Publications
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 323
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Adielsson, Stina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Graaf, Sarah
    Andersson, Melle
    Kreuger, Jenny
    Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel)2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar resultaten från övervakningen av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment och regnvatten i Sverige under åren 2002-2008. Undersökningen genomförs inom ramen för den nationella miljöövervakningen på uppdrag av Naturvårdsverket (Jordbruksmark och Luft). Tidigare resultat har sammanställts i enskilda årsrapporter. Detta är första gången som resultaten har sammanställts för en längre tidsperiod (7 år), vilket ger ett underlag för att spegla utvecklingen över tiden. Övervakningen av ytvatten omfattas av provtagningar i fyra typområden (Västergötland, Figur 2; Östergötland, Figur 5; Halland, Figur 8; Skåne, Figur 11) och två åar i Skåne (Skivarpsån och Vege å). Ytvattenprovtagningen står för den största andelen av alla enskilda analyser under perioden (ca 60 000). Provtagningarna i typområdena sker tidsintegrerat med hjälp av automatiska provtagare och i åarna tas manuella momentanprov. I typområdena har även provtagning av grundvatten och sediment genomförts. Regnvatten undersöks vid en lokal på Söderåsen i Skåne. Antalet substanser som har analyserats varierar mellan provtyperna och i viss mån även mellan åren. Detta som en följd av att vissa substanser försvinner från marknaden och nya tillkommer. Även analysgränsen har förändrats under åren, främst för några substanser där den sänkts för att bättre motsvara de riktvärden som introducerats under tidsperioden. Inom varje typområde samlas det varje år in omfattande informaion om grödval och vilka växtskyddsmedel som används. Även information om nederbörd och avrinning samlas in kontinuerligt. Denna information utgör ett värdefullt underlag vid tolkningen av resultaten.

  • 2.
    Adielsson, Stina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 20072008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultat från den nationella miljöövervakningen av växtskyddsmedel år

    2007. Under året har ytvattenprover, grundvattenprover och sedimentprover tagits i fyra små

    jordbruksdominerade avrinningsområden, s.k. typområden. Dessa är belägna i Östergötland,

    Västergötland, Halland och Skåne. Det ingår också ytvatten- och sedimentprovtagning i två

    åar i Skåne, och dessutom samlas regnvatten in från en plats på Söderåsen. Provtagningen

    fungerade bra under året och totalt togs 112 ytvattenprover, 64 grundvattenprover, sex

    sedimentprover och 12 regnvattenprover. Dessa analyserades på 46-82 olika

    växtskyddsmedel. Inom typområdena intervjuades lantbrukarna för att samla in information

    om grödor och användning av växtskyddsmedel.

    I ytvatten från typområdena hittades mellan 30 och 45 % av de substanser som analyserades.

    Varje prov innehöll minst två olika ämnen och som mest påträffades 23 ämnen i ett och

    samma prov. Den högsta halt som påträffades i ett veckoprov var 12,8 μg/l och hittades i

    Skåneområdet. Under den vecka som provet representerar kom det mycket nederbörd. De

    flesta veckoprov hade en sammanlagd halt på under 4 μg/l. Transporten av växtskyddsmedel

    från typområdena var i samtliga fall högre än år 2006. Det förklaras av att säsongen 2007 var

    ovanligt nederbördsrik.

    Växtskyddsmedel påträffades i grunvattnet från tre av de fyra typområdena. Östergötland var

    det område där inga västdkyddsmedel detekterades. Flest ämnen hittades i Skåne, vilket följer

    samma mönster som tidigare år. Metalaxyl påträffades i en halt över 0,1 μg/l vid ett tillfälle i

    typområdet i Halland. Det var det enda tillfället då EU:s kvalitetsnorm för grundvatten

    överskreds.

    I vattenproverna från de två skånska åarna påträffades nära 50 % av de analyserade

    substanserna. Den högsta sammanlagda halten var 4,7 μg/l.

    Överskridanden av riktvärden skedde i 35 % av de analyserade ytvattenproverna (typområden

    och åar sammantaget). Flest överskridanden uppmättes för ämnena diflufenikan och MCPA.

    En av indikatorerna inom miljömålet ”Giftfri miljö” bygger på halter av bekämpningsmedel i

    förhållande till sitt respektive riktvärde, beräkning av indikatorn för perioden 2002-2007 finns

    i rapporten.

    Regnvattenprovtagningen visade att 33 substanser påträffats under säsongen, vilket är något

    färre än föregående år. Prosulfokarb var den substans som oftast påvisats i förhöjda halter i

    nederbörd under perioden 2002-2007, ämnet har påträffats i en maxhalt på 1,6 μg/l under

    årets provtagning.

  • 3.
    Adielsson, Stina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Törnquist, Mirja
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 20052006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultaten från 2005 års miljöövervakning av bekämpningsmedel.

    Programmet omfattar vatten- och sedimentprovtagning i fyra jordbruksbäckar i s.k.

    typområden belägna i Östergötland, Västergötland, Halland, Skåne, i två åar i Skåne samt

    regnvattenprovtagning från ett skogsparti i nordvästra Skåne. Inom typområdena undersöks

    också det ytliga grundvattnet. All provtagning skedde inom ramen för det nationella

    programmet för miljöövervakning av jordbruksmark och luft.

    Varje vattenprov har analyserats på 76-86 enskilda substanser och varje sedimentprov har

    analyserats på 55 enskilda substanser. Totalt har 102 olika substanser analyserats varav 14 bioch

    nedbrytningsprodukter. Av de undersökta substanserna var 62 substanser registrerade för

    försäljning under 2005. Dessa utgjorde 87% av den totala försäljningen av ogräs-, svamp-,

    insekts- och betningsmedel inom jordbruk och trädgård. I analyserna ingår de tio

    växtskyddsmedel som finns upptagna på Bilaga 10 i Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG),

    varav tre fortfarande är registrerade för användning i Sverige. Totalt har 15 108 enskilda

    mätningar genomförts.

    Säsongen 2005 hade Västergötland och Östergötland en regnig försommar. September var en

    torr månad i samtliga typområden och i övrigt låg nederbörden nära det normala. I

    Skåneområdet var flödet i bäcken lågt under hela hösten, vilket gav en viss förskjutning i

    provtagningen.

    Lantbrukare verksamma inom de fyra typområdena har intervjuats och information om grödor

    och bekämpningsmedelsanvändning har samlats in.

    I jordbruksbäckarna i de fyra typområdena återfanns sammanlagt 57 substanser varav 6

    nedbrytnings- och biprodukter vid ett eller flera tillfällen. Det är något fler än tidigare år.

    Alla prover innehöll minst två substanser. Högsta koncentrationen av en enskild substans

    (bentazon) var 7,4

    μg/l som medelhalten under en vecka. Den sammanlagda halten i

    bäckarna varierade mellan 0,02 och 17,3

    μg/l.

    I de två skånska åarna återfanns 33 substanser varav 3 nedbrytningsprodukter. Högsta

    koncentrationen av en enskild substans var 2,0

    μg/l (AMPA). I åarna hittades 10-22

    substanser per provtillfälle och generellt var det fler substanser i Vege å än i Skivarpsån.

    Vege å avvattnar ett större avrinningsområde än Skivarpsån och har därmed sannolikt

    också en bredare användning av olika bekämpningsmedel.

    De vanligast förekommande substanserna i ytvatten i halter över 0,1 μg/l var bentazon och

    glyfosat, samma substanser som under tidigare år. Bentazon påvisades i samtliga

    ytvattenprover och glyfosat i 88 av 106 prover.

    Under 2005 överskred 21 bekämpningsmedel vid ett eller flera tillfällen de svenska

    riktvärdena för ytvatten. Det är fler än tidigare år men samtidigt utökades antalet

    substanser med riktvärde som inkluderas i undersökning med 17 stycken år 2005.

    Isoproturon var, liksom tidigare år, den substans som överskred sitt riktvärde flest gånger

    och återfanns i en majoritet av de undersökta vattendragen.

    Rester av bekämpningsmedel påträffades i grundvatten från alla typområdena. Totalt

    återfanns spår av elva substanser inklusive två nedbrytningsprodukter. Högst halt

    7

    påträffades av ogräsmedlet kvinmerak (0,15

    μg/l) i februariprovet från området i

    Västergötland. Den fortsatta provtagningen av lokalen under året visade på sjunkande

    halter kvinmerak. Liksom tidigare år återfanns låga halter av atrazin och lindan samt två

    nedbrytningsprodukter till dessa i grundvatten från en av lokalerna i Skåne, vilket tyder på

    en långvarig förorening av grundvattnet i lokalens närområde. Glyfosat påträffades endast

    som spår vid två tillfällen, från olika lokaler.

    I sedimentprover som togs från bäckar och åar i slutet av augusti återfanns spår av nio

    bekämpningsmedel och två nedbrytningsprodukt. Flest fynd gjordes i Skåneområdet där

    alla elva substanserna detekterades. På fem av provplatserna påträffades glyfosat, med en

    högsta halt av 400 μg/kg. Glyfosat är det mest använda bekämpningsmedlet i Sverige och

    används bl.a. under sommaren för att bryta träda. I sedimentprovet från Skåneområdet

    påträffades pyretrioden permetrin, 120 μg/kg, trots att substanen inte används inom

    jordbruket.

    I nederbörd från en lokal i Skåne återfanns 36 bekämpningsmedel och 2

    nedbrytningsprodukter varav totalt 13 (inklusive två nedbrytningsprodukter) som inte är

    registrerade för användning i Sverige. I samtliga prover detekterades minst tolv

    substanser. Högst halt uppmättes av herbiciden prosulfokarb, 0,8 μg/l, det är den högsta

    uppmätta halten av någon substans sedan undersökningen inleddes 2002. Depositionen

    blev följaktligen också högst för prosulfokarb, sammanlagt 41,3 μg/m

    2 under

    provtagningsperioden. Fjorton procent av den beräknade depositionen kom från

    substanser som inte längre används i Sverige.

    Transportförluster av bekämpningsmedel i jordbruksbäckarna (som procent av använd

    mängd på åkrar inom områdena) varierade mellan 0,01% och 0,63%. För enskilda

    substanser varierade transportförlusten mellan noll och 2,25%. Området i Västergötland

    hade en större transport än normalt pga. kraftigt regn kort efter att stora arealer besprutats.

    Övriga områden hade transportförluster i samma storleksordning som föregående år, eller

    lägre.

    Halterna av bekämpningsmedel i vatten från Skåneområdet som undersökts sedan början

    av 90-talet har minskat kraftigt sedan undersökningarna inleddes. Även under 2005 låg

    medelhalten på samma låga nivå som under de senaste åren.

  • 4.
    Adielsson, Stina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Törnquist, Mirja
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 20062007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultat från nationell miljöövervakning av växtskyddsmedel år 2006. Programmet omfattar vatten- och sedimentprovtagning i fyra jordbruksbäckar i s.k. typområden belägna i Östergötland, Västergötland, Halland och Skåne, i två åar i Skåne samt regnvattenprovtagning från ett skogsparti i nordvästra Skåne. Inom typområdena undersöks också det ytliga grundvattnet. All provtagning skedde inom ramen för de nationella programmen för miljöövervakning av jordbruksmark och luft. Provtagningen fungerade bra under säsongen, det samlades in totalt 188 prov som analyserades på 48-81 substanser.

    Lantbrukare verksamma inom de fyra typområdena har intervjuats och information om grödor och bekämpningsmedelsanvändning har samlats in. Odlingen utgörs till minst 50 % av spannmål i samtliga områden. Vårspridning av bekämpningsmedel dominerar i alla fyra områdena men spridningsperioden sträcker sig från maj till oktober.

    • I typområdena hittades 62 % av de substanser som analyserades, av dessa var fyra stycken nedbrytningsprodukter. De flesta fynden utgjordes av herbicider (ogräsmedel). Fyndfrekvensen över 0,1 μg/l var endast nåra fåprocent, vilket innebä att halterna oftast lå under denna nivå Glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA var de enda substanser som åerfanns öer 0,1 μg/l i alla fyra områena.

    •Den hösta uppmäta halten i ytvatten frå typområena detekterades i ett prov taget i Ötergöland i böjan av september. Den sammanlagda koncentrationen bekäpningsmedel var då22 μg/l. Tvåav substanserna som bidrog mest till den höa koncentrationen ingick i ett preparat som spreds strax innan det föl 25 mm regn. Eftersom regnet kom samma dygn som spridningen hann inte änena bindas fast i marken eller brytas ner utan transporterades med vattnet ut i bäken. I öriga typområen lå den sammanlagda halten generellt läre ä 2 μg/l under hela säongen.

    •De vanligast föekommande substanserna i typområena ä de samma som tidigare å. Bentazon detekterades i alla ytvattenprov, inklusive de frå årna. De andra substanserna som hittas i de flesta proverna frå typområena ä herbicider som anväds i stor omfattning båe inom typområena och i landet som helhet.

    •Utvecklingen i Skåe sedan böjan av 90-talet visar att koncentrationen av vätskyddsmedel ligger kvar påsamma relativt låa nivåsom de senaste åen, vilket ä en 90 %-ig minskning av koncentrationerna sedan mäningarna böjade 1990.

    •Enstaka spå av bekäpningsmedel påräfades i grundvattnet i typområena. Flest substanser detekterades i Skåeområet, 13 stycken. Sex av dessa kommer frå preparat som ä föbjudna att anväda sedan flera å, substanserna har äen hittats tidigare å. Inte i nåot av proven öerskred halten 0,1 μg/l (gräsvädet fö dricksvatten).

    •I de tvåskåska årna åerfanns 33 substanser, dvs. 49% av dem som analyserades. Hösta koncentrationen av en enskild substans var 2,3

    μg/l (bentazon). Tre gåger var det nåon substans som öerskred sitt riktväde i årna, vilket ä färe ä föegånde å.

    •I sedimentprover som togs frå bäkar och år i september åerfanns spå av sju bekäpningsmedel och tre nedbrytningsprodukt. Flest fynd gjordes i Vege å dä sju av substanserna detekterades. Glyfosat påräfades i fem av provlokalerna, och var dämed

    6

    den vanligaste substansen i sedimenten. Glyfosat ä det mest anväda bekäpningsmedlet i Sverige och anväds bl.a. under sommaren fö att bryta träan.

    •Regnvattenproverna frå en lokal i Skåe innehöl mellan 14 och 31 substanser, totalt åerfanns 38 substanser. Tolv fynd gjordes i koncentrationer öer 0,1 μg/l. Vid ett tillfäle uppmätes 2 μg/l av MCPA, vilket kan tyda påen viss inverkan frå spridning i näområet. Depositionen fö de fyra måader som provtagningen påick var 1630 mg/ha, vilket ä den hösta siffran sedan mäningarna inleddes 2002. Ett flertal substanser som inte anväds i Sverige påräfades, vilket visar att en lågväa transport av bekäpningsmedel föekommer.

    •Alla typområen hade en uttransport av bekäpningsmedel påunder 1,5 kg fö provtagningsperioden. Den procentuella fölusten (transporterad mägd i föhålande till anväda mägder påårar inom områena) varierade mellan 0,04 % och 0,14 %.

    •I ytvatten påräfades 14 substanser nåon gåg under 2006 öer sitt riktväde, det ä färe ä föegånde å. Flest fynd öer riktvädet gjordes av metazaklor. Å 2006 var fösta ået som varken terbutylazin eller dess nedbrytningsprodukt DETA påräfades i koncentrationer öer sina respektive riktväden. Det tyder påatt halterna nu klingar av efter att substansen föbjös å 2003.

    •Flöesproportionell provtagningen gjordes parallellt med ordinarie provtagning under höten 2006. Syftet var att studera hur halterna varierar under en vecka. Resultatet visade att det föekom variationer påupp till en tiopotens under en vecka. Isoproturon t.ex. hade en medelkoncentration på0,2 μgl/l under sista veckan av september, den flöesproportionella provtagningen visade att koncentrationen varierade mellan noll och 1,0 μg/l. Isoproturon har ett riktväde på0,3 μg/l och detta väde båe underskreds och öerskreds under veckan.

  • 5.
    Ahlen, Ingemar
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Skydd av biotoper för bevarande av vitryggig hackspett i nedre Dalälven1976Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den vitryggiga hackspetten Dendrocopos leucotos, som ursprungligen förekommit över nästan hela landet, har under de senaste hundra åren blivit allt sällsyntare och finns nu, förutom i några spridda förekomster av enstaka par eller ensamma fåglar, i landet endast kvar med en fast population i nedre Dalälvsområdet mellan Avesta och Älvkarleby.

    De hotade hackspettarterna har sedan 1974 varit föremål för ekologisk forskning och inventeringsarbete. I bilagda ”information om projekt hackspettars ekologi” 1976-01-18 redovisas projektets syfte och kortfattad redogörelse för arbetet under 1975 ges. Hänvisning kan också göras till tidskriften Vår Fågelvärlds första nummer 1976 där resultat av 1973 års riksinventering av gråspett och vitryggig hackspett redovisas.

  • 6.
    Ahrens,, Lutz
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Hedlund, Johanna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Dürig, Wiebke
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Tröger, Rikard
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wiberg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Screening av PFAS i grund- och ytvatten2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Levels of 26 per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) were measured in 502 water samples originat-ing from Swedish groundwater, surface water, sewage treatment plant (STP) effluents and landfill leachates. In drinking water source areas, the average Σ26PFAS concentration was 8.4 ng L-1. The national drinking water guideline value of 90 ng L-1 for Σ7PFASs was exceeded in 2% of these samples. In water not used for drinking water, Σ26PFASs average concentration was 142 ng L-1. PFOS concentra-tions exceeded the Annual Average Environmental Quality Standard (AA-EQS) of the EU Water Frame-work Directive in 42% of the surface water samples. Among the different water categories, the landfill leachates had the highest average concentration of Σ26PFAS with 487 ng L-1, followed by surface water (average 112 ng L-1), groundwater (49 ng L-1), STP effluents (35 ng L-1) and background screening lakes (3.4 ng L-1). The composition profile of the PFASs differed between the types of waters showing an even distribution of ΣPFCAs, ΣPFSAs and ΣPFAS precursors in groundwater, whereas in all other water categories, ΣPFCAs were dominant. As FOSA, PFNA, PFDA, and 6:2 FTSA were frequently detected in drinking water source areas (constituted 20%, 7.3%, 5.9%, and 4.4% of the Σ26PFASs, respectively), it is reasonable to consider the inclusion of these in the Swedish drinking water guideline.

  • 7.
    Ahrens, Lutz
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ribéli, Erik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Josefsson, Sarah
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gustavsson, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nguyen, Minh Anh
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wiberg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Screening of perfluoroalkyl substances and organic flame retardants in Swedish Rivers: Screening av perfluoralkylerade ämnen och flamskyddsmedel i svenska vattendrag2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The occurrence and effects of ubiquitously present persistent organic pollutants (POPs) in the environment is one of the challenges the society is facing today. Two categories of chemicals that have gained increased public attention during the last decades are organic flame retardants (FRs) and perfluoroalkyl substances (PFASs). Many representatives from these compound groups have bioaccumulative, persistent and toxic properties. This has led to a ban of some of these compounds based on international agreements.

    FRs and PFASs end up in surface waters and sometimes also in ground water due to their widespread distribution, disinclination of getting removed at wastewater treatment plants (WWTPs), and persistence. However, the knowledge of the occurrence, fate, and effect in the environment of FRs and PFASs is still in great need of research, especially for recently introduced compounds (such as novel FRs). The objective of this project was to provide a snapshot of the current pollution situation of PFASs and selected novel FRs in Swedish surface waters. We sampled at 44 sites (representing 41 rivers and streams) along the whole coastline of Sweden and analysed their content of PFASs (all sites) and FRs (25 sites representing 23 rivers).

    Among the 12 target FRs, 3 could be quantified (2,4,6-TBP, TCIPP, and TPHP). TCIPP was the predominant compound with a level up to 3 900 ng L

    -1. The 2,4,6-TBP showed higher levels in southern rivers. The river with highest levels of ΣFRs was Fyrisån, and the total riverine input of the targeted FRs into the Baltic Sea was estimated to 38 kg day-1 with Ångermanlandsälven and Norrström as major contributors. It should be noted that these values only include the targeted, relatively novel FRs, while historically more important FRs such as the polybrominated diphenyl ethers (PBDEs), are not included.

    In total 13 PFASs were detected (PFBA, PFHxA, PFHpA, PFOA, PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTeDA, FOSA, PFBS, PFHxS, PFOS) among the 25 target compounds. The mean ΣPFAS level of all sampled rivers was 9.5 ng L

    -1 and the median 4.2 ng L-1, and the highest mean values were found for PFBS and PFHxS (~2 ng L-1 for each compound). Streams in the north (e.g. Alterälven, Öre älv, Gide älv, Lögde älv and Ljungan) showed generally higher fractions of the longer chained perfluoroalkyl carboxylic acids (PFCAs; i.e. PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTeDA) whereas in the south the fractions of PFHpA and PFOA were higher. The total riverine input of all PFASs into recipient seas was estimated to 3.2 kg day-1 (1150 kg yr-1).

    PFOS exceeded the annual average Environmental Quality Standard (AA-EQS; 2013/39/EU) of 0.65 ng L

    -1 at 12 of 44 sampling sites, which are located in all parts of Sweden (Ume älv at Gubböle, Ångermanälven, Delångersån, Fyrisån, Norrström, Nyköpingsån, Emån, Lyckebyån, Rönneån, Nissan, Viskan and Göta älv at Alelyckan).

    As this study was a one-time grab sampling campaign for screening purposes, all values should be interpreted with care. A screening study like the current may, however, reveal hot spots. Verification and more detailed studies over a longer time period are recommended for sites with elevated levels. Our study also suggests that upstream monitoring is necessary to reveal important pollution sources.

     

  • 8.
    Ahrens, Lutz
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Vogel, Lisa
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wiberg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Analysis of per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) and phenolic compounds in Swedish rivers over four different seasons2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) and phenolic compounds are emerging

    organic pollutants characterized by their persistency, bioaccumulation and toxicity potential.

    In this study, 28 PFASs and 10 phenolic compounds were investigated in 10 Swedish rivers

    over four different seasons (October 2016, January 2017, April 2017 and July 2017). The

    objective was to investigate the levels, composition profiles, sesonal trends and fluxes for

    both compound classes. In total, 7 out of 28 PFASs and 9 out of 10 phenolic compounds were

    detected in surface water from the 10 rivers. The average concentration in all samples was 3.2

    ng L-1 for Σ28PFASs (median 2.4 ng L-1, n = 40), while 230 ng L-1 for the sum of the phenolic

    compounds (median 0 ng L-1, n = 38). Highest average Σ28PFAS concentrations were found

    in Rönneån with 10 ng L-1 (median 11 ng L-1), followed by Norrström with 9.0 ng L-1

    (median 9.1 ng L-1), whereas no PFASs were detected in Umeå älv and Ångermanälven. On

    the other hand, highest average of the sum of the phenolic compound concentrations were

    found in Nyköpingsån with 1500 ng L-1 (median 57 ng L-1), while for the other rivers the

    average ranged between 50 ng L-1 and 140 ng L-1, except for Emån where TBP was only

    detected in one sample with 0.33 ng L-1. This indicates that PFASs and phenolic compounds

    origin from different sources. The dominant PFASs were perfluorobutane sulfonic acid

    (PFBS, 38 % of the Σ28PFASs), perfluorooctanoic acid (PFOA, 21 %), and perfluorooctane

    sulfonic acid (PFOS (branched), 8.9 %), while the dominant phenolic compounds were 4-

    nonylphenol (4-NP, 67 %), 4-tert-nonylphenol-diethoxylate (4-NP-EO2, 20 %), and 2,4,6-

    tribromophenol (TBP, 10 %). The concentrations of PFASs and phenolic compounds were

    relatively constant during the four investigated seasons which indicates a relatively steady

    input of these two compound classes into the river systems. The daily fluxes of Σ28PFAS was

    estimated to be in total 220 g d-1 (81 kg year-1), whereas the daily fluxes of phenolic

    compounds was estimated to be 16000 g d-1 (5700 kg year-1) for all 10 investigated rivers.

    The Annual Average Environmental Quality Standard (AA-EQS) of the EU Water

    Framework Directive (WFD) was exceeded in 33% (n = 13) of the surface water samples for

    the sum of linear and branched PFOS and in 13% (n = 5) of the surface water samples for 4-

    NP. This indicates that there is a potential risk for the aquatic environment. The AA-EQS of

    4-octylphenol (4-OP) and pentachlorophenol (PCP) was not exceeded in any surface water

    sample.

  • 9.
    Allard, A
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, A
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, M
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, L
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Olofsson, K
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, B
    Pettersson, A
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ringvall, A
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wissman, J
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Svensson, J
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Småbiotopsuppföljning i NILS år 20082008Report (Other academic)
  • 10.
    Allard, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    INSTRUKTION FÖR FLYGBILDSSINVENTERINGEN VID NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE NILS2007Report (Other academic)
  • 11.
    Allard, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Variables and Classifications, Conversion of the Set of Variables From the Swedish NILS Programme Into the General Habitat Categories ofthe European EBONE Project Arbetsrapport 2952010Report (Other academic)
  • 12.
    Allard, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Variables in Environmental Monitoring Enables a Multitude of Classifications: A Way to Incorporate Inventory Data from National Programs into Harmonization Efforts2012Report (Other academic)
  • 13.
    Allard, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Esseen, Per-Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Holm, Sören
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, Mats
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, Liselott
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Björn
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Reese, Heather
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wikberg, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Fångst av vegetationsdata och Natura 2000-habitat i fjällen genom flygbildstolkning i IRF med punktgittermetodik2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport visas att flygbildstolkning med punktgittermetodik har stor potential för att ta fram tillförlitliga och kostnadseffektiva data på tillstånd och förändringar i fjällens vegetation. Projektet är finansierat av Naturvårdsverkets svenska miljöövervakning.

    Inom denna studie har följande delmål nåtts

    1) Utprovning av försöksdesign har gjorts med antal och fördelning av punkter, samt design och val av tolkningsvariabler.

    2) Ett operativt tolkningssystem för punktgittertolkning har tagits fram.

    3) Tolkningsprecisionen för olika variabler och Natura 2000-habitat är utvärderade mot fältdata.

    4) Metodens kvaliteter är utvärderade.

    5) Beräkning av tidsåtgång och kostnadsberäkningar är gjorda och ställda mot en polygonbaserad metod för översiktlig tolkning av NILS 5x5 km ruta.

    Förutom dessa delmål har även säkerheten ytterligare undersökts via ett personvariationstest av tolkade data.

    Resultaten från de tolkade fältpunkterna visar att överensstämmelsen med fältinventeringen är mycket god. Ett gott resultat fanns från testet med personvariation, med några få problemområden. Metoden har några begränsningar. För flygbildstolkning i punktgitter med den metodik som föreslås här förutsätts att det finns välutbildade tolkare. För en van vegetationstolkare krävs det i storleksordning en tilläggsutbildning på minst 1 månad i tolkning av fjällvegetation, inklusive fältbesök. En exempelsamling av bilder och ett antal nycklar för tolkning bör tas fram.

    Punktgittermetoden är operativt användbar, vissa kompletterande fältstudier behövs. Metoden har följande generella kvaliteter.

    1. Metoden är enkel att implementera.
    2. Punktgittermetoden är en kostnadseffektiv metod för att fånga landskapsdata. Den är snabbare än polygontolkning.
    3. Datafångst från en 5 x 5 km ruta kan göras på 1-3 dagar, beroende på antal punkter i gittret.
    4. Det är enkelt att bearbeta och analysera punktgitterdata.
    5. Precisionen i arealskattningarna kommer att kunna enkelt beräknas.
    6. Tolkningen i punktgitter kan verifieras genom jämförelse med NILS fältdata.
    7. Metoden är lämplig för förändringsstudier. Exempelvis kan den utgöra ett snabbt och effektivt sätt att statistiskt uppdatera information om area av vegetationstyper från vegetationskartorna över de svenska fjällen.
    8. Metoden kan fånga upp ovanligare naturtyper i 5 x 5 km ytan förutsatt att många punkter tolkas.
    9. Metoden kan användas för urval av objekt för riktade fältinventeringar till ovanligare habitat.
    10. Resultaten från metoden kan utgöra viktiga data för annan forskning, exempelvis som träningsdata till satellitbildsklassificeringar.
  • 14.
    Allard, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gardfjell, Hans
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Inventering av linjära element i de jämtländska fjällen 20092009Report (Other academic)
  • 15.
    Allard, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Löfgren, Per
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Skador på mark och vegetation i de svenska fjällen till följd av barmarkskörning.2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    It is known that driving of all-terrain vehicles during summer in can cause damage to both vegetation and the underlying ground. However, in the mountainous parts of Sweden it is poorly known if these problems are of general nature or occurring in patches. The aim with this study was to make a general investigation into occurrences of vehicle-tracks in the Swedish mountainous areas and adjoining sparse forests, using field investigations, interpretation of color infrared aerial photos and a questionnaire survey. A field survey was carried out at 28 permanent plots of 1 x 1 km by personnel of the NILS (National Inventory of Landscapes in Sweden) program during the summer of 2003 and in 8 of the plots (28 %), vehicle tracks were found. Two of the 8 plots have been interpreted in color infrared aerial photos as a larger area of 5 x 5 km and a multitude of linear elements were found. From field control of the interpretations we can conclude that many of the linear elements visible from the air, are very hard to see at ground level. The questionnaire survey shows that vehicle tracks occur scattered over the mountainous area and also that 4-wheeled motorcycles are the dominant type of vehicle. The answers also show that tracks stay long on the ground and can be seen long after vegetation covers the initial damage.

  • 16.
    Allard, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, Liselott
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, Mats
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Utveckling av nationellt uppföljningssystem för små biotoper vid åkermark2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar förslag till arbetsgång och rapporteringsformat för analys avmängden småbiotoper vid åkermark, baserat på flygbildstolkningen i det nationellamiljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige).Resultaten tas fram som underlag för Jordbruksverkets löpande uppföljning avmiljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Urvalsprinciperna för småbiotoper är utformadeför att överensstämma med definitionerna inom miljöersättningen till skötsel avlandskapselement. Utöver linje- och punktelement ingår också kantzoner mot åkermark, vilketinnebär utökade möjligheter att beskriva variationen i landskapet.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Sverigeslantbruksuniversitet, Umeå och institutionen för naturvårdsbiologi, SLU, Uppsala. NILS är ettrikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenskalandskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILSfinansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syftemed NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungerasom underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskadeförbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.

  • 17.
    Allard, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Björn
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Pramborg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    INSTRUKTION FÖR BILDTOLKNINGSARBETET VID NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE NILS ÅR 20032003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna manual är utarbetad för att användas vid flygbildstolkningsarbetet inom det nationella miljöövervakningsprogrammet Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). NILS är en del av Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning och omfattar alla landmiljöer – jordbruksmark, våtmark, bebyggd miljö, skogmark, kust och fjäll. Operativt drivs programmet av Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik i Umeå. Manualen är framtagen som en del i metodutvecklingsarbetet med NILS. Förutom författarna till manualen har ett stort antal personer bidragit med synpunkter och delar av texten. Ett stort tack till Per-Anders Esseen, Anders Glimskär, Mats Högström, Per Löfgren, Ronny Löfstrand och Anki Weibull från Sveriges Lantbruksuniversitet samt Margareta Ihse Stockholms Universitet, Ola Inghe Naturvårdsverket, Anneli Mattisson Länsstyrelsen i Stockholm och Sture Westerberg Länsstyrelsen i Norrbotten. Manualen inleds med en beskrivning av NILS-programmet och en översiktlig beskrivning hur inventeringen är uppbyggd. Därefter följer en mer detaljerad beskrivning av flygbildstolkningsarbetet. I slutet av manualen finns tolkningsinstruktioner och definitioner på olika begrepp som används i tolkningsarbetet.

  • 18.
    Allard, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Björn
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Pramborg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    INSTRUKTION FÖR BILDTOLKNINGSARBETET VID NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE NILS ÅR 20052007Report (Other academic)
  • 19.
    Allard, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning. Sveriges lantbruksuniversitet.
    Nilsson, Björn
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Pramborg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Manual for Aerial Photo Interpretation in the National Inventory of Landscapes in Sweden: NILS2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    This manual is developed for the aerial photo interpretation work within the Swedish monitoring programme National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS).NILS is a part of the national environmental monitoring activities of the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) and includes all terrestrial environments – agricultural lands, wetlands, urban environments, forests, and coastal and alpine areas. Operationally, the programme is conducted by the Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Resource Management and Geomatics in Umeå.The manual is prepared as part of the methodology development work within NILS. In addition to the authors, some external reviewers have given their comments on the text and also contributed with material. Special thanks to Per-Anders Esseen, Anders Glimskär, Mats Högström, Per Löfgren, Ronny Löfstrand, Anki Weibull (all from the Swedish University of Agricultural Sciences), Margareta Ihse (Stockholm University) Ola Inghe (Swedish Environmental Protection Agency), Anneli Mattisson (County of Stockholm), and Sture Westerberg (County of Norrbotten). We would also like to thank Ylva melin and Heather Reese for the translation work to the English language.Following this introduction, the manual describes the NILS programme and outlines the structure of the inventory. This is followed by a detailed description of how the aerial photo interpretation is performed. Finally, instructions and definitions for the interpretation work are given. Some of the figures are mad in Swedish, but explanatory texts are given to the figures.

  • 20.
    Alm Bergvall, Ulrika
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kjellander, Petter
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    M. Arnemo, Jon
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Projektstatus: ”Fysiologiska och beteendemässiga effekter av fångst och märkning av rådjur”. Delrapportering 1301312013Report (Other academic)
  • 21.
    Andersson, Berta
    et al.
    Executive, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Östlund, Mikael
    Executive, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Miljöövervakning i Mälaren 2000: Sammanfattning2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen förmiljöanalys, SLU utfört provtagning, analys och utvärdering av vatten iMälarens fjärdar och sund under år 2000. Biologiska, kemiska och vissafysikaliska förhållanden har undersökts. Denna broschyr är en sammanfattningav ”Miljövervakning av Mälarens fjärdar och sund 2000”.

  • 22.
    Andersson, Elin
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län.
    Kempe, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Larsson, Artur
    Siira, Ulrika
    Executive, Myndigheter, Skogsstyrelsen.
    Uppföljning av biologisk mångfald meddata från Riksskogstaxeringen: Slutrapport, mars 20122012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar resultatet av ett samarbete mellan två projekt, dels ett projekt inom fortlöpande

    miljöanalys på SLU, lett av Artdatabanken, dels ett projekt som letts av Länsstyrelsen i Jämtland

    tillsammans med Artdatabanken och Skogsstyrelsen. Det senare drivs som ett så kallat miljömålsprojekt,

    med medel från Naturvårdsverket. I båda projekten är Riksskogstaxeringen en samarbetspartner.

    Grundtanken i båda projekten är att undersöka vilka parametrar i Riksinventeringen av skog (RIS) som

    bäst speglar tillståndet för biologisk mångfald.

    I ett första steg har arbetsgruppen valt ut ett antal parametrar som bör tas fram och undersökas. I ett andra

    steg har SLU tagit fram ett bakgrundsmaterial som diskuterats vidare inom gruppen. Därefter har gruppen

    tagit fram ett preliminärt förslag på vilka parametrar som kan vara lämpliga att prioritera för uppföljning

    av miljömålen. Förslaget har remitterats till forskare och myndigheter som kan tänkas ha intresse av

    innehållet och inkomna synpunkter har inarbetats i föreliggande slutrapport. Innehållet kan utgöra

    lämpligt bakgrundsmaterial om tillståndet i skogen, men också som indikatorer och andra mått som kan

    användas på olika sätt i uppföljning av biologisk mångfald.

    Övergripande kan det konstateras att RIS ger värdefull kunskap om främst utvecklingen av skogliga

    strukturer som trädens ålder, trädslag, beståndsålder och andra kvaliteter. Denna information kan bidra till

    att beskriva förutsättningarna för den biologiska mångfalden. Ett flertal av parametrarna har haft en

    positiv utveckling under miljömålsperioden. Det är däremot inte liktydigt med att utvecklingen för den

    biologiska mångfalden utvecklats i en positiv riktning. Detta på grund av att de nivåer som vi har att utgå

    från (1999) ofta ligger på en så låg nivå jämfört med många arters behov att det krävs kraftiga

    förändringar för att arterna ska kunna utvecklas i positiv riktning.

    Projektet har hitintills prioriterat drygt ett tjugotal skogliga parametrar för uppföljning av biologisk

    mångfald inom miljömålssystemet. Av de skogliga parametrarna har följande föreslagits få hög prioritet:

    Antal gamla träd över 121 år per kvadratkilometer, indelat i åldersklasser

    Areal gammal skog fördelad på skogstyper; tall, gran, barr (ädel, barrädel, barrlöv)

    Volym död ved av olika trädslag; tall, gran, löv

    Volym död ved av olika grovlek

    Areal ädellövskog indelad i åldersklasser

    Areal ädellövskog fördelat på olika klasser för mängden död ved

    De arter och spårtecken från inventeringen som särskilt uppmärksammats är:

    Hackmärken

    Vedsvamp

    Tickor

    Mjölkört

    Hänglavar; man- och skägglav

  • 23.
    Andrén, Henrik
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Liberg, Olof
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    SLUTRAPPORT – LODJURSPROJEKTET2008Report (Other academic)
  • 24.
    Angelstam, Per
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Andersson, Kjell
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Grön infrastrukturför biologisk mångfald i Dalaskogarna: Har habitatnätverk för barrskogsarter förändrats 2002–2012?2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Vad gäller biologisk mångfald föreskriver den svenska skogs- och miljöpolitiken att

    naturligt förekommande arter ska bevaras i livskraftiga populationer. Detta kräver

    tillräckliga arealer av fungerande habitatnätverk, och att dessa vidmakthålls över lång tid.

    Formellt skydd av värdefull natur är ett av flera verktyg för att åstadkomma detta.

    Som underlag för planering för etablering av formellt skyddade skogsområden i Dalarnas

    län har under det senaste årtiondet tre beslutsunderlag kombinerats. Dessa är (1) rumslig

    modellering av skogsbestånd som tillgodoser specialiserade arters krav (wRESExprojektet,

    se Angelstam m. fl. 2003), (2) analys av var hotade och specialiserade arter finns

    i Dalarna, och (3) inventering av skogliga naturvärden i Dalarna. Den rumsliga

    modelleringen av skogsbestånd baserades på skogliga data och satellitbilder från 2002.

    Denna rapport redovisar en jämförelse av tillståndet i äldre tall- och granskogsbestånd

    som gröna infrastrukturer för åren 2002 och 2012. Jämförelsen har gjorts med hjälp av

    rumslig modellering med avseende på dessa skogsmiljöers funktionalitet som livsmiljöer

    för specialiserade arter. Studien har genomförts på uppdrag av länsstyrelsen i Dalarna.

    Habitatmodelleringar gjordes för gammal tallskog med tjäder och raggbock som

    fokusarter, och gammal granskog/blandskog med tretåig hackspett och meståg som

    fokusarter. Resultatet för de två modellerna för äldre tall- respektive granskog lades

    samman till ett skikt genom att överlappande pixlar eliminerades innan

    arealsammanräkning för vardera skogsmiljön. Resultaten fokuserar på jämförelser mellan

    de båda modelleringstillfällena för hela Dalarna, samt uppdelat på fyra naturgeografiska

    regioner och fyra olika skogsägarkategorier

    Vår jämförelse av funktionaliteten hos habitatnätverk för tallskogsarter och granskogsarter

    under de senaste 10 åren visade att minskningen var betydligt större (35–42 %) än

    minskningen av den totala arealen av dessa skogstyper och mängden tillräckligt stora

    bestånd (11–12 %). Anledningen till denna skillnad är att det finns tröskelvärden för arters

    lokala utdöende, det vill säga att, relationen mellan habitat och förekomst är inte linjär. På

    grund av detta så minskar mängden funktionella trakter snabbare än arealen tillräckligt

    stora bestånd. Denna pågående fragmenteringsprocess kan motverkas genom rumslig

    planering.

    Diskussionen resonerar om betydelsen av fragmenteringen av äldre skogar för bevarande

    av krävande arters livsmiljöer. Vi betonar vikten av att väga samman alla åtgärder för

    formellt skydd, frivilliga avsättningar, skötsel och återskapande av habitatnätverk för

    bevarande av naturligt förekommande arter. För detta behövs samverkan mellan olika

    skogsägarkategorier i olika skalor.

  • 25.
    Assefa, Anteneh
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences. Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Tysklind, Mats
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Josefsson, Sarah
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Wiberg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Sources of dioxins in Baltic Sea herring: A modelling study for identification of dioxin sources and quantification of their temporal and spatial impacts2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This study presents a step-by-step statistical analysis for tracing dioxins sources that have contributed to levels in Baltic herring during the last decades. The study is based on the concentrations of the 17 toxic (2,3,7,8-substituted) dioxin congeners in herring and sediment from the Baltic Sea, and it evaluates how the impacts of the sources may have changed during the studied periods, i.e. 1990–2009 in the Bothnian Bay, 1979–2009 in the Bothnian Sea and 1988–2009 in the Baltic Proper. The modelling technique used (PMF) extracted three dioxin patterns in herring that could be used to obtain source patterns after applying transformation factors. The transformed patterns were compared to real dioxin source patterns available through previous measurement and modelling studies. The identified sources included tetrachlorophenol (TCP), pentachlorophenol/atmospheric background (PCP/AB) and emissions from thermal activities.

    The results indicate that the thermal source type has been the major contributor of dioxins to Baltic herring during the pre-and post-2000 periods (72% and 59%, respectively). Its impact appears, however, to have declined by 19% in the Bothnian Bay, by 67% in the Bothnian Sea, and by 48% in the Baltic Proper (TEQ-basis). On the other hand, the relative importance of TCP and PCP/AB appear to have increased over time, from 1.4% and 1.5% to 19% and 6.6% in the Bothnian Bay, from 3.3% and 7.2% to 12% and 10% in the Bothnian Sea, and from 8.9% and <1% to 33% and 13% in the Baltic Proper. Comparisons using absolute values (pg TEQ g-1 lipid weight) indicate an increase of the TCP source by five times in the Bothnian Bay from the pre-2000 to the post-2000 period, a slight increase in the Bothnian Sea, and more than a doubling of the levels in the Baltic Proper. The agreement between the trends in the three sub-basins is a good indication for an increased impact of the TCP source during recent years (post-2000). Corresponding analysis for the PCP/AB source type, indicate slightly decreased TEQ levels from the PCP/AB source type in the Bothnian Sea (by ~50%), more than twice as high in the Bothnian Bay, and more than triplicated in the Baltic Proper. While the declining trends of the thermal source type encourages continuing management efforts for air emissions, the apparent increase of TCP and PCP/AB call for more attention to such sources in the Baltic Sea. As the use of technical products containing TCP and PCP have been banned/restricted since the 1970s and 1980s, more focus on contaminated sites may be required in the mitigation actions of such sources.

  • 26.
    Berglund, Örjan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö. Sveriges lantbruksuniversitet.
    GIS som ett verktyg för analys av odlingsinventering inom Typområden på jordbruksmark2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom svensk miljöövervakning, med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet,bedrivs mätprogram för att belysa omfattningen av jordbrukets påverkan på yt- ochgrundvattenkvalitét. ”Observationsfält på åkermark” och ”Typområden på jordbruksmark”är exempel på sådana miljöövervakningsprogram. Examensarbetet syftartill att utveckla nya rutiner för inventering av odlingsuppgifter i programmet ”Typområdenpå jordbruksmark” med Jordbruksverkets blockkartor som digitalt kartunderlag.I arbetet ingår även att koppla blockkartor för några testområden till befintligaodlingsdatabaser, för att sedan analysera områdena med hjälp av GIS.

  • 27.
    Berglund, Örjan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Organogen jordbruksmark i Sverige 1999-20082009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det går med relativt stor noggrannhet att bestämma arealen odlad organogen jord med hjälp

    av de databaser vi haft tillgång till. Noggrannheten varierar dock inom olika delar av landet

    framför allt på grund av att detaljerad jordartskartering inte finns i digitaliserad form över allt

    (figur 1 och tabell 1). Jämfört med tidigare uppskattningar (Berglund & Berglund, 2008) har

    vi i denna undersökning haft tillgång till mer digitaliserade data (jämför figur 1 och bilaga 2)

    På ca 9 % av blockarealen finns fortfarande ingen regelrätt jordartskartering utan

    40K-kartan

    eller de minst noggranna karteringarna har använts istället (tabell 1). Uppskattningar med

    hjälp av

    40K-kartan är mycket osäkra (Berglund & Berglund, 2008) men trots allt bättre än att

    helt utesluta områden utan digitaliserade jordartsdata. I områden med kaliumfattig berggrund

    är tolkningen generellt osäker och i kuperad terräng kan gammastrålning reflekteras in över

    torvmarken och bestämningen av torvmarksgränsen försvåras (Ek, 1987). Dessutom kan även

    22

    minerogena jordar med hög vattenhalt avskärma gammastrålningen vilket kan felaktigt tolkas

    som torv.

    Enligt inventeringen är ca 5,6 % av jordbruksmarken (åkermark + betesmark/slåtteräng)

    torvjord (tabell 1). Om man även inkluderar gyttjejordarna (gyttja, lergyttja, gyttjelera,

    kalkgyttja och bleke) blir procentandelen 7,6 %. Av en total blockareal på 3 525 259 ha har

    267 990 ha klassats som organogen jord. Som mest odlade vi ca 705 000 ha myrjord vid

    mitten av 1940-talet (Hjertstedt, 1946). Andelen organogen jord varierade redan då mycket

    mellan länen med 5,5 % av den odlade arealen i Värmlands län och 23,6 % i Kronobergs län.

    I vår inventering är motsvarande siffror 1,3 % och 12,8 %. Den organogena jorden fördelar

    sig i vår inventering på 61 % torv (torvdjup

    ≥ 0,5 m), 14 % ytlig torv (torvdjup < 0,5 m) och

    25 % gyttjejordar (gyttja, lergyttja, gyttjelera, kalkgyttja och bleke). På 40-talet var andelen

    gyttjejordar mindre (ca 11 %), men eftersom torvjordarna ofta underlagras av gyttjejordar har

    bortodlingen av torven gjort att många av dessa jordar idag klassas som mullrika gyttjejordar.

    Uppskattningen av arealen gyttjejordar är i denna undersökning emellertid ganska osäker

    eftersom dessa jordar klassas mycket olika i de olika databaserna. Ibland klassas all

    organogen jord, inklusive gyttja, som torv och ibland klassas lergyttja och gyttjelera som

    lerjord och hamnar helt utanför de organogena jordarna. Dessutom är en del karteringsdata av

    äldre datum (se Berglund & Berglund, 2008: bilaga 2) vilket gör att en del av den ytliga

    torven idag kan vara bortodlad och inte längre borde klassas som organogen jord.

    Odlingsintensiteten på de organogena jordarna är i allmänhet lägre jämfört med genomsnittet

    för all odlad jord. För all jordbruksmark oberoende av jordart utnyttjades år 2008 ca 35 % till

    spannmålsodling, 38 % till vall och grönfoder, 15 % till betesmark och 5 % låg i träda (SCB,

    2009). På de organogena jordarna var vallandelen ca 40 %, betesmark 22 % och träda ca 7 %

    av totalarealen (tabell 3). Inom de organogena jordarna är torvjordarna mindre intensivt

    odlade än gyttjejordarna vars egenskaper påminner mer om mineraljordarna (tabell 4 och 5).

    Dränerade organogena jordar (torv- och gyttjejordar) står för en stor andel av emissionerna av

    CO

    2 och N2O från jordbruksmark i Sverige (Berglund & Berglund, 2008). Arealen odlade

    organogena jordar var som störst på 1940-talet (Hjertstedt , 1946) då den odlade

    myrjordsarealen uppgick till ca 705 000 ha vilket då motsvarade 12,3 % av all torvmark i

    landet och ca 20 % av den totala åkerarealen (Wilson, 1999). Vid en uppskattning gjord 1961

    (Hallgren & Berglund, 1961) bedömde man att arealen odlad organogen jord hade minskat till

    ca 400 000 ha och utgjorde då ca 12 % av den totala åkerarealen. Arealen organogen

    jordbruksmark uppskattas idag (denna undersökning) till ca 270 000 ha. Vi har med andra ord

    en mycket stor areal (dryga 400 000 ha) tidigare odlade organogena jordar i landet. Tyvärr

    upphör inte växthusgasemissionerna när man överger markerna och man skördar inte heller

    någon biomassa som kan kompensera för utsläppen. Huvuddelen av den areal som togs ur

    produktion först är antagligen beskogad idag medan en hel del av den areal som tagits ur

    produktion på senare tid nog helt enkelt ligger för fäfot. Dessa ofta mycket kväverika marker

    kommer att fortsätta att avge stora mängder N

    2O och även CO2, men det är osäkert om de

    idag omfattas av vår klimatrapportering. En intressant fråga framöver är att försöka identifiera

    den areal organogen jordbruksmark som tagits ur produktion under senare tid för att bättre

    kunna uppskatta Sveriges växthusgasemissioner samt testa om det är möjligt att identifiera

    lämpliga områden av övergiven organogen jordbruksmark som kan återställas till våtmark i

    syfte att minska utsläppen av växthusgaser från dessa jordar.

    23

  • 28.
    Bergström, Lena
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013 Asköfjärden 2005-20122013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Resultaten indikerar att fisksamhällets miljöstatus varit oförändrad under den studerade

    tidsperioden 2005-2012, sett till storleksstruktur och trofisk struktur (fördelningen av fisk

    mellan olika typer av födoval). Till viss del indikerar resultaten även en förbättring i trofisk

    struktur.

     Fisksamhällets artssammansättning har varierat mycket mellan år, utan någon trend över tid,

    vilket sannolikt beror på att variationen i temperatur vid fisket har varit stor mellan år.

     Totalt har 24 arter fångats sedan övervakningen påbörjades. Tre av arterna: torsk, tånglake

    och vimma, återfinns på Artdatabankens rödlista. Inga främmande arter har påträffats.

  • 29.
    Bergström, Lena
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013. Lagnö 2002-2013.2013Report (Other academic)
  • 30.
    Bignert, Anders
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Wilander, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20042004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report gives a summary of the monitoring activities within the national Swedishcontaminant programme in marine biota. It is the result from the joint efforts of: theInstitute of Applied Environmental Research at Stockholm University (analyses oforganochlorines), the Centre for Environmental Monitoring at the University of Agriculture(analyses of heavy metals) and the Contaminant Research Group at the Swedish Museumof Natural History (co-ordination, sample collection administration, sample preparation,recording of biological variables, minor additional analyses of organochlorines, storage offrozen biological tissues in the Environmental Specimen Bank for retrospective studies,data preparation and statistical evaluation). The monitoring programme is financiated bythe Environmental Protection Agency in Sweden.The data of concern in this report represent the bioavailable part of the investigatedcontaminants i.e. the part that has virtually passed through the biological membranes andmay cause biological effects. The objectives of the monitoring program in marine biotacould be summarised as follows:• to estimate the levels and the normal variation of various contaminants in marine biotafrom several representative sites, uninfluenced by local sources, along the Swedish coasts.The goal is to describe the general contaminant status and to serve as reference values forregional and local monitoring programmes• to monitor long term time trends and to estimate the rate of found changes.quantified objective: to detect an annual change of 10% within a time period of 10 years with a power of 80%at a significance level of 5%.• to estimate the response in marine biota of measures taken to reduce the discharges ofvarious contaminantsquantified objective: to detect a 50% decrease within a time period of 10 years with a power of 80% at asignificance level of 5%.• to detect incidents of regional influence or widespread incidents of ‘Chernobyl’-character and to act as watchdog monitoring to detect renewed usage of bannedcontaminants.quantified objective: to detect an increase of 200% a single year with a power of 80% at a significance levelof 5%.• to indicate large scale spatial differencesquantified objective: to detect differences of a factor 2 between sites with a power of 80% at a significancelevel of 5%.• to explore the development and regional differences of the composition and pattern ofe.g. PCB’s, HCH’s and DDT’s as well as the ratios between various contaminants.• the time series are also relevant for human consumption since important commercial fishspecies like herring and cod are sampled. A co-operation with the Swedish FoodAdministration is established. Sampling is also co-ordinated with SSI (Swedish RadiationProtection Authority) for analysing radionuclides in fish and blue mussels (HELCOM,1992).• all analysed, and a large number of additional specimens, of the annually systematicallycollected material are stored frozen in the Environmental Specimen Bank.. This invaluable4material enables future retrospective studies of contaminants impossible to analyse today aswell as control analyses of suspected analytical errors.• although the programme is focused on contaminant concentration in biota, also thedevelopment of biological variables like e.g. condition factor, liver somatic index (LSI) andfat content are monitored at all sites. At some few sites, integrated monitoring with fishphysiology and population are running in co-operation with the Swedish Fishery Board.• experiences from the national program with several time series of over 20 years can beused in the design of regional and local monitoring programmes.• the perfectly unique material of high quality, long time series is further used to explorerelationships among biological variables and contaminants concentrations in varioustissues; the effects of changes in sampling strategy, the estimates of variance componentsand the influence on the concept of power etc.• the accessibility of high quality data collected and analysed in a consistent manner is anindispensable prerequisite to evaluate the validity of hypothesis and models concerning thefate and distribution of various contaminants. It could furthermore be used as input of ‘real’data in the ongoing model building activities concerning marine ecosystems in general andin the Baltic and North Sea environment in particular.• the contaminant programme in marine biota constitute an integrated part of the nationalmonitoring activities in the marine environment as well as of the international programmeswithin ICES, OSPARCOM and HELCOM.The present report displays the timeseries of analysed contaminants in biota andsummarises the results from the statistical treatment. It does not in general give thebackground or explanations to significant changes found in the timeseries. Increasingconcentrations thus, urge for intensified studies.Short comments are given for temporal trends as well as for spatial variation and, for somecontaminants, differences in geometric mean concentration between various species caughtat the same site. Sometimes notes of seasonal variation and differences in concentrationbetween tissues in the same species are given. This information could say something aboutthe relative appropriateness of the sampled matrix and be of help in designing monitoringprogrammes. In the temporal trend part, an extract of the relevant findings is summarised inthe 'conclusion'-paragraph. It should be stressed though, that geographical differences maynot reflect antropogenic influence but may be due to factors like productivity, temperature,salinity etc.The report is continuously updated. The date of the latest update is reported at thebeginning of each chapter. The creation date of each figure is written in the lower leftcorner.

  • 31.
    Bignert, Anders
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Wilander, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Miljögifter och metaller i biologiskt material från marin miljö2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A short summary of the results up to year 2002/03 is given below. Graphical presentations,

    tables and details are given in the following chapters. A summary of the estimated

    concentrations up to 2002/03 is given in table 23.3.

    The condition of herring in the Baltic is decreasing in almost all autumn time series. At

    the same time fat content is decreasing in herring from Harufjärden, Landsort and

    Utlängan (autumn and spring).

    Lead concentrations in herring, cod and perch livers are decreasing in almost all time

    series from both the Swedish west coast and the Baltic.

    The increasing trends of cadmium concentrations in herring liver from the Baltic Proper

    and from the Bothnian Sea reported for the period 1980 to 1997 seems to have

    stopped.

    In herring from Ängskärsklubb a significant decrease can be seen for the last ten years,

    and in the time series from Landsort there is also indications of this decrease.

    Cadmium concentrations in blue mussels from the Baltic Proper are about 5 times

    higher

    than the suggested background levels for the North Sea and 3 times higher than

    the mussel samples from Fladen and Väderöarna.

    HCH’s are decreasing at almost all sites with a time serie long enough to permit a

    statistical trend analysis.

    HCB is decreasing in herring, cod and guillemot from the Baltic Proper and also in

    herring and cod at the Swedish westcoast. However, some relatively

    high

    concentrations

    have been detected in the last years, and it looks like the decrease is

    levelling out.

    TCDD-equivalents have not decreased in herring at Harufjärden, Karlskrona and

    Fladen during the investigated timeperiod 1990-1999. There is a significant decrease of

    these substances in guillemot eggs from St Karlsö between 1970 and the middle of the

    80-ies after that, the decrease has levelled out.

     

  • 32.
    Bignert, Anders
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Strandmark, Alma
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Berger, Urs
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Wilander, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20082008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report gives a summary of the monitoring activities within the national Swedish contaminant programme in marine biota. It is the result from the joint efforts of: the Department of Applied Environmental Science at Stockholm University (analyses of organochlorines), the Department of Environmental Assessment at Swedish University of Agricultural Sciences (analyses of heavy metals), Department of Chemistry at Umeå University (analyses of PCDD/PCDF) and the Department of Contaminant Research at the Swedish Museum of Natural History (co-ordination, sample collection administration, sample preparation, recording of biological variables, storage of frozen biological tissues in the Environmental Specimen Bank for retrospective studies, data preparation and statistical evaluation). The monitoring programme is financiated by the Environmental Protection Agency (EPA) in Sweden.The data of concern in this report represent the bioavailable part of the investigated contaminants i.e. the part that has virtually passed through the biological membranes and may cause toxic effects. The objectives of the monitoring program in marine biota could be summarised as follows:• to estimate the levels and the normal variation of various contaminants in marine biota from several representative sites, uninfluenced by local sources, along the Swedish coasts. The goal is to describe the general contaminant load and to supply reference values for regional and local monitoring programmes• to monitor long term time trends and to estimate the rate of found changes.quantified objective: to detect an annual change of 10% within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.• to estimate the response in marine biota of measures taken to reduce the discharges of various contaminantsquantified objective: to detect a 50% decrease within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.• to detect incidents of regional influence or widespread incidents of ‘Chernobyl’- character and to act as watchdog monitoring to detect renewed usage of banned contaminants.quantified objective: to detect an increase of 200% a single year with a power of 80% at a significance level of 5%.• to indicate large scale spatial differencesquantified objective: to detect differences of a factor 2 between sites with a power of 80% at a significance level of 5%.• to explore the development and regional differences of the composition and pattern of e.g. PCB’s, HCH’s and DDT’s as well as the ratios between various contaminants.• the time series are also relevant for human consumption since important commercial fish species like herring and cod are sampled. A co-operation with the Swedish Food Administration is established. Sampling is also co-ordinated with SSI (Swedish Radiation Protection Authority) for analysing radionuclides in fish and blue mussels (HELCOM, 1992).• all analysed, and a large number of additional specimens, of the annually systematically collected material are stored frozen in the Environmental Specimen Bank.. This invaluable4material enables future retrospective studies of contaminants impossible to analyse today as well as control analyses of suspected analytical errors.• although the programme is focused on contaminant concentration in biota, also the development of biological variables like e.g. condition factor (CF), liver somatic index (LSI) and fat content are monitored at all sites. At a few sites, integrated monitoring with fish physiology and population are running in co-operation with the University of Gothenburg and the Swedish Board of Fisheries.• experiences from the national programme with several time series of over 25 years can be used in the design of regional and local monitoring programmes.• the perfectly unique material of high quality and long time series is further used to explore relationships among biological variables and contaminant concentrations in various tissues; the effects of changes in sampling strategy, the estimates of variance components and the influence on the concept of power etc.• the accessibility of high quality data collected and analysed in a consistent manner is an indispensable prerequisite to evaluate the validity of hypothesis and models concerning the fate and distribution of various contaminants. It could furthermore be used as input of ‘real’ data in the ongoing model building activities concerning marine ecosystems in general and in the Baltic and North Sea environment in particular.• the contaminant programme in marine biota constitute an integrated part of the national monitoring activities in the marine environment as well as of the international programmes within ICES, OSPARCOM and HELCOM.The present report displays the timeseries of analysed contaminants in biota and summarises the results from the statistical treatment. It does not in general give the background or explanations to significant changes found in the timeseries. Increasing concentrations thus, urge for intensified studies.Short comments are given for temporal trends as well as for spatial variation and, for some contaminants, differences in geometric mean concentration between various species caught at the same site. Sometimes notes of seasonal variation and differences in concentration between tissues in the same species are given. This information could say something about the relative appropriateness of the sampled matrix and be of help in designing monitoring programmes. In the temporal trend part, an extract of the relevant findings is summarised in the 'conclusion'-paragraph. It should be stressed though, that geographical differences may not reflect antropogenic influence but may be due to factors like productivity, temperature, salinity etc.The report is continuously updated. The date of the latest update is reported at the beginning of each chapter. The creation date of each figure is written in the lower left corner.

  • 33.
    Bignert, Anders
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Wilander, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20062006Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report gives a summary of the monitoring activities within the national Swedishcontaminant programme in marine biota. It is the result from the joint efforts of: theInstitute of Applied Environmental Research at Stockholm University (analyses oforganochlorines), the Centre for Environmental Monitoring at the University of Agriculture(analyses of heavy metals) and the Contaminant Research Group at the Swedish Museumof Natural History (co-ordination, sample collection administration, sample preparation,recording of biological variables, minor additional analyses of organochlorines, storage offrozen biological tissues in the Environmental Specimen Bank for retrospective studies,data preparation and statistical evaluation). The monitoring programme is financiated by theEnvironmental Protection Agency (EPA) in Sweden.The data of concern in this report represent the bioavailable part of the investigatedcontaminants i.e. the part that has virtually passed through the biological membranes andmay cause biological effects. The objectives of the monitoring program in marine biotacould be summarised as follows:• to estimate the levels and the normal variation of various contaminants in marine biotafrom several representative sites, uninfluenced by local sources, along the Swedish coasts.The goal is to describe the general contaminant status and to supply reference values forregional and local monitoring programmes• to monitor long term time trends and to estimate the rate of found changes.quantified objective: to detect an annual change of 10% within a time period of 10 years with a power of 80%at a significance level of 5%.• to estimate the response in marine biota of measures taken to reduce the discharges ofvarious contaminantsquantified objective: to detect a 50% decrease within a time period of 10 years with a power of 80% at asignificance level of 5%.• to detect incidents of regional influence or widespread incidents of ‘Chernobyl’-character and to act as watchdog monitoring to detect renewed usage of bannedcontaminants.quantified objective: to detect an increase of 200% a single year with a power of 80% at a significance level of5%.• to indicate large scale spatial differencesquantified objective: to detect differences of a factor 2 between sites with a power of 80% at a significancelevel of 5%.• to explore the development and regional differences of the composition and pattern ofe.g. PCB’s, HCH’s and DDT’s as well as the ratios between various contaminants.• the time series are also relevant for human consumption since important commercial fishspecies like herring and cod are sampled. A co-operation with the Swedish FoodAdministration is established. Sampling is also co-ordinated with SSI (Swedish RadiationProtection Authority) for analysing radionuclides in fish and blue mussels (HELCOM,1992).• all analysed, and a large number of additional specimens, of the annually systematicallycollected material are stored frozen in the Environmental Specimen Bank.. This invaluable5material enables future retrospective studies of contaminants impossible to analyse today aswell as control analyses of suspected analytical errors.• although the programme is focused on contaminant concentration in biota, also thedevelopment of biological variables like e.g. condition factor (CF), liver somatic index(LSI) and fat content are monitored at all sites. At a few sites, integrated monitoring withfish physiology and population are running in co-operation with the University ofGothenburg and the Swedish Fishery Board.• experiences from the national program with several time series of over 25 years can beused in the design of regional and local monitoring programmes.• the perfectly unique material of high qualityand long time series is further used to explorerelationships among biological variables and contaminants concentrations in varioustissues; the effects of changes in sampling strategy, the estimates of variance componentsand the influence on the concept of power etc.• the accessibility of high quality data collected and analysed in a consistent manner is anindispensable prerequisite to evaluate the validity of hypothesis and models concerning thefate and distribution of various contaminants. It could furthermore be used as input of ‘real’data in the ongoing model building activities concerning marine ecosystems in general andin the Baltic and North Sea environment in particular.• the contaminant programme in marine biota constitute an integrated part of the nationalmonitoring activities in the marine environment as well as of the international programmeswithin ICES, OSPARCOM and HELCOM.The present report displays the timeseries of analysed contaminants in biota andsummarises the results from the statistical treatment. It does not in general give thebackground or explanations to significant changes found in the timeseries. Increasingconcentrations thus, urge for intensified studies.Short comments are given for temporal trends as well as for spatial variation and, for somecontaminants, differences in geometric mean concentration between various species caughtat the same site. Sometimes notes of seasonal variation and differences in concentrationbetween tissues in the same species are given. This information could say something aboutthe relative appropriateness of the sampled matrix and be of help in designing monitoringprogrammes. In the temporal trend part, an extract of the relevant findings is summarised inthe 'conclusion'-paragraph. It should be stressed though, that geographical differences maynot reflect antropogenic influence but may be due to factors like productivity, temperature,salinity etc.The report is continuously updated. The date of the latest update is reported at the beginningof each chapter. The creation date of each figure is written in the lower left corner.

  • 34.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindsjö, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Mårtensson, Kristina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Persson, Kristian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Schmieder, Frank
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Läckage av näringsämnen från svensk åkermark för år 2009 beräknat med PLC5-metodik: Beräkningar av normalläckage av kväve och forsfor för 20092009Report (Other academic)
  • 35.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindsjö, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Mårtensson, Kristina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Persson, Kristian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Schmieder, Frank
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Läckage av näringsämnen från svensk åkermarkför år 2009 beräknat med PLC5-metodik: Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 20092011Report (Other academic)
  • 36.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindsjö, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Inventering av möjligheter för utveckling av P-kemin i ICECREAMDB2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    National estimates of phosphorus (P) losses from Swedish agricultural land to surrounding

    waters are currently produced using the calculation tool ICECREAMDB

    and its constituent simulation model ICECREAM. The ICECREAM model has its

    origins in the American models CREAMS and EPIC, and parts of it have been

    adapted for calculating the solubility of P under Finnish conditions. It would be

    preferable if the model were better adapted for the soil conditions and soil mapping

    data available in Sweden. In the present work we focused on the model’s description

    of inorganic soil P, its storage in different pools and its solubility. We identified

    the problem that the model in its current form is slightly too rigid and insensitive

    to changes in fluctuations in more mobile P fractions. The model is unable to

    reproduce either the within-year dynamics or the long-term dynamics of a more

    easily soluble, plant-available pool, since that pool and its associated flows are too

    small in relation to the large total-P pool. Since the parameterisation of pools and

    flows of inorganic P is not adapted to the soil analysis methods used in Sweden, the

    availability of suitable indata is limited.

    Recent research in Sweden has revealed a correlation between the P content of the

    soil extracted with ammonium lactate and expressed as P-AL and soluble P in the

    topsoil extracted with CaCl2 or H2O. The results are not as clear regarding the P

    status of the soil and soluble P in drainage water or in neighbouring water courses.

    This is because other characteristics, both chemical and physical, and how these are

    distributed throughout the entire soil profile must be taken into account. The research

    has also shown that taking into account the P sorption capacity of the soil

    and the degree of P saturation can improve the correlation between soil P status and

    dissolved P for certain soils. If these correlations can be verified for a larger number

    of soils, it may be worthwhile including them in the simulation model in order

    to improve calculations of P losses.

    There is a need for improved models that reflect the latest research and that modify

    the area of application of the models from the original intention. Such models will

    need to include additional or modified descriptions of various processes. It would

    be desirable to base the description of the soil’s inorganic P pools in ICECREAM

    on the analytical methods used routinely in Sweden. It would also be desirable to

    take into account additional chemical characteristics of the soil in calculating the

    balance and thereby the flows between the different P pools in the model. Future

    research will show whether this is possible. This report presents a review of existing

    knowledge and should be regarded as decision support for future planning for

    such developments. The research results contained in the report must be verified

    for a greater number of soils and model development must be tailored to match the

    available indata. The underlying motive for the development must be a need to

    describe the effects of cultivation measures that affect P dynamics, which we are

    unable to do at present.

  • 37.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindsjö, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Inventering av möjligheter förutveckling av P-kemin iICECREAMDB2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    National estimates of phosphorus (P) losses from Swedish agricultural land to surrounding waters are currently produced using the calculation tool ICECREAMDB and its constituent simulation model ICECREAM. The ICECREAM model has its origins in the American models CREAMS and EPIC, and parts of it have been adapted for calculating the solubility of P under Finnish conditions. It would be preferable if the model were better adapted for the soil conditions and soil mapping data available in Sweden. In the present work we focused on the model’s description of inorganic soil P, its storage in different pools and its solubility. We identified the problem that the model in its current form is slightly too rigid and insensitive to changes in fluctuations in more mobile P fractions. The model is unable to reproduce either the within-year dynamics or the long-term dynamics of a more easily soluble, plant-available pool, since that pool and its associated flows are too small in relation to the large total-P pool. Since the parameterisation of pools and flows of inorganic P is not adapted to the soil analysis methods used in Sweden, the availability of suitable indata is limited.

    Recent research in Sweden has revealed a correlation between the P content of the soil extracted with ammonium lactate and expressed as P-AL and soluble P in the topsoil extracted with CaCl 2 or H2O. The results are not as clear regarding the P status of the soil and soluble P in drainage water or in neighbouring water courses.

    This is because other characteristics, both chemical and physical, and how these are distributed throughout the entire soil profile must be taken into account. The research has also shown that taking into account the P sorption capacity of the soil and the degree of P saturation can improve the correlation between soil P status and dissolved P for certain soils. If these correlations can be verified for a larger number of soils, it may be worthwhile including them in the simulation model in order to improve calculations of P losses.

    There is a need for improved models that reflect the latest research and that modify the area of application of the models from the original intention. Such models will need to include additional or modified descriptions of various processes. It would be desirable to base the description of the soil’s inorganic P pools in ICECREAM on the analytical methods used routinely in Sweden. It would also be desirable to take into account additional chemical characteristics of the soil in calculating the balance and thereby the flows between the different P pools in the model. Future research will show whether this is possible. This report presents a review of existing knowledge and should be regarded as decision support for future planning for such developments. The research results contained in the report must be verified for a greater number of soils and model development must be tailored to match theavailable indata. The underlying motive for the development must be a need to describe the effects of cultivation measures that affect P dynamics, which we are unable to do at present.

  • 38.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Mårtensson, Kristina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Översyn av läckagekoefficienter2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I samband med retentionsberäkningar i vissa avrinningsområden med åker på ler-jordar har problem uppstått med låga bruttobelastningar. Detta skulle kunna bero på för låga kvävehalter för lerjordar som använts som indata. En översyn har därför utförts av de beräknade kväveläckagekoefficienterna för jordbruksmark för styv lera (clay) från TRK och PLC5.

    För att kunna jämföra utveckling och förändringar av metoden för beräkningar av läckagekoefficienterna (NLeCCS) mellan TRK och PLC5 har beräkningar för år 1999 utförda inom ramen för TRK projektet jämförts med senare utförda beräk-ningar för 1999 med PLC5-metoden. För att utvärdera hur förändringarna mellan de två metoderna påverkat utlakningen från lerjordarna har beräkningen för 1999 med PLC5-metoden använts som utgångspunkt och manipulerats för att utvärdera enskilda förändringar mellan de två metoderna. Effekten av förändringar av rotdjup för clay, ändrad klimatperiod (och målavrinning), ogräsupptag, vallinsådd, vårbe-arbetning, rotdjup för träda och halt organiskt material i marken beräknades. För-ändringen av rotdjup för vissa grödor påverkade bara beräkningen för clay medan de övriga förändringarna som testats även påverkade beräkningen för de övriga jordarna. Förändringen av rotdjupet av vissa grödor ökade koncentrationen för clay i alla regioner och ändrad klimatperiod gav både ökade och minskade koncentrat-ioner i regionerna. I region 4 och 6 gav ändrat rotdjup för clay och ändrad klimat-period ungefär samma koncentration med PLC5-metoden som med TRK-metoden.

    En genomgång av uppmätta kvävehalter från rutförsök, observationsfält och ty-pområden på jordbruksmark som domineras av styv lera har gjorts. I dessa områ-den varierade långtidsmedelvärdena mellan 3,3 och 5,3 mg NO3-N/l. I motsva-rande regioner (4, 5a och 6) var de beräknade koncentrationerna i TRK i samma storleksordning, medan koncentrationerna beräknade med PLC5-metodiken var något lägre.

    Med FyrisNP simulerades N-transport från ett avrinningsområde dominerat av styv lera med användning av läckagekoefficienter (PLC5-metodik), lokal grödfördel-ning och förbättrad jordartskarta. Simuleringarna kunde inte uppnå uppmätta N-koncentrationer i utloppspunkten för område U8 (Figur 27), varken med koeffici-enterna från TRK eller PLC5 med regional eller lokal grödfördelning. Den bästa överenskommelsen med uppmätta värden nåddes då läckagekoefficienterna från PLC5 räknades upp 2,5 gång.

  • 39.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Mårtensson, Kristina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Översyn av läckagekoefficienter för N-läckage från lerjordar2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I samband med retentionsberäkningar i vissa avrinningsområden med åker på ler-jordar har problem uppstått med låga bruttobelastningar. Detta skulle kunna bero på för låga kvävehalter för lerjordar som använts som indata. En översyn har därför utförts av de beräknade kväveläckagekoefficienterna för jordbruksmark för styv lera (clay) från TRK och PLC5.

    För att kunna jämföra utveckling och förändringar av metoden för beräkningar av läckagekoefficienterna (NLeCCS) mellan TRK och PLC5 har beräkningar för år 1999 utförda inom ramen för TRK projektet jämförts med senare utförda beräk-ningar för 1999 med PLC5-metoden. För att utvärdera hur förändringarna mellan de två metoderna påverkat utlakningen från lerjordarna har beräkningen för 1999 med PLC5-metoden använts som utgångspunkt och manipulerats för att utvärdera enskilda förändringar mellan de två metoderna. Effekten av förändringar av rotdjup för clay, ändrad klimatperiod (och målavrinning), ogräsupptag, vallinsådd, vårbe-arbetning, rotdjup för träda och halt organiskt material i marken beräknades. För-ändringen av rotdjup för vissa grödor påverkade bara beräkningen för clay medan de övriga förändringarna som testats även påverkade beräkningen för de övriga jordarna. Förändringen av rotdjupet av vissa grödor ökade koncentrationen för clay i alla regioner och ändrad klimatperiod gav både ökade och minskade koncentrat-ioner i regionerna. I region 4 och 6 gav ändrat rotdjup för clay och ändrad klimat-period ungefär samma koncentration med PLC5-metoden som med TRK-metoden.

    En genomgång av uppmätta kvävehalter från rutförsök, observationsfält och ty-pområden på jordbruksmark som domineras av styv lera har gjorts. I dessa områ-den varierade långtidsmedelvärdena mellan 3,3 och 5,3 mg NO3-N/l. I motsva-rande regioner (4, 5a och 6) var de beräknade koncentrationerna i TRK i samma storleksordning, medan koncentrationerna beräknade med PLC5-metodiken var något lägre.

    Med FyrisNP simulerades N-transport från ett avrinningsområde dominerat av styv lera med användning av läckagekoefficienter (PLC5-metodik), lokal grödfördel-ning och förbättrad jordartskarta. Simuleringarna kunde inte uppnå uppmätta N-koncentrationer i utloppspunkten för område U8 (Figur 27), varken med koeffici-enterna från TRK eller PLC5 med regional eller lokal grödfördelning. Den bästa överenskommelsen med uppmätta värden nåddes då läckagekoefficienterna från PLC5 räknades upp 2,5 gång.

  • 40.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Mårtensson, Kristina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Översyn av läckagekoefficienter för N-läckage från lerjordar2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I samband med retentionsberäkningar i vissa avrinningsområden med åker på ler-jordar har problem uppstått med låga bruttobelastningar. Detta skulle kunna bero på för låga kvävehalter för lerjordar som använts som indata. En översyn har därför utförts av de beräknade kväveläckagekoefficienterna för jordbruksmark för styv lera (clay) från TRK och PLC5.

    För att kunna jämföra utveckling och förändringar av metoden för beräkningar av läckagekoefficienterna (NLeCCS) mellan TRK och PLC5 har beräkningar för år 1999 utförda inom ramen för TRK projektet jämförts med senare utförda beräk-ningar för 1999 med PLC5-metoden. För att utvärdera hur förändringarna mellan de två metoderna påverkat utlakningen från lerjordarna har beräkningen för 1999 med PLC5-metoden använts som utgångspunkt och manipulerats för att utvärdera enskilda förändringar mellan de två metoderna. Effekten av förändringar av rotdjup för clay, ändrad klimatperiod (och målavrinning), ogräsupptag, vallinsådd, vårbe-arbetning, rotdjup för träda och halt organiskt material i marken beräknades. För-ändringen av rotdjup för vissa grödor påverkade bara beräkningen för clay medan de övriga förändringarna som testats även påverkade beräkningen för de övriga jordarna. Förändringen av rotdjupet av vissa grödor ökade koncentrationen för clay i alla regioner och ändrad klimatperiod gav både ökade och minskade koncentrat-ioner i regionerna. I region 4 och 6 gav ändrat rotdjup för clay och ändrad klimat-period ungefär samma koncentration med PLC5-metoden som med TRK-metoden.

    En genomgång av uppmätta kvävehalter från rutförsök, observationsfält och ty-pområden på jordbruksmark som domineras av styv lera har gjorts. I dessa områ-den varierade långtidsmedelvärdena mellan 3,3 och 5,3 mg NO3-N/l. I motsva-rande regioner (4, 5a och 6) var de beräknade koncentrationerna i TRK i samma storleksordning, medan koncentrationerna beräknade med PLC5-metodiken var något lägre.

    Med FyrisNP simulerades N-transport från ett avrinningsområde dominerat av styv lera med användning av läckagekoefficienter (PLC5-metodik), lokal grödfördel-ning och förbättrad jordartskarta. Simuleringarna kunde inte uppnå uppmätta N-koncentrationer i utloppspunkten för område U8 (Figur 27), varken med koeffici-enterna från TRK eller PLC5 med regional eller lokal grödfördelning. Den bästa överenskommelsen med uppmätta värden nåddes då läckagekoefficienterna från PLC5 räknades upp 2,5 gång.

  • 41.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Persson, Kristian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Utveckling av mer platsberoende parameterisering av ICECREAMDB2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Previous comparisons of measured phosphorus (P) losses and simulated

    results obtained using the ICECREAMDB model revealed certain

    systematic deviations that could be attributed to soil texture in the study

    areas. In the previous investigation, simulations were performed with the

    standard parameterisations for different soil textures that are used for the

    PLC5 calculations. Before the next set of PLC we therefore deemed it

    important to review the generality of soil texture-related parameterisation

    and to make an assessment of its site-specificity. This report describes

    preliminary work in which soil texture-related PLC5 parameterisation and

    more site-specific parameterisation were tested in three different fields

    included in the environmental monitoring programme ‘Observation fields

    on arable land’. The soil texture in these fields consists of sandy loam and

    loam and the fields were chosen because they represent soils that occur in

    all leaching regions of Sweden, corresponding to over 50% of the

    agricultural area in 12 of the 22 regions, and therefore play an important role

    in calculation of the regional leaching coefficients.

    The results showed that the standard parameterisations from the PLC5

    calculations used for the ICECREAMDB model generally functioned well

    as regards capturing the run-off pattern in the three observation fields for

    simulation of 5-9 year periods. Starts and stops of run-off events were

    captured but the size of the peak flows as well as the accumulated run-off

    were underestimated. In contrast, the simulated results of P losses, both

    total-P and dissolved-P, were overestimated with the standard

    parameterisations.The site-specific parameterisation further underestimated

    run-off, while overestimation of total-P losses decreased.

    In the tests on site-specific parameterisation, the value given to the water

    storage capacity in the soil, i.e. porosity, field capacity and wilting point,

    was critically important for total run-off and for the distribution of flows

    between surface run-off, macropore flow and flow in the micropore region.

    Since water flows in turn control P flows in the model, these parameters

    were also highly important for the P flows. Small changes in clay content

    and pH both had a large impact on simulated P losses. Not in any of the

    cases did the site-specific parameterisation improve the simulated results

    compared to parameterisation according to PLC5.

    The study presented was an introductory test of a few of the standard

    parameterisations used for the PLC5 calculations. A continued study,

    financed by the SLU Environmental mentoring and assessment program will

    be performed during 2009 to cover more soil types and a broader spectrum

    of climatic variations.

  • 42.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Persson, Kristian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Utveckling av merplatsberoendeparameterisering avICECREAMDB2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Previous comparisons of measured phosphorus (P) losses and simulated

    results obtained using the ICECREAMDB model revealed certain

    systematic deviations that could be attributed to soil texture in the study

    areas. In the previous investigation, simulations were performed with the

    standard parameterisations for different soil textures that are used for the

    PLC5 calculations. Before the next set of PLC we therefore deemed it

    important to review the generality of soil texture-related parameterisation

    and to make an assessment of its site-specificity. This report describes

    preliminary work in which soil texture-related PLC5 parameterisation and

    more site-specific parameterisation were tested in three different fields

    included in the environmental monitoring programme ‘Observation fields

    on arable land’. The soil texture in these fields consists of sandy loam and

    loam and the fields were chosen because they represent soils that occur in

    all leaching regions of Sweden, corresponding to over 50% of the

    agricultural area in 12 of the 22 regions, and therefore play an important role

    in calculation of the regional leaching coefficients.

    The results showed that the standard parameterisations from the PLC5

    calculations used for the ICECREAMDB model generally functioned well

    as regards capturing the run-off pattern in the three observation fields for

    simulation of 5-9 year periods. Starts and stops of run-off events were

    captured but the size of the peak flows as well as the accumulated run-off

    were underestimated. In contrast, the simulated results of P losses, both

    total-P and dissolved-P, were overestimated with the standard

    parameterisations.The site-specific parameterisation further underestimated

    run-off, while overestimation of total-P losses decreased.

    In the tests on site-specific parameterisation, the value given to the water

    storage capacity in the soil, i.e. porosity, field capacity and wilting point,

    was critically important for total run-off and for the distribution of flows

    between surface run-off, macropore flow and flow in the micropore region.

    Since water flows in turn control P flows in the model, these parameters

    were also highly important for the P flows. Small changes in clay content

    and pH both had a large impact on simulated P losses. Not in any of the

    cases did the site-specific parameterisation improve the simulated results

    compared to parameterisation according to PLC5.

    The study presented was an introductory test of a few of the standard

    parameterisations used for the PLC5 calculations. A continued study,

    financed by the SLU Environmental mentoring and assessment program will

    be performed during 2009 to cover more soil types and a broader spectrum

    of climatic variations.

  • 43.
    Boström, Gustaf
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gönczi, Mikaela
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Växtskyddsmedel som regelbundet överskrider riktvärden för ytvatten – en undersökning av bakomliggande orsaker2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I rapporten undersöks varför vissa godkända växtskyddsmedelssubstanser återkommande överskrider sina riktvärden eller uppmäts i förhöjda halter i ytvatten. Cyprodinil, diflufenikan, esfenvalerat, imidakloprid, MCPA, metribuzin, pikoxystrobin, pyraklostrobin, tiakloprid och triflusulfuronmetyl inkluderades i undersökningen då de återkommande överskrider sina riktvärden. Även bentazon och glyfosat inkluderades då de relativt ofta uppmäts i halter över 0,1 μg/l. I rapporten undersöks om de förhöjda halterna beror på substansernas fys/kem-egenskaper, substansernas användning eller om deras riktvärden bör ses över. Data som använts i Kemikalieinspektionens (KemI) miljöriskbedömning jämförs med de halter som uppmätts inom den nationella miljöövervakningen (NMÖ) samt de riktvärden som används för att utvärdera dessa data.

    Alla PNEC från KemI är högre än de riktvärden som tillämpas inom NMÖ. PNEC från EFSA är i de flesta fallen också högre än riktvärden inom NMÖ. Imidakloprid är den enda substans med lägre PNEC från EFSA än riktvärdet inom NMÖ. Alla PEC från KemI ligger bland de högsta uppmätta halterna i NMÖ och är i de flesta fallen högre än de riktvärden som tillämpas inom NMÖ. En jämförelse av uppmätta halter i NMÖ för de utvalda substanserna med PNEC från KemI visar att endast ett fåtal prover uppvisar halter över PNEC.

    Undersökningen av samband mellan ett större urval substansers (49 st) användning och egenskaper och vad som uppmäts i NMÖ visade ett statistiskt signifikant samband mellan uppmätt halt och totalt använd mängd av en substans i området och med substansens halveringstid i jord samt adsorption/löslighet. Även den procentuella förlusten av substanserna i NMÖ har ett statistiskt signifikant samband med substansens halveringstid i jord samt adsorption/löslighet. Utifrån de undersökta faktorerna kan ingen tydlig förklaring ges till varför de 12 utvalda substanserna verkar utgöra en större risk för miljön än övriga växtskyddsmedel. Projektet har dock visat på vikten av att en översyn av officiella riktvärden för växtskyddsmedel genomförs så att miljöövervakningsresultat för alla substanser kan utvärderas utifrån tillförlitliga bedömningsgrunder.

  • 44.
    Boström, Gustaf
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindström, Bodil
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gönczi, Mikaela
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nationell screening av bekämpningsmedel i yt- och grundvatten 20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras resultat från en nationell screening av bekämpningsmedel i ytvatten och grundvatten som genomfördes under 2015. Screeningen av bekämpningsmedel var en del av ett regeringsuppdrag för screening av miljögifter till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket gav Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) uppdraget att genomföra provtagningskampanjen för den del av uppdraget som gällde bekämpningsmedel. Den nationellt finansierade provtagningen av ytvatten och grundvatten fokuserades kring de mest jordbruksintensiva regionerna Skåne, Halland, Västra Götaland, Östergötland och Mälardalen. Utöver detta erbjöds även alla Länsstyrelser i Sverige att finansiera ytterligare provtagning i respektive län och detta medförde att ytterligare provtagning av ytvatten tillkom i ovan nämnda regioner samt i Blekinge, Värmland och på Gotland och av grundvatten i Västra Götaland, Västerbotten och på Gotland.Proverna i ytvatten togs under maj-oktober med ett momentanprov per månad i avrinningsområdets utlopp. Den nationellt finansierade provtagningen i ytvatten fokuserades på avrinningsområden med stor andel åkermark (>40 %) och avrinningsområden främst mellan 20-100 km2. Utöver detta lade Länsstyrelserna till ytterligare avrinningsområden i den regionalt finansierade provtagningen av ytvatten. Det totala antalet prover i ytvatten var 157. För den nationellt finansierade provtagningen av grundvatten så gjordes provtagningarna i enskilda dricksvattenbrunnar eftersom tidigare resultatsammanställningar har pekat på att vatten från dessa kan vara mer känsligt för bekämpningsmedelspåverkan än annat grundvatten. I de regionalt finansierade proverna i grundvatten, i Västra Götaland, Västerbotten och på Gotland, togs prover på inkommande grundvatten till vattenverk. I grundvatten togs 1 prov per lokal och provtagningen inkluderade 54 enskilda brunnar och 18 vattenverk.Kemiska analyser av bekämpningsmedel utfördes av laboratoriet för organisk miljökemi vid SLU och omfattade en stor andel av alla växtskyddsmedel som används eller har använts i Sverige. I ytvatten analyserades 131 substanser och i grundvatten analyserades 108 substanser. Resultaten jämfördes med gränsvärden och riktvärden för dricksvatten och grundvatten samt riktvärden till skydd för vattenlevande organismer i ytvatten.I ytvattenproverna detekterades minst en substans i alla prover (förutom 3 prover från Gotland där endast glyfosat och AMPA analyserats och ej kunnat detekteras). Det största antalet detekterade substanser i ett prov var 31 men vanligast var att hitta ungefär 8-10 substanser per prov. I enskilda dricksvattenbrunnar var det största antalet substanser i ett prov 19 men det vanligaste var att inte hitta någon eller att hitta några få substanser. Ungefär 57 % av alla prover i enskilda brunnar innehöll minst en substans. I inkommande grundvatten till vattenverk innehöll ungefär 44 % av alla prover minst en substans och det högsta antalet substanser i ett prov var 4.2Ungefär 23 % av alla prover i ytvatten hade en summahalt över eller lika med gränsvärdet för summahalt av bekämpningsmedel i dricksvatten på 0,5 μg/l och ungefär 45 % av alla prover hade fynd av minst en substans över eller lika med gränsvärdet för enskild bekämpningsmedelssubstans i dricksvatten, 0,1 μg/l. I enskilda dricksvattenbrunnar var motsvarande siffror ungefär 11 % över eller lika med gränsvärdet för summahalt och ungefär 20 % över eller lika med gränsvärdet för minst en enskild substans. I proverna från grundvattenverk hade inget prov en summahalt över eller lika med gränsvärdet och endast 1 prov av 18 (5,6 %) innehöll en substans med koncentrationen 0,1 μg/l, alltså tangerande gränsvärdet.I ytvatten dominerades fynden av ogräsmedel som var godkända för användning under 2015. Bentazon, glyfosat och glyfosats nedbrytningsprodukt AMPA var de tre vanligaste substanserna att detektera i ytvatten och var tillsammans med MCPA även de vanligaste substanserna att förekomma i halter över eller lika med 0,1 μg/l. I grundvatten, både enskilda dricksvattenbrunnar och vattenverk, dominerades däremot fynden av totalbekämpningsmedel, med huvudsaklig användning utanför jordbruket. I enskilda brunnar var de tre vanligaste substanserna att hitta BAM, atrazin och atrazins nedbrytningsprodukt atrazindesetyl. De ingick i produkten Totex strö som tidigare hade stor användning för att bekämpa ogräs på t.ex. grusgångar och industriområden men som har varit förbjuden att sälja sedan 1989. Fjärde vanligaste substansen att detektera i enskilda brunnar var bentazon som fortfarande är tillåten för användning. I vattenverk var också BAM följt av atrazin, bentazon och atrazindesetyl de vanligaste substanserna att hitta.Överlag har det varit relativt få fynd över riktvärden till skydd för vattenlevande organismer i ytvatten. Ungefär 10 % av alla prover hade minst en substans över eller lika med sitt riktvärde vilket kan jämföras med 30-60 % i den årliga nationella miljöövervakningen 2002-2012. Totalt hade 13 olika substanser halter över eller lika med sina respektive riktvärden och alla dessa substanser var godkända för användning under 2015. Sex av substanserna var ogräsmedel, fyra svampmedel och tre insektsmedel. Den substans som hade flest överskridanden var ogräsmedlet diflufenikan som hade halter över eller lika med sitt riktvärde i ungefär 5 % av proverna. Diflufenikans riktvärde höjdes dock under 2015 vilket påverkar jämförelserna med tidigare data.En statistisk analys genomfördes av förhållanden mellan antal detekterade substanser och summahalter per prov i ytvatten jämfört med avrinningsområdets storlek, andel åkermark och andel spannmålsodling. Analyserna visar att antalet detekterade substanser per prov har ett statistiskt signifikant positivt samband med både avrinningsområdets storlek och andelen åkermark/spannmål. Summahalterna per prov har ett signifikant samband med andelen åkermark/spannmål men inte med avrinningsområdets storlek.Antalet detekterade substanser per prov i enskilda brunnar jämfördes med brunnarnas djup, ålder, avstånd till besprutning, konstruktionstyp, nitrathalt samt koncentration av E. coli och koliforma bakterier. Av dessa var det endast koncentrationen av koliforma bakterier som visade något signifikant samband. En förhöjd koncentration av koliforma bakterier kan vara3tecken på att brunnen är otät och därmed lättare får in ytligare vatten som kan vara förorenat av bland annat bekämpningsmedel.Denna omfattande provtagningskampanj ger en bra uppfattning om situationen med bekämpningsmedel i både ytvatten och grundvatten men är trots allt en ögonblicksbild. Alla prover som tagits för detta projekt har varit momentanprover som visar koncentrationen vid tidpunkten som provet togs men där variationer i halter över tid kan missas. Mellanårsvariationer kan också vara stora på grund av olika användning av bekämpningsmedel samt olika väder som kan påverka spridningen av bekämpningsmedel från fälten till vattendrag eller grundvatten. Överlag så är resultaten från denna screeningstudie dock i linje med resultaten från den årliga nationella miljöövervakningen

  • 45.
    Brandt, Maja
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rapp, Lars
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningen för år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004.  Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagna med samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir så jämförbara som möjligt. Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseras på statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandena år 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- och IAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökat stöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmark mellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige. I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark. I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även som jämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning från hygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealer för åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälven finns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år 2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även 1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007). Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till haven söder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskning med 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 % räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om 3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellan åren. Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarna de olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogen nettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16 % för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.

    På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningen

    för år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004.

    Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagna

    med samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir så

    jämförbara som möjligt.

    Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseras

    på statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandena

    år 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- och

    IAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökat

    stöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmark

    mellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige.

    I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark.

    I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även som

    jämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning från

    hygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealer

    för åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälven

    finns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år

    2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även

    1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007).

    Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till haven

    söder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak)

    minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskning

    med 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 %

    räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om

    3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellan

    åren.

    Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarna

    de olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogen

    nettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16

    % för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.

  • 46.
    Brandt, Maja
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rapp, Lars
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Omräkning avnäringsbelastning påÖstersjön och Västerhavetför år 2000 med PLC5metodik2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningen för år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004. Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagna med samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir så jämförbara som möjligt. Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseras på statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandena år 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- och IAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökat stöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmark mellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige. I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark. I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även som jämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning från hygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealer för åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälven finns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år 2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även 1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007). Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till haven söder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskning med 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 % räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om 3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellan åren. Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarna de olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogen nettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16 % för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.

  • 47.
    Carlsson, Carina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kyllmar, Katarina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2002/2003: Årsrapport för miljöövervakningsprogrammet Typområden på Jordbruksmark2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden bedrivs mätningar för att undersöka jordbruketspåverkan på vattenkvaliteten. Växtnäringsförluster mäts i både yt- och grundvatten och lantbrukarnasodlingsåtgärder inventeras årligen. Programmet, Typområden på Jordbruksmark, ingår i densvenska miljöövervakningen med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet.Under det agrohydrologiska året 2002/2003 har mätningar pågått i ett 20-tal områden, varav 8 områdenundersöks inom ramen för den nationella miljöövervakningen med SLU som ansvarig utförare. I övrigaområden ansvarar länsstyrelsen i respektive län för undersökningarna. I följande rapport redovisas resultatfrån programmet för det agrohydrologiska året 1 juli 2002 till 30 juni 2003. Flödesvägda årshalter, transporteroch avrinning redovisas för varje område medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar avSverige. En kort genomgång görs även av odlingen i ett antal typområden.

  • 48.
    Carlsson, Carina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kyllmar, Katarina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2003/2004: Årsrapport för miljöövervakningsprogrammet Typområden på Jordbruksmark2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom programmet Typområden på Jordbruksmark bedrivs mätningar i ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden. Ett av syftena är att undersöka jordbrukets påverkan på vattenkvaliteten genom att mäta växtnäringsförluster i både yt- och grundvatten och inventera lantbrukarnas odlingsåtgärder regelbundet. Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet. I följande rapport redovisas resultat från programmet för det agrohydrologiska året 2003/2004. under året har mätningar pågått i ett 20-tal typområden, varav 8 områden undersöks inom ramen för den nationella miljöövervakningen med SLU som ansvarig utförare. I övriga typområden ansvarar länsstyrelsen i respektive län för undersökningarna. Rapporten redovisar bl a flödesvägda årshalter, transporter och avrinning för varje avrinning för varje typområde medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Den låga nederbörden hösten 2003 gav upphov till både låga markvattenhalter och grundvattennivåer, och gjorde också flödena i flertalet bäckar blev låga. Avrinningen kom inte igång förrän i slutet av året, men i samband med det uppmättes årets högsta halter av främst kväve i vissa typområden. Temperaturen under året och nederbördens fördelning har stor betydelse för variationen i utlakningen av framförallt kväve. Den varma hösten skapade gynnsamma förhållanden för kvävemineralisering, men den låga avrinningen gav inte upphov till någon betydande utlakning. Koncentrationen av fosfor i utloppet från avrinningsområdena beror däremot mera på jordarten i området, än på t ex andel åkermark eller temperatur, och en lika geografisk skillnad i fosforutlakning kunde inte ses som för kväve. Endast för ett fåtal typområden uppmättes högre årshalter av kväve och fosfor än medel för mätperioden. Den låga avrinningen i kombination med låga halter för flertalet typområden gjorde att även transporterna blev måttliga, både för kväve och fosfor. Merparten av transporten av kväve och fosfor från typområdena utgjordes av utlakning från åkermarken. Fosfor påverkades däremot till större del än kväve av andra näringskällor, t ex enskilda avlopp.

  • 49.
    Carlsson, Carina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kyllmar, Katarina
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Ulén, Barbro
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Typområden på jordbruksmark: Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2001/20022003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I det regionala miljöövervakningsprogrammet ”Typområden på jordbruksmark” undersöks för närvarande 28 stycken små jordbruksdominerade avrinningsområden. Syftet är att följa odlingens inverkan på vattenkvalitén i avrinnande vatten till bäck eller å. I denna sammanställning redovisas resultat från det agrohydrologiska året 2001/2002, bl a flödesvägda halter, transporter,klimat och hur odlingsförutsättningarna har varit. Åkermarkens nettoarealförlust (utlakning till rotzonen minus retentionsförluster och förluster till djupare grundvatten) har inte skattats i årets rapport. Detta innebär att det är den totala transporten som redovisas och i den ingår inte bara läckage från åkermark utan även t ex förluster från punktkällor. Hösten 2001 och vintern 2001/2002 var mild och på många håll nederbördsrik. Den rikliga nederbörden ledde till stora oskördade arealer hösten 2001 och även till att den höstsådda arealen blev liten. Trots riklig nederbörd blev avrinningen för områdena i Svealand måttlig. Halterna av kväve för typområdena i Svealand var däremot medel till över medel för perioden medan halterna av fosfor var i nivå med tidigare år. Den högre avrinningen som förekom i områdena i Skåne, Blekinge och Hallands län gav däremot inte upphov till några höga halter i jämförelse med långtidsmedel, varken av kväve eller fosfor. Däremot gjorde en hög avrinning att transporterna blev relativt höga och medel för produktionsområdena Götalands slätt- och mellanbygder översteg långtidsmedel betydligt för både kväve och fosfor. I januari 2002 förändrades programmet typområden på jordbruksmark i och med att åtta områden överfördes till ett nationellt, så kallat intensivprogram. Detta innebär bl a att vattenprover tas med tätare intervall i områdena och både i ytoch grundvatten. Som en kvalitetskontroll av analyser gjordes en jämförelse med laboratoriet på avdelningen för vattenvårdslära och två andra laboratorier som användes för två områden. Resultaten pekar på en del skillnader mellan laboratorierna t ex i metoden för analys av suspenderat material. För de laboratorier som analyserar recipientvatten från jordbruksmark skulle analys av suspenderat material, förfiltrering för fosfatanalys och bestämningen av fosfor behöva interkalibreras.

  • 50.
    Christensen, Pernilla
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ecke, Frauke
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nilsson, Liselott
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ottvall, Richard
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Pettersson, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Skånes, Helle
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Tyboni, Maud
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Åkerholm, Marianne
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Fåglar i ett landskapsperspektiv – ett samarbete mellan Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) och Svensk Fågeltaxering (SFT)2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var tvådelat där den första delen var att ta fram en effektiv flygbildsinventeringsmetodik för att kunna inventera ett större landskapsutsnitt än 1 x 1 km rutan och den andra delen var att hitta ett samband mellan myrfåglar och de landskapsdata som vi kunde plocka fram med den nya metodiken. Den flygbildsinventeringsmetodik som tagits fram under detta projekt medför att ett större område (3 x 3 km) kan inventeras på relativt kort tid (i genomsnitt 2 dagar). Tidsåtgången för att inventera hela 5 x 5 km rutan med denna metodik uppskattas till ca 3 dagar. Skillnaden från ordinarie NILS metodik är att betydligt större strukturer fångas upp eftersom karteringsenheten är större men även att detaljrikedomen som finns inom ordinarie NILS har fått minska betydligt. Med tiden finns förhoppningen att kunna effektivisera denna typ av flygbildsinventering än mer då den flygbildsinventeringstid som lagts ned under detta projekt även räknar in utveckling av metoden. I väntan på att nya möjligheter skall utvecklas skulle den metodik som vi tagit fram kunna utgöra en bra stomme för fortsatt verksamhet på en större skala än 1 x 1 km. Våra analyser av fågelarter på myrar och landskapsdata visade att fågeldata utgjorde för lite data för att vi skulle kunna se tydliga mönster samt kunna gå ned på den detaljnivå dvs. finindelning av myren, som vi ville. Tanken med den framtagna flygbildsinventeringsmetodiken var att ge data som passade för fler organismgrupper än fåglar samt att dessa data skulle kunna nyttjas även inom andra projekt såsom lillNILS. På grund av att projektet försökte svara mot både ett specifikt behov (SFT:s) samt ett mer generellt så kan vi konstatera att valet av rutor inte blev helt optimalt för att matcha landskapsdata från myrar med fågeldata. Vid fortsatta analyser kan det vara lämpligt att göra ett urval av de rutor som ligger i områden där dessa arter har sitt häckningsområde för att på så sätt begränsa antalet rutor med noll förekomst av dessa arter. Dessutom är det önskvärt att analysera flera NILS-rutor med en totalarea av myrar mellan 150 och 220 ha.

1234567 1 - 50 of 323
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf