Publications
Change search
Refine search result
1 - 38 of 38
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Eriksson-Lindgren, Gudrun
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Där ingen kunde tro att någon kunde bo2016Report (Other academic)
  • 2.
    Green, Martin
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Insjöfåglar: Utvärdering av det gemensamma delprogrammet2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakning sker med fördel i form av så kallade gemensamma delprogram.

    I det gemensamma delprogrammet Insjöfåglar samarbetar länsstyrelser och vattenvårdsförbund runt Mälaren, Vänern och Vättern med övervakning av sjöarnas fågelskär.

    I föreliggande rapport utvärderas hittillsvarande verksamhet av Martin Green från Lunds universitet. Han svarar för de slutsatser som dras i denna rapport.

    Utvärderingen har bekostats med medel från Naturvårdsverket.

  • 3.
    Haas, Fredrik
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Green, Martin
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Häckande strandängsfåglar i Blekinge län 2009 – 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 2009 har 14 havsstrandängsområden inventerats på strandängsfåglar inom ramen för Blekinge läns regionala miljöövervakning. Inventeringarna har skett med glesa mellanrum, den lokal som inventerats vid flest tillfällen har endast inventerats under tre av de åtta år som programmet pågått. Fem lokaler har inventerats under två olika år, medan resterade åtta endast har täckts under ett enda år. Inventeringarna ingår i det Gemensamma Delprogrammet för övervakning av strandängsfåglar (GDP). Baserat på de senaste räkningarna från respektive lokal häckar det 655 par fåglar av de arter som listas som inventeringsarter inom GDP på de 14 strandängarna. Vadare var med 233 par den talrikaste gruppen följd av änder (213 par) och måsfåglar (74 par). Rödbena med 76 par var den enskilt talrikaste arten. Av de elva arter som listas som typiska för N2000-habitatet Havsstrandängar av Östersjötyp (Östersjöstrandäng) har sju påträffats som revirhållande under inventeringarna. Fem arter upptagna i den svenska rödlistan har konstaterats hålla revir.

     

    Av de 14 lokalerna är det fyra som kvalitetsmässigt höjer sig över de andra: Torhamns udde, Stolp, Utlängan och Långaskär/Gräsör. Dessa fyra hyser mer än 65 % av det skattade totalantalet par vadare inom inventeringsområdena. Tillsammans med Torsö är de även de artrikaste. De fåtal områden som har inventerats vid mer än ett tillfälle ger i princip möjlighet till att studera förändringar över tid. Skillnader mellan åren i när på våren  som inventeringarna har genomförts försvårar dessvärre detta. Oavsett hur de kommande inventeringarna av strandängsfåglar i Blekinge län läggs upp när det gäller vilka områden som inventeras vilket år eller hur många områden som inventeras årligen, så är det av största vikt att inventeringarna genomförs på samma sätt och under samma tidsperioder varje år.

     

    Fågelförekomsterna i de 14 inventeringsområdena i Blekinge står sig väl i jämförelse med andra havsstrandängsområden i södra Sverige. De ytor som inventerats i Blekinge utgör ca 2 % av den totala arealen som inventerats i ett antal storskaliga inventeringar av havsstrandängar i södra Sverige. Andelen registrerade par på de Blekingska strandängarna står i proportion till detta, exempelvis noterades 3,1 % av totalantalet simänder (exkl. gräsand & kricka) och 2,1 % av vadarna i Blekinge.

     

    Havsstrandängarna har under lång tid minskat i areal på grund av ändrad markanvändning. Ett sentida hot är den havsnivåhöjning som det allt varmare klimatet förväntas medföra. En tidigare studie har visat att endast 16 av Blekinge läns nuvarande 753 ha  av Natura2000-habitatet Östersjöstrandäng (1630) kommer att återstå vid en havsnivåhöjning på 1m. Samtidigt förutsägs att 480 ha av samma miljö kommer att nyskapas. Det förefaller sannolikt att antalet strandängsfåglar kommer att minska i proportion till detta.

  • 4.
    Inghe, Ola
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Kvalitetsdeklaration för delprogrammet svensk sjöfågelinventering2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakning av sjöfåglarnas beståndsvariationer har skett kontinuerligt sedan 1967som en del i den av Wetlands International (tidigare IWRB) organiserade ”InternationalWaterfowl Census” (IWC). Huvudpunkten av programmet utgörs av den årligamidvinterinventeringen av olika vattenfåglar. I det internationella programmet ingårförutom de här aktuella sjöfågelarterna också inventeringar av gäss och vadare.Midvinterinventeringar av vadare är inte aktuella i Sverige eftersom vi i princip saknarstörre koncentrationer av övervintrande vadare. När det gäller gässen organiserasregelbundna inventeringar i enlighet med Wetlands Internationals program, men deingår för närvarande inte i det här aktuella delprogrammet inom den nationellamiljöövervakningen i Naturvårdsverkets regi, utan finansieras med anslag från SvenskaJägareförbundet och bedrivs som ett parallellt projekt enligt anvisningar från WetlandsInternational.

  • 5.
    Kjellén, Nils
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Fågelstationer, Falsterbo fågelstation.
    Sträckfågelräkningar vid Falsterbo hösten 20022002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND De standardiserade höst räk ning ar nai Na tur vårds ver kets regi påbörjades hösten1973 som en del i deras fågelmonitoring. Frånoch med 2001 ansvarar undertecknad för dessaräk ning ar. Från detta år påbörjas räkningarnaden 1 au gus ti (i stället för 11 augusti), främstför att er hål la en mer fullständig täckning avrov få gel sträck et. Vidare artbestäms lommar,fi sk/sil ver tär nor, och korsnäbbar, vilket ej skettti di ga re. I mån av tid åldersbestämdes storkar,sång sva nar, prutgäss, rovfåglar, vissa vadare,labbar, dvärg mås, silltrut och tärnor för atterhålla ett mått på årets ungproduktion.Åren 1986-2000 har höststräcket av rov fåg laröver halvön specialstuderats (Kjellén 2001 ochtidigare). Räkningarna har då skett på sam masett som höstarna 2001-2002. En jäm fö rel semellan denna serie och de standardiseraderäk ning ar na visar en signifi kant korrelationför samt li ga rovfåglar. Jag har därför valt att räkna upp de standardiserade siffrorna från1973-1985 med den genomsnittliga skillnadenunder femtonårsserien 1986-2000. Mer detaljerbe träf fan de omräkning av siffror för olika arterpre sen te ras av Kjellén (2002).

  • 6.
    Kjellén, Nils
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Fågelstationer, Falsterbo fågelstation.
    Sträckfågelräkningar vid Falsterbo hösten 20032003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Räkningar i Naturvårdsverkets regi bedrevs mellan 1 augusti och 20 november. Den övervägandemajoriteten av arterna räknades medan åldern bestämdes för rovfåglar och vissa andra grupper.Jämfört med tidigare år bokfördes en genomsnittlig totalsumma. Flertalet rovfåglar räknades i relativthöga antal och ungfågelsandelen var rekordhög. Positivt var även att fl era tropikfl yttare uppträddemer talrikt än på många år Allmänt gynnades sträcket av dominerande västvindar och generelltverkar häckningen ha gått förhållandevis bra. En relativt dålig frö- och fruktsättning gjordeatt många invasionsarter var i rörelse.

  • 7.
    Kjellén, Nils
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Fågelstationer, Falsterbo fågelstation.
    Sträckfågelräkningar vid Falsterbo hösten 20042004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Räkningar i Naturvårdsverkets regi bedrevs mellan 1 augusti och 20 november. Den övervägandemajoriteten av arterna räknades medan åldern bestämdes för rovfåglar och vissa andra grupper.Dominerande västvindar är en av anledningarna till den förhållandevis höga totalsumman. Flerarovfåglar räknades i relativt höga antal och för några minskande arter verkar trenden snarast havänt. Ungfågelsandelen var återigen rekordhög. Positivt var även att några tropikflyttare uppträddemer talrikt än på många år. Dessutom sträckte flertalet finkfåglar i rekordhöga antal. De flestainvasionsarter uppträddedäremot i måttliga antal, men sidensvansen sträckte i ej tidigare skådademängder.

  • 8.
    Kjellén, Nils
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Fågelstationer, Falsterbo fågelstation.
    Sträckfågelräkningar vid Falsterbo hösten 20062006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Räkningar i Naturvårdsverkets regi bedrevs mellan 1 augusti och 20 november. Den övervägandemajoriteten av arterna räknades medan åldern bestämdes för rovfåglar och vissa andra grupper.Dominerande västvindar och god ungproduktion ligger sannolikt bakom den förhållandevis högatotalsumman. Flertalet rovfåglar räknades i relativt höga antal trots att ungfågelsandelen endastvar genomsnittlig. Uppgången fortsätter för flertalet ökande arter medan det finns indikationer påatt trenden vänt för en del fågelarter som minskat långsiktigt. Slående var den totala avsaknadenav invasionsarter.

  • 9.
    Kjellén, Nils
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Fågelstationer, Falsterbo fågelstation.
    Sträckfågelräkningar vid Falsterbo hösten 20072007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Räkningar i Naturvårdsverkets regi bedrevs mellan 1 augusti och 20 november. Den övervägandemajoriteten av arterna räknades medan åldern bestämdes för rovfåglar och vissa andra grupper.Totalsumman ligger något över genomsnittet. Uppgången fortsätter för flertalet ökande artermedan det finns indikationer på att trenden vänt för en del fågelarter som minskat långsiktigt. Endel tropikflyttande rovfåglar var relativt fåtaliga medan fjällvråken uppvisade det bästa resultatetsedan 1982. Medan tropikflyttande tättingar var relativt talrika räknades många senhöstflyttare ilåga antal efter en kall inledning på oktober. Bland invasionsarter märktes blåmes, grönsiska ochkorsnäbbar.

  • 10.
    Kjellén, Nils
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Fågelstationer, Falsterbo fågelstation.
    Sträckfågelräkningar vid Falsterbo hösten 20082009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Räkningar i Naturvårdsverkets regi bedrevs mellan 1 augusti och 20 november. Den övervägande majoriteten av arterna räknades medan åldern bestämdes för rovfåglar och vissa andra grupper. Sammantaget en bra säsong där totalsumman ligger väl över genomsnittet. Uppgången fortsätter för flertalet långsiktigt ökande arter medan listan med signifikant minskande arter sakta krymper något. Även om den genomsnittliga ungfågelsandelen låg något under medel uppträdde flertalet rovfåglar talrikt, med exempelvis nya rekordnoteringar för röd glada och sparvhök. Lågtryckspassager i augusti gav höga antal av adulta vadare och tärnor. Flera tropikflyttande tättingar räknades i relativt höga antal och den milda senhösten borgade för goda siffror för flertalet kortflyttare. Bland invasionsarterna registrerades måttliga rörelser av främst större hackspett, sidensvans, stjärtmes, blåmes, nötkråka och gråsiska.

  • 11.
    Lindström, Åke
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Green, Martin
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för 20122012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Lindström, Å. & Green, M. 2013. Monitoring population changes of birds in Sweden. Annual report

    for 2012, Department of Biology, Lund University. 80 pp.

    We present the results of the Swedish Bird Survey, run by the Department of Biology, Lund University,

    as a part of the National Monitoring Programme of the Swedish Environmental Protection Agency. The

    results for 2012 include data from 625 winter point count routes in 2011/2012 (37

    th winter), of which

    306 were carried out during the Christmas/New Year count and 263 summer point count routes (38

    th

    year). A third programme is running since 1996 with 716 Fixed routes, systematically (semi-randomly)

    distributed over Sweden (combined line transect and point counts). In total 481 Fixed routes were

    completed in the summer of 2012 (fourth best year). In the programme for covering night-active birds

    (3

    rd season), 112 routes were covered at three occasions each (March, April and June). Trends were

    analyzed using TRIM. The distribution of the covered routes is presented in Figure 1.

    In the Christmas/New Year count 2011/2012, about 180,000 individuals of 134 species were

    counted by 247 observers, which was an increase compared to previous winters. Moderate to strong

    increases in winter populations over the last decade are present in 12 species. Declines over the same

    period are prominent in 32 species (Fig. 12).

    On the point count routes in summer 2012, about 96,000 birds of 205 species were counted by

    164 observers. From the Fixed routes 138,000 birds of 217 species were reported by 247 persons. Trend

    graphs for a large number of species are presented in Fig. 12. More graphs and indices can be found on

    the homepage (address below). Over the last 10 years, some of the most pronounced declines are found

    in Common Eider, Willow Ptarmigan, Rock Ptarmigan, Common Pheasant, Common Coot, Spotted

    Redshank, Great Black-backed Gull, Common Swift, House Martin, Sand Martin, Siberian Tit,

    Fieldfare, Redwing, Goldcrest, Meadow Pipit, European Greenfinch, Common Redpoll, Common

    Rosefinch, Lapland Longspur, Yellowhammer, Ortolan and Rustic Bunting. Some of the strongest

    increases during the same period are shown by Greylag Goose, Whooper Swan, Red Kite, White-tailed

    eagle, Western Marsh Harrier, Hobby, Great Spotted Woodpecker, Eurasian Wryneck, Mistle Thrush,

    Common Redstart, Eurasian Blackcap, Common Chiffchaff (both Swedish ssp.), European Goldfinch

    and crossbills.

    The night routes showed high owl activity in the south but a dramatic low in the north, compared

    to 2011. A few trends from the first three year are presented (Fig. 3). High numbers of Spotted Crake,

    Corncrake, European Nightjar and River Warbler were recorded during the night routes in 2012. The

    numbers of larger mammals counted were in most cases similar to the years before.

    Bird indicators were calculated for Sweden based on summer point counts and the species

    selection and methods of the Pan-European Common Bird Monitoring Scheme. Farmland birds

    (“Vanliga jordbruksfåglar”, 14 species) show a more than 50% decline since 1975. Woodland birds

    (“Vanliga skogsfåglar”, 21 species) have declined with about 30%, whereas a group of other common

    birds (“Övriga vanliga fåglar”, 45 species) have declined with about 10%. We also present the

    corresponding indicators based on the new system with Fixed routes (indices since 1998). In the recent

    5–10 years, the indicators based on the two schemes have become more and more similar within each

    habitat. Another set of indicators, official indicators of biodiversity within the national Environmental

    Objectives set by the Swedish Parliament based on data from the Fixed routes, are presented as well

    (Fig. 6). Five indicators (lakes and streams, forest, mountain birch forest, northern wetlands and ‘a rich

    diversity of plant and animal life’) showed small positive changes between 2011 and 2012. The

    indicators for birds in southern wetlands, farmland and mountain tundra showed lower values 2012

    compared to 2011. A new indicator for reduced climate impact is presented in this report.

    Homepage:

    www.zoo.ekol.lu.se/birdmonitoring

  • 12.
    Lindström, Åke
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Green, Martin
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Ottvall, Richard
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för 20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas populationstrender för 175 svenska fågelarter för åren 1975–2011. Fåglarna har räknats på vintern och på sommaren enligt strikt standardiserade metoder. Sommar- respektive vinterpunktrutter har räknats sedan 1975, i huvudsak i södra Sverige. Standardrutterna räknas också på sommaren men täcker hela Sverige. De har räknats sedan 1996. Vintern 2010/2011 räknades 75 000 fåglar av 109 arter på 273 rutter. Sommaren 2011 räknades 94 000 fåglar av 199 arter på 262 punktrutter och 129 000 fåglar av 217 arter på 462 standardrutter. På standardrutterna räknades för första gången även större däggdjur och totalt sågs 1281 djur av 17 arter. Talrikaste arterna var rådjur, fälthare, dovhjort och älg.

    Mest anmärkningsvärt på fågelsidan var de höga siffrorna för flera lämmelspecialister, samt att den andra kalla vintern på rad inte verkar ha haft samma svåra effekt på köldkänsliga arter (häger, gärdsmyg och kungsfågel) som året före.

    Över de senaste 10–15 åren uppvisar följande arter de mest oroväckande nedgångarna: dalripa, storspov, brushane, gråtrut, dvärgmås, tornseglare, spillkråka, sånglärka, hussvala, lappmes, nötkråka, kungsfågel, hämpling, rosenfink, bergfink, ortolansparv, videsparv och lappsparv. Samma period har en påtaglig ökning registrerats för grågås, sångsvan, glada, tjäder, järpe, trana, småspov, skogssnäppa, skogsduva, ringduva, kaja, talgoxe, blåmes, nötväcka, dubbeltrast, svarthätta, gransångare (båda raserna), steglits och mindre korsnäbb. Ser man på trender för hela grupper av arter går det fortsatt sämst för fåglarna i jordbrukslandskapet.

    Inom nattfågeltaxeringen, det nya system som startades under 2010, inventerades 115 rutter (punktrutter, en rutt per 25x25 km ruta) vid tre tillfällen (mars, april och juni) under 2011. Huvuddelen av ugglearterna registrerades i högre antal och med fler kullar under 2011 jämfört med 2010 i norra Sverige. I södra Sverige var resultatet det motsatta. Av övriga arter utmärkte sig vaktel genom att betydligt fler individer registrerades under 2011 än året innan. Större däggdjur inräknades i ungefär samma omfattning som under 2010. Både fågel- och däggdjursdata kommer att användas för trendberäkningar så snart tidsserierna blivit tillräckligt långa.

  • 13.
    Lindström, Åke
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Green, Martin
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Ottvall, Richard
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Svensson, Sören
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Övervakning av fåglarnas populationsutveckling: Årsrapport för 20072009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom Svensk Fågeltaxering övervakas de svenska fågelpopulationernas häckande bestånd så atteventuella oroväckande tendenser kan upptäckas i tid. Bevakningen sker genom årligen upprepadeinventeringar med standardiserade metoder. Denna årsrapport omfattar vintern 2006/2007 ochsommaren 2007. Det är nu den 32:a vintersäsongen och den 33:e sommarsäsongen som redovisassedan punkttaxeringarna startade 1975. Populationstrender för ett stort antal svenska fågelarterpresenteras. Värden för enskilda år skall alltid tolkas försiktigt. Projektets stora värde ligger istället ide långsiktiga trenderna, som visar populationsutvecklingen för svenska fåglar de senaste drygttrettio åren.Jämfört med tidigare år är två nya personer medförfattare till denna årsrapport, nämligenMartin Green och Richard Ottvall. De båda har sedan ett par år tillbaka deltagit i flera aktiviteter därdata från Svensk Fågeltaxering varit i fokus. Det har gällt utformning av de nationella miljömålsindikatorerna,utvärdering av standardruttsdata i förhållande till habitatdata från NILS (ett nationelltlandskapsövervakningsprogram), en stor utredning om trender hos samtliga Sveriges fågelarternämnd nedan, samt den pågående storsatsningen på standardruttsinventeringar i Norrland (sehemsidan). Vi gläds åt att på detta sätt kunna stärka arbetet med övervakningen av Sveriges fåglar.Under året har vi inom Svensk Fågeltaxering, på uppdrag av Naturvårdsverket ochtillsammans med en expertgrupp från olika universitet och organisationer, analyserat och beskrivittrender för samtliga svenska häckfågelarter. En stor del av materialet utgörs av Svenskfågeltaxerings siffror. Den generella bilden som framkommer är att det är fler arter som har minskatän ökat de senaste 30 åren, men också att för många av de långsiktigt minskande arterna harkurvorna det senaste decenniet planat ut och för en del även svängt uppåt. Denna bild är ocksåtydlig i de trender som presenteras i föreliggande rapport.Det europeiska samarbetet om övervakning av de vanliga fåglarna fortsätter, där fåglarnafungerar som indikatorer på biologisk mångfald inom EU. Svenska punktruttsdata ingår. Vi harberäknat motsvarande indikatorer för Sverige. Under 2007 ökade jordbruksfågelindikatorn ochindikatorn för övriga vanliga fåglar, medan skogsfågelindikatorn låg kvar på samma nivå.Motsvarande kurvor baserat på standardrutterna visar en mer positiv bild.Våren 2007 lades data från standardrutterna ut på Miljömålsportalen (www.miljomal.nu) där defungerar som indikatorer på hur riksdagens olika miljömål efterlevs. De är tillsammans med data förflodpärlsmusslan några av de få biodiversitetsdata som används som miljömålsindikatorer i Sverige.I denna rapport presenteras indikatorer för jordbruks-, skogs- och fjällfåglar.Ytterligare länsstyrelser har anammat standardrutterna, inte minst då på grund av möjlighetenatt stärka de regionala miljömålsindikatorerna (beskrivet ovan). Under 2007 var 15 län anslutna,nämligen AC, BD, C, D, E, F, G, H, S, T, U, W, X, Y och Z län.Under 2007 färdigställdes två vetenskapliga uppsatser baserat på data från SvenskFågeltaxering. En om gransångarens utbredning och populationsutveckling (Ornis Svecica 3-4,2007) och en om ortolansparvens habitatval enligt standardrutterna (kommer i Ornis Svecica 1,2008).Denna rapport går ut till de runt 500 inventerare som deltagit i Svensk Fågeltaxering, samt tillåtskilliga andra intressenter. Genom att på detta sätt belysa tillståndet för de svenska fåglarnahoppas vi både sporra till fortsatt inventerande samt stimulera till nödvändiga naturvårdsåtgärder förde arter och artgrupper som det går dåligt för.

  • 14.
    Lindström, Åke
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Green, Martin
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Ottvall, Richard
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Svensson, Sören
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Övervakning av fåglarnas populationsutveckling: Årsrapport för 20082009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom Svensk Fågeltaxering övervakas de svenska fågel-populationernas häckande bestånd så att eventuella oroväckande tendenser kan upptäckas i tid. Bevakningen sker genom årligen upprepade inventeringar med standardiserade metoder. Denna årsrapport omfattar vintern 2007/2008 och sommaren 2008. Det är nu den 33:e vintersäsongen och den 34:e sommarsäsongen som redovisas sedan punkttaxeringarna startade 1975 och den 13:e säsongen för standardrutterna som startade 1996. I rapporten presenteras populations-trender för ett stort antal svenska fågelarter. Värden för enskilda år skall alltid tolkas försiktigt. Projektets stora värde ligger istället i de långsiktiga trenderna, som visar populationsutvecklingen för svenska fåglar de senaste drygt trettio åren. Under 2008 gjordes en storsatsning på standardrutts-inventeringar i Norrland, inom ramen för den s.k. Basinventeringen av Natura 2000-områden i Sverige. Jämfört med 2007 gjordes ytterligare 120 ordinarie standardrutter i Norrland och därtill gjordes 67 extra standardrutter som lagts ut i norrländska Natura 2000-områden. Det europeiska samarbetet om övervakning av de vanliga fåglarna fortsätter, där fåglarna fungerar som indikatorer på biologisk mångfald inom EU. Svenska punktruttsdata ingår och fler och fler länder ansluter sig. Vi beräknar motsvarande indikatorer för Sverige. Samtliga tre indikatorer föll under 2008. Motsvarande kurvor baserat på standardrutterna visar en likartad men något mer positiv bild. Under våren 2008 tillkom på Miljömålsportalen(www.miljomal.nu) ytterligare några indikatorer baserade på fågeldata från standardrutterna. Dessa fungerar som indikatorer på hur riksdagens olika miljömål efterlevs. Standardruttsdata är i dagsläget några av de få biodiversitetsdata som används som miljömålsindikatorer i Sverige. I denna rapport presenteras indikatorer för sjö-, våtmarks-, jordbruks-, skogs- och fjällfåglar. Under 2008 använde 15 län standardrutterna som regionalt fågelövervakningsprogram, nämligen AC, BD, C, D, E, F, G, H, S, T, U, W, X, Y och Z län. Inga nya län tillkom under året, men fler länsstyrelser har flaggat för att delta under 2009, bland annat eftersom standardrutterna föreslagits bli ett gemensamt övervaknings-program för alla länsstyrelser. Kunskapen om populationstrenderna för våra ugglor och andra nattaktiva arter är generellt mycket dålig. Vi har under året därför diskuterat utformningen av ett nattfågelprogram och hoppas kunna initiera ett sådant under 2010. Denna rapport delas ut till de runt 500 inventerare som deltagit i Svensk Fågeltaxering, samt till åtskilliga andra intressenter. Genom att på detta sätt belysa tillståndet för de svenska fåglarna hoppas vi både sporra till fortsatt inventerande samt stimulera till nödvändiga naturvårds-åtgärder för de arter och artgrupper som det går dåligt för.

  • 15.
    Lindström, Åke
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Svensson, Sören
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Övervakning av fåglarnas populationsutveckling: Årsrapport för 20022009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna årsrapport omfattar vintern 2001/2002 och sommaren 2002. Det är nu den 27:evintersäsongen och den 28:e sommarsäsongen som redovisas sedan punkttaxeringarna startade1975. Antalet gjorda fria punktrutter minskade något både för sommar och vinter. Å andra sidaninventerades drygt 320 standardrutter, vilket är den särklassigt högsta siffran hittills. För förstagången har fler standardrutter än fria sommarpunktrutter genomförts och totalt har nu drygt 500 avde totalt 724 standardrutterna inventerats minst en gång. Det är imponerande att så mångastandardrutter kunnat genomföras utan att det påverkat antalet fria punktrutter. Det visar på defantastiska insatser som görs av landets inventerare och att det funnits (finns?) en stor outnyttjadpotential bland landets ornitologer!Vi vill här passa på att betona att både punktrutter och standardrutter är av mycket stort värde.Det faktum att vi lagt stor möda på att föra fram standardruttsprogrammet skall inte nedslå den somgör fria punktrutter. Förvisso är standardrutterna är formellt sett ett bättre övervakningsverktyg,men de långa serierna för punktrutterna är ovärderliga och det är av största värde att de fortsätter!Ett nytt viktigt steg i att bredda fågelövervaknignen togs under 2002 genom att länsstyrelsernai Jönköpings och Östergötlands län anammade standardruttssystemet som sitt eget regionalafågelövervakningssytem. På detta sätt har de snabbt kommit igång med att använda en redan3beprövad metod, där de dessutom kunnat få tillgång till data flera år tillbaka i tiden. För dennationella fågelövervakningen är fördelen att dessa områden kunnat täckas helt genom attnyckelpersoner på länstyrelserna kunnat använda resurser och sin kännedom om de lokalaornitologerna för att finna inventerare. Vi hoppas att fler länsstyrelser följer på denna inslagna väg.Under året fortsatte arbetet med att utveckla projektets hemsida på Internet (adressen ärwww.biol.lu.se/zooekologi/birdmonitoring). På hemsidan finns historik, metoder och de senasteanalyserna, samt nedladdningsbara protokoll. Till de som frågat efter möjligheten att rapportera sinainventeringar on-line via Internet kan vi meddela att ett samarbete med fågelrapporterings-sajten”Svalan” har inletts. Inom något år bör detta system kunna vara igång. För den som eventuelltkänner en viss oro (eller motvilja) inför den ökande datoriseringen av rapporteringeen inomprojektet kan vi meddela att det kommer att gå utmärkt att rapportera på papper även ifortsättningen.Under 2002 rapporterades svenska inventeringsdata för första gången in till en gemensameuropeisk fågelövervakningsdatabas. Tanken är att det under 2003 skall ges ut en gemensam rapportför populationsutvecklingen hos Europas fåglar. Arbetet leds från Prag, Tjeckien, av en europeiskkoordinator med ekonomiskt och vetenskapligt stöd främst från de engelska fågelorganisationernaRSPB och BTO. Inför den sameuropeiska analysen analyserades det svenska materialet med en nymetod kallad TRIM, en metod utvecklad av den holländska motsvarigheten till StatistiskaCentralbyrån. Denna metod kommer från och med nästa år att ersätta det kedjeindex vi använt.Anledningen är främst att TRIM anses vare mindre känslig för svagheter i materialet, samt att det ärden europeiska standarden. I denna rapport presenteras TRIM översiktligt och vi presenterar någrapopulationstrender uträknade med den nya metoden. Dessa jämförs med kedjeindex på sammamaterial. Generellt så ser kurvorna mycket likartade ut, men för några arter skiljer sig bilden åt.I årets rapport finns också en summering, samt tabell och figurtexter, på engelska. Det ärviktigt att även utländska intressenter skall kunna ta del av svenska fågelövervakningsdata. Inteminst påbörjandet av en gemensam europeisk fågelövervakning är ett tydligt tecken på att miljöövervakningenallt mer blir en verksamhet som inte tar hänsyn till nationsgränser.Sören Svensson pensionerades 1 februari 2002 och sedan dess leds fågelövervakningen avÅke Lindström. Sören har dock fungerat som viktigt stöd hela året, vilket gjort bytet avledningsperson relativt smärtfritt. En stor insats har dessutom gjorts för att uppdatera det internadatahanteringssytemet för att underlätta snabba analyser. Vi hoppas att ingen noterat några störreförändringar under året. Det viktigaste i inventeringsbranschen är ju nämligen att göra likadant, årefter år, efter år, efter år…!

  • 16.
    Lindström, Åke
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Svensson, Sören
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Övervakning av fåglarnas populationsutveckling: Årsrapport för 20032003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna årsrapport omfattar vintern 2002/2003 och sommaren 2003. Det är nu den 28: evintersäsongen och den 29: e sommarsäsongen som redovisas sedan punkttaxeringarna startade1975. Antalet gjorda fria punktrutter minskade något både sommar och vinter. Å andra sidaninventerades 401 standardrutter, vilket är den högsta siffran hittills. Totalt har nu 624 av de totalt724 standardrutterna inventerats minst en gång.I slutet av 2003 kom de första resultaten inom arbetet att skapa en gemensam rapport förpopulationsutvecklingen hos Europas fåglar. Arbetet leds av en europeisk koordinator, Petr Vorisekfrån Tjeckien, med ekonomiskt och vetenskapligt stöd främst från de engelska fågelorganisationernaRSPB och BTO. I Storbritannien har ett samlat index för jordbruks- respektiveskogsfåglar vunnit stort gehör och används sedan några år som en av 15 viktiga indikatorer påtillståndet i landet. Exempel på de andra indikatorerna är BNP, arbetslösheten, utbildningsnivån ochmänniskornas hälsotillstånd, så fåglarna har hamnat i stort och viktigt sällskap.Nedan (figur till vänster) visas i diagramform utvecklingen hos europeiska skogs- respektivejordbruksfåglar. Data kommer från 18 europeiska länder (inklusive Sverige), främst i Västeuropa,men antalet kommer att växa. Varje fågelgrupp bygger på 24 vanliga fågelarter, karakteristiska förskogs- respektive jordbruksbygd. Som synes klarar sig de vanligare skogsfåglarna relativt bra,medan jordbruksfåglarna klarar sig dåligt. Även om den största minskningen bland jordbruksfåglarnavar i början på 1980-talet, så verkar minskningen där fortsätta. Arbetet med dengemensamma europeiska fågelövervakningen fortsätter och Sverige kommer att bidraga med nyadata. I samband med det europeiska arbetet beräknades motsvarande indikatorer för Sverige (figurtill höger). Denna bygger på 22 skogs- och 16 jordbruksarter. Som synes är bilden likartad, även omde svenska jordbruksfåglarna verkar göra ännu sämre än de europeiska fåglarna i gemen.

  • 17.
    Lindström, Åke
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Svensson, Sören
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Övervakning av fåglarnas populationsutveckling: Årsrapport för 20042004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Svensk Fågeltaxering är ett projekt som övervakar de svenska fågelpopulationernas häckandebestånd så att eventuella oroväckande tendenser kan upptäckas i tid. Bevakningen sker genomårligen upprepade inventeringar med standardiserade metoder. Denna årsrapport omfattar vintern2003/2004 och sommaren 2004.Det är nu den 29: e vintersäsongen och den 30: e sommarsäsongen som redovisas sedanpunkttaxeringarna startade 1975. Antalet gjorda fria punktrutter minskade något både sommar ochvinter, men å andra sidan tillkom nästan 20 rutter retroaktivt för 1996–2003 (data från Länsstyrelseni Västmanland). Antalet standardrutter blev nästan exakt det samma som 2003, 401 jämfört med402. Totalt har nu 686 av de totalt 724 standardrutterna inventerats minst en gång under de nio årsom programmet löpt.I rapporten presenterar vi populationstrender för ett stort antal svenska fågelarter. Det ärviktigt att komma ihåg att värden för enskilda år skall tolkas mycket försiktigt. Istället liggerprojektets stora värde i de långsiktiga trenderna som ger en god bild av populationsutvecklingen desenaste trettio åren, inte minst för de talrikaste arterna. Beakta också att punktrutterna, båda sommaroch vinter, i huvudsak har gjorts i södra halvan av landet. Data från standardrutterna däremotspeglar i betydligt högre utsträckning situationen i hela landet.Som på så många andra plan i samhället sker en europeisk samordning även förfågelövervakningen. I slutet av 2003 kom de första resultaten inom arbetet med att skapa engemensam rapport för populationsutvecklingen hos Europas fåglar. Arbetet leds av personer frånTjeckien (koordinator), England (projektchef) och Holland (statistisk expertis) och bygger på datafrån ett stort antal nationella övervakningsprogram, varav Svensk Fågeltaxering är ett. Arbetet harfortsatt och intensifierats. Tyvärr är i dagsläget de europeiska trenderna med data från 2003 ännuinte klara, bland annat beroende på att nya länder med sämre resurser och mindre utveckladerapportsystem kommit till, samt att fler arter tillkommit. Dock har vi räknat ut och inkluderatmotsvarande indikatorer för Sverige, allt enligt den europeiska standarden. Vi har dessutom kunnatinkludera 2004.Även på mindre geografisk skala, på länsnivå, får Svensk Fågeltaxering allt större gehör. Intemindre än sju länsstyrelser i landet (AC, BD, E, F, H, T och W län), har nu standardrutterna som sinregionala fågelövervakningsmetod. Det är förhoppning att fler länsstyrelser kommer att ansluta sig.Svensk Fågeltaxering bygger i huvudsak på frivilliga insatser av hundratals ornitologer runtom i landet. Dessa personers stora insatser är ovärderliga. Vi hoppas att de analyser, tabeller ochfigurer som presenteras i denna rapport skall stimulera både till fortsatta insatser och nyainventeringar.

  • 18.
    Lindström, Åke
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Svensson, Sören
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Övervakning av fåglarnas populationsutveckling: Årsrapport för 20052005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Svensk Fågeltaxering är ett projekt som övervakar de svenska fågelpopulationernas häckandebestånd så att eventuella oroväckande tendenser kan upptäckas i tid. Bevakningen sker genomårligen upprepade inventeringar med standardiserade metoder. Denna årsrapport omfattar vintern2004/2005 och sommaren 2005. Det är nu den 30:e vintersäsongen och den 31:a sommarsäsongensom redovisas sedan punkttaxeringarna startade 1975. Antalet gjorda punktrutter minskade återbåde sommar och vinter, medan antalet genomförda standardrutter blev i nivå med de två tidigareåren, nämligen 402. Totalt har nu 708 av de totalt 716 standardrutterna inventerats minst en gångunder de tio år som programmet löpt.I rapporten presenterar vi populationstrender för ett stort antal svenska fågelarter. Det ärviktigt att komma ihåg att värden för enskilda år skall tolkas mycket försiktigt. Istället liggerprojektets stora värde i de långsiktiga trenderna som ger en god bild av populationsutvecklingen desenaste trettio åren, inte minst för de talrikaste arterna. Beakta också att punktrutterna, båda sommaroch vinter, i huvudsak har gjorts i södra halvan av landet. Data från standardrutterna däremotspeglar i betydligt högre utsträckning situationen i hela landet.Samarbetet på europeisk nivå vad gäller övervakningen av de vanliga fåglarna fortsätter. Idetta arbete ingår de svenska punktruttsdata. De gemensamma indikatorer som beräknas harantagits som officiella strukturella indikatorer inom EU. Fågelindikatorerna är de hittills endamåtten på biologisk mångfald inom EU:s statistik och har alltså nått in på de europeiska politikernasskrivbord. Vi har beräknat motsvarande indikatorer för Sverige, inklusive data för 2005.Jordbruksfågelindikatorn minskade åter och nådde sitt lägsta värde hittills. Även skogsfågelindikatornsjönk i värde, medan indikatorn för övriga vanliga fåglar steg.Landets länsstyrelser fortsätter att ansluta sig till standardruttsprogrammet och för närvarandefinns 10 län anslutna: AC, BD, D, E, F, G, H, T, W, X och Y län. Även resterande länsstyrelser ärvälkomna att deltaga. En utredning pågår inom Svensk Fågeltaxering om hur standardruttsdata kankomma att användas som indikator på hur riksdagens olika miljömål efterlevs.Under hösten och vintern 2005 gjordes tillsammans med Sveriges Ornitologiska Förening enspeciell satsning för att engagera fler inventerare. I november deltog Martin Green och ÅkeLindström som lärare på en nystartad fågelinventeringskurs vid Uppsala universitet. Vidareskickades en anmälningsblankett till Svensk Fågeltaxering ut tillsammans med decembernumret avVår Fågelvärld. Hittills har 145 intresseanmälningar kommit in. Detta är mycket glädjande och vihoppas det skall vända den svagt nedåtgående trenden vad gäller antalet gjorda punktrutter.Det är viktigt att poängtera att Svensk Fågeltaxering vore intet utan de ovärderliga insatsersom görs av nästan femhundra frivilliga fågelinventerare landet runt. Det är vår förhoppning attinnehållet i denna rapport och det faktum att resultaten alltmer börjar användas i officiellasammanhang skall stimulera till fortsatta goda insatser.

  • 19.
    Lindström, Åke
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Svensson, Sören
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Övervakning av fåglarnas populationsutveckling: Årsrapport för 20062009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom Svensk Fågeltaxering övervakas de svenska fågelpopulationernas häckande bestånd så atteventuella oroväckande tendenser kan upptäckas i tid. Bevakningen sker genom årligen upprepadeinventeringar med standardiserade metoder. Denna årsrapport omfattar vintern 2005/2006 ochsommaren 2006. Det är nu den 31:e vintersäsongen och den 32:a sommarsäsongen som redovisassedan punkttaxeringarna startade 1975. Populationstrender för ett stort antal svenska fågelarterpresenteras. Värden för enskilda år skall alltid tolkas försiktigt, för projektets stora värde liggeristället i de långsiktiga trenderna, som ger en god bild av populationsutvecklingen de senaste drygttrettio åren, inte minst för de talrikaste arterna.I år ger vi för första gången data från standardrutterna en starkare profil genom att lägga intrenderna från sommarpunktrutter och standardrutter i samma figurer. Standardrutterna startades föratt komma ifrån en del svagheter med punktruttsmetoden och därmed bättre spegla fågelpopulationstrendernai Sverige. Det finns nu nio goda år av parallella data från de två projekten ochjämförelsen är spännande. För en del arter är trenderna i stort sett identiska, för andra är skillnadenstor och oftast då så att det verkar gå bättre enligt standardruttsdata än enligt punktruttsdata. Häråterstår mycket spännande analysarbete, där data kopplas bättre till region och habitat.Det europeiska samarbetet om övervakning av de vanliga fåglarna fortsätter, där fåglarnafungerar som indikatorer på biologisk mångfald inom EU. Svenska punktruttsdata ingår. Vi harberäknat motsvarande indikatorer för Sverige. Under 2006 ökade jordbruksfågelindikatorn, skogsfågelindikatornsjönk i värde, medan indikatorn för övriga vanliga fåglar låg kvar på samma nivå.På hemmaplan i Sverige är arbetet i full gång med att använda fågeldata från standardrutternasom indikatorer på hur riksdagens olika miljömål efterlevs och under våren kommer dessaindikatorer att läggas ut på Miljömålsportalen (www.miljomal.nu). De blir, tillsammans med dataför flodpärlsmusslan, de första biodiversitetsdata som används som miljömålsindikatorer i Sverige.Då kommer de tretåiga hackspettar, stenskvättor, sånglärkor, talltitor och andra fåglar som räknaspå standardrutterna indikera hur väl Sverige och dess olika regioner lever upp till målen om, tillexempel, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och en Storslagen fjällmiljö.Fler länsstyrelser har anammat standardrutterna, inte minst då på grund av möjligheten attstärka de regionala miljömålsindikatorerna (beskrivet ovan). Under 2006 var 12 län anslutna,nämligen AC, BD, D, E, F, G, H, T, W, X, Y och Z län. Under 2007 ansluter S och U län.Under 2006 färdigställdes två vetenskapliga uppsatser baserat på punktruttsdata om desvenska jordbruksfåglarnas minskning. Uppsatserna ingick i Johan Wretenbergs doktorsavhandling,vid Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Du kan läsa mer i nummer 2/2007 av Vår Fågelvärld.Värdet av det arbete som landets nästan 500 inventerare utför ökar ständigt, inte minst genomden status som fågeldata får genom de europeiska och svenska indikatorerna för biodiversitet.Därtill kommer det spännande i att för det egna intressets skull följa de svenska fåglarnasantalsförändringar. Det är vår förhoppning att detta har gjort inventeringsmödan värd för alladeltagare och att det sporrar till fortsatt inventerande och engagemang från fler personer.

  • 20.
    Nilsson, Leif
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Internationella sjöfågel- och gåsinventeringarna i Sverige: Årsrapport för 2006/20072007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport sammanfattar resultaten från de internationella gås- och sjöfågelinventeringarna i Sverige under hösten 2006 och januari 2007. Rapporten ger också en kortfattad sammanfattning av en del resultat från den påbörjade totalinventeringen av de övervintrande sjöfåglarna i Östersjön. Förhoppningarna var från början att vi skulle kunna täcka hela Östersjön inkl. de för alfåglarna viktiga utsjöbankarna under ett år, men vädret satte stopp för mycket av flyg och båt-inventeringarna i vintras. Fortsättning följer emellertid den kommande vintern.Syftet med hela inventeringsprogrammet är att kartlägga de olika våtmarksberoende fågelarternas förekomst och beståndsutveckling på en internationell nivå samt att följa förändringar i bestånden av de olika arterna. Den insamlade databasen kan sedan utnyttjas för planering av olika naturvårdsåtgärder på internationell nivå. Bl.a. ligger inventeringarna till grund för de kriterier som används för att fastställa vilka områden som klassas som internationellt betydelsefulla enligt våtmarkskonventionen.De internationella midvinterinventeringarna av sjöfågel (IWC) i Sverige har pågått sedan januari 1967, dvs. sedan starten. De organiseras av och samordnas av Wetlands International (tidigare IWRB) med säte i Nederländerna och täcker hela Europa med angränsande områden. Inventeringarna i de olika länderna organiseras av en nationell samordnare, som rapporterar till högkvarteret och samtidigt svarar för de nationella bearbetningarna. De svenska inventeringarna ingår också som ett led i den av Naturvårdsverket organiserade Nationella Miljöövervakningen. Förutom midvinterinventeringen ingår sedan 1973 också en kompletterande nationell septemberinventering för att främst täcka in de arter som under vintern lämnar landet.Medan de årliga midvinterinventeringarna avser att ge underlag för att följa trenderna och beståndsutvecklingen i de flesta vanligare andfåglar så krävs speciella insatser med bl.a. flyg och båt för att täcka in de havslevande arterna. De internationella midvinterinventeringarna kompletteras därför med jämna mellanrum med mer heltäckande inventeringar. I år var det som sagt Östersjön som skulle täckas i sin helhet, vilket tidigare endast skett vid ett tillfälle, nämligen under vintrarna 1992-93. Däremot har landstäckande inventeringar av de inre farvattnen i Sverige och andra länder genomförts ytterligare ett antal gånger, i Sverige senast under vintern 2004.Parallellt med sjöfågelinventeringarna organiserar Wetlands International internationella gåsinventeringar, vilka pågått i Sverige sedan 1977/78. Det internationella programmet innefattar också räkningar av övervintrande vadare (organiserade av den fristående Wader Study Group, numera en integrerad del av Wetlands International), men dessa är inte aktuella i Sverige eftersom vi normalt har mycket få övervintrande vadare i landet.Även om de internationella sjöfågelinventeringarna liksom gåsinventeringarna och vadarräkninarna startade som europeiska projekt och fortfarande har sin största täckning i denna del av världen, så säger namnet Wetlands International att man syftar till att nå en global täckning. Man har därför upprättat regionala kontor i olika världsdelar.Resultaten från Wetlands Internationals arbete redovisas på många olika sätt i rapporter, i vetenskapliga arbeten och vid internationella konferenser, senast konferensen i Edinburgh i april 2004. En viktig publikation är Waterfowl Poplations Estimate, som uppdateras med tre års intervall och som ger en sammanfattning av kunskapen om beståndsstorlek, trender och4hotbild för världens vattenfåglar baserat på de senaste undersökningarna. För ytterligare information om det internationella arbetet hänvisas till Wetlands Internationals hemsida: www.wetlands.org, där man också finner länkar till de olika delprojekten. Från denna hemsida kan man också finna länkar till resultatsammanställningar på internationell nivå.Årets rapport redovisar resultaten från både sjöfågel och gåsinventeringarna i Sverige. Före 2004/05 redovisades dessa inventeringar redovisades tidigare i separata rapporter. Resultaten från inventeringarna återfinns också på INTERNET under adressen:www.biol.lu.se/zooekologi/waterfowl/index.htm.På hemsidan kan man dels hitta allmän information om projektet, men också ladda hem äldre rapporter, samt snabbare få aktuell information från de pågående och kommande inventeringarna. Man hittar också sammanställningar över inventeringsresultat för viktigare lokaler samt mer detaljerade redovisningar av inventeringsresultaten för vissa arter. Här finns också mer detaljerade länkar till Wetlands Internationals redovisning av inventeringsresultaten. De i de tidigare gåsrapporterna redovisade tabellerna över antalet gäss på olika lokaler finns nu t.ex. på hemsidan och trycks inte längre i den årliga rapporten. Den som saknar tillgång till INTERNET kan fortfarande få en pappersversion av tabellerna genom att kontakta mig.Vid årets septemberinventering liksom vid inventeringen i september 2005 var täckningen av grågåslokalerna mer fullständig än de närmast föregående åren tack vare en extra satsning tillsammans med Viltskadecentrum för att försöka få en totalinventering av landets grågäss och tranor. Resultaten från traninventeringen redovisas i en separat rapport.Andfågelinventeringarna finansieras med anslag från Naturvårdsverket, där de ingår som ett led i den nationella miljöövervakningen. Gåsinventeringarna stöds av anslag från Svenska Jägareförbundet (”Forskningstjugan”) och när det gäller den speciella grågåsinventeringen med anslag från Viltskadecentrum.

  • 21.
    Nilsson, Leif
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Internationella sjöfågel- och gåsinventeringarna i Sverige: Årsrapport för 2008/20092009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport sammanfattar resultaten från de internationella gås- och sjöfågelinventeringarna i Sverige under hösten 2008 och januari 2009. De traditionella and- och gåsinventeringarna kunde genomföras som planerat. Grågåsinventeringen i september var liksom förra året kombinerad med en traninventering. Den stora Östersjöinventeringen, som påbörjades i januari 2007 kunde göras färdig under 2009 och för första gången har de svenska utsjöfarvattnen från Gävlebukten till norska gränsen kunnat inventeras under en och samma vinter. Det stora material som insamlades under vintern 2009 har naturligtvis inte hunnit detaljanalseras ännu, men några av de viktigare resultaten presenteras här som en första information från projektet. Syftet med hela inventeringsprogrammet är att kartlägga de olika våtmarksberoende fågelarternas förekomst och beståndsutveckling på en internationell nivå samt att följa förändringar i bestånden av de olika arterna. Den insamlade databasen kan sedan utnyttjas för planering av olika naturvårdsåtgärder på internationell nivå. Bl.a. ligger inventeringarna till grund för de kriterier som används för att fastställa vilka områden som klassas som internationellt betydelsefulla enligt våtmarkskonventionen.

  • 22.
    Nilsson, Leif
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Internationella sjöfågel- och gåsinventeringarna i Sverige: Årsrapport för 2007/20082007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport sammanfattar resultaten från de internationella gås- och sjöfågelinventeringarna iSverige under hösten 2007 och januari 2008. De traditionella and- och gåsinventeringarna kundegenomföras som planerat. Grågåsinventeringen i september var liksom förra året kombineradmed en traninventering. I den förra rapporten förutskickades att den stora Östersjöinventeringen,som påbörjades i januari 2007, skulle göras färdig under 2008. Vi fick emellertid inte flygväder,varför resten av inventeringen fick skjutas på framtiden. Vi hoppas kunna genomföraflygningarna nästa vinter istället.

  • 23.
    Nilsson, Leif
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Internationella sjöfågelinventeringarna 2000/20012000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1993 har sjöfågelinventeringar i Sverige varit mer standardiserade än tidigare och midvinterinventeringen koncentrerad till ett antal större områden jämnt över södra Sverige för att ge ett säkert underlag för de årliga populationsindex. Samtidigt har septemberinventeringar genomförts på ett antal av dessa lokaler för att ge underlag för septemberindex.Midvinterinventeringarna ingår i de av Wetlands International organiserade Internationella Sjöfågelräkningarna och kommer att ingå i beräkningarna av de internationella midvinterindex. Liksom tidigare redovisas förutom det senaste årets resultat uppdaterade indexdiagram sedan starten av projektet. Septemberinventeringarna är däremot en nationell företeelse även om vissa andra länder räknar sjöfåglar också vid denna tid på året. Huvudsyftet med septemberinventeringarna nu liksom tidigare är att ge underlag för beräkning av nationella index för de arter som flyttar ur landet.I årets septemberinventeringar medverkade sammanlagt 100 inventerare, medan antalet observatörer vid januariinventeringarna var 185. Alla tackas å det varmaste för sin medverkan. Midvinterinventeringen ingår i den av Naturvårdsverket organiserade miljöövervakningen.

  • 24.
    Nilsson, Leif
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Internationella sjöfågelinventeringarna i Sverige 2001/20022002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De internationella sjöfågelinventeringarna (IWC) i Sverige har pågått sedan januari 1967, dvs från första året. De organiseras internationellt av Wetlands International med säte i Nederländerna och täcker hela Europa med angränsande områden. Inventeringarna ingår också som ett led i den av Naturvårdsverket organiserade Nationella Miljöövervakningen. Förutom midvinterinventeringen ingår sedan 1973 också en kompletterande nationell septemberinventering för att främst täcka in de arter som under vintern lämnar landet.Sedan 1993 har sjöfågelinventeringarna i Sverige varit mer standardiserade än tidigare och midvinterinventeringen koncentrerad till ett antal större områden jämnt över södra Sverige för att ge ett säkert underlag för de årliga populationsindex..Sjöfågelräkningarna och kommer att ingå i beräkningarna av de internationella midvinterindex. Liksom tidigare redovisas förutom det senaste årets resultat uppdaterade indexdiagram sedan starten av projektet. Huvudsyftet med rinventeringarna nu liksom tidigare är att ge underlag för beräkning av nationella och internationella index för att följa beståndsutvecklingen hos olika sjöfågelarter. Midvinterinventeringarna kompletteras vissa år med landsomfattande inventeringar i ett större antal länder. Senast detta genomfördes var 1987 – 89, men Östersjön täcktes också i sin helhet vintrarna 1992 och 1993.I årets septemberinventeringar medverkade sammanlagt 100 inventerare, medan antalet observatörer vid januariinventeringarna var 185. Alla tackas å det varmaste för sin medverkan. Midvinterinventeringen ingår i den av Naturvårdsverket organiserade miljöövervakningen.Resultaten från de internationella sjöfågelinventeringarna återfinns numera också på INTERNET under adressen: www.biol.lu.se/zooekologi/waterfowl/index.htm.

  • 25.
    Nilsson, Leif
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Internationella sjöfågelinventeringarna i Sverige 2002/20032002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De internationella smidvinterinventeringarna av sjöfågel (IWC) i Sverige har pågått sedan januari 1967, dvs sedan den internationella starten. De organiseras internationellt av Wetlands International med säte i Nederländerna och täcker hela Europa med angränsande områden. Motsvarande inventeringar genomförs eller planeras också i andra delar av världen. Inventeringarna ingår också som ett led i den av Naturvårdsverket organiserade Nationella Miljöövervakningen. Förutom midvinterinventeringen ingår sedan 1973 också en kompletterande nationell septemberinventering för att främst täcka in de arter som under vintern lämnar landet.Sedan 1993 har sjöfågelinventeringarna i Sverige varit mer standardiserade än tidigare och midvinterinventeringen koncentrerad till ett antal större områden jämnt över södra Sverige för att ge ett säkert underlag för de årliga populationsindex..Sjöfågelräkningarna ingår i beräkningarna av de internationella midvinterindex. Liksom tidigare redovisas förutom det senaste årets resultat uppdaterade indexdiagram sedan starten av projektet. Index i denna rapport är sk. kedjeindex, dvs de har beräknats på samma sätt som tidigare år, men en anpassning till en ny internationell standard (TRIM) kommer att ske inom kort. Huvudsyftet med rinventeringarna nu liksom tidigare är att ge underlag för beräkning av nationella och internationella index för att följa beståndsutvecklingen hos olika sjöfågelarter. Midvinterinventeringarna kompletteras vissa år med landsomfattande inventeringar i ett större antal länder. Senast detta genomfördes var 1987 – 89, men Östersjön täcktes också i sin helhet vintrarna 1992 och 1993.I årets septemberinventeringar medverkade sammanlagt 107 namngivna inventerare, medan medan motsvarande antal vid januariinventeringarna var 186. Alla tackas å det varmaste för sin medverkan. Midvinterinventeringen ingår i den av Naturvårdsverket organiserade miljöövervakningen.Resultaten från de internationella sjöfågelinventeringarna återfinns numera också på INTERNET under adressen: www.biol.lu.se/zooekologi/waterfowl/index.htm.

  • 26.
    Nilsson, Leif
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Internationella sjöfågelräkningarna i Sverige 2003/20042003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De internationella smidvinterinventeringarna av sjöfågel (IWC) i Sverige har pågått sedan januari 1967, dvs sedan starten. De organiseras av och samordnas av Wetlands International (tidigare IWRB) med säte i Nederländerna och täcker hela Europa med angränsande områden. Inventeringarna i de olika länderna oganiseras av en nationell samordnare, som rapporterar till högkvarteret och samtidigt svarar för de nationella bearbetningarna. De svenska inventeringarna ingår också som ett led i den av Naturvårdsverket organiserade Nationella Miljöövervakningen. Förutom midvinterinventeringen ingår sedan 1973 också en kompletterande nationell septemberinventering för att främst täcka in de arter som under vintern lämnar landet.Parallellt med sjöfågelinventeringarna organiseras också genom Wetlands International internationella gåsinventeringar, vilka pågått i Sverige sedan 1977/78. Resultaten från dessa redovisas också i årliga rapporter smt på internet (samma hemsida som sjöfågelräkningarna). Det internationella programmet innefattar också räkningar av övervintrande vadare, men dessa är inte aktuella i Sverige eftersom vi normalt har mycket få övervintrande vadare i landet. Vadarräkningarna organiseras av den fristående Wader Study Group, som numera är integrerad med Wetlands International.Syftet med hela inventeringsprogrammet är att kartlägga de olika våtmarksberoende fågelarternas förekomst och beståndsutveckling på en internationell nivå samt att följa förändringar i bestånden av de olika arterna. Den insamlade databasen kan sedan utnyttjas för planering av olika naturvårdsåtgärder på internationell nivå. Bl.a. ligger inventeringarna till grund för de kriterier som används för att fastställa vilka områden som klassas som internationellt betydelsefulla enigt våtmarkskonventionen.Även om de internationella sjöfågelinventeringarna liksom gåsinventeringarna och vadarräkninarna startade som europeiska projekt och fortfarande har sin största täckning i denna del av världen, så säger namnet Wetlands International att man syftar till att nå en global täckning. Man har därför upprättat olika regionala kontor i olika världsdelar.Resultaten av Wetlands Internationals arbete redovisas på många olika sätt i rapporter, i vetenskapliga arbeten och vid internationella konferenser, senast konferensen i Edinburgh i april 2004. En viktig publikation är Waterfowl Poplations Estimate, som uppdateras med tre års intervall och som ger en sammanfattning av kunskapen om beståndsstorlek, trender och hotbild för världens vattenfåglar baserat på de senaste undersökningarna. För ytterligare infomation om det internationella arbetet hänvisas till Wetlands Internationals hemsida : www.wetlands.org , där man också finner länkar till de olika delprojekten.Denna rapport redovisar resultaten från inventeringarna i Sverige 2003/2004. Resultaten från inventeringarna återfinns också på INTERNET under adressen: www.biol.lu.se/zooekologi/waterfowl/index.htm. På hemsidan kan man dels hitta allmän information om projektet, men också ladda hem äldre rapporter, hitta sammanställningar av inventeringsdata från viktiga områden, samt snabbare få aktuell information och underhandsrapporter från d pågående inventeringarna.Inventerngarna under 2003/04 omfattade dels den traditionella septemberinventeringen av sjöfåglar i södra Sverige, dels en utökad midvinterinventering. Förutom den sedvanliga midvinterinventeringen med huvudsyfte att ge underlag för de årliga midvinterindexen2genomfördes också en heltäckande inventering av kusterna, där de vanliga landbaserade inventeringarna kompletterades med flyginventerigar längs kusterna.I rapporten ges förutom den årliga uppdateringen och diskussionen kring de svenska sjöfågelindexen också en preliminär samanställning och analys av den omfattande inventeringen med flyg och landbaserade observatörer i januari 2004. På grund av det stora materialet som insamlades (inventeringen har inte kunnat genomföras så fullständigt sedan början av 1970-talet) kan endast en högst preliminär rapport presenteras. Omfattande analyser av materialet har påbörjats och jag planerar att komma ut med en sammanfattande analys av hela det insamlade materialet sedan starten 1967.Liksom tidigare har andfågelinventeringarna finansieras med anslag från Naturvårdsverket, där de ingår som ett led i den nationella miljöövervakningen.

  • 27.
    Nilsson, Leif
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Internationella sjöfågelräkningarna i Sverige 2004/20052005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport sammanfattar resultaten från sjöfågelinventeringarna i Sverige under hösten 2004 och januari 2005. Liksom under tidigare år ingår de internationella smidvinterinventeringar-na av sjöfågel (IWC) samt den kompletterande septemberinventeringen i programmet förutom de internationella gåsinventeringarna. Årets midvinterinventering kompletterades dessutom med en extra sångsvaninventering, vilken genomfördes för tredje gången inom sångsvanens hela övervintringsområde.Syftet med hela inventeringsprogrammet är att kartlägga de olika våtmarksberoende fågelarternas förekomst och beståndsutveckling på en internationell nivå samt att följa förändringar i bestånden av de olika arterna. Den insamlade databasen kan sedan utnyttjas för planering av olika naturvårdsåtgärder på internationell nivå. Bl.a. ligger inventeringarna till grund för de kriterier som används för att fastställa vilka områden som klassas som internationellt betydelsefulla enligt våtmarkskonventionen.De internationella smidvinterinventeringarna av sjöfågel (IWC) i Sverige har pågått sedan januari 1967, dvs sedan starten. De organiseras av och samordnas av Wetlands International (tidigare IWRB) med säte i Nederländerna och täcker hela Europa med angränsande områden. Inventeringarna i de olika länderna oganiseras av en nationell samordnare, som rapporterar till högkvarteret och samtidigt svarar för de nationella bearbetningarna. De svenska inventeringarna ingår också som ett led i den av Naturvårdsverket organiserade Nationella Miljöövervakningen. Förutom midvinterinventeringen ingår sedan 1973 också en kompletterande nationell septemberinventering för att främst täcka in de arter som under vintern lämnar landet.Parallellt med sjöfågelinventeringarna organiserar Wetlands International internationella gåsinventeringar, vilka pågått i Sverige sedan 1977/78. Det internationella programmet innefattar också räkningar av övervintrande vadare (organiserade av den fristående Wader Study Group, numera en integrerad del av Wetlands International), men dessa är inte aktuella i Sverige eftersom vi normalt har mycket få övervintrande vadare i landet.Även om de internationella sjöfågelinventeringarna liksom gåsinventeringarna och vadarräkninarna startade som europeiska projekt och fortfarande har sin största täckning i denna del av världen, så säger namnet Wetlands International att man syftar till att nå en global täckning. Man har därför upprättat regionala kontor i olika världsdelar.Resultaten av Wetlands Internationals arbete redovisas på många olika sätt i rapporter, i vetenskapliga arbeten och vid internationella konferenser, senast konferensen i Edinburgh i april 2004. En viktig publikation är Waterfowl Poplations Estimate, som uppdateras med tre års intervall och som ger en sammanfattning av kunskapen om beståndsstorlek, trender och hotbild för världens vattenfåglar baserat på de senaste undersökningarna. För ytterligare infomation om det internationella arbetet hänvisas till Wetlands Internationals hemsida : www.wetlands.org , där man också finner länkar till de olika delprojekten.Årets rapport redovisar resultaten från både sjöfågel och gåsinventeringarna i Sverige 2004/2005. Dessa inventeringar redovisades tidigare i separata rapporter. Resultaten från inventeringarna återfinns också på INTERNET under adressen: www.biol.lu.se/zooekologi/waterfowl/index.htm.3På hemsidan kan man dels hitta allmän information om projektet, men också ladda hem äldre rapporter, samt snabbare få aktuell information och underhandsrapporter från de pågående och kommande inventeringarna. Man hittar också sammanställningar över inventeringsresultat för viktigare lokaler samt mer detaljerade redovisningar av inventeringsresultaten för vissa arter. De i de tidigare gåsrapporterna redovisade tabellerna över antalet gäss på olika lokaler finns nu t.ex. på hemsidan och trycks inte längre i den årliga rapporten. Den som saknar tillgång till INTERNET kan fortfarande få en pappersversion av tabellerna genom att kontakta mig.Efter förra säsongens heltäckande midvinterinventering genomfördes inventeringarna på en standardnivå, dvs. sjöfågelräkningarna syftade till att ge underlag för de årliga populationsindexen, medan gåsinventeringarna liksom under föregående år försökte täcka in så många lokaler som möjligt för de olika nyckelarterna.Liksom tidigare har andfågelinventeringarna finansieras med anslag från Naturvårdsverket, där de ingår som ett led i den nationella miljöövervakningen. Gåsinventeringarna stöds av anslag från Svenska Jägareförbundet (”Forskningstjugan”.

  • 28.
    Nilsson, Leif
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Internationella sjöfågelräkningarna i Sverige 2005/20062006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport sammanfattar resultaten från sjöfågelinventeringarna i Sverige under hösten 2005 och januari 2006. Liksom under tidigare år ingår de internationella smidvinterinventeringar-na av sjöfågel (IWC) samt den kompletterande septemberinventeringen i programmet förutom de internationella gåsinventeringarna. Årets midvinterinventering kompletterades dessutom med en extra sångsvaninventering, vilken genomfördes för tredje gången inom sångsvanens hela övervintringsområde.Syftet med hela inventeringsprogrammet är att kartlägga de olika våtmarksberoende fågelarternas förekomst och beståndsutveckling på en internationell nivå samt att följa förändringar i bestånden av de olika arterna. Den insamlade databasen kan sedan utnyttjas för planering av olika naturvårdsåtgärder på internationell nivå. Bl.a. ligger inventeringarna till grund för de kriterier som används för att fastställa vilka områden som klassas som internationellt betydelsefulla enligt våtmarkskonventionen.De internationella smidvinterinventeringarna av sjöfågel (IWC) i Sverige har pågått sedan januari 1967, dvs sedan starten. De organiseras av och samordnas av Wetlands International (tidigare IWRB) med säte i Nederländerna och täcker hela Europa med angränsande områden. Inventeringarna i de olika länderna oganiseras av en nationell samordnare, som rapporterar till högkvarteret och samtidigt svarar för de nationella bearbetningarna. De svenska inventeringarna ingår också som ett led i den av Naturvårdsverket organiserade Nationella Miljöövervakningen. Förutom midvinterinventeringen ingår sedan 1973 också en kompletterande nationell septemberinventering för att främst täcka in de arter som under vintern lämnar landet.Parallellt med sjöfågelinventeringarna organiserar Wetlands International internationella gåsinventeringar, vilka pågått i Sverige sedan 1977/78. Det internationella programmet innefattar också räkningar av övervintrande vadare (organiserade av den fristående Wader Study Group, numera en integrerad del av Wetlands International), men dessa är inte aktuella i Sverige eftersom vi normalt har mycket få övervintrande vadare i landet.Även om de internationella sjöfågelinventeringarna liksom gåsinventeringarna och vadarräkninarna startade som europeiska projekt och fortfarande har sin största täckning i denna del av världen, så säger namnet Wetlands International att man syftar till att nå en global täckning. Man har därför upprättat regionala kontor i olika världsdelar.Resultaten av Wetlands Internationals arbete redovisas på många olika sätt i rapporter, i vetenskapliga arbeten och vid internationella konferenser, senast konferensen i Edinburgh i april 2004. En viktig publikation är Waterfowl Poplations Estimate, som uppdateras med tre års intervall och som ger en sammanfattning av kunskapen om beståndsstorlek, trender och hotbild för världens vattenfåglar baserat på de senaste undersökningarna. För ytterligare infomation om det internationella arbetet hänvisas till Wetlands Internationals hemsida : www.wetlands.org , där man också finner länkar till de olika delprojekten.Årets rapport redovisar resultaten från både sjöfågel och gåsinventeringarna i Sverige 2005/2006. Före 2004/05 redovisades dessa inventeringar redovisades tidigare i separata rapporter. Resultaten från inventeringarna återfinns också på INTERNET under adressen: www.biol.lu.se/zooekologi/waterfowl/index.htm.3På hemsidan kan man dels hitta allmän information om projektet, men också ladda hem äldre rapporter, samt snabbare få aktuell information och underhandsrapporter från de pågående och kommande inventeringarna. Man hittar också sammanställningar över inventeringsresultat för viktigare lokaler samt mer detaljerade redovisningar av inventeringsresultaten för vissa arter. De i de tidigare gåsrapporterna redovisade tabellerna över antalet gäss på olika lokaler finns nu t.ex. på hemsidan och trycks inte längre i den årliga rapporten. Den som saknar tillgång till INTERNET kan fortfarande få en pappersversion av tabellerna genom att kontakta mig.Efter förra säsongens heltäckande midvinterinventering genomfördes inventeringarna på en standardnivå, dvs. sjöfågelräkningarna syftade till att ge underlag för de årliga populationsindexen, medan gåsinventeringarna liksom under föregående år försökte täcka in så många lokaler som möjligt för de olika nyckelarterna.Vid årets septemberinventering var täckningen av grågåslokalerna mer fulölständig än de närmast föregående åren tack vare en extra satstning i tillsammans med Viltskadecentrum för att försöka få en totalinventering av landets grågäss och tranor.Liksom tidigare har andfågelinventeringarna finansieras med anslag från Naturvårdsverket, där de ingår som ett led i den nationella miljöövervakningen. Gåsinventeringarna stöds av anslag från Svenska Jägareförbundet (”Forskningstjugan”.

  • 29.
    Nilsson, Leif
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Long-term trends and changes in numbers and distribution of some wintering waterfowl species along the swedish baltic coast2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Regular counts of wintering waterfowl have been undertaken as a part of the InternationalWaterfowl Census (IWC) and the National Swedish Environmental Monitoring Program since 1964.After the first years, a network of annually surveyed sites was established for the calculation of annualindices. Country-wide surveys (also including aerial counts) were undertaken 1971–1974, 1987–1989,1992–1993 (partial) and 2004. During the survey period, increasing trends were found in Mallard(Anas platyrhynchos), Tufted Duck (Aythya fuligula), Pochard (Aythya ferina), Goldeneye (Bucephalaclangula), Red-breasted Merganser (Mergus serrator), Mute Swan (Cygnus olor) and Cormorant(Phalacrocorax carbo). Some of these trends reflect genuine population changes; others are related tochanging winter conditions, e.g. the establishment of a new wintering tradition for Wigeon (Anaspenelope). Tufted Duck and Goldeneye decreased in the south and increased in the northern part of thecoast. Mallard, on the other hand, increased in some coastal sites but not in others, but this species isalso common inland.

  • 30.
    Nilsson, Leif
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Green, Martin
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Censuses of wintering seabirds in off-shore areas along the Baltic coast of Sweden: Progress report for 20072009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    1. Formerly, only limited data were available on the distribution of seabirds in Swedish offshore waters. Some data were obtained in connection with the International Waterfowl Counts in Sweden during the 1970s. Moreover, some offshore banks and parts of the Swedish offshore waters were covered from boats at the first all Baltic survey of seabirds in 1992/932. This report summarises the results of the Swedish part of the second all-Baltic survey of wintering seabirds planned for the winter of 2007.3. Due to problematic weather conditions only part of the area (the waters from the Falsterbo peninsula and southern part of Öresund north to the archipelagos north of Oskarshamn, including the offshore waters around the island of Öland) could be surveyed and the census will continue in the winter of 2008.4. The survey was done from the air, flying transects from the shoreline/outer archipelago out to deep water (> 30 m depth) at fixed distances between the transects, counting all seabirds within specific survey belts.5. The totals for all species counted along the transects are presented in a Table, whereas the results for the seaduck species (Long-tailed Duck, Velvet Scoter, Common Scoter, Eider and Red-breasted Merganser) are presented more fully with some distribution maps and comparisons with earlier surveys.6. The total population of seabirds in the area was estimated to be 148000 individuals, with Long-tailed Duck and Common Scoter being the dominant species with estimated totals of 80000 and 40000, respectively.7. The results from two important wintering areas (North and East of Öland and the south coast of Scania) indicate marked decreases for the Long-tailed Duck.8. The Common Scoter, on the other hand, has increased markedly in the area, but this increase is probably due to a change in distribution for the species. The other three seaduck species discussed more in detail seem to occur in the same numbers as previously recorded.9. The studies undertaken so far very clearly indicate the need for more thorough studies to elucidate the situation for the Long-tailed Duck and to establish whether the marked decreases indicated are due to a more global population decrease or just the result of temporary changes in the distribution. An increased knowledge of the situation for the Long-tailed Duck (the most common species in the Baltic in the winter) is of very high concern given different exploitation plans for the Baltic offshore areas such as localization of wind farms, the Russian - German pipeline etc.

  • 31.
    Ottvall, Richard
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Green, Martin
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Lindström, Åke
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Esseen, Per-Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, Liselott
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Landskapets betydelse för fåglarnas förekomst och populationsutveckling: En pilotstudie med monitoringdata från Svensk Fågeltaxering och NILS2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Populationsutvecklingen hos ett antal utvalda fågelarter används idag som indikatorer påhur den biologiska mångfalden utvecklas, både inom EU och i Sverige. Det ärföljaktligen av största vikt att kunna förklara fågelpopulationernas utveckling. En av deviktigaste faktorerna härvidlag är landskapets sammansättning och utveckling. I Sverigesamlas fågeldata från häckningstid in av Svensk Fågeltaxering (genom de s.k.standardrutterna). Detaljerade habitatdata samlas parallellt in av Nationell Inventering avLandskapet i Sverige (NILS). De två systemen är rikstäckande, geografiskt överlappandeoch data samlas in med standardiserade metoder.Till denna rapport använde vi redan tillgängliga GIS-skikt med habitatdata (SvenskMarktäckeData, skogliga data från kNN-Sverige samt altituddata) för att undersöka ivilken utsträckning nästa generations habitatdata av den typ som NILS för närvarandesamlar in kan gå att använda till att förklara olika fågelarters förekomst. Detta för att vi iframtiden skall kunna använda förändringar i habitatens utbredning och kvalitet till attförklara antalsförändringar hos fåglarna.En viktig del av arbetet var att finna lämpliga analysmetoder och relevant statistiskbehandling av data. Vi arbetade med flera olika statistiska metoder, med tyngdpunkt pålogistisk regression och ROC-kurvor (Receiver Operating Curve). I analyserna har vifokuserat på de jordbruks- och skogsfåglar som används som miljömålsindikatorer.Både kvalitativa (närvaro/frånvaro) och kvantitativa (antal individer) mått påfågeltillgången korrelerade väl med förekomsten av olika habitat. Bäst korrelation fann viför typiska jordbruksfåglar, även om flera av jordbruksarterna även förekom i andramiljöer. Även förekomsten av ett par andra habitatspecialister, ringtrast (stenbranter ifjällen) och backsvala (grustag), gick med stor precision att förutsäga med hjälp avhabitatdata. Antal jordbruksarter sedda per inventeringsrutt ökade med mängdenjordbruksmark runt rutten. Först vid ungefär 30 % jordbruksmark förekommer de flestajordbruksarter. Artrikedomen bland skogslevande fåglar var högst när lövskogsinslagetvar ungefär 25 %, men kopplingen till habitat var svagare än för jordbruksfåglarna.En given yta jordbruksmark eller skog höll i många fall fler individer av en art omäven omgivningen innehöll stora mängder av det föredragna habitatet. En arts förekomstpåverkas alltså inte bara av habitatförekomsten i fågelns omedelbara närhet utan även ilandskapet i större perspektiv.Inom Svensk Fågeltaxering beräknas i huvudsak artspecifika populationstrender. Dehabitatbeskrivningar som nu kan göras med NILS-data möjliggör separatatrendberäkningar för de populationer av en art som uppträder i olika habitat. I ett exempelpå hur sådana analyser kan göras fann vi att trender för de törnskator och gulsparvar somförekommer i jordbrukslandskap respektive övriga habitat var ungefär de samma.Vi har visat att det redan med tillgängliga habitat- och fågeldata går att görameningsfulla analyser om olika fågelarters absoluta och relativa förekomst på olikageografiska nivåer. Det finns dock brister i befintliga habitatdata, framför allt är mångahabitatklasser väl grova. De metoder vi nu provat ut kommer att bli än mer kraftfulla närnya, mer detaljerade habitatdata blir tillgängliga inom NILS. Vi föreslår därför att merdetaljerade analyser görs i den takt som nya NILS-data blir tillgängliga. Givet skogensdominerande betydelse som fågelhabitat är det av speciell vikt är att närmare utredasambanden mellan fågelförekomsten där och de habitatstrukturer som utpekas somviktiga för biologisk mångfald i miljömålet Levande skogar. Motsvarande analys börockså göras för fåglar i odlingslandskapet.

  • 32.
    Svensson, Sören
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Bevakning av häckningsframgången hos staren - Årsrapport för 20032004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet ingår sedan 1981 i naturvårdsverkets miljöövervakning. Vid starten utgjorde det en integrerad del av Programmet för Miljö-Kvalitetsövervakning (PMK), som huvudsakligen bedrev sin verksamhet i ett tjugotal relativt små s.k. referensområden som låg spridda över landet från Torne lappmark till Skåne. I anslutning till dessa områden etablerades successivt under åren 1981–1984 grupper med starholkar, normalt 100 holkar i varje område. Det är detta som förklarar områdenas lokalisering. Två nya områden tillkom 1988, men under 1990-talet avslutades också bevakningen i vissa områden på grund av att beståndet av stare blev för litet eller helt försvann. För närvarande sker bevakning i nio områden i södra och ett område i norra Sverige. Projektet ingår numera i naturvårdsverkets nationella miljöövervakning, programområde jordbruksmark, delprogram miljögifter i biota, jordbruksmark. Starövervakningen har två syften, dels övervakning av miljögifter, dels av stararnas häckningsframgång. Miljögifterna övervakas genom att starungar analyseras. Att ungar används beror på att de speglar den lokala belastningen. Prover lagras också i en miljöprovbank för framtida retrospektiva studier av i dag okända eller ej aktuella miljögifter. Naturhistoriska riksmuseets miljögiftsavdelning svarar för insamling, analys och förvaring av proverna och Ekologiska institutionen i Lund för registrering av häckningarna i holkarna samt för att hålla holkbeståndet i gott skick. Denna rapport omfattar enbart häckningsövervakningen. Resultaten från miljögiftsanalyserna redovisas av Naturhistoriska riksmuseet.

  • 33.
    Svensson, Sören
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Bevakning av häckningsframgången hos staren - Årsrapport för 20042005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet ingår sedan 1981 i naturvårdsverkets miljöövervakning. Vid starten utgjorde det en integrerad del av Programmet för Miljö-Kvalitetsövervakning (PMK), som huvudsakligen bedrev sin verksamhet i ett tjugotal relativt små s.k. referensområden som låg spridda över landet från Torne lappmark till Skåne. I anslutning till dessa områden etablerades successivt under åren 1981–1984 grupper med starholkar, normalt 100 holkar i varje område. Det är detta som förklarar områdenas lokalisering. Två nya områden tillkom 1988, men under 1990-talet avslutades också bevakningen i vissa områden på grund av att beståndet av stare blev för litet eller helt försvann. För närvarande sker bevakning i nio områden i södra och ett område i norra Sverige. Projektet ingår numera i naturvårdsverkets nationella miljöövervakning, programområde jordbruksmark, delprogram miljögifter i biota, jordbruksmark. Starövervakningen har två syften, dels övervakning av miljögifter, dels av stararnas häckningsframgång. Miljögifterna övervakas genom att starungar analyseras. Att ungar används beror på att de speglar den lokala belastningen. Prover lagras också i en miljöprovbank för framtida retrospektiva studier av i dag okända eller ej aktuella miljögifter. Naturhistoriska riksmuseets miljögiftsavdelning svarar för insamling, analys och förvaring av proverna och Ekologiska institutionen i Lund för registrering av häckningarna i holkarna samt för att hålla holkbeståndet i gott skick. Denna rapport omfattar enbart häckningsövervakningen. Resultaten från miljögiftsanalyserna redovisas av Naturhistoriska riksmuseet.

  • 34.
    Svensson, Sören
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Bevakning av häckningsframgången hos staren. Årsrapport för 20062006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Populationsutvecklingen är stabil och populationen god i bevakningsområdena Revinge, Berg, Fleringe och Kvismaren. Områden med små eller minskande bestånd är Skäverud, Tyresta, Grimsö, Ottenby och Abisko. Efter åtgärder är situationen i Svartedalen tillfredsställande.Äggkullstorleken, antal flygga ungar och andelen flygga ungar av antal lagda ägg var jämförelsevis höga 2006 och har varit stabila det senaste kvartsseklet.Vissa områden med små eller minskande bestånd måste kompletteras med ytterligare holkar i närliggande ersättningsområden för att övervakningen skall säkerställas på sikt.

  • 35.
    Svensson, Sören
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Bevakning av häckningsframgången hos staren. Årsrapport för 2007.2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Populationsutvecklingen har länge varit stabil och populationen god i bevakningsområdena Revinge, Berg, Fleringe och Kvismaren. Områden med små eller minskande bestånd har varit Tiveden/Skäverud, Tyresta, Grimsö, Ottenby och Abisko. År 2007 skedde dock viss återhämtning i flertalet områden, dock ej i Tyresta. Efter åtgärder är situationen i Svartedalen också tillfredsställande.Äggkullstorleken, antal flygga ungar och andelen flygga ungar av antal lagda ägg var jämförelsevis höga 2007 och har varit tämligen stabila det senaste kvartsseklet. Endast i Tyresta var häckningsframgången påtagligt dålig.För att säkerställa bevakningen i områden med låga populationer har nya holkgrupper etablerats nära Karlsborg (Tiveden; två grupper om vardera 25), i Grimsöområdet (två grupper om vardera 25 holkar) samt vid Ottenby (en grupp med 25 holkar). Vidare har holkar för etablering av nya grupper vid Tyresta tillverkats och transporterats dit, men ännu inte satts upp.

  • 36.
    Svensson, Sören
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Bevakning av häckningsframgången hos staren. Årsrapport för 2008.2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Populationsutvecklingen har länge varit stabil och populationen god i bevakningsområdena Revinge, Berg, Fleringe och Kvismaren. Tendensen har tidigare varit negativ i Tiveden, Grimsö och Ottenby. Beståndet har länge varit litet i Tyresta. Under senare år har det dock skett viss återhämtning i områdena med tidigare nedgång. Efter åtgärder (nya holkgrupper) är situationen både för bevakning av häckningsframgången och provtagningen för miljögiftanalyseer tillfredsställande i alla områden utom Tyresta, där en ny holkgrupp skall etableras. (2) Äggkullstorleken, antal flygga ungar och andelen flygga ungar av antal lagda ägg var höga 2008 och har varit tämligen stabila det senaste kvartsseklet. Antalet flygga ungar per häckning var ett av de bästa någonsin.

  • 37.
    Svensson, Sören
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Bevakning av häckningsframgången hos staren. Årsrapport för 20092010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Antal starar som skrider till häckning i bevakningsområdena och som således ligger till grund för analys av häckningens förlopp och produktionen av ungar samt möjliggör provtagning för miljögiftsanalyser är efter uppsättning av kompletteringsholkar i vissa av områdena nu helt tillfredsställande i Grimsö, Kvismaren, Tiveden, Svartedalen, Fleringe, Ottenby och Revinge. I Berg har antal häckningar minskat och om trenden inte vänder kan en kompletterande holkgrupp komma att behövas. För Tyresta behövs ett kompletterings- eller ersättningsområde. (2) Den genomsnittliga äggkullstorleken var hög 2009, men andelen flygga ungar var däremot låg i förhållande till vad som gällt under senare delen av 1990-talet och 2000-talet. Den var dock högre än många år under 1980-talet och första delen av 1990-talet. Långsiktigt över hela bevakningsperioden sedan början av 1980-talet finns inga övergripande negativa trender. (3) Äggläggningen startade 2009 tidigare än någonsin i flera av områdena och nytt tidighetsrekord slogs i en holk i Fleringe där första ägget lades 16 april. Starens häckningsstart och häckningsframgång är känsliga för vårens väder och därför indikatorer på effekter av klimatförändringar.

  • 38.
    Svensson, Sören
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Bevakning av häckningsframgången hos staren. Årsrapport för 2010.2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1)Antal starar som skrider till häckning i bevakningsområdena och som således ligger till grund för analys av häckningens förlopp och produktionen av ungar samt möjliggör provtagning för miljögiftsanalyser är efter uppsättning av kompletteringsholkar i vissa av områdena nu helt tillfredsställande i Grimsö, Kvismaren, Tiveden, Svartedalen, Fleringe, Ottenby och Revinge. I Berg har antal häckningar minskat det senaste decenniet men är tills vidare ändå tillfredsställande. I Tyresta är antalet häckningar så lågt att ett kompletterings- eller ersättningsområde borde etableras.

    (2)Den genomsnittliga äggkullstorleken var hög 2010, medeltalet flygga ungar det högsta någonsin liksom andelen ägg som resulterade i flygga ungar. Långsiktigt över hela bevakningsperioden sedan början av 1980-talet är trenderna svagt positiva.

    (3)Äggläggningen startade 2010 något senare än i fjol i de flesta områden. Starens häckningsstart och häckningsframgång är känsliga för vårens väder och därför goda indikatorer på effekter av klimatförändringar. Häckningsstarten har förlagts allt tidigare i de flesta områden vilket är en av orsakerna till de ökande ägg- och ungkullstorlekarna.

    (4)Projektets nuvarande omfattning förmår på ett mycket bra sätt övervaka de väsentliga variablerna i häckningens förlopp i södra Sverige. Resultaten föranleder inga misstankar om att det i de terrestra miljöerna skulle finnas någon väsentlig negativ faktor som involverar miljögifter.

1 - 38 of 38
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf