Publications
Change search
Refine search result
1 - 32 of 32
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bergendorf, Ulf
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Friman, Katarina
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tinnerberg, Håkan
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Cancerframkallande ämnen i tätortsluft –Personlig exponering ochbakgrundsmätningar i Malmö 20082010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den allmänna befolkningens personliga exponering i Malmö för några cancerframkallande

    ämnen undersöktes under perioden september-december 2008. Totalt 61 mätningar

    genomfördes på 41 slumpmässigt utvalda individer med personburna passiva provtagare för

    bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, samt kvävedioxid, i sjudygnsperioder. Upprepade

    mätningar gjordes på 20 personer. Parallellt med de personburna mätningarna utfördes

    stationära mätningar på två platser i Malmö, en på Rådhustaket, som anses representera

    Malmös urbana bakgrund, samt en i gatunivå på Dalaplan.

    Utöver detta utfördes även pumpad tvådygnsprovtagning av partiklar (PM

    2.5) och

    polyaromatiska kolväten (PAH) stationärt inomhus i vardagsrum samt vid den urbana

    bakgrundsstationen. PAH-mätningarna presenteras nedan som nivåer av bens(a)pyren.

    Deltagarfrekvensen var 63 %. Medianresultat från studien i Malmö presenteras i nedanstående

    tabell:

    Ämne Personburna

    mätningar/

    vardagsrumsmätningar

    Utomhusmätningar

    Rådhustaket Dalaplan

    Bensen

    (

    μg/m3)

    1,0 0,65 1,1

    1,3-Butadien

    (

    μg/m3)

    0,31 0,05 0,12

    Formaldehyd

    (

    μg/m3)

    12 3,4 3,0

    Kvävedioxid

    (

    μg/m3)

    15 20 28

    Bens(a)pyren

    (pg/m

    3) 14 24 -

    PM

    2.5

    (

    μg/m3) 5,8 5,3 -

    Den

    personliga exponeringen för bensen korrelerade med halten av butadien, inga andra

    ämnen korrelerade med varandra.

    Den personliga exponeringen för bensen och butadien korrelerade med både egen rökning och

    passiv rökning. Det fanns också samband mellan butadien och tid i egen bostad.

    Kvävedioxidhalterna korrelerade till innehav av gasspis. Bens(a)pyren mätt i urban bakgrund

    korrelerade med både PM

    2.5 och summa PAH. För inomhusmätningarna korrelerade summa

    PAH med både PM

    2.5 och bens(a)pyren.

    Det fanns inga korrelationer mellan de parallella bakgrundsmätningarna och medelhalter av

    de personburna exponeringarna för något av de studerade ämnena.

    Vid en jämförelse med 2003 års mätning har de personburna halterna av bensen och butadien

    sjunkit signifikant. För kvävedioxid visar denna undersökning att de stationära

    bakgrundshalterna har sjunkit tydligt vilket också konfirmeras med mätningar genomförda av

    Malmö kommun, medan de personburna nivåerna ligger på samma nivåer.

    Denna studie är en del i Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning, luft, och

    finansieras av Naturvårdsverket. Liknande undersökning har tidigare genomförts i Malmö

    2003 och i Göteborg, Stockholm, Umeå och Lindesberg mellan 2000 och 2007.

  • 2.
    Friman, Katarina
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axmon, Anna
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tinnerberg, Håkan
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Malmö 20032004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den allmänna befolkningens personliga exponering i Malmö för några cancerframkallande ämnen undersöktes under perioden oktober-november 2003. Totalt 60 mätningar genomfördes på slumpmässigt utvalda individer med personburna passiva provtagare för bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, acetaldehyd, samt kvävedioxid, i sjudygnsperioder. Samtidigt med de personburna mätningarna utfördes stationära mätningar på två platser i Malmö, en på Miljöförvaltningens tak, som anses representera Malmös urbana bakgrundshalter, samt en i gatunivå på Södervärn, som är ett trafikbelastat busstorg. Utöver detta utfördes även pumpad provtagning av polyaromatiska kolväten (PAH) i tredygnsmätningar stationärt utomhus. Hos tio av deltagarna mättes PAH stationärt i sovrummet under 24 timmar. PAH-mätningar utfördes även hos tio personer från personalen på Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Lund och Miljöförvaltningen i Malmö både personburet och stationärt i sovrummet. PAH-mätningarna presenteras som nivåer av bens(a)pyren. Studier med liknande upplägg har tidigare genomförts i Göteborg (2000), Umeå (2001), samt Stockholm (2002/2003).

    Deltagarfrekvensen var endast 43 %. Bortfallet orsakade en snedfördelning, vilket gav en överrepresentation av personer bosatta i de centrala delarna av Malmö.

    Medianresultat från studien i Malmö presenteras i nedanstående tabell.

    Ämne

    Personburna mätningar

    Stationära mätningar

    μg/m3

    μg/m3

    Miljöförvaltningens tak

    Södervärn

    Bensen

    1.7

    1.0

    2.0

    1,3-Butadien

    0.6

    0.1

    0.2

    Formaldehyd

    16

    3

    3

    Acetaldehyd

    10

    0

    1

    Kvävedioxid

    14

    25

    42

    Bens(a)pyren ng/m3

    0.17

    0.07

    0.13

    Den personliga exponeringen för bensen korrelerar med om man är rökare och hur ofta man tankar eller hanterar bensin. De uppmätta koncentrationerna av 1,3-butadien var mer än sex gånger högre för rökare än icke-rökare och i genomsnitt hade deltagare som eldat med ved under provtagningen 50 procent högre butadienexponering än deltagare som inte vedeldat. Studien visade att huvudexponeringen av formaldehyd och acetaldehyd sker från emissioner inomhus. I båda fallen var exponeringen större i enfamiljshus än i flerfamiljshus. Kvävedioxid är i sig inte cancerframkallande, men mättes som indikator på trafikrelaterade luftföroreningar. Kvävedioxidhalterna korrelerade inte till vistelse i specifika miljöer och ej heller till övriga ämnen, varken personburet eller stationärt. För de personburna passiva mätningarna var inomindividvariabiliteten en liten del av den totala variabiliteten. Det förelåg en stark korrelation mellan personburna mätningar av bens(a)pyren och parallella stationära mätningar i hemmet.

  • 3.
    Gerhardsson, Lars
    et al.
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Lundh, Thomas
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Welinder, Hans
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Metallmätningar hos gravida kvinnor2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning av 104 gravida kvinnor från mödravårdscentralerna vid Hässleholms sjukhus (51 st) och Simrishamns sjukhus (53 st) har finansierats genom Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram. Undersökningen genomfördes perioden 2002-2003 och innefattade frågeformulär (Bilaga 1), blodprover (totalkvicksilver, organiskt och oorganiskt kvicksilver samt bly och kadmium) och hårprover (totalkvicksilver). Medianvärdena i helblod bland samtliga kvinnor låg genomgående lågt i början av graviditeten: för kvicksilver (B-Hg totalt medianvärde 0,64 μg/L; range 0,04-2,05 μg/L; B-Hg org 0,30; 0-1,68; B-Hg oorg 0,25; 0-1,35) samt för bly (11,0 μg/L; 4,2- 79,0) och kadmium (0,30 μg/L; 0,05-4,8). Även kvicksilverkoncentrationerna i hår var genomgående låga (median 0,22 μg/g; range 0,04-0,83). De gravida kvinnorna från kuststaden Simrishamn hade signifikant högre koncentrationer av kadmium (p=0,004) och totalkvicksilver (p=0,005) i helblod liksom av kvicksilver i hår (p=0,015) jämfört med inlandsstaden Hässleholm. Den grupp som åt insjöfisk under graviditetens sista 6 månader hade ungefär samma halter av totalkvicksilver, oorganiskt och organiskt kvicksilver i helblod, liksom av totalkvicksilver i hår, som den grupp som enbart åt havsfisk. Kvinnor som emellertid ätit krabba under motsvarande period hade något högre halter av organiskt (p=0,037) resp totalkvicksilver (p=0,013) i helblod jämfört med kvinnor som ej ätit krabba. Halterna av oorganiskt kvicksilver i helblod visade ett positivt samband med såväl antalet occlusala (rs=0,27; p=0,008) som med det totala antalet amalgamfyllningar (rs=0,25; p=0,014) i munnen. Vid en linjär regressionsanalys var kvicksilverhalten i helblod relaterad till såväl antalet fiskmåltider per vecka som till antalet occlusala amalgamfyllningar i munnen. Kvicksilverkoncentrationen i hår visade det starkaste sambandet med totalkvicksilverhalten i helblod. Värdena av totalkvicksilver och metylkvicksilver i helblod var klart lägre i denna undersökning från södra Sverige i jämförelse med resultaten från motsvarande studier från västkusten och Uppsala län. Så var även fallet för kvicksilverhalterna i hår. Baserat på data från NRC (2000) och EPA (2001), har med hänsyn taget till använda säkerhetsfaktorer, följande referensvärden föreslagits: B-Hg totalt 5 μg/L, B-Hg org 4 μg/L, Hår-Hg 1 μg/g. Samtliga kvinnor i vår undersökning låg under dessa referensvärden. Fortsatt hälsorelaterad miljöövervakning kan emellertid vara motiverad, för att säkerställa att denna känsliga grupp även fortsättningsvis har en kvicksilver-, bly- och kadmiumbelastning, som inte innebär hälsorisker för mödrar eller foster.

  • 4.
    Hagmar, Lars
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axmon, Anna
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Jönsson, Bo AG
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tidstrender för serumhalter av persistenta klororganiska miljögifter (POP) hos unga svenska män: Resultat från den första uppföljningsundersökningen år 20042005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I en undersökning år 2004 av 200 mönstrande män (medianålder 18 år) var medianvärdet 19 ng/g blodfett för CB-153 i serum och det fanns en variationsbredd mellan mindre än detektionsgränsen (<DG) och 118 ng/g fett. Medianhalten av p,p´-DDE var <DG ng/g fett (variationsbredd <DG till 827 ng/g fett). Detta kan jämföras med att i motsvarande undersökning av mönstrande, som gjordes år 2000 och omfattade 304 personer (medianålder 18 år) var medianvärdet 65 ng/g blodfett för CB-153 i serum och det fanns en variationsbredd mellan 23 och 248 ng/g fett. Medianhalten av p,p´-DDE var för 223 av de unga männen 88 ng/g fett (variationsbredd ca 10 till 1270 ng/g fett). Detta betyder att genomsnittsvärdet för CB-153 år 2004 var 66 % lägre än för den föregående undersökningen år 2000, motsvarande en årlig minskning på 16.5 %. Minskningen av p,p’-DDE halterna var för 4-årsperioden ännu mer uttalad, 73 %, motsvarande en årlig sänkning på 18,3 %. Liksom i den tidigare tvärsnittsundersökningen av mönstrande var BMI svagt negativt korrelerat med POP-markörerna. Dessutom fanns det positiva samband mellan intag av både mjölkfett och fet fisk och CB-153, vilket dock endast förklarade 9 % av den inter-individuella variationen. Sammanfattningsvis har det skett en dramatisk minskning av serumhalterna av CB-153 och p,p’-DDE hos unga män födda 1986 jämfört med de födda 1982. Fortsatta tvärsnittstudier av mönstrande unga män kan ge svar på om denna positiva tidstrend kommer att fortsätta.

  • 5.
    Hagmar, Lars
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Rylander, Lars
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Jönsson, Bo AG
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tidstrender för exponering för persistenta organohalogena miljögifter (POP) hos unga svenska män: Resultat från basundersökningen2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I en undersökning av 304 mönstrande män (medianålder 18 år) var medianvärdet 65 ng/g blodfett för CB-153 i serum och det fanns en variationsbredd mellan 23 och 248 ng/g fett. Medianhalten av p,p´-DDE var för 223 av de unga männen 88 ng/g fett (variationsbredd ca 10 till 1270 ng/g fett). Halterna var lägre än de man finner hos medelålders och äldre män. Den aktuella studien är en basundersökning, som om man några år senare gör om motsvarande undersökning på en ny kull mönstrande unga män, kan användas som grund för tidstrendsanalyser av human exponering för olika persistenta organohalogena miljögifter.

  • 6.
    Hagmar, Lars
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Wallin, Ewa
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tysklind, Mats
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Sjöström, Anna Kitti
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Vessby, Bengt
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Jönsson, Bo AG
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Rylander, Lars
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tidstrender för halter av persistenta klororganiska miljögifter i blod hos vuxna svenska män i relation till konsumtion av fet östersjöfisk2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det har skett en signifikant genomsnittlig minskning med 34 till 55 % av serumhalterna av CB-153, p,p´-DDE och HCB under perioden 1991 till 2001 bland 39 medelålders svenska män, varav en del med hög konsumtion av fet östersjöfisk. Detta kunde inte förklaras med förändrad fiskkonsumtion över tiden. Däremot förklarade en ökad kroppsvikt en del av minskningen, genom en ”utspädningseffekt” (större distributionsvolym). Det är sannolikt att en minskad förorening av animaliska livsmedel med dessa POPs under senare år bidragit till de sjunkande halterna i serum. I motsats till resultaten för CB-153, p,p´-DDE och HCB förelåg det inte någon signifikant tidstrend för TEQ för PCDD eller PCDF I serum bland 26 medelålders svenska män, trots en längre uppföljningsperiod (1987 till 2002). För enskilda PCDD/F kongeners noterades såväl minskningar som ökningar över tiden. Resultaten ger vid handen att dioxinbelastningen varit oförändrad under den senaste 15 års perioden.

  • 7.
    Hanberg, Annika
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Högberg, Johan
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Berglund, Marika
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Bensryd, Inger
    University Hospital of Lund.
    Skerfving, Staffan
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Remberger, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Calafat, Antonia
    Division of Laboratory Sciences, National Centre for Environmental Health, Atlanta.
    Appelgren, Malin
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Filipsson Falk, Agneta
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Jansson, Bo
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Håkansson, Helen
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Phthalates and their metabolites in human breast milk, blood and urine as measures for monitoring exposure in human risk groups2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att undersöka halter av ftalater i svenskar och vilken matris som bäst lämpar sig för hälsorelaterad miljöövervakning har ftalater och ftalatmetaboliter analyserats i en grupp kvinnor som nyligen fött barn. I samband med förlossning på Universitetssjukhuset i Lund tillfrågades förstföderskor om medverkan och 42 kvinnor kom att ingå i studien. När barnet var 2-3 veckor gammalt pumpade mamman ut 50 mL bröstmjölk. Blod- och urinprov togs en vecka senare. Omfattande förändringar av standardmetoder för provtagning av mjölk och blod gjordes för att minimera risken för kontaminering av proverna. För mjölkprovtagningen användes en specialkonstruerad manuell pump av polykarbonat med ftalatfri packning. Blodprov togs med hjälp av endast kanyl och provrör (eftersom propparna i vaccutainrör innehåller ftalater). Proverna förvarades i värmebehandlade glasbehållare och fosforsyra tillsattes för att motverka metabolism av ftalater i mjölk- och blodprover. Analyserna av bröstmjölk visade värden nära eller under detektionsgränsen (LOD) för flertalet ftalater eller deras metaboliter. Även i blod och serum var nivåerna vanligtvis nära eller under LOD. I urin analyserades endast metaboliter och dessa kunde kvantifieras i 53-100 % av proverna. Nivåerna av ftalatmetaboliter i urin hos de svenska kvinnorna var i paritet med nivåerna hos en allmänbefolkning i USA och Tyskland. Några klara korrelationer mellan nivåer i t ex urin och bröstmjölk respektive blod påvisades inte. Resultaten av studien anger att för närvarande är analys av ftalatmetaboliter i urin den mest framkomliga vägen för skattning av ftalatexponering hos människa. Provtagning och analys av mjölk och blod innebar betydligt större svårigheter. Framför allt framstår risken för kontaminering vid provtagning som betydande och en stor del av ftalaterna och dess metaboliter uppvisade låga halter, vid eller under LOD. Dessutom kan ftalater brytas ned i blod och mjölk. I flertalet internationella publicerade studier av ftalatexponering används urinmetabolit-analyser som ett mått på exponering för ftalater. I en nyligen publicerad amerikansk studie av ett 80-tal nyfödda pojkar sågs ett samband mellan kort ano-genitalt avstånd och nivåer av ftalatmetaboliter i urin hos deras mammor under graviditeten. Den amerikanska studien behöver bekräftas, men metaboliterna var desamma som i vår studie och en jämförelse visar att mediannivåerna var lägre för vissa men högre för andra metaboliter. Vår studie indikerar att svenska kvinnor i fertil ålder inte sällan exponeras för ftalater i nivåer som satts i samband med fosterpåverkan.

  • 8.
    Hård, Lisa
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Persson, Bodil
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Welinder, Hans
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Miljöhälsoindikatorer i miljömålsarbetet: med förslag till ett regionalt perspektiv för Blekinge och Kronobergs län2012Report (Other academic)
  • 9.
    Jakobsson, Kristina
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Athanasiadou, Maria
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Christiansson, Anna
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Athanassiadis, Ioannis
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bergman, Åke
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Hagmar, Lars
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) in serum from swedish men 1988-2002: A longitudinal study2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) have been extensively used as additive flame retardants since the 1970s. Their concentrations have been reported to increase with time both in humans and in wildlife from all environmental compartments. Retrospective time-trend studies conducted using environmental samples originating from the Swedish environment showed a peak in environmental levels in the mid-1980’s, after which environmental concentrations decreased or remained unchanged. In Swedish human breast milk, the concentrations of low-medium brominated diphenyl ethers redoubled every 5 years until the late 1990s; thereafter a decrease has been indicated, at least for BDE-475. However, there is yet no information on human time trends for hepta-, octa-, nona- and deca-BDEs, neither in Sweden or elsewhere. Further, no longitudinal studies on individual basis have yet been reported. In 1991 men with a high dietary intake of fish from the Baltic Sea, 12–20 meals/month, had considerably higher BDE-47 levels than men with negligible consumption of fish. These men were resampled in 2001. Time trends for PCB and DDE have been reported elsewhere. Here, we report data on time trends for PBDEs in these men.

  • 10.
    Jönsson, Bo AG
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axmon, Anna
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axelsson, Jonatan
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lindh, Christian
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Retrospektiva studier av halterna av perfluorerade ämnen i plasma hos kvinnor mellan 1987 och 2007: Rapport till Naturvårdsverket – 2009-03-312009Report (Other academic)
  • 11.
    Jönsson, Bo AG
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axmon, Anna
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lindh, Christian H
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tidstrender för och halter av perfluorerade alkylsyror (PFAAs) i serum samt ftalatmetaboliter och alkylfenoler i urin hos unga svenska män och kvinnor– Resultat från den fjärde uppföljningsundersökningen år 20132014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Studier av tidstrender är viktiga för riskvärdering, för att följa resultat av interventioner och för åtgärder för att minska exponeringen. Studiens huvudsyfte har varit att undersöka halter och tidstrender för perfluorerade kemikalier i serum samt ftalatmetaboliter och alkylfenoler i urin hos unga män och kvinnor. För detta har vi tidigare valt att använda oss av mönstringsundersökningen, som de flesta svenska män hittills har genomgått vid omkring 18 års ålder. När mönstringen nu slopats har vi istället samlade in prover från gymnasieelever i den sista årskursen. Vi utökade även studien så både kvinnor och män nu studeras.

    Metoder:

    Unga personer från fem olika år har hittills studerats. År 2000 samlades serumprover från 274 mönstrande och urinprover från 234, år 2004 samlades serum- och urinprover från 200 mönstrande, år 2006 serumprover från 200 mönstrande och åren 2009-2010 (benämns som 2010 i den fortsatta rapporten) serumprover från 100 mönstrande och urinprover från 314 samt slutligen år 2013 serum och urinprover från 107 kvinnliga och 97 manliga gymnasieelever i tredje årskursen. I den nu aktuella uppföljningen analyserades 15 perfluorerade alkylsyror (PFAAs) i serum, 10 ftalatmetaboliter från fem olika ftalater, fyra alkylfenoler av vilka tre var bisfenoler samt triklosan i urin. Dessutom analyserades metaboliterna till pesticiderna klorpyrifos (triklorpyridinol ,TCP) och gruppen pyretroider (3-fenoxibensoesyra, 3-PBA) samt 1-hydroxypyren en biomarkör för PAH exponering i urin. Bisfenol A analyserades även i 258 urinprover från 2010. Samtliga analyser utfördes med vätskekromatografi kopplat till en tandem masspektrometer. Trender analyserades med Jonckheere-Terpstra testet och skillnader mellan grupper med Mann-Whitneys U test.

    Resultat:

    Halterna av de flesta PFAAs i serum verkade minska mellan 2010 och 2013. De kreatininjusterade halterna för MEP, MBP, MBzP och MEHP för åren 2000, 2004, 2010 och 2013 visade alla en sjunkande trend. Dessutom visade inte halterna av diisononylftalatmetaboliterna en ökande trend vilket hade förväntats från andra studier. Halterna av BPA verkade minska relativt kraftigt mellan 2010 och 2013 vilket så vitt vi vet är den första tidstenden för denna substans.

     

  • 12.
    Jönsson, Bo AG
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axmon, Anna
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lindh, Christian
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Rignell Hydbom, Anna
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axelsson, Jonatan
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Giwercman, Aleksander
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Bergman, Åke
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Tidstrender för och halter av persistenta fluorerade, klorerade och bromerade organiska miljögifter i serum samt ftalater i urin hos unga svenska män – Resultat från den tredje uppföljningsundersökningen år 2009-2010.2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Studier av tidstrender för miljögifter är viktiga för riskvärdering och åtgärder för att minska exponeringen. Studiens huvudsyfte har varit att fortsatt undersöka halter och tidstrender för klorerade, bromerade och fluorerade POPar i serum och ftalatmetaboliter i urin hos mönstrande unga män. För detta har vi valt att använda oss av mönstringsundersökningen, som de flesta svenska män hittills har genomgått vid omkring 18 års ålder.

    Metoder:

    Mönstrande från fyra olika år har studerats. År 2000 samlades serumprover från 274 mönstrande och urinprover från 234, år 2004 samlades serum- och urinprover från 200 mönstrande, år 2006 serumprover från 200 mönstrande och till sist åren 2009-2010 serumprover från 100 mönstande och urinprover från 50. Serumproverna analyserades med gaskromatografi-masspektrometri (CG-MS) med avseende på 2,2’,4,4’,5,5’-hexaklorobifenyl (CB-153), p,p’-diklordifenyldikloreten (p,p´-DDE) samt bromerade difenyletrar (BDE). Urinproverna analyserades med vätskekromatografi-tandem MS med avseende på monoetylftalat (MEP), monobutylftalat (MBP), monobutylbenzylftalat (MBzP) och monoetylhexylftalat (MEHP). I urinproverna från 2009-2010 analyserades dessutom oxiderade ftalatmetaboliter till dietylhexylftalat: 5-hydroxy-MEHP, 5-oxo-MEHP och 5- karboxy-monoetylpentylftalat (5-cx-MEPP) samt diisononylftalat: 7-hydroxy-MiNP, 7-oxo- MiNP och 7-karboxy-monometylheptylftalat (7cx-MMeHP). Trender analyserades med Jonckheere-Terpstra testet.

    Resultat:

    Medianhalten i serum för CB-153 för åren 2000, 2004, 2006 och 2009/2010 var 65, 19, 34 och 22 ng/g fett. Medianhalten för p,p´-DDE för åren 2000, 2004, 2006 och 2009/2010 var 88, mindre än detektionsgränsen (<LOD), 62 och 28 ng/g fett. Det finns klara signifikanta minskande tidstrender (p<0,001) för båda föreningarna under perioden 2000-2010.

    De kreatininjusterade medianurinhalterna för åren 2000, 2004 och 2009-2010 var för MEP 83, 24 respektive 12 nmol/mmol, för MBP 24, 20 respektive 5 nmol/mmol samt för MBzP 4, 4 respektive 1 nmol/mmol. För MEHP var värdena <LOD under 2000 och 2004 men 2 nmol/mmol under 2009-2010. De sjunkande tidstrenderna för MEP, MBP och MBzP under 2000-2010 var signifikanta (<0,001). För MEHP fanns ingen signifikant tidstrend. Även halter av de oxiderade metaboliterna till DEHP och DiNP bestämdes i proverna från 2009/2010.

    Medianhalterna för BDE-47 var 1,32 (2006), respektive 0,63 ng/g blodfett (2009/2010), för BDE-99 0,38 ng/g blodfett respektive <LOD, för BDE-100 0,28 respektive 0,14 ng/g blodfett, för BDE-153 2,50 respektive 0,88 ng/g blodfett, för BDE-154 0,04 respektive 0,10 ng/g blodfett samt för BDE-209 0,07 respektive 0,15 ng/g blodfett. Det fanns en statistisk signifikant minskning från 2006 till 2010 för BDE-47 (p<0,001), BDE-99 (p<0,001), BDE-100 (p=0,001) och BDE-153 (p<0,001), men ej för BDE-154 (p=0,83) eller BDE-209 (p=0,27).

    Även halter av perfluorerade ämnen bestämdes i proverna från år 2009/2010.

    Konklusion:

    Det har skett en påtaglig minskning av serumhalterna av CB-153 och p,p’-DDE hos unga män mellan 2000 och 2010 och beror säkerligen på att dessa ämnen inte längre används i Sverige sedan lång tid tillbaka. De minskade koncentrationerna av ftalatmetaboliter i urin avspeglar troligen en lägre exponeringsnivå till följd av en minskad användning av ftalater i olika produkter ute i samhället. Det finns dock andra ftalater där exponeringen i stället ökar enligt litteraturen. Halterna av de bromerade föreningarna minskade i de flesta fall vilket även detta beror på en minskad eller avslutad användning.

  • 13.
    Jönsson, Bo AG
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axmon, Anna
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Rignell-Hydbom, Anna
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Hovander, Lotta
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bergman, Åke
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Tidstrender för och halter av persistenta klorerade och bromerade organiska miljögifter i serum hos unga svenska män: Resultat från den andra uppföljningsundersökningen år 20062008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I en undersökning år 2006 av 200 mönstrande män (medianålder 18 år) var medianvärdet 34 och 62 ng/g blodfett för 2,2’,4,4’,5,5’-hexaklorobifenyl (CB-153) respektive p,p’- diklordifenyldikloreten (p,p´-DDE) i serum. Detta kan jämföras med att i motsvarande undersökningar av mönstrande, som gjordes år 2000 (omfattande 304 personer med medianålder 18 år) samt 2004 (omfattande 200 personer med medianålder 18 år) var medianvärdet 65 och 19 ng/g blodfett för CB-153. I motsvarande analyser av p,p´-DDE var medianvärdet 88 och mindre än kvantifieringsgränsen (<LOQ) ng/g blodfett. Mellan åren 2000 och 2006 minskade alltså medianhalterna av CB-153 och p,p’-DDE med 47 respektive 29%. Mellan åren 2004 och 2006 fanns det dock i stället en ökning av halten CB-153 med 76 %. För p,p’-DDE var medianhalten år 2004 <LOQ varför en beräkning av ökningen inte kan göras. Dock finns samma tendens till ökning genom att andelen personer som låg under kvantifieringsgränsen har minskat från 67,5 % till 7 % mellan 2004 och 2006. I ett slumpmässigt urval av 59 prover analyserades sju bromerade POPar. Medianhalten för bromerade difenyletern (BDE)-47 var 1,32 ng/g blodfett, för BDE-99 0,38 ng/g blodfett, för BDE-100 0,28 ng/g blodfett, för BDE-153 2,50 ng/g blodfett, för BDE-154 0,04 ng/g blodfett samt för BDE-209 0,07 ng/g blodfett. Samtliga analyser för hexabromcyklododekan (HBCDD) var <LOQ. Liksom i den tidigare tvärsnittsundersökningen av mönstrande var Body Mass Index (BMI) svagt negativt korrelerat med de klorerade POP-markörerna. För de bromerade ämnena fanns framför allt en negativ korrelation med intag av skinka. Sammanfattningsvis har det skett en minskning av serumhalterna av CB-153 och p,p’- DDE hos unga män födda 1988 jämfört med de födda 1982. Hos män födda 1988 verkar dock halterna ha ökat jämfört med de födda 1986. Det finns ingen enkel förklaring till dessa resultat. Fortsatta tvärsnittstudier av mönstrande unga män kan ge svar på detta. I dessa studier bör även de bromerade ämnena inkluderas.

  • 14.
    Jönsson, Bo AG
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Barregård, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Lindh, Christian
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lundh, Thomas
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Svedbom, Lisa
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Svensson, Staffan A
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Sällsten, Gerd
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Biomonitorering av unga män med invandrarbakgrund2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Sverige genomförs på uppdrag av Naturvårdsverket (NV) regelbundet studier av halter av miljöföroreningar i blod, urin och hår hos allmänbefolkningen. Syftet med denna studie var att kartlägga biologiska halter av miljöföroreningar i blod och urin hos yngre män i Göteborg med utomnordisk bakgrund. I studien ingick 87 unga män med en medelålder på 20 år (17-24 år) med föräldrar födda i utomnordiska länder. De flesta (N=52) är födda i Sverige och har bott här i genomsnitt 16 år.

    Vi fann högre halt av DDE men lägre halt av CB-153 jämfört med mönstrande unga män 2009/2010. Högre halter av CB-153 och DDE sågs hos ungdomar vars föräldrar var födda i Afrika. Halterna av perfluorerade ämnen var lägre för både PFOS, PFNA och PFDA men högre för PFHxS jämfört med studien 2009/2010. För flera av ämnena ses en skillnad beroende av föräldrarnas födelseland t.ex. PFOS, PFOA, PFNA.

    Medianhalterna av ftalatmetaboliter var högre för fyra ämnen, MEP, MBP, MBzP och 5-oxo-MEHP men klart lägre för 5-OH-MEHP, 5-cx-MEPP och 7-cx-MMeHP jämfört med studien 2009/2010. De som var födda i Sverige hade lägre genomsnittshalt för nonylfenol, bisfenol A, MEHP, 5-OH-MEHP, 5-oxo-MEHP och 5-cx-MEHP jämfört med de utrikesfödda. Även föräldrarnas födelseområde var en faktor av betydelse. Rökning ökade halterna av MBP, 7-cx-MMeHP, 7-OH-MMeOP och 7-oxo-MMEHP. Rökning ökade även kadmium i blod och föräldrarnas födelseland var en viktig faktor för halten av bly och kvicksilver i blod samt kadmium i urin.

  • 15.
    Larsson, Kristin
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Jönsson, Bo AG
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lindh, Christian H
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    de Wit, Cynthia
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sellström, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Magnér, Jörgen
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Berglund, Marika
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Tidstrender av kemiska ämnen i barns urin och utvärdering av förskoledamm som exponeringskälla2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I en tidsserie av kemiska ämnen i urin från fyraåriga barn i Stockholm samlades urinprov in 2015 från 113 barn och analyserades för ftalater, bisfenoler och bekämpningsmedel. Resultaten jämfördes med urinprov insamlade 1998-2000 från en jämförbar grupp fyraåringar. Halter av BPA och metaboliter till idag tillståndspliktiga ftalater var signifikant lägre i urinproven från 2015, medan halterna av metaboliter till en ftalat som fortfarande används i stor utsträckning (DiNP) var högre 2015.

    I studien utvärderades även förekomsten av ftalater, alternativa mjukgörare, bisfenoler, fosforbaserade och bromerade flamskyddsmedel i damm från förskolor, samt faktorer av betydelse för dammhalterna av dessa ämnen. Byggnadsår och förekomst av vissa produkter, som skummadrasser, elektronik och PVC-golv, samvarierade med halter av vissa mjukgörare och flamskyddsmedel i damm.

    Barns exponering för de undersökta ämnena via dammintag beräknades och jämfördes med hälsobaserade riktvärden. Exponeringen för de undersökta ämnena via damm i förskolan underskred i samtliga fall de hälsobaserade riktvärdena. Exponeringen via intag av damm på förskolan uppskattades motsvara 2-27% av barnens totala intag (baserat på urindata) av olika ftalater och BPA.

    Halter av mjukgörare och BPA i damm samvarierade inte med halter av motsvarande metaboliter i urin från förskolebarn, vilket talar för att andra källor än förskoledamm är viktigare för den totala exponeringen för dessa ämnen. Däremot observerades signifikanta korrelationer mellan vissa flamskyddsmedel i damm och handavstrykningsprov från förskolebarn, vilket reflekterar betydelsen av kemikalier i damm för hand-till-mun exponering

  • 16.
    Lindh, Christian
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Jönsson, Bo
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Berggren, Maya
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Beronius, Anna
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Carlberg, Bo
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Sundkvist, Anneli
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Bergdahl, Ingvar
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Bisfenol A i urin från män och kvinnor i Norr- och Västerbotten2012Report (Other academic)
  • 17.
    Littorin, Margareta
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Amilon, Åsa
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Maxe, Margareta
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axmon, Anna
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Jönsson, BAG
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lindh, Christian
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Exponering för kemiska bekämpningsmedel hos landsbygdsbefolkning i Skåne 2010-11.: Rapport till Naturvårdsverket 2011 2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Såväl allmänbefolkning som vissa yrkesarbetande exponeras för kemiska bekämpningsmedel (BM), allmänbefolkning främst genom födan, särskilt färska frukter och grönsaker. Analys av exponeringsbiomarkörer för BM i t ex urin ger ett tillförlitligt mått på hela kroppsbelastningen och utgör ett gott komplement till andra sätt att uppskatta befolkningens exponering.

    Arbets- och miljömedicin i Lund har med Naturvårdsverkets stöd tidigare med hjälp av LC/MS/MS undersökt halter av BM i dygns- alternativt morgonurin hos befolkning i Skåne. Nu har exponeringen undersökts också hos 79 boende på landsbygden, som lämnat ett morgonurinprov. En mindre grupp lämnade ytterligare urinprover vid tillfällen när BM antogs ha spridits på närliggande åkrar. Deltagarna besvarade också enkäter med frågor om matvanor och livsstil.

    De BM som studerades var: 2,4-diklorfenoxiättiksyra (2,4-D), 3,4- dikloranilin (3,4-DKA, metabolit till anilider), 3,5-dikloranilin (3,5-DKA, metabolit till dikarboximider), etylenthiourea (ETU, metabolit till etylenbisdithiokarbamater), 4-klor-2-metylfenoxiättiksyra (MCPA), hydroxi-MCPA (HMCPA, metabolit till MCPA), 2,4,5- triklorfenoxiättiksyra (2,4,5-T), 3-fenoxibensylsyra (3-PBA, metabolit till pyretroider) samt 2,4,6-triklorfenoxiättiksyra (2,4,6-T, metabolit till prokloraz) och O,O dietyl-O-(3,5,6-triklor-2-pyridyl)thiofosfat (=triklorpyridinol=TCP, metabolit till klorpyrifos), klormekvatklorid (CCC) och mepikvat. Analysmetodernas detektionsgränser var mellan 0,1 och 1,0 ng/mL. CCC och mepikvat används i Sverige vid odling av råg och prydnadsväxter, i andra länder också till andra produkter.

    Nästan alla deltagare hade egen brunn och använde brunnsvattnet till dricksvatten och bostäder var mestadels belägna nära åkermark. 13% använde v b BM i yrket och 21% bejakade hemanvändning. Alla biomarkörerna kunde påvisas men för några medel i något olika frekvens jämfört med våra tidigare undersökta urbana grupper: Något lägre andel hade rester av de fungicida medlen 3,5-DKA och ETU men något högre andel av insekticidmetaboliten 3-PBA och herbiciden MCPA. Bland de nu undersökta boende på landsbygden fanns indikationer på små skillnader i urinhalter av några BM som relaterade till ålder, vinkonsumtion och kanske till boende nära besprutade åkrar.

    Retarderingsmedlen CCC och mepikvat undersöktes även i 100 tidigare insamlade prover från en stadsbefolkning. CCC fanns hos samtliga undersökta från landsbygd och stad och mepikvat hos nästan alla.

  • 18.
    Littorin, Margareta
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Maxe, Margareta
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Amilon, Åsa
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Jönsson, Bo AG
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lindh, Christian H
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Analyser av pesticider i urin hos skånska kvinnor 20102013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Såväl allmänbefolkning som vissa yrkesarbetande grupper exponeras för kemiska bekämpningsmedel (BM), allmänbefolkningen främst genom födan. Analys av exponeringsbiomarkörer för BM i t ex urin ger ett tillförlitligt mått på den aktuella kroppsbelastningen och utgör ett gott komplement till andra sätt att uppskatta befolkningens exponering. Arbets- och miljömedicin och Avd för Arbets- och miljömedicin i Lund har med Naturvårdsverkets stöd tidigare undersökt halter av BM i dygns- alternativt morgonurin hos olika befolkningsgrupper i Skåne. Nu har rester av BM undersökts i morgonurinprov från 128 kvinnor (43-60 år) i Skåne. Medelålders kvinnor är en grupp som konsumerar förhållandevis mycket frukt och grönt, den livsmedelsgrupp som bidrar mest till exponeringen för BM. Deltagarna besvarade också enkäter med frågor om livsstil och fyllde i en matdagbok.

    Vi undersökte rester i urinen av fungiciderna mankozeb, prokloraz och tiabendazol, herbiciderna 2,4-diklorfenoxiättiksyra och 4-klor-2-metylfenoxiättiksyra, insekticiderna klorpyrifos och flera pyretroider samt retarderingsmedlen klormekvat och mepikvat. Analysmetodernas detektionsgränser var mellan 0,1 och 1,0 ng/mL.

    Samtliga biomarkörer kunde påvisas. Särskilt anmärkningsvärt var den utbredda exponeringen för retarderingsmedel, för mankozeb och klorpyrifos. Metaboliten TCP från klorpyrifos låg också förhållandevis högt i jämförelse med vuxna och barn i andra länder (USA, Costa Rica, Nicaragua). Vi fann högre halt av TCP hos vegetarianer.

    Olika biomarkörer för BM förekom i litet högre halter när kvinnorna konsumerat relativt mycket grönsaker, frukt/bär, spannmålsprodukter, salladsblad eller kaffe dagen innan urinprovet. Till exempel var resterna av tiabendazol högre hos de kvinnor som intagit citrusfrukter eller bananer dagen innan. Frukten behandlas i producentlandet med tiabendazol inför lagring och transport. Som vi sett i tidigare undersökta grupper var ETU-halterna i urinproven högre hos de som konsumerat vin före provet. Modersubstansen mankozeb används frekvent vid vinodling.

    De univariata jämförelserna mellan olika undergrupper ger indikationer på samband men djupare penetration av materialet behövs för säkra slutsatser. Med hänsyn till att många analyser gjorts finns också en risk för slumpmässiga fynd. Sammantaget utgör en biologisk övervakning som denna ändå en bas för fortsatt förståelse av bekämpningsmedlens roll för miljön och oss människor.

  • 19.
    Lundh, T
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axmon, A
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Skerfving, S
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Broberg, K
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM. Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Cadmium and mercury exposure over time in children in southern Sweden (1986 – 2013)2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The variation in exposure to toxic metals over time is still not well-characterized, especially in children, the most vulnerable group. The aim of this study was to evaluate whether a reduction in environmental pollution with cadmium (Cd) and mercury (Hg) caused a change in exposure over time in two Swedish cities. For this, 1,257 children between the ages of 4 and 9 from Landskrona and Trelleborg, in the south of Sweden, were sampled once during 1986-2013. Cd (n=1120) and Hg (n=560) concentrations were determined in blood (b-Cd, b-Hg). The median b-Cd was 0.10 (geometric mean 0.10; range 0.01-0.61) μg/L and b-Hg was 0.91 (geometric mean 0.83; range 0.02-8.2) μg/L.

    No sex or age difference was seen in b-Cd or b-Hg. Regarding the cities, children living in Landskrona close to a smelter had higher b-Cd and b-Hg than those living in urban and rural areas. Over the studied time, b-Cd slightly decreased (0.7% per year, p<0.001) while b-Hg showed a marked decrease (3% per year, p<0.001).

    In conclusion, exposure to Cd was low during the ages 4 to 9, but the risk of disease might increase later in life since b-Cd only showed a minor decrease over time. This indicates, that Cd pollution should be further restricted. Regarding Hg, b-Hg concentration in children was low and decreased over time. The decrease is probably due to the reduced use of dental amalgam and the lower Hg intake from fish.

  • 20.
    Lundh, Thomas
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Bergdahl, Ingvar
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Hallmans, Göran
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Jansson, Jan-Håkan
    Medicinska kliniken, Lasarettet i Skellefteå.
    Stegmayr, Birgitta
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Wennberg, Maria
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Skerfving, Staffan
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Spårelement i blodkroppar från väster- och norrbottningar 1990-992002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sexton spårelement bestämdes i blodkroppar från 600 kvinnor och män i åldrarna 25-74 år från Västerbotten och Norrbotten. Med Induktiv kopplad plasma (ICP-MS) bestämdes aluminium (Al), vanadin (V), mangan (Mn), kobolt (Co), nickel (Ni), koppar (CU), zink (Zn), selen (Se), rodium (Rh), palladium (Pd), kadmium (Cd), antimon (Sb), wolfram (W), platina (Pt) och bly (Pb). Dessutom bestämdes med atomfluorescens kvicksilver (Hg). Cd-koncentrationerna är av en nivå som kopplats samman med lätt toxicitet. Medianhalterna av Pb och Hg ligger långt under de som satts i samband med toxiska effekter. Variationen var emellertid hög; de högsta halterna är i nivå med dem som anses kunna orsaka ogynnsamma effekter. I en multivariat modell utvärderades effekter av kön, ålder, rökvanor och kalenderår. Framför allt för Cd, men i viss mån också för Hg, hade rökare högre halter än icke-rökare. Kvinnor hade högre halter av Cd och Pb än män. Det fanns klart stigande halter av Cd och Hg med stigande ålder. Vid jämförelse mellan prover tagna 1990, 1994 och 1999 hade en markant sänkning skett av Pb (ca 6% per år), Hg (ca 6% per år) och Cd, men i det fallet bara för män (6% per år), inte för kvinnor. Detta beror sannolikt på minskade utsläpp av dessa metaller, med sjunkande exponering som följd. För Pb och Cd bör sänkningen i exponering ha varit högre än 6% per år, eftersom tidigare ådragen kroppsbörda har en tendens att fördröja en sänkning i blodkroppar. Det finns skäl att även fortsättningsvis följa utvecklingen av metallhalter i blod. För halterna av Al, V, Mn, Co, Ni, Cu, Zn, Se, Rh, Pd, Sb, W och Pt i prover tagna 1999 finns mindre möjligheter att jämföra med andra studier. De funna halterna är emellertid i paritet med det fåtal andra undersökningar som finns. Det fanns en rad associationer mellan halter av olika element. Av särskilt intresse är korrelationerna mellan Pt, Pd and Rh, vilka har spritts i miljön genom användning av katalytiska avgasrenare i bilar. Detta fynd förtjänar vidare undersökningar. Se och Hg var också relaterade, troligen p g a gemensam källa i form av fisk, möjligen också gemensamma bindningar i kroppen.

  • 21.
    Mattisson, Kristoffer
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Stroh, Emilie
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Larsson, Estelle
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Miljöhälsorapport Blekinge 20172017Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 22.
    Norén, Erika
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Faniband, Moosa
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Oudin Åström, Daniel
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Littorin, Margareta
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Maxe, Margareta
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Jönsson, Bo AG
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lindh, Christian H
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tidstrender för urinhalter av bekämpningsmedelsrester hos unga män – Resultat från fyra undersökningar mellan 2000 - 20132016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The increased use of synthetic chemicals in society poses possible harmful risks for the environment and human health. There are difficulties in predicting and evaluating consequences and effects of long-time exposure of different chemicals. Biomonitoring is one way to observe the level of exposure in the human population.

    Agricultural pesticides are a widely used group of chemicals to which we are mainly exposed by occupation or by diet. Long-term exposure to pesticides might have a negative impact on human health, especially in children and foetuses, due to genotoxic, neurotoxic and endocrine disrupting characteristics of many pesticides.

    This study focuses on the exposure assessment of 14 different metabolites from about 20 pesticides in urinary samples. The pesticides and their biomarkers of exposure included in the analysis were the fungicides thiabendazole (OH-T), pyrimetanil (OH-P), tebuconazole (TEB-OH), mancozeb and several ethylenebisdithiocarbamates (ETU), propineb (PTU), the insecticides chlorpyrifos (TCP), some pyrethroid insecticides, which have the same corresponding biomarkers (3-PBA, DCCA), and some specific pyrethroid biomarkers (4F-3-PBA, CFCA), the herbicides 2,4-dichlorophenoxyacetic acid (2,4-D) and 2-methyl-4-chlorophenoxyacetic acid (MCPA) and the growth regulators chlormequat (CCC) and mepiquat (MQ). The samples were collected years 2000, 2004, 2009 and 2013 from young men in the enrolment for military service in the south of Sweden. The last year of measurement (2013) both young men and women in upper secondary school were included. All samples were analysed in 2016 with liquid chromatography-tandem mass spectrometry (LC/MS/MS). The emphasis of the statistical analysis was temporal trends between the years 2000 and 2013.

    The highest concentrations were found for TCP and CCC in all samples from all four years. In general, the concentrations were below the levels seen in previous studies of other Swedish populations.The only increasing trend near significance was that for TCP, although the increasing gradient was fairly low ( = 0,28). The concentrations of CCC decreased over the years, but not statistically significantly so. The biomarkers 3-PBA, 2,4-D, DCCA and MQ were detected above the limit of detection (LOD), but in fairly low concentrations in the majority of samples and without significant trends. The remaining residues were mainly below the LOD and could not be further statistically analysed.

  • 23.
    Norén, Erika
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Larsson, Estelle
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Littorin, Margareta
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Maxe, Margareta
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Jönsson, Bo AG
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lindh, Christian H
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Biomonitoring of organophosphorus flame retardants in a Swedish population – Results from four investigations between years 2000 - 2013 2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Flame retardants are chemical substances used in furniture, plastics, building materials, several household products and consumer goods to reduce their flammability. Their widespread use has resulted in measurable concentrations of the compounds or their residues in the environment, biota and human biological samples. The previously used brominated flame retardants were found to be persistent and to have bioaccumulative and neurotoxic potential, which raised public awareness. The use of the emerging organophosphorus compounds have increased after phasing out some brominated flame retardants. The chemical properties and health impacts of the organophosphorus flame retardants have not been studied to the same extent. The effects on public health and the environment due to the exposure from their widespread occurrence are therefore unclear.

    The aim of this study is to analyse exposure levels of the organophosphorus flame retardants TBP, TPP, TDCIPP and TBOEP in urine samples from a Swedish population of young men. The samples were collected through the enrolment for military service. Urine samples from year 2000, 2004, 2009 and 2013 were analysed for selected biomarkers of exposure with LC-MS/MS. The statistical analysis focused on temporal trends of the measured exposure levels.

    The metabolites DBP, DPP and BDCIPP were found in concentrations above LOD (0.03 – 0.1 ng/ml) in the majority of the samples, and DPP in all samples. BBOEP were only found above LOD in some samples and in very low concentrations. There was a statistically significant decreasing trend for the concentrations of DBP over time

  • 24.
    Norén, Erika
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Larsson, Estelle
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Littorin, Margareta
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Maxe, Margareta
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Jönsson, Bo AG
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lindh, Christian H
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tidstrender för ftalater, bisfenoler, polyaromatiska kolväten (PAH:er) och triklosan i urinprov hos unga män och kvinnor – Resultat från fyra undersökningar mellan år 2000 - 20132017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Befolkningen exponeras dagligen för en mängd olika miljögifter via föroreningar i utomhusmiljön, ämnen i byggnadsmaterial samt vid konsumtion av livsmedel och andra produkter. Halter av ämnen som kan medföra en risk för miljö eller hälsa mäts och kontrolleras till viss mån i miljön och i de flesta produktgrupper genom stickprov. Hur höga halter av dessa ämnen som kommer in i kroppen hos människor studeras inte lika mycket. I denna studie har halter av biomarkörer från vanligt förekommande ämnen i grupperna ftalater, bisfenoler, polyaromatiska kolväten (PAH) och triklosan analyserats i urin från unga män och kvinnor i Skåne som ett mått på exponeringen. Fokus har även varit på tidstrender genom statistisk analys av halterna vid fyra olika provtagningsår mellan år 2000 och 2013. De ämnen och utvalda biomarkörer som ingick i analysen var DEHP (MCMHP), DIDP (MCINP), DPHP (MPHHP), DINCH (MOINCH), bisfenol A (BPA), 2,2-bisfenol F (2,2-BPF), 4,4-bisfenol F (4,4-BPF), bisfenol S (BPS), fenantren (1-PH), pyren (2-OH-PH) och triklosan (TCS). Studien ska ses som ett komplement till den tidigare publicerade rapporten av Jönsson et al. (2014).

    Utvalda exponeringsbiomarkörer för samtliga ämnen gick att detektera i prover från alla provtagningsår utom 2,2-BPF som endast förekom i koncentrationer över LOD i enstaka urinprover år 2004 - 2013. Vanligast förekommande och högst halter var det för biomarkörerna för triklosan, bisfenol A och ftalaterna DEHP och DPHP. Dock minskade både medel- och mediankoncentrationerna av dessa ämnen över tid, med en signifikant nedåtgående trend för DEHP. Den alternativa mjukgöraren DINCH som är en ersättare för ftalater hade främst halter under LOD de första två åren men en tendens till ökning över tid med mediankoncentrationer över LOD både år 2009 och 2013. Övriga biomarkörer förekom i halter över LOD, men låga koncentrationer, och ingen tydlig trend syntes över tid.

    Resultatet visar en del exponeringstrender som tycks reflektera utfasning av vissa uppmärksammade ämnen. De utfasade ämnena har dock ersatts av nya snarlika ämnen, exempelvis mjukgöraren DINCH som i denna studie ser ut att öka.

  • 25.
    Rentschler, Gerda
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Wennberg, Maria
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Löfmark, Lina
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Bergdahl, Ingvar
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Stegmayr, Birgitta
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Skerfving, Staffan
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Katalysatorelement (platina, palladium och rodium) i blod hos unga kvinnor i Skåne samt Norr- och Västerbotten: Slutrapport för projekt 215 0402 inom Nationella Miljöövervakningen2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De tre "katalysator-elementen" platina (Pt), palladium (Pd) och rodium (Rh), som emitteras från katalysatorer i bilarnas avgassystem, har undersökts i blodprover från 100 unga (20-29 år) kvinnor från Norr- ochVästerbotten (2004) och Skåne (2006-2007). Proverna har analyserats med mycket känslig och specifik, högupplösande induktivt kopplad plasma massspektrometri (HR-ICP-MS). Vi fann att genomsnittlig halt av Pt i blod (B-Pt) var 1-2 (högsta värde: 5) ng/L. B-Pd var i genomsnitt <10 (högsta värde: 33) ng/L; om mätvärden under den formella detektionsgränsen beaktas var genomsnittet 7 ng/L. B-Rh var i genomsnitt <5 (samtliga värden <5) ng/L; om värden under den formella detektionsgränsen beaktades, var genomsnittet 1 ng/L. Kvinnorna i Norr- och Västerbotten hade högre B-Pt och B-Pd (men inte B-Rh) än de i Skåne. Det skulle kunna bero på en skillnad i exponering (från emissioner från katalysatorer, miljön eller tandvårdsmaterial), eller på att exponeringen sjunkit mellan 2004 och 2006-2007. Dock måste stor reservation knytas till sådana slutsatser. Det är mer troligt att det beror på att proverna togs i olika rör. Det kan alltså föreligga en viss kontaminering i rören som användes 2004. Vidare - hade emission från bilars katalysatorer varit en viktig exponeringskälla, borde halten vara högre i det biltäta Skåne jämfört med Norr- och Västerbotten. Det fanns ingen säker effekt av ålder, och ingen effekt av rökvanor. Det finns inga skäl att tro att halterna av Pt, Pd eller Rh skulle innebära hälsorisk för kvinnorna. Dessa halter är mycket lägre än vad som tidigare rapporterats. Detta beror säkerligen på att den använda provtagnings- och analysmetodiken varit mycket känsligare. Vi har alltså anledning hävda, att tidigare studier starkt övervärderat halterna. Detta visar vikten av att använda adekvat analysmetodik. Det finns anledning att med tillräckligt känslig metodik följa upp halterna i olika geografiska områden, och att följa utvecklingen över tid, eftersom miljökontamineringen kan förväntas variera och öka.

  • 26.
    Schütz, Andrejs
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lundh, Thomas
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Bergdahl, Ingvar
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Skerfving, Staffan
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Samuelsson, Gösta
    Oskarsson, Agneta
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Barany, Ebba
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Studie av bakgrundshalter av metaller hos svenska ungdomar2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Försurande luftföroreningar leder till försurning av mark och vatten. Detta leder till mobilisering av vissa metaller/element (medan andra fixeras starkare i marken). Via dricksvatten och föda kan dessa förskjutningar påverka människans exponering. Ett bra sätt att studera detta är att mäta retentionen genom biologisk monitorering, d.v.s. bestämning av element i biologiskt prov, t ex blod. Upprepade mätningar över tid kan ge en god uppfattning om utvecklingen av miljö- och exponeringssituationen i ett givet område och användas för att utvärdera effekter av insatta åtgärder. För att kunna göra jämförelser och följa utvecklingen är det viktigt att ha tillgång till bakgrundshalter av miljöföroreningar, vilket är en av målsättningarna med detta projekt. Vänersborg-Trollhättan utgör ett område som starkt förorenats med både försurande luftföroreningar samt metaller. 1993/94 togs blodprov på sammanlagt 372 st 15-åringar i Trollhättan och Uppsala. 1995/96 togs nya prover på 292 av ungdomarna, som då var 17 år gamla. Även en rad andra förhållanden registrerades, bl a andra blodvariabler, som återspeglar järnstatus. Tretton element bestämdes i helblod och plasma med induktivt kopplad plasma masspektrometri. Genom intervju och enkät inhämtades uppgifter om bl a livsstilsfaktorer. Utifrån sju dagars kostregistrering beräknades intag av olika näringsämnen. En stor mängd data angående halter av olika element i helblod och serum hos svenska ungdomar har genererats. Särskilt för rubidium (Rb) och bly (Pb), men också för zink (Zn) och kvicksilver (Hg) var halterna högre i helblod än i plasma. För kadmium (Cd) var medianhalten högre i serum än i helblod. För kobolt (Co), koppar (Cu), selen (Se) och tallium (Tl) var koncentrationerna i helblod och serum ungefär lika höga. Det fanns signifikanta samband mellan halterna i helblod och plasma för Co, Cu, Zn, Se, Rb, volfram (W), Hg och Pb, men inte för rhodium (Rd), palladium (Pd), Cd, platina (Pt) eller Tl. 1993/94 fanns en rad skillnader i elementhalter mellan orterna: Halten av Pb (19%), W (75%) och Rb (9%) var högre i både helblod och plasma hos ungdomar i Trollhättan än i Uppsala. Även för Co, Se, Rb och Pd var koncentrationen högre i antingen helblod eller plasma. För inget av det 13 elementen hade Uppsala-ungdomarna högre halter. Mellan 1993/94 och 1995/96 (ungdomar studerade båda åren) visade halterna av Cu, Se och Cd ökande trender i både helblod och plasma, medan W, Hg och Pb sjönk. Det är inte klart hur stor del av detta som är en tidstrend, respektive återspeglar ökande ålder. En rad andra förhållanden påverkade elementhalterna: Flickorna hade högre halter i helblod av Co och Cu än pojkarna, som hade högre halt av Rb och Pb. Halten av Se i serum var associerat med intaget av selen. Koncentrationerna av Hg i både helblod och serum var relaterade till intaget av fisk, såväl totalt (rS=0,32; P=0,0001), som insjö- och annan fisk, serumhalten också med antalet amalgamfyllningar. Cd i helblod var starkt korrelerat till rökning och till dåligt järnstatus, återspeglat i serumhalten av ferritin (rS=-0,17; P=0,002). Det fanns ett stort antal signifikanta associationer mellan halter av olika element i blod, och särskilt i serum, mycket långt över det slumpen skulle kunna förklara. Det är oklart om detta sammanhänger med kopplad exponering eller metabolism, t ex bindningar till proteiner eller interaktion. Mängder av ytterligare bearbetningar återstår i detta omfattande datamaterial.

  • 27.
    Stroh, Emilie
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Hälsorelaterad miljöövervakning avseende cancerframkallande ämnen i tätortsluft2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har utvärderat huruvida kommunernas kontinuerliga mätningar av de ämnen som ingår i delprogrammet "

    Exponering via luft" inom HÄMI (Hälsorelaterad miljöövervakning) kan ersätta motsvarande HÄMI-mätningar i urban bakgrund och gaturum för att på detta sätt kunna lösgöra resurser till att t.ex. utöka antalet mätningar eller mäta på fler substanser.

    Inventeringen av tillgänglig kommunal mätdata visade att det enbart finns heltäckande mätdata för den utvärderade perioden (2000-2009) för NO

    2 i urban bakgrund samt gaturum och att motsvarande heltäckande kommunala mätningar för samtliga övriga ämnen och orter saknas. Kommunala mätningar av PM2.5 i urban bakgrund har sedan 2006 börjat mätas i Malmö, Göteborg och Stockholm och sporadiska mätningar av bensen i gaturum förekommer i Malmö och Stockholm. De kommunala mätningar som genomförs för alla ämnen skiljer sig dock åt metodmässigt från de provtagare som används inom HÄMI-projekten.

    Vid jämförelse av de olika mätserierna är överenstämmelsen överlag mycket hög. Dessa jämförelser måste dock sättas i relation till syftet med dessa mätningar inom HÄMI vilket främst är att utvärdera allmänbefolkningens exponering för cancerframkallande luftföroreningar i tätortsmiljö och där bakgrundsmätningar används till att ge information om den allmänna urbana exponeringen. Baserat på detta kan de HÄMI-finansierade gaturumsmätningarna överlag diskuteras då dessa är svåra att relatera till personburna exponeringsstudier. Uppmätta halter i ett gaturum kan markant skilja sig åt både mellan olika gaturum (beroende på trafiksituation och gaturummens utformning) samt inom samma gaturum (beroende på mätarens placering, vindriktning etc.). Det är därför svårt att överföra mätvärden för luftföroreningar inom ett enskilt gaturum till allmän individuell exponering.

    Även utomhusmätningar av formaldehyd kan ifrågasättas då den främsta exponeringskällan för detta är inomhusmaterial varför allmänbefolkningens exponering kan vara svår att relatera till rådande utomhushalter.

    Rörande urbana bakgrundsmätningar av NO

    2, som finns tillgängliga i kompletta mätserier för samtliga orter, så gör de skillnader i provtagningsmetodik som används samt det beroendeförhållande som ett kommunalt datavärdskap skulle medföra att rekommendationen är att bibehålla HÄMI-mätningar av NO2 i urban bakgrund. Den bristfälliga täckningen av kommunal mätdata för övriga cancerframkallande ämnen gör att HÄMI-mätningar av dessa ändå bör fortgå för att säkerställa kontinuerlig övervakning av dessa i tätortsluft. Kostnaden för att parallellt fortsätta med mätningar av NO2 är därmed försumbar.

  • 28.
    Stroh, Emilie
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Enquist, Henrik
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Riddar, Jakob
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Hälsorelaterad miljöövervakning Cancerframkallande ämnen i tätortsluft: Personlig exponering och bakgrundsmätning Malmö 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna studie har syftat till att kartlägga allmänbefolkningens exponering för vissa luftburna cancerframkallande ämnen: bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, kvävedioxid, kväveoxid samt ozon. Undersökningen genomfördes i Malmö under hösten 2014 och inkluderade totalt 42 slumpvis utvalda malmöbor i åldrarna 20-50 år. Samtliga mätningar, bortsett från formaldehyd, upprepades på 22 personer. Tjugo av deltagarna samtyckte även till mätningar av PM2,5 (partiklar med aerodynamisk diameter ≤2,5 μm) och PAH:er i deras vardagsrum under två dygn (48 timmar).

    Parallellt med dessa mätningar genomfördes även stationära mätningar av samma ämnen i den urbana utomhusluften på Rådhusets tak i Malmö.

    Deltagarfrekvensen var 30 % och medelåldern 35 år. Fördelningen mellan könen var 50/50. Den personliga medianhalten för bensen och 1,3-butadienhalten var 1,0 μg/m3 respektive 0,5 μg/m3, vilket är högre än eller tangerar miljökvalitetsmålen. Sedan senaste mätningen i Malmö 2008 ligger de personliga halterna av bensen relativt oförändrade medan 1,3-butadien och bakgrundshalterna, för både bensen och 1,3-butadien, har ökat.

    Medianhalten för formaldehyd var 15 μg/m3 vilket ligger över årsmedelvärdet för miljökvalitetsmålet. De urbana bakgrundshalterna och den generella personliga exponeringen för formaldehyd ligger i princip oförändad sedan 2003.

    Medianhalten för kvävedioxid och kväveoxid var 10,7 μg/m3 respektive 19,3 μg/m3 och för ozon 5,1 μg/m3. Halterna av kvävedioxid ligger under både miljökvalitetsnormen och miljökvalitetsmålen. Trendmässigt kan man också se en minskning i urbana bakgrundsnivåer av kvävedioxid i Malmö jämfört med tidigare mätår. Även den personliga exponeringen för kvävedioxid har minskat jämfört med tidigare mätperioder. De uppmätta ozonhalterna ligger långt under rådande gränsvärden och riktlinjer avseende den personliga exponeringen. Halterna i den urbana bakgrunden låg även de lägre än rådande riktvärden men i närheten av miljökvalitetsmålets 8-timmars-medelvärde.

    Medianhalten av PM2,5 i deltagarnas vardagsrum var 6,6 μg/m3 för 48 timmar vilket är under rådande gräns- och riktvärden. De urbana bakgrundshalterna av partiklar ligger på ett medianvärde på 23 μg/m3 för två dygn (48 timmar) vilket är högre än miljökvalitetsmålet och även i närheten av miljökvalitetsnormen (25 μg/m3).

    PM2,5 filtren analyserades även på sitt innehåll av nio polycykliska kolväten. Bens(a)pyren användes som ett mått på dessa och halterna inomhus ligger under rådande gräns- och riktvärden och betydligt lägre än motsvarande halter utomhus vid samma tillfälle.

  • 29.
    Stroh, Emilie
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Enquist, Henrik
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Riddar, Jakob
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Hälsorelaterad miljöövervakning Cancerframkallande ämnen i tätortsluft: Personlig exponering och bakgrundsmätning Malmö 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna studie har syftat till att kartlägga allmänbefolkningens exponering för vissa luftburna cancerframkallande ämnen: bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, kvävedioxid, kväveoxid samt ozon. Undersökningen genomfördes i Malmö under hösten 2014 och inkluderade totalt 42 slumpvis utvalda malmöbor i åldrarna 20-50 år. Samtliga mätningar, bortsett från formaldehyd, upprepades på 22 personer. Tjugo av deltagarna samtyckte även till mätningar av PM2,5 (partiklar med aerodynamisk diameter ≤2,5 μm) och PAH:er i deras vardagsrum under två dygn (48 timmar).

    Parallellt med dessa mätningar genomfördes även stationära mätningar av samma ämnen i den urbana utomhusluften på Rådhusets tak i Malmö.

    Deltagarfrekvensen var 30 % och medelåldern 35 år. Fördelningen mellan könen var 50/50. Den personliga medianhalten för bensen och 1,3-butadienhalten var 1,0 μg/m3 respektive 0,5 μg/m3, vilket är högre än eller tangerar miljökvalitetsmålen. Sedan senaste mätningen i Malmö 2008 ligger de personliga halterna av bensen relativt oförändrade medan 1,3-butadien och bakgrundshalterna, för både bensen och 1,3-butadien, har ökat.

    Medianhalten för formaldehyd var 15 μg/m3 vilket ligger över årsmedelvärdet för miljökvalitetsmålet. De urbana bakgrundshalterna och den generella personliga exponeringen för formaldehyd ligger i princip oförändad sedan 2003.

    Medianhalten för kvävedioxid och kväveoxid var 10,7 μg/m3 respektive 19,3 μg/m3 och för ozon 5,1 μg/m3. Halterna av kvävedioxid ligger under både miljökvalitetsnormen och miljökvalitetsmålen. Trendmässigt kan man också se en minskning i urbana bakgrundsnivåer av kvävedioxid i Malmö jämfört med tidigare mätår. Även den personliga exponeringen för kvävedioxid har minskat jämfört med tidigare mätperioder. De uppmätta ozonhalterna ligger långt under rådande gränsvärden och riktlinjer avseende den personliga exponeringen. Halterna i den urbana bakgrunden låg även de lägre än rådande riktvärden men i närheten av miljökvalitetsmålets 8-timmars-medelvärde.

    Medianhalten av PM2,5 i deltagarnas vardagsrum var 6,6 μg/m3 för 48 timmar vilket är under rådande gräns- och riktvärden. De urbana bakgrundshalterna av partiklar ligger på ett medianvärde på 23 μg/m3 för två dygn (48 timmar) vilket är högre än miljökvalitetsmålet och även i närheten av miljökvalitetsnormen (25 μg/m3).

    PM2,5 filtren analyserades även på sitt innehåll av nio polycykliska kolväten. Bens(a)pyren användes som ett mått på dessa och halterna inomhus ligger under rådande gräns- och riktvärden och betydligt lägre än motsvarande halter utomhus vid samma tillfälle.

  • 30.
    Strömberg, Ulf
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lundh, Thomas
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Skerfving, Staffan
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Yearly measurements of blood lead in Swedish children since 1978: An update showing that the falling trend continues2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Yearly since 1978 we have measured blood lead concentrations (B-Pb) in children living in the municipalities of Landskrona and Trelleborg, in southern Sweden. A substantial decrease of B-Pb was found for the period 1978-2001, as an effect of gradual reduction of petrol lead.1,2 We here present results up to 2006. Altogether, 3646 children, aged 7-12 years, have been studied (different children across all years).

  • 31.
    Sällsten, Gerd
    et al.
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Åkerström, Magnus
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Svedbom, Lisa
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Lundh, Thomas
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Barregård, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Biomonitorering av kadmium i urin hos unga kvinnor med invandrarbakgrund2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Sverige genomförs på uppdrag av Naturvårdsverket (NV) regelbundet studier av halter av miljöföroreningar i blod, urin och hår hos allmänbefolkningen. Syftet med denna studie var att kartlägga biologiska halter av miljöföroreningar i urin hos yngre kvinnor i Göteborg med utomnordisk bakgrund.

    I studien ingick 56 unga kvinnor med en medelålder på 26 år (20-31 år). Nästan alla (95 %) var födda utomlands. De flesta har föräldrar från Mellanöstern (28) eller Afrika (18). Fyra har föräldrar från Asien, två från Balkan och tre från Sydamerika.

    Medelvärdet för kadmiumhalten i urin korrigerad för kreatinin (krea) var 0,27 μg/g krea (median 0,25 μg/g krea) och 7 % hade en halt över 0,5 μg/g krea där negativa effekter på skelett påvisats i gruppundersökningar. Halterna är klart högre än en motsvarande under-sökning av unga kvinnor i Västsverige 2008, där genomsnittshalten var 0,10 μg/g krea och ingen kvinna hade en kadmiumhalt över 0,5 μg/g krea.

    De kvinnor som uppgav att de åt ris mer än 3 ggr/vecka hade signifikant högre urinkadmium-halt än de som hade en lägre konsumtion (p=0,04). De i den högsta konsumtionsgruppen (N=22) hade en medianhalt på 0,26 μg/g krea jämfört med 0,19 μg/g krea i den lägre kon-sumtionsgruppen. Det högsta värdet var 2,4 μg/g krea hos en kvinna med asiatiskt ursprung. Det är väl känt att kadmiumhalten i ris kan vara hög och i länder där ris är en basföda ligger urinkadmiumhalterna högre.

    Vid multipel linjär regression med logtransformerat urinkadmium korrigerat för kreatinin som beroende variabel sågs en signifikant effekt av ålder (p=0,01) och riskonsumtion (p=0,046) uppdelat i två grupper (antal måltider med ris: <=3 ggr/vecka respektive > 3ggr/vecka) men ej för föräldrarnas ursprungsområde (Afrika, Asien och mellan Östern).

    Både yngre och sannolikt även äldre kvinnor med invandrarbakgrund tycks utgöra en risk-grupp för att ha högre kadmiumhalter i urin jämfört med svenskfödda kvinnor. Sannolikt beror detta på skillnader i kostintag, där ris framstår som en väsentlig faktor i denna studie. Denna grupp av kvinnor bör ingå i den hälsorelaterade övervakningen och följas upp över tid. Flera studier har visat samband mellan kadmiumbelastning och minskad bentäthet samt frakturrisk. I grupper med invandrarbakgrund finns även kvinnor som är mörkhyade och/eller bär slöja vilket minskar upptaget av D-vitamin vilket som ytterligare en riskfaktor för skelettpåverkan.

  • 32.
    Wennberg, Maria
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Lindh, Christian
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Bergdahl, Ingvar A
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin. Department of Biobank Research, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Organiska miljöföroreningar i urin hos unga i norra och södra Sverige2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är viktigt att följa halter av miljöföroreningar hos människor, för riskvärdering och för att få kunskap om hur exponeringen kan minskas.

    Organiska miljöföroreningar (ftalat-metaboliter, bisfenol A, bisfenol F, triklosan, pesticiderna 3-PBA och TCP samt PAH-metaboliten 1-HP) analyserades i urin hos 204 unga i Skåne (gymnasieelever, år 2013) och hos 143 unga i MONICA-studien i norra Sverige (25-35 år, år 2014). Koncentrationer jämfördes statistiskt mellan studierna och kopplingar till levnadsvanor som efterfrågades i båda studierna undersöktes (rökning, fiskintag, intag av mat från konserver och typ av golv i sovrum). En kompletterande enkätstudie gjordes på deltagarna i MONICA-studien som uppgav att de hade plastgolv i sovrummet (n=65), för att utröna om golvvärme under plastgolv i sovrummet kan öka exponering av "plast-ftalaten" MBzP.

    De statistiskt säkerställda skillnader som uppdagades var att de unga i norr hade högre koncentration av de flesta ftalat-metaboliter och av pesticiden 3-PBA medan de unga i söder hade högre koncentration av triklosan.

    Ftalat-metaboliten MBzP kunde kopplas till att ha plastgolv i sovrummet i båda studiepopulationerna. Då endast fyra personer i MONICA-studien uppgav golvvärme under plastgolv och den gruppen inte hade anmärkningsvärt hög MBzP-koncentration i urin kan inte högre användning av golvvärme i norr vara förklaringen till högre koncentration av MBzP i norra Sverige.

    Skillnader i levnadsförhållanden av betydelse för exponering av miljöföroreningarna som beror på den åldersskillnad som fanns mellan studiepopulationerna i norr och söder, och inte undersöktes i den här studien, kan inte uteslutas. Framtida geografiska jämförelser av miljöföroreningar hos människor bör om möjligt göras på människor i samma åldersintervall

1 - 32 of 32
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf