och non-orto PCB TEQ har minskat med ca 6-7% per år. Halterna av PCDD TEQ har minskat fortare än halterna av PCDF TEQ (7% respektive 4% per år). Dessa resultat stämmer överens med de trender som tidigare observerats för perioden 1996-2012. En uppdelning av studieperioden i två delar visade en tendens till att haltminskningarna för PCB och PCDD/F varit snabbare under perioden 1996-2004 än under perioden 2005-2014. Fortsatta undersökningar av dessa ämnen i modersmjölk kan ge svar på om halterna håller på att stabiliseras på nuvarande nivåer.

    Resultaten för PBDEer stämmer överens med det som rapporterats tidigare för perioden 1996-2012, dvs. halterna av BDE-47, -99 och -100 har minskat (5-12% per år). Resultaten antyder att minskningar-na varit snabbare 2005-2012 än under 1996-2004. Nivåerna av BDE-153 ökade under 1996-2004 men har därefter minskat med 3 % per år. BDE-209 har bara analyserats i modersmjölk sedan 2009 och hit-tills kan inte någon tidstrend observeras. Trenden för HBCD är osäker eftersom halterna ligger under analysmetodens kvantifieringsgräns (LOQ) i många prover. En utvärdering av resultat från år då de flesta resultat låg över LOQ (2002-14) visade dock en signifikant haltminskning för HBCD på 5% per år. Fler datapunkter behövs för BDE-209 och HBCD innan några säkra slutsatser kan dras om tidstrender.

    En mer omfattande statistisk utvärdering av trenderna av POP i modersmjölk kommer att genomföras och redovisas till Naturvårdsverket under 2016 (avtalsnummer 2215 15 001).. Denna utvärdering kommer att ge svar på om det finns icke-linjära trender i materialet och också ge underlag för hur trendstudien ska genomföras och utvärderas i framtiden.

  • 48.
    Lignell, Sanna
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Isaksson, Martin
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Polybrominated diphenylethers (PBDE) and hexabromocyclododecane (HBCD) in paired samples of blood serum and breast milk – a correlation study2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna studie analyserades de bromerade flamskyddsmedlen PBDE och HBCD i parade prover av blodserum och modersmjölk från 30 förstföderskor i Uppsala. Proverna samlades in ca 3 veckor efter förlossningen, och syftet var att undersöka korrelationer mellan blodserum- och modersmjölkshalter för att utvärdera om halter av PBDE/HBCD i modersmjölk är en bra indikator på mammans kroppsbelastning och möjligtvis också på barnets exponering under fosterperioden.

    PBDE (kongenerna BDE-28, -47, -66, -99, -100, -138, -153, -154, -183, -209) och HBCD analyserades med en metod baserad på gaskromatografisk separation och lågupplösande masspektrometisk detektion (ECNI-SIM). Halter under metodens kvantifieringsgräns (LOQ) användes i de statistiska analyserna eftersom de, trots större osäkerhet, ger värdefull information om spridningen i halter. I blodserum var medianhalten av BDE-209 högst (0,90 ng/g fett), följt av BDE-153 (0,72 ng/g fett) och BDE-47 (0,36 ng/g fett). I modersmjölk uppmättes de högsta halterna för BDE-153 (0,45 ng/g fett), följt av BDE-47 (0,46 ng/g fett), HBCD (0,22 ng/g fett) och BDE-100 (0,13 ng/g fett). Summan av de tio analyserade PBDE-kongenerna var ungefär dubbelt så hög i blodserum (median 2,8 ng/g fett) som i modersmjölk (median 1,5 ng/g fett).

    För BDE-66, BDE-99, BDE-138 och HBCD kunde inga korrelationer mellan blod- och mjölkhalter utvärderas eftersom halterna låg under LOQ i de flesta proverna. För övriga kongener var samtliga korrelationer signifikanta (p<0,05). Korrelationskoefficienterna (Pearson) för de tri- till hexabromerade kongenerna (BDE-28, -47, -100, -153) varierade mellan 0,83 och 0,98. Korrelationerna för de hexa-, hepta- och deka-brominerade kongenerna BDE-154, -183 och -209 var svagare (0,38-0,66). De svagare korrelationerna för vissa kongener beror åtminstone delvis på större osäkerhet i analysresultaten (låga halter och många prover med halter under LOQ i blodserum och/eller modermjölk).

    Generellt minskade fördelningen av PBDE till modersmjölk med ökande bromeringsgrad. Mediankvoten mellan serum och mjölk varierade från 0,83 (BDE-47) till 17 (BDE-209). BDE-209 överförs i mycket liten utsträckning till mjölk.

    Sammanfattningsvis var korrelationerna mellan PBDE-halter i serum och modersmjölk signifikanta för samtliga analyserade kongener och starka för de tri- till hexabromerade kongenerna. Modersmjölks-halter av PBDE kan alltså användas som mått på mammans kroppsbelastning och sannolikt också på exponeringen av barnet under fosterperioden. Skillnaderna i absoluta nivåer i serum och modersmjölk kan vara viktiga att ta hänsyn till vid exponeringsbedömningar.

  • 49.
    Lignell, Sanna
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Isaksson, Martin
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Redeby, Johan
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    BDE-209 i blodserum från förstföderskor i Uppsala – tidstrend 1996-20102011Report (Other academic)
  • 50.
    Lignell, Sanna
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Polyklorerade dibenzo-p-dioxiner (PCDD) och dibenzofuraner(PCDF), polyklorerade bifenyler (PCBer), kloreradebekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel i bröstmjölkfrån förstföderskor i Uppsala.2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under perioden 1996 till 2004 har Livsmedelsverket samlat in bröstmjölk från förstföderskor i

    Uppsala län. Ett av syftena med studierna är att undersöka hur halterna av vissa persistenta

    organiska miljögifter (POP) förändras med tiden. Tidstrender för polyklorerade bifenyler

    (PCBer) och klorerade bekämpningsmedel mellan 1996 och 2003 har utvärderats och rapporterats

    tidigare (Lignell et al. 2004). I denna rapport kompletteras de tidigare utvärderade

    tidstrenderna med analysresultat från bröstmjölk som samlades in 2004. Dessutom utvärderas

    eventuella tidstrender för polyklorerade dibensodioxiner (PCDD), polyklorerade dibensofuraner

    (PCDF), non-orto PCBer samt polybromerade difenyletrar (PBDE).

    Resultaten visar att medianhalterna av PCBer (PCB 28, 105, 118, 138, 153, 156, 167, 180,

    126 och 169), PCDD, PCDF och klorerade pesticider (hexaklorbensen, hexaklorcyklohexan,

    oxyklordan,

    trans-nonaklor, p,p'-DDT och p,p'-DDE) i bröstmjölk har minskat med 3-

    10 % per år under tidsperioden 1996 till 2004. Halterna minskade långsammast för vissa PCB

    kongener (PCB 28, 167 och 169) och för PCDF, medan minskningen var snabbast för DDTföreningarna

    och hexaklorcyklohexan. En jämförelse av de ”halveringstider” för PCBer

    som beräknats i vår studie med resultat från en tidigare studie i Stockholm (1972-1997)

    (Norén & Meironyté, 2000), visar att de uppskattade ”halveringstiderna” är kortare i Uppsala

    än i Stockholm. En förklaring till detta är sannolikt att man i Stockholmsstudien inte tagit

    hänsyn till att medelåldern bland kvinnorna ökade mellan 1972 och 1997.

    Inga generella trender kunde visas beträffande PBDEer i bröstmjölk. Halterna av BDE-47 och

    BDE-99 minskade, medan halterna av BDE-153 ökade under den studerade tidsperioden.

    Detta överensstämmer med resultat från en studie av tidstrender (1980-2004) av PBDEer i

    poolade bröstmjölksprover från Stockholms-området (Fängström et al. 2005).

    Våra resultat visar att det är viktigt att beakta olika individuella faktorer, särskilt kvinnornas

    ålder, då man studerar tidstrender av POP i bröstmjölk. Ålder var den viktigaste förklarande

    variabeln för flera av de studerade föreningarna (PCB 105, PCB 118, PCB 138, PCB 153,

    PCB 156, PCB 167, PCB 180, PCB 169, summa PCDF, PCDD/DF TEQ, -hexaklorcyklohexan,

    oxyklordan,

    trans-nonaklor, p,p'-DDT), med förklaringsgrader på 20-46 %.

12 1 - 50 of 67
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf