Publications
Change search
Refine search result
123 1 - 50 of 121
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bergdahl, Ingvar A
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Svensson, Mona
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Lundh, Thomas
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Metallmätningar hos gravida kvinnor i Västerbotten: Rapport till Miljöövervakningsenheten, Naturvårdsverketkontrakt nr 215 03052006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna studie har vi 2003-04 undersökt koncentrationerna av kvicksilver, kadmium

    och bly i blod från 96 gravida kvinnor i Västerbotten. För kvicksilver har vi även

    undersökt koncentrationen i hår. Västerbotten har tidvis haft ett betydande

    kvicksilvernedfall. Dessutom är fritidsfiske, inte minst i insjöar och mindre

    vattendrag, en vanlig hobby. Det finns därför skäl att undersöka om gravida kvinnor i

    Västerbotten har högre kvicksilvernivåer än i andra delar av Sverige.

    Drygt 40% av kvinnorna brukade äta insjöfisk och drygt en fjärdedel hade ätit

    insjöfisk senaste månaden. Detta är högre andelar än vad man sett på andra orter.

    Dock hade endast 3 kvinnor ätit sådana arter som Livsmedelsverket rekommenderar

    gravida att undvika. Kvicksilverkoncentrationen i blod var 0,02-3,5 (median: 0,6)

    μg/L. Det mesta var i organisk form (0,0-3,2; median: 0,5 μg/L). För kadmium var

    koncentrationen 0,04-2,5 (median: 0,14) μg/L och för bly 4-47 (median: 9) μg/L.

    Kvicksilverkoncentrationen i hår var 0,05-1,0 (median: 0,19) μg/g.

    De kvicksilverkoncentrationer vi fann var likvärdiga eller lägre än vad som tidigare

    uppmätts på andra orter i Sverige. Det är alltså inte så att gravida i Västerbotten har

    särskilt höga kvicksilverkoncentrationer, trots det kvicksilvernedfall som förekommit

    och den relativt höga konsumtionen av insjöfisk. Bly- och kadmiumkoncentrationerna

    är att betrakta som låga, vilket dock inte innebär att säkerhetsmarginalen till nivåer

    där effekter konstaterats är särskilt stor.

  • 2.
    Bergendorf, Ulf
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Friman, Katarina
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tinnerberg, Håkan
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Cancerframkallande ämnen i tätortsluft –Personlig exponering ochbakgrundsmätningar i Malmö 20082010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den allmänna befolkningens personliga exponering i Malmö för några cancerframkallande

    ämnen undersöktes under perioden september-december 2008. Totalt 61 mätningar

    genomfördes på 41 slumpmässigt utvalda individer med personburna passiva provtagare för

    bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, samt kvävedioxid, i sjudygnsperioder. Upprepade

    mätningar gjordes på 20 personer. Parallellt med de personburna mätningarna utfördes

    stationära mätningar på två platser i Malmö, en på Rådhustaket, som anses representera

    Malmös urbana bakgrund, samt en i gatunivå på Dalaplan.

    Utöver detta utfördes även pumpad tvådygnsprovtagning av partiklar (PM

    2.5) och

    polyaromatiska kolväten (PAH) stationärt inomhus i vardagsrum samt vid den urbana

    bakgrundsstationen. PAH-mätningarna presenteras nedan som nivåer av bens(a)pyren.

    Deltagarfrekvensen var 63 %. Medianresultat från studien i Malmö presenteras i nedanstående

    tabell:

    Ämne Personburna

    mätningar/

    vardagsrumsmätningar

    Utomhusmätningar

    Rådhustaket Dalaplan

    Bensen

    (

    μg/m3)

    1,0 0,65 1,1

    1,3-Butadien

    (

    μg/m3)

    0,31 0,05 0,12

    Formaldehyd

    (

    μg/m3)

    12 3,4 3,0

    Kvävedioxid

    (

    μg/m3)

    15 20 28

    Bens(a)pyren

    (pg/m

    3) 14 24 -

    PM

    2.5

    (

    μg/m3) 5,8 5,3 -

    Den

    personliga exponeringen för bensen korrelerade med halten av butadien, inga andra

    ämnen korrelerade med varandra.

    Den personliga exponeringen för bensen och butadien korrelerade med både egen rökning och

    passiv rökning. Det fanns också samband mellan butadien och tid i egen bostad.

    Kvävedioxidhalterna korrelerade till innehav av gasspis. Bens(a)pyren mätt i urban bakgrund

    korrelerade med både PM

    2.5 och summa PAH. För inomhusmätningarna korrelerade summa

    PAH med både PM

    2.5 och bens(a)pyren.

    Det fanns inga korrelationer mellan de parallella bakgrundsmätningarna och medelhalter av

    de personburna exponeringarna för något av de studerade ämnena.

    Vid en jämförelse med 2003 års mätning har de personburna halterna av bensen och butadien

    sjunkit signifikant. För kvävedioxid visar denna undersökning att de stationära

    bakgrundshalterna har sjunkit tydligt vilket också konfirmeras med mätningar genomförda av

    Malmö kommun, medan de personburna nivåerna ligger på samma nivåer.

    Denna studie är en del i Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning, luft, och

    finansieras av Naturvårdsverket. Liknande undersökning har tidigare genomförts i Malmö

    2003 och i Göteborg, Stockholm, Umeå och Lindesberg mellan 2000 och 2007.

  • 3.
    Dahlén, Janne
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Green, Martin
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Lindström, Åke
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Fåglar i Norrbottens län förekomst och populationsutveckling 1998-20072009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras förekomst och sentida populationsutveckling hos Norrbottens fåglar

    under perioden 1996-2007 (förekomst) eller 1998/2002-2007 (trender). Rapporten bygger på

    data från Svensk Fågeltaxerings standardrutter, ett nationellt övervakningsprogram som drivs

    vid Ekologiska institutionen, Lunds universitet. Projektet ingår i Naturvårdsverkets miljööver

    vakningssystem.

    Totalt finns 716 standardrutter i Sverige, 168 av dessa ligger i Norrbottens län

    och inventeras som en kombinerad linje- och punktaxering. I denna rapport har endast data från

    linjedelen av inventeringarna använts. Alla rutterna har inventerats minst en gång och i snitt

    så har närmare 60 rutter inventerats årligen i länet sedan 2002, vilket var det år då man ser en

    tydlig ökning i antalet inventerade rutter.

    Nationellt sett presenteras trender från 1998 och vi har valt att göra på samma sätt i Norrbottens

    län för att lätt kunna göra jämförelser med de nationella trenderna. Det är dock många arter

    som inte observerats i tillräckligt stort antal för att presentera tillförlitliga trender från 1998 (tio

    år). Vi har därför valt att presentera trender också från 2002 (sex år). Det generella mönstret visar

    på att det gått betydligt bättre för fåglarna om 1998 används som startår (genomsnittlig årlig

    ökning på 2,6 %) än om man använder 2002 som startår (genomsnittlig årlig minskning på 1,4

    %). I båda fallen ska man vara medveten om att det endast är korttidstrender och att man därmed

    ska vara försiktig med tolkningen av dessa, särskilt med trenderna beräknade från 2002.

    Flera olika fågelindikatorer har räknats ut för att spegla den biologiska mångfalden. Varje

    indikator visar den genomsnittliga trenden för en grupp arter, vi har använt indikatorerna från

    organisationen European Bird Census Council (EBCC) som nu används som officiella indika

    torer

    inom EU och indikatorerna för de Svenska miljömålen. Indikatorerna från EU, som ska

    spegla hur det går för de vanliga fåglarna i jordbrukslandskapet och skogen samt övriga vanliga

    fåglar, pekar alla svagt nedåt för Norrbottens län. Minskningarna är dock marginella och inte

    statistiskt säkerställda.

    De Svenska miljömålen har fågelindikatorer för

    Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar

    och

    Storslagen fjällmiljö, för sistnämnda mål finns två indikatorer. Vanliga jordbruksfåglar

    visar på en stabil trend och för

    Levande skogar är trenden svagt icke signifikant positiv. För

    Storslagen fjällmiljö

    visar trenden för kalfjället på en mer eller mindre stabil situation med betydande

    variation mellan åren och indikatorn för fjällbjörkskogen är negativ.

    Vi har även beräknat trender för rödlistade arter och för arter som tillhör EU:s fågeldirektiv.

    I båda fallen är det dock för få arter som inräknats med tillräckligt många individer per år för att

    komma med i beräkningen för att vi ska rekommendera att dessa samlade trender ska användas

    som indikatorer för utvecklingen hos grupperna i sin helhet. Trenden för de rödlistade arterna i

    Norrbotten pekar icke signifikant nedåt, variationen mellan åren är stor. Orsaken till den nega

    tiva

    trenden förklaras till stor del av den kraftiga minskningen hos brushane. Trenden för arter

    ingående i EU: fågeldirektiv i Norrbotten pekar på en svag icke signifikant nedgång med små

    variationer mellan åren.

    För fåglar med olika flyttningsvanor gick det under perioden 2002-2007 bäst för stannfåglar

    och kortdistansflyttare som ökade signifikant. Däremot minskade både medel- och långdistansflyttare

    i antal under samma period.

    Vadare är ytterligare en grupp som vi har valt att presentera en gemensam trend för, då de är

    en typisk grupp för de norrländska myrarna och fjällhedarna, figur 1. Trenden för artgruppen är

    2

    Figur 1.

    Ljungpipare, en karaktärsfågel på fjällens myrar och hedar i Norrbottens län.

    Vi presenterar utbredningskartor med mått på relativ fågeltäthet för alla arter som är obser

    verade

    på standardrutterna i Norrbottens län för att ge en geografisk bild över var respektive

    art förekommer och i vilka tätheter. Vi presenterar även kartor som visar hur de totala relativa

    tätheterna varierar över länet för alla arter sammantaget, för rödlistade arter och fågeldirektivs

    arterna.

    Dessa visar dock inte på några tydliga generella mönster. För artrikedomen finns dock

    ett tydligt mönster som visar på en gradient med de artrikaste rutterna vid kusten och de artfattigaste

    på kalfjällen i väster. Individrikedomen ser ut att vara som högst i den fjällnära skogen

    och på några ställen längs kusten.

     

  • 4.
    Douhan, Bill
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Schmidt, Peter
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Häckande fåglar i Uppsala län: länstrender för arter och miljöindikatorer baserat på häckfågelrutter 2002 – 20122015Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Upplands Ornitologiska Förening och Länsstyrelsen har samarbetat om

    inventering av häckfågelrutter sedan 2007. Syftet med samarbetet är att fler rutter

    ska inventeras vilket i sin tur ger bättre underlag för att bedöma miljöförändringar

    på nationell och regional nivå. På nationell nivå koordineras arbetet av Lunds

    universitet, inom projektet Svensk fågeltaxering, på uppdrag av Naturvårdsverket.

    Länsstyrelsens syfte med deltagandet i inventeringarna är i första hand att

    använda fåglarna som indikatorer på förändringar i miljötillståndet i länet och i

    andra hand att studera enskilda arters utveckling. Genom att samma metod

    används i hela landet ges möjlighet att jämföra resultat mellan län, större regioner

    (länsgrupper) samt att göra jämförelser mellan länet och landet som helhet.

    Det här är den första utvärderingen av standardruttsdata för Uppsala län. Data

    baseras på inventeringsresultat från 2002-2012. I rapporten presenteras trender för

    ett flertal nationella och europeiska miljöindikatorer samt trender för häckande

    fåglar i länet.

    Resultaten för nationella och europeiska indikatorer för biologisk mångfald i olika

    miljöer som baseras på fåglar visar att läget på regional nivå är stabilt för Uppsala

    län under det senaste årtiondet. Detta är i linje med hur det ser ut på nationell nivå

    under de senaste 12 åren. Det är viktigt att påpeka att tio år är en kort period för

    utvärdering och det är viktigt att framöver göra kontinuerliga utvärderingar.

    Indikatorn för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan som används för att

    studera effekten på biologisk mångfald från klimatförändringar visar att

    fågelsamhället har blivit ”varmare” i både Uppsala län och i Sverige. Det går

    relativt sett bättre för fåglar kopplade till högre temperaturer (sydliga arter) och

    relativt sett lite sämre för arter kopplade till lägre temperaturer (nordliga arter).

    Populationstrender har beräknats för de 95 arter som har registrerats årligen på

    standardrutterna under perioden 2002–2012. Resultaten för de enskilda arternas

    populationsförändringar visar på både ökningar och minskningar i det uppländska

    landskapet. För 37 av arterna är trenderna statistiskt säkerställda, 26 med positiv

    trend och elva med negativ trend. Några av de arter som minskat i antal i det här

    tidsperspektivet är gråhäger, ängspiplärka, rödvingetrast, grönfink och gulsparv.

    Exempel på arter som har ökat i antal är sångsvan, knipa, skogssnäppa, större

    hackspett, svarthätta, talgoxe och steglits.

    Eftersom rutterna innebär att man räknar samtliga individer som man ser eller hör,

    häckande som icke-häckande, utgör resultatet ett stickprov av det totala antalet

    förekommande individer av respektive art. Det finns givetvis ett samband mellan

    antalet förekommande individer och antalet häckande par men detta samband

    varierar från art till art. För vissa arter finns helt naturligt en större eller mindre

    andel icke-häckande individer. Man ska därför undvika att göra en exakt koppling

    mellan förändringen i antalet räknade individer och den häckande populationens

    exakta storlek.

    Rapporten omfattar även en första utvärdering av arbetet med nattfågelrutter som

    har pågått sedan 2008.

  • 5.
    Enghardt Barbieri, Heléne
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Nälsén, Cecilia
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Sand, Salomon
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Berglund, Marika
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Littorin, Margareta
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Provinsamling i anslutning till Riksmaten pilot 2008 – slutrapport2008Report (Other academic)
  • 6.
    Eriksson-Lindgren, Gudrun
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Där ingen kunde tro att någon kunde bo2016Report (Other academic)
  • 7.
    Friman, Katarina
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axmon, Anna
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tinnerberg, Håkan
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Malmö 20032004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den allmänna befolkningens personliga exponering i Malmö för några cancerframkallande ämnen undersöktes under perioden oktober-november 2003. Totalt 60 mätningar genomfördes på slumpmässigt utvalda individer med personburna passiva provtagare för bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, acetaldehyd, samt kvävedioxid, i sjudygnsperioder. Samtidigt med de personburna mätningarna utfördes stationära mätningar på två platser i Malmö, en på Miljöförvaltningens tak, som anses representera Malmös urbana bakgrundshalter, samt en i gatunivå på Södervärn, som är ett trafikbelastat busstorg. Utöver detta utfördes även pumpad provtagning av polyaromatiska kolväten (PAH) i tredygnsmätningar stationärt utomhus. Hos tio av deltagarna mättes PAH stationärt i sovrummet under 24 timmar. PAH-mätningar utfördes även hos tio personer från personalen på Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Lund och Miljöförvaltningen i Malmö både personburet och stationärt i sovrummet. PAH-mätningarna presenteras som nivåer av bens(a)pyren. Studier med liknande upplägg har tidigare genomförts i Göteborg (2000), Umeå (2001), samt Stockholm (2002/2003).

    Deltagarfrekvensen var endast 43 %. Bortfallet orsakade en snedfördelning, vilket gav en överrepresentation av personer bosatta i de centrala delarna av Malmö.

    Medianresultat från studien i Malmö presenteras i nedanstående tabell.

    Ämne

    Personburna mätningar

    Stationära mätningar

    μg/m3

    μg/m3

    Miljöförvaltningens tak

    Södervärn

    Bensen

    1.7

    1.0

    2.0

    1,3-Butadien

    0.6

    0.1

    0.2

    Formaldehyd

    16

    3

    3

    Acetaldehyd

    10

    0

    1

    Kvävedioxid

    14

    25

    42

    Bens(a)pyren ng/m3

    0.17

    0.07

    0.13

    Den personliga exponeringen för bensen korrelerar med om man är rökare och hur ofta man tankar eller hanterar bensin. De uppmätta koncentrationerna av 1,3-butadien var mer än sex gånger högre för rökare än icke-rökare och i genomsnitt hade deltagare som eldat med ved under provtagningen 50 procent högre butadienexponering än deltagare som inte vedeldat. Studien visade att huvudexponeringen av formaldehyd och acetaldehyd sker från emissioner inomhus. I båda fallen var exponeringen större i enfamiljshus än i flerfamiljshus. Kvävedioxid är i sig inte cancerframkallande, men mättes som indikator på trafikrelaterade luftföroreningar. Kvävedioxidhalterna korrelerade inte till vistelse i specifika miljöer och ej heller till övriga ämnen, varken personburet eller stationärt. För de personburna passiva mätningarna var inomindividvariabiliteten en liten del av den totala variabiliteten. Det förelåg en stark korrelation mellan personburna mätningar av bens(a)pyren och parallella stationära mätningar i hemmet.

  • 8.
    Gerhardsson, Lars
    et al.
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Lundh, Thomas
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Welinder, Hans
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Metallmätningar hos gravida kvinnor2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning av 104 gravida kvinnor från mödravårdscentralerna vid Hässleholms sjukhus (51 st) och Simrishamns sjukhus (53 st) har finansierats genom Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram. Undersökningen genomfördes perioden 2002-2003 och innefattade frågeformulär (Bilaga 1), blodprover (totalkvicksilver, organiskt och oorganiskt kvicksilver samt bly och kadmium) och hårprover (totalkvicksilver). Medianvärdena i helblod bland samtliga kvinnor låg genomgående lågt i början av graviditeten: för kvicksilver (B-Hg totalt medianvärde 0,64 μg/L; range 0,04-2,05 μg/L; B-Hg org 0,30; 0-1,68; B-Hg oorg 0,25; 0-1,35) samt för bly (11,0 μg/L; 4,2- 79,0) och kadmium (0,30 μg/L; 0,05-4,8). Även kvicksilverkoncentrationerna i hår var genomgående låga (median 0,22 μg/g; range 0,04-0,83). De gravida kvinnorna från kuststaden Simrishamn hade signifikant högre koncentrationer av kadmium (p=0,004) och totalkvicksilver (p=0,005) i helblod liksom av kvicksilver i hår (p=0,015) jämfört med inlandsstaden Hässleholm. Den grupp som åt insjöfisk under graviditetens sista 6 månader hade ungefär samma halter av totalkvicksilver, oorganiskt och organiskt kvicksilver i helblod, liksom av totalkvicksilver i hår, som den grupp som enbart åt havsfisk. Kvinnor som emellertid ätit krabba under motsvarande period hade något högre halter av organiskt (p=0,037) resp totalkvicksilver (p=0,013) i helblod jämfört med kvinnor som ej ätit krabba. Halterna av oorganiskt kvicksilver i helblod visade ett positivt samband med såväl antalet occlusala (rs=0,27; p=0,008) som med det totala antalet amalgamfyllningar (rs=0,25; p=0,014) i munnen. Vid en linjär regressionsanalys var kvicksilverhalten i helblod relaterad till såväl antalet fiskmåltider per vecka som till antalet occlusala amalgamfyllningar i munnen. Kvicksilverkoncentrationen i hår visade det starkaste sambandet med totalkvicksilverhalten i helblod. Värdena av totalkvicksilver och metylkvicksilver i helblod var klart lägre i denna undersökning från södra Sverige i jämförelse med resultaten från motsvarande studier från västkusten och Uppsala län. Så var även fallet för kvicksilverhalterna i hår. Baserat på data från NRC (2000) och EPA (2001), har med hänsyn taget till använda säkerhetsfaktorer, följande referensvärden föreslagits: B-Hg totalt 5 μg/L, B-Hg org 4 μg/L, Hår-Hg 1 μg/g. Samtliga kvinnor i vår undersökning låg under dessa referensvärden. Fortsatt hälsorelaterad miljöövervakning kan emellertid vara motiverad, för att säkerställa att denna känsliga grupp även fortsättningsvis har en kvicksilver-, bly- och kadmiumbelastning, som inte innebär hälsorisker för mödrar eller foster.

  • 9.
    Gerhardsson, Lars
    et al.
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Lundh, Thomas
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Welinder, Hans
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Metallmätningar hos gravida kvinnor, SNV nr 21502042005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning av 104 gravida kvinnor från mödravårdscentralerna vid

    Hässleholms sjukhus (51 st) och Simrishamns sjukhus (53 st) har finansierats genom

    Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram. Undersökningen genomfördes

    perioden 2002-2003 och innefattade frågeformulär (Bilaga 1), blodprover

    (totalkvicksilver, organiskt och oorganiskt kvicksilver samt bly och kadmium) och

    hårprover (totalkvicksilver).

    Medianvärdena i helblod bland samtliga kvinnor låg genomgående lågt i början av

    graviditeten: för kvicksilver (B-Hg totalt medianvärde 0,64 μg/L; range 0,04-2,05

    μg/L; B-Hg org 0,30; 0-1,68; B-Hg oorg 0,25; 0-1,35) samt för bly (11,0 μg/L; 4,2-

    79,0) och kadmium (0,30 μg/L; 0,05-4,8). Även kvicksilverkoncentrationerna i hår

    var genomgående låga (median 0,22 μg/g; range 0,04-0,83). De gravida kvinnorna

    från kuststaden Simrishamn hade signifikant högre koncentrationer av kadmium

    (p=0,004) och totalkvicksilver (p=0,005) i helblod liksom av kvicksilver i hår

    (p=0,015) jämfört med inlandsstaden Hässleholm. Den grupp som åt insjöfisk under

    graviditetens sista 6 månader hade ungefär samma halter av totalkvicksilver,

    oorganiskt och organiskt kvicksilver i helblod, liksom av totalkvicksilver i hår, som

    den grupp som enbart åt havsfisk. Kvinnor som emellertid ätit krabba under

    motsvarande period hade något högre halter av organiskt (p=0,037) resp

    totalkvicksilver (p=0,013) i helblod jämfört med kvinnor som ej ätit krabba.

    Halterna av oorganiskt kvicksilver i helblod visade ett positivt samband med såväl

    antalet occlusala (r

    s=0,27; p=0,008) som med det totala antalet amalgamfyllningar

    (r

    s=0,25; p=0,014) i munnen. Vid en linjär regressionsanalys var kvicksilverhalten i

    helblod relaterad till såväl antalet fiskmåltider per vecka som till antalet occlusala

    amalgamfyllningar i munnen. Kvicksilverkoncentrationen i hår visade det starkaste

    sambandet med totalkvicksilverhalten i helblod.

    Värdena av totalkvicksilver och metylkvicksilver i helblod var klart lägre i denna

    undersökning från södra Sverige i jämförelse med resultaten från motsvarande studier

    från västkusten och Uppsala län. Så var även fallet för kvicksilverhalterna i hår.

    Baserat på data från NRC (2000) och EPA (2001), har med hänsyn taget till använda

    säkerhetsfaktorer, följande referensvärden föreslagits: B-Hg totalt 5 μg/L, B-Hg org 4

    μg/L, Hår-Hg 1 μg/g. Samtliga kvinnor i vår undersökning låg under dessa

    referensvärden. Fortsatt hälsorelaterad miljöövervakning kan emellertid vara

    motiverad, för att säkerställa att denna känsliga grupp även fortsättningsvis har en

    kvicksilver-, bly- och kadmiumbelastning, som inte innebär hälsorisker för mödrar eller foster.

  • 10.
    Green, Martin
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Insjöfåglar: Utvärdering av det gemensamma delprogrammet2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakning sker med fördel i form av så kallade gemensamma delprogram.

    I det gemensamma delprogrammet Insjöfåglar samarbetar länsstyrelser och vattenvårdsförbund runt Mälaren, Vänern och Vättern med övervakning av sjöarnas fågelskär.

    I föreliggande rapport utvärderas hittillsvarande verksamhet av Martin Green från Lunds universitet. Han svarar för de slutsatser som dras i denna rapport.

    Utvärderingen har bekostats med medel från Naturvårdsverket.

  • 11.
    Haas, Fredrik
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Green, Martin
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Häckande strandängsfåglar i Blekinge län 2009 – 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 2009 har 14 havsstrandängsområden inventerats på strandängsfåglar inom ramen för Blekinge läns regionala miljöövervakning. Inventeringarna har skett med glesa mellanrum, den lokal som inventerats vid flest tillfällen har endast inventerats under tre av de åtta år som programmet pågått. Fem lokaler har inventerats under två olika år, medan resterade åtta endast har täckts under ett enda år. Inventeringarna ingår i det Gemensamma Delprogrammet för övervakning av strandängsfåglar (GDP). Baserat på de senaste räkningarna från respektive lokal häckar det 655 par fåglar av de arter som listas som inventeringsarter inom GDP på de 14 strandängarna. Vadare var med 233 par den talrikaste gruppen följd av änder (213 par) och måsfåglar (74 par). Rödbena med 76 par var den enskilt talrikaste arten. Av de elva arter som listas som typiska för N2000-habitatet Havsstrandängar av Östersjötyp (Östersjöstrandäng) har sju påträffats som revirhållande under inventeringarna. Fem arter upptagna i den svenska rödlistan har konstaterats hålla revir.

     

    Av de 14 lokalerna är det fyra som kvalitetsmässigt höjer sig över de andra: Torhamns udde, Stolp, Utlängan och Långaskär/Gräsör. Dessa fyra hyser mer än 65 % av det skattade totalantalet par vadare inom inventeringsområdena. Tillsammans med Torsö är de även de artrikaste. De fåtal områden som har inventerats vid mer än ett tillfälle ger i princip möjlighet till att studera förändringar över tid. Skillnader mellan åren i när på våren  som inventeringarna har genomförts försvårar dessvärre detta. Oavsett hur de kommande inventeringarna av strandängsfåglar i Blekinge län läggs upp när det gäller vilka områden som inventeras vilket år eller hur många områden som inventeras årligen, så är det av största vikt att inventeringarna genomförs på samma sätt och under samma tidsperioder varje år.

     

    Fågelförekomsterna i de 14 inventeringsområdena i Blekinge står sig väl i jämförelse med andra havsstrandängsområden i södra Sverige. De ytor som inventerats i Blekinge utgör ca 2 % av den totala arealen som inventerats i ett antal storskaliga inventeringar av havsstrandängar i södra Sverige. Andelen registrerade par på de Blekingska strandängarna står i proportion till detta, exempelvis noterades 3,1 % av totalantalet simänder (exkl. gräsand & kricka) och 2,1 % av vadarna i Blekinge.

     

    Havsstrandängarna har under lång tid minskat i areal på grund av ändrad markanvändning. Ett sentida hot är den havsnivåhöjning som det allt varmare klimatet förväntas medföra. En tidigare studie har visat att endast 16 av Blekinge läns nuvarande 753 ha  av Natura2000-habitatet Östersjöstrandäng (1630) kommer att återstå vid en havsnivåhöjning på 1m. Samtidigt förutsägs att 480 ha av samma miljö kommer att nyskapas. Det förefaller sannolikt att antalet strandängsfåglar kommer att minska i proportion till detta.

  • 12.
    Hagmar, Lars
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Axmon, Anna
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Jönsson, Bo AG
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Tidstrender för halter av ftalater i urin hos unga svenska män –Resultat från den första uppföljningsundersökningen år 2004.2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Syftet var att undersöka om ftalatexponeringen i befolkningen är stabil över tiden eller

    om det finns någon tidstrend för exponering, samt också ge möjlighet att utvärdera rökning

    och BMI som potentiella determinanter för exponering.

    Material och metoder:

    År 2000 togs urinprov från 234 mönstrande män och år 2004 togs

    urinprov från 200 mönstrande män. Vid båda provtagningsåren var medianåldern 18

    (variationsvidd 18–21). Urinproverna analyserades med LC-MS-MS teknik med avseende på

    ftalsyra, monoetylftalat (MEP), monobutylftalat (MBP), monobutylbenzylftalat (MBzP) och

    monoetylhexylftalat (MEHP).

    Resultat

    : Det noterades för kreatininjusterade urinhalter signifikanta minskningar mellan år

    2000 och år 2004 för ftalsyra (medianminskning 35%), för MEP (72%) och för MBP (17%).

    Även MEHP halterna i urin var lägre år 2004 än 2000, medan däremot halterna var

    oförändrade för MBzP. Rökare hade signifikant högre värden av både ftalsyra (median 65%)

    och MEP (median 72%) än icke rökare.

    Konklusion:

    De minskade koncentrationerna av ftalater i urin tolkas avspegla en lägre

    exponeringsnivå till följd av en minskad användning av ftalater i olika konsumtionsprodukter.

    Då ftalaterna är generellt spridda i miljön och kan tas upp i kroppen både per oralt, dermalt

    och via inhalation, är det dock inte enkelt att specificera vilka specifika exponeringskällor

    som förändrats över tiden. Orsaken till varför rökare har högre ftalatkoncentrationer i urin

    jämfört med icke-rökare är inte klarlagd.

  • 13.
    Hagmar, Lars
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axmon, Anna
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Jönsson, Bo AG
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tidstrender för serumhalter av persistenta klororganiska miljögifter (POP) hos unga svenska män: Resultat från den första uppföljningsundersökningen år 20042005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I en undersökning år 2004 av 200 mönstrande män (medianålder 18 år) var medianvärdet 19 ng/g blodfett för CB-153 i serum och det fanns en variationsbredd mellan mindre än detektionsgränsen (<DG) och 118 ng/g fett. Medianhalten av p,p´-DDE var <DG ng/g fett (variationsbredd <DG till 827 ng/g fett). Detta kan jämföras med att i motsvarande undersökning av mönstrande, som gjordes år 2000 och omfattade 304 personer (medianålder 18 år) var medianvärdet 65 ng/g blodfett för CB-153 i serum och det fanns en variationsbredd mellan 23 och 248 ng/g fett. Medianhalten av p,p´-DDE var för 223 av de unga männen 88 ng/g fett (variationsbredd ca 10 till 1270 ng/g fett). Detta betyder att genomsnittsvärdet för CB-153 år 2004 var 66 % lägre än för den föregående undersökningen år 2000, motsvarande en årlig minskning på 16.5 %. Minskningen av p,p’-DDE halterna var för 4-årsperioden ännu mer uttalad, 73 %, motsvarande en årlig sänkning på 18,3 %. Liksom i den tidigare tvärsnittsundersökningen av mönstrande var BMI svagt negativt korrelerat med POP-markörerna. Dessutom fanns det positiva samband mellan intag av både mjölkfett och fet fisk och CB-153, vilket dock endast förklarade 9 % av den inter-individuella variationen. Sammanfattningsvis har det skett en dramatisk minskning av serumhalterna av CB-153 och p,p’-DDE hos unga män födda 1986 jämfört med de födda 1982. Fortsatta tvärsnittstudier av mönstrande unga män kan ge svar på om denna positiva tidstrend kommer att fortsätta.

  • 14.
    Hagmar, Lars
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Rylander, Lars
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Jönsson, Bo AG
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tidstrender för exponering för persistenta organohalogena miljögifter (POP) hos unga svenska män: Resultat från basundersökningen2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I en undersökning av 304 mönstrande män (medianålder 18 år) var medianvärdet 65 ng/g blodfett för CB-153 i serum och det fanns en variationsbredd mellan 23 och 248 ng/g fett. Medianhalten av p,p´-DDE var för 223 av de unga männen 88 ng/g fett (variationsbredd ca 10 till 1270 ng/g fett). Halterna var lägre än de man finner hos medelålders och äldre män. Den aktuella studien är en basundersökning, som om man några år senare gör om motsvarande undersökning på en ny kull mönstrande unga män, kan användas som grund för tidstrendsanalyser av human exponering för olika persistenta organohalogena miljögifter.

  • 15.
    Hagmar, Lars
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Wallin, Ewa
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tysklind, Mats
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Sjöström, Anna Kitti
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Vessby, Bengt
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Jönsson, Bo AG
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Rylander, Lars
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tidstrender för halter av persistenta klororganiska miljögifter i blod hos vuxna svenska män i relation till konsumtion av fet östersjöfisk2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det har skett en signifikant genomsnittlig minskning med 34 till 55 % av serumhalterna av CB-153, p,p´-DDE och HCB under perioden 1991 till 2001 bland 39 medelålders svenska män, varav en del med hög konsumtion av fet östersjöfisk. Detta kunde inte förklaras med förändrad fiskkonsumtion över tiden. Däremot förklarade en ökad kroppsvikt en del av minskningen, genom en ”utspädningseffekt” (större distributionsvolym). Det är sannolikt att en minskad förorening av animaliska livsmedel med dessa POPs under senare år bidragit till de sjunkande halterna i serum. I motsats till resultaten för CB-153, p,p´-DDE och HCB förelåg det inte någon signifikant tidstrend för TEQ för PCDD eller PCDF I serum bland 26 medelålders svenska män, trots en längre uppföljningsperiod (1987 till 2002). För enskilda PCDD/F kongeners noterades såväl minskningar som ökningar över tiden. Resultaten ger vid handen att dioxinbelastningen varit oförändrad under den senaste 15 års perioden.

  • 16.
    Halling, Christina
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    HKB i Helsingborgs stad: Uppföljning av stadens arbete med hälsokonsekvensbedömningar2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultatet av en studie som gjorts på uppdrag av Helsingborgs stad.

    Uppdraget består av att studera Helsingborgs stads arbete med hälsokonsekvensbedömningar

    (HKB) utifrån frågeställningen: Varför är det svårt att göra hälsokonsekvensbedömningar?

    Arbetet med HKB i Helsingborgs stad har pågått under flera år men man upplever att arbetet

    tidvis har gått trögt. Det finns mycket teorier kring hur HKB bör genomföras men antalet

    praktiska exempel är fortfarande begränsat. Även om studien innebär att Helsingborgs stads

    arbete ska följas är studien ingen egentlig utvärdering i den meningen att den ska ge svar på

    hur väl Helsingborgs stad har lyckats med sitt HKB-arbete. Slutsatsen är att HKB innehåller

    ett stort antal dimensioner som kan kombineras på många olika sätt och att detta ställer stora

    krav på pedagogisk skicklighet. Tydlighet kring syftet och förutsättningarna för HKB är av

    stor betydelse för att förståelse och förtroende ska skapas för metoden.

  • 17.
    Hanberg, Annika
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Högberg, Johan
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Berglund, Marika
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Bensryd, Inger
    University Hospital of Lund.
    Skerfving, Staffan
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Remberger, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Calafat, Antonia
    Division of Laboratory Sciences, National Centre for Environmental Health, Atlanta.
    Appelgren, Malin
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Filipsson Falk, Agneta
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Jansson, Bo
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Håkansson, Helen
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Phthalates and their metabolites in human breast milk, blood and urine as measures for monitoring exposure in human risk groups2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att undersöka halter av ftalater i svenskar och vilken matris som bäst lämpar sig för hälsorelaterad miljöövervakning har ftalater och ftalatmetaboliter analyserats i en grupp kvinnor som nyligen fött barn. I samband med förlossning på Universitetssjukhuset i Lund tillfrågades förstföderskor om medverkan och 42 kvinnor kom att ingå i studien. När barnet var 2-3 veckor gammalt pumpade mamman ut 50 mL bröstmjölk. Blod- och urinprov togs en vecka senare. Omfattande förändringar av standardmetoder för provtagning av mjölk och blod gjordes för att minimera risken för kontaminering av proverna. För mjölkprovtagningen användes en specialkonstruerad manuell pump av polykarbonat med ftalatfri packning. Blodprov togs med hjälp av endast kanyl och provrör (eftersom propparna i vaccutainrör innehåller ftalater). Proverna förvarades i värmebehandlade glasbehållare och fosforsyra tillsattes för att motverka metabolism av ftalater i mjölk- och blodprover. Analyserna av bröstmjölk visade värden nära eller under detektionsgränsen (LOD) för flertalet ftalater eller deras metaboliter. Även i blod och serum var nivåerna vanligtvis nära eller under LOD. I urin analyserades endast metaboliter och dessa kunde kvantifieras i 53-100 % av proverna. Nivåerna av ftalatmetaboliter i urin hos de svenska kvinnorna var i paritet med nivåerna hos en allmänbefolkning i USA och Tyskland. Några klara korrelationer mellan nivåer i t ex urin och bröstmjölk respektive blod påvisades inte. Resultaten av studien anger att för närvarande är analys av ftalatmetaboliter i urin den mest framkomliga vägen för skattning av ftalatexponering hos människa. Provtagning och analys av mjölk och blod innebar betydligt större svårigheter. Framför allt framstår risken för kontaminering vid provtagning som betydande och en stor del av ftalaterna och dess metaboliter uppvisade låga halter, vid eller under LOD. Dessutom kan ftalater brytas ned i blod och mjölk. I flertalet internationella publicerade studier av ftalatexponering används urinmetabolit-analyser som ett mått på exponering för ftalater. I en nyligen publicerad amerikansk studie av ett 80-tal nyfödda pojkar sågs ett samband mellan kort ano-genitalt avstånd och nivåer av ftalatmetaboliter i urin hos deras mammor under graviditeten. Den amerikanska studien behöver bekräftas, men metaboliterna var desamma som i vår studie och en jämförelse visar att mediannivåerna var lägre för vissa men högre för andra metaboliter. Vår studie indikerar att svenska kvinnor i fertil ålder inte sällan exponeras för ftalater i nivåer som satts i samband med fosterpåverkan.

  • 18. Hansen, Karin
    et al.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Ferm, Martin
    Karlsson, Per Erik
    Bennet, Cecilia
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Granat, Lennart
    Kronnäs, Veronika
    von Brömssen, Claudia
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Engardt, Magnuz
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Simpson, David
    Executive, Universitet, Chalmers, Chalmers tekniska högskola, rymd- och geovetenskap.
    Hellsten, Sofie
    Svensson, Annika
    Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-20112013Report (Other academic)
  • 19.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stadmark, Johanna
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Effekter av stormen Gudrun på kväveutlakning från skogsmark2010Report (Other academic)
  • 20.
    Hellström, Magnus
    et al.
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Ottvall, Richard
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Andersson, Arne
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Granholm, Joakim
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Waldenström, Jonas
    Executive, Universitet, Linnéuniversitetet, LNU.
    Lindström, Åke
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 20152015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid Ottenby fågelstation sker standardiserad fångst av flyttfåglar. Insamlad data används för att registrera populationstrender, fenologitrender samt för beräkning av årlig häckningsframgång. Under 2015 fångades totalt 19 083 fåglar av 100 arter i den standardiserade fångsten. Summan ligger knappt 5 % över referensvär-det.

    Våren: Totalt under våren fångades 6 874 fåglar vilket ligger nära 25 % över referensvärdet, främst förklarat av goda summor för rödhake. Våren visade relativt genomsnittliga summor för många arter men svarthätta och göktyta är exempel där fångsten överskred referensvärdet ordentligt. Gräshoppsångare, domherre och ortolansparv fångades inte alls och även rödvingetrast, rosenfink, gulsparv och grönsångare fångades i antal långt under medelvärdet. Blåhaken fortsätter sin oroande sentida kräftgång med endast tre individer fångade under våren (vilket ska jämföras med ett referensvärde på 51 individer).

    Hösten: Trädgårdsfångsten gav 8 640 fåglar, vilket är knappt 7 % under referensvärdet. Goda fångstsummor erhölls för bland annat gransångare och gärdsmyg men även för mindre flugsnappare och både hus– och ladusvala. Låga summor noterades för t.ex. blåhake, grönfink, rödvingetrast och gulsparv. Inte en enda göktyta, rosenfink eller ortolansparv noterades i fångsten.

    Vadare: Totalt fångades 3 569 vadare vilket är drygt 5 % över referensvärdet. Summan förklaras i hög grad av en god förekomst av kärrsnäppor. Myrsnäppa fångades i goda antal, långt över medel, medan flera andra arter tvärtom visade svaga fångstsummor. Fångsten fick dessvärre avbrytas tidigt under sommaren (innan årsungarna anlände) på grund av förekomst av mink på udden.

    Fenologi: Sveriges flyttfåglar anländer allt tidigare om våren, och förändringen framgår tydligt i fångstse-rien. Vintern 2014/2015 var mild och vårsträcket förlöpte enligt det tidiga schema som vi numera vant oss vid. Under vårflyttningen visar 15 arter signifikanta förändringar i sitt fenologiska uppträdande och i samtliga fall handlar det om en tidigareläggning av schemat. I genomsnitt uppvisade de 33 analyserade arterna ett medeldatum som 2015 låg 5,0 dagar tidigare än vid mätningarnas början 1979. Gruppen med kort- och medeldistansflyttare anlände med ett medeldatum 3,7 dagar tidigare än vid standardiseringens början 1979 och för tropikflyttare gällde 6,3 dagar. Tittar man på hela den standardiserade perioden 1979–2015 uppvisar arterna en genomsnittlig förändring av motsvarande storlek: -4,0 dagar. Därmed blev 2015 ett år som förstär-ker mönstret under 2000-talet med tidiga ankomstdatum.

    Häckningsframgång: Andelen ungfåglar i höstfångsten uppgick under 2015 till 83 %. Detta värde är mycket lågt och utgör det tredje lägsta sedan den standardiserade höstfångsten inleddes 1972. Försommaren 2015 var på många håll i landet kall, blåsig och nederbördsrik och att häckningsutfallet skulle bli dåligt var därför väntat.

  • 21.
    Hård, Lisa
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Persson, Bodil
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Welinder, Hans
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Miljöhälsoindikatorer i miljömålsarbetet: med förslag till ett regionalt perspektiv för Blekinge och Kronobergs län2012Report (Other academic)
  • 22.
    Inghe, Ola
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Kvalitetsdeklaration för delprogrammet svensk sjöfågelinventering2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakning av sjöfåglarnas beståndsvariationer har skett kontinuerligt sedan 1967som en del i den av Wetlands International (tidigare IWRB) organiserade ”InternationalWaterfowl Census” (IWC). Huvudpunkten av programmet utgörs av den årligamidvinterinventeringen av olika vattenfåglar. I det internationella programmet ingårförutom de här aktuella sjöfågelarterna också inventeringar av gäss och vadare.Midvinterinventeringar av vadare är inte aktuella i Sverige eftersom vi i princip saknarstörre koncentrationer av övervintrande vadare. När det gäller gässen organiserasregelbundna inventeringar i enlighet med Wetlands Internationals program, men deingår för närvarande inte i det här aktuella delprogrammet inom den nationellamiljöövervakningen i Naturvårdsverkets regi, utan finansieras med anslag från SvenskaJägareförbundet och bedrivs som ett parallellt projekt enligt anvisningar från WetlandsInternational.

  • 23.
    Jakobsson, Kristina
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Athanasiadou, Maria
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Christiansson, Anna
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Athanassiadis, Ioannis
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bergman, Åke
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Hagmar, Lars
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) in serum from swedish men 1988-2002: A longitudinal study2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) have been extensively used as additive flame retardants since the 1970s. Their concentrations have been reported to increase with time both in humans and in wildlife from all environmental compartments. Retrospective time-trend studies conducted using environmental samples originating from the Swedish environment showed a peak in environmental levels in the mid-1980’s, after which environmental concentrations decreased or remained unchanged. In Swedish human breast milk, the concentrations of low-medium brominated diphenyl ethers redoubled every 5 years until the late 1990s; thereafter a decrease has been indicated, at least for BDE-475. However, there is yet no information on human time trends for hepta-, octa-, nona- and deca-BDEs, neither in Sweden or elsewhere. Further, no longitudinal studies on individual basis have yet been reported. In 1991 men with a high dietary intake of fish from the Baltic Sea, 12–20 meals/month, had considerably higher BDE-47 levels than men with negligible consumption of fish. These men were resampled in 2001. Time trends for PCB and DDE have been reported elsewhere. Here, we report data on time trends for PBDEs in these men.

  • 24.
    Jönsson, Bo AG
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axmon, Anna
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axelsson, Jonatan
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lindh, Christian
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Retrospektiva studier av halterna av perfluorerade ämnen i plasma hos kvinnor mellan 1987 och 2007: Rapport till Naturvårdsverket – 2009-03-312009Report (Other academic)
  • 25.
    Jönsson, Bo AG
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axmon, Anna
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lindh, Christian H
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tidstrender för och halter av perfluorerade alkylsyror (PFAAs) i serum samt ftalatmetaboliter och alkylfenoler i urin hos unga svenska män och kvinnor– Resultat från den fjärde uppföljningsundersökningen år 20132014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Studier av tidstrender är viktiga för riskvärdering, för att följa resultat av interventioner och för åtgärder för att minska exponeringen. Studiens huvudsyfte har varit att undersöka halter och tidstrender för perfluorerade kemikalier i serum samt ftalatmetaboliter och alkylfenoler i urin hos unga män och kvinnor. För detta har vi tidigare valt att använda oss av mönstringsundersökningen, som de flesta svenska män hittills har genomgått vid omkring 18 års ålder. När mönstringen nu slopats har vi istället samlade in prover från gymnasieelever i den sista årskursen. Vi utökade även studien så både kvinnor och män nu studeras.

    Metoder:

    Unga personer från fem olika år har hittills studerats. År 2000 samlades serumprover från 274 mönstrande och urinprover från 234, år 2004 samlades serum- och urinprover från 200 mönstrande, år 2006 serumprover från 200 mönstrande och åren 2009-2010 (benämns som 2010 i den fortsatta rapporten) serumprover från 100 mönstrande och urinprover från 314 samt slutligen år 2013 serum och urinprover från 107 kvinnliga och 97 manliga gymnasieelever i tredje årskursen. I den nu aktuella uppföljningen analyserades 15 perfluorerade alkylsyror (PFAAs) i serum, 10 ftalatmetaboliter från fem olika ftalater, fyra alkylfenoler av vilka tre var bisfenoler samt triklosan i urin. Dessutom analyserades metaboliterna till pesticiderna klorpyrifos (triklorpyridinol ,TCP) och gruppen pyretroider (3-fenoxibensoesyra, 3-PBA) samt 1-hydroxypyren en biomarkör för PAH exponering i urin. Bisfenol A analyserades även i 258 urinprover från 2010. Samtliga analyser utfördes med vätskekromatografi kopplat till en tandem masspektrometer. Trender analyserades med Jonckheere-Terpstra testet och skillnader mellan grupper med Mann-Whitneys U test.

    Resultat:

    Halterna av de flesta PFAAs i serum verkade minska mellan 2010 och 2013. De kreatininjusterade halterna för MEP, MBP, MBzP och MEHP för åren 2000, 2004, 2010 och 2013 visade alla en sjunkande trend. Dessutom visade inte halterna av diisononylftalatmetaboliterna en ökande trend vilket hade förväntats från andra studier. Halterna av BPA verkade minska relativt kraftigt mellan 2010 och 2013 vilket så vitt vi vet är den första tidstenden för denna substans.

     

  • 26.
    Jönsson, Bo AG
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axmon, Anna
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lindh, Christian
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Rignell Hydbom, Anna
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axelsson, Jonatan
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Giwercman, Aleksander
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Bergman, Åke
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Tidstrender för och halter av persistenta fluorerade, klorerade och bromerade organiska miljögifter i serum samt ftalater i urin hos unga svenska män – Resultat från den tredje uppföljningsundersökningen år 2009-2010.2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Studier av tidstrender för miljögifter är viktiga för riskvärdering och åtgärder för att minska exponeringen. Studiens huvudsyfte har varit att fortsatt undersöka halter och tidstrender för klorerade, bromerade och fluorerade POPar i serum och ftalatmetaboliter i urin hos mönstrande unga män. För detta har vi valt att använda oss av mönstringsundersökningen, som de flesta svenska män hittills har genomgått vid omkring 18 års ålder.

    Metoder:

    Mönstrande från fyra olika år har studerats. År 2000 samlades serumprover från 274 mönstrande och urinprover från 234, år 2004 samlades serum- och urinprover från 200 mönstrande, år 2006 serumprover från 200 mönstrande och till sist åren 2009-2010 serumprover från 100 mönstande och urinprover från 50. Serumproverna analyserades med gaskromatografi-masspektrometri (CG-MS) med avseende på 2,2’,4,4’,5,5’-hexaklorobifenyl (CB-153), p,p’-diklordifenyldikloreten (p,p´-DDE) samt bromerade difenyletrar (BDE). Urinproverna analyserades med vätskekromatografi-tandem MS med avseende på monoetylftalat (MEP), monobutylftalat (MBP), monobutylbenzylftalat (MBzP) och monoetylhexylftalat (MEHP). I urinproverna från 2009-2010 analyserades dessutom oxiderade ftalatmetaboliter till dietylhexylftalat: 5-hydroxy-MEHP, 5-oxo-MEHP och 5- karboxy-monoetylpentylftalat (5-cx-MEPP) samt diisononylftalat: 7-hydroxy-MiNP, 7-oxo- MiNP och 7-karboxy-monometylheptylftalat (7cx-MMeHP). Trender analyserades med Jonckheere-Terpstra testet.

    Resultat:

    Medianhalten i serum för CB-153 för åren 2000, 2004, 2006 och 2009/2010 var 65, 19, 34 och 22 ng/g fett. Medianhalten för p,p´-DDE för åren 2000, 2004, 2006 och 2009/2010 var 88, mindre än detektionsgränsen (<LOD), 62 och 28 ng/g fett. Det finns klara signifikanta minskande tidstrender (p<0,001) för båda föreningarna under perioden 2000-2010.

    De kreatininjusterade medianurinhalterna för åren 2000, 2004 och 2009-2010 var för MEP 83, 24 respektive 12 nmol/mmol, för MBP 24, 20 respektive 5 nmol/mmol samt för MBzP 4, 4 respektive 1 nmol/mmol. För MEHP var värdena <LOD under 2000 och 2004 men 2 nmol/mmol under 2009-2010. De sjunkande tidstrenderna för MEP, MBP och MBzP under 2000-2010 var signifikanta (<0,001). För MEHP fanns ingen signifikant tidstrend. Även halter av de oxiderade metaboliterna till DEHP och DiNP bestämdes i proverna från 2009/2010.

    Medianhalterna för BDE-47 var 1,32 (2006), respektive 0,63 ng/g blodfett (2009/2010), för BDE-99 0,38 ng/g blodfett respektive <LOD, för BDE-100 0,28 respektive 0,14 ng/g blodfett, för BDE-153 2,50 respektive 0,88 ng/g blodfett, för BDE-154 0,04 respektive 0,10 ng/g blodfett samt för BDE-209 0,07 respektive 0,15 ng/g blodfett. Det fanns en statistisk signifikant minskning från 2006 till 2010 för BDE-47 (p<0,001), BDE-99 (p<0,001), BDE-100 (p=0,001) och BDE-153 (p<0,001), men ej för BDE-154 (p=0,83) eller BDE-209 (p=0,27).

    Även halter av perfluorerade ämnen bestämdes i proverna från år 2009/2010.

    Konklusion:

    Det har skett en påtaglig minskning av serumhalterna av CB-153 och p,p’-DDE hos unga män mellan 2000 och 2010 och beror säkerligen på att dessa ämnen inte längre används i Sverige sedan lång tid tillbaka. De minskade koncentrationerna av ftalatmetaboliter i urin avspeglar troligen en lägre exponeringsnivå till följd av en minskad användning av ftalater i olika produkter ute i samhället. Det finns dock andra ftalater där exponeringen i stället ökar enligt litteraturen. Halterna av de bromerade föreningarna minskade i de flesta fall vilket även detta beror på en minskad eller avslutad användning.

  • 27.
    Jönsson, Bo AG
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axmon, Anna
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Rignell-Hydbom, Anna
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Hovander, Lotta
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bergman, Åke
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Tidstrender för och halter av persistenta klorerade och bromerade organiska miljögifter i serum hos unga svenska män: Resultat från den andra uppföljningsundersökningen år 20062008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I en undersökning år 2006 av 200 mönstrande män (medianålder 18 år) var medianvärdet 34 och 62 ng/g blodfett för 2,2’,4,4’,5,5’-hexaklorobifenyl (CB-153) respektive p,p’- diklordifenyldikloreten (p,p´-DDE) i serum. Detta kan jämföras med att i motsvarande undersökningar av mönstrande, som gjordes år 2000 (omfattande 304 personer med medianålder 18 år) samt 2004 (omfattande 200 personer med medianålder 18 år) var medianvärdet 65 och 19 ng/g blodfett för CB-153. I motsvarande analyser av p,p´-DDE var medianvärdet 88 och mindre än kvantifieringsgränsen (<LOQ) ng/g blodfett. Mellan åren 2000 och 2006 minskade alltså medianhalterna av CB-153 och p,p’-DDE med 47 respektive 29%. Mellan åren 2004 och 2006 fanns det dock i stället en ökning av halten CB-153 med 76 %. För p,p’-DDE var medianhalten år 2004 <LOQ varför en beräkning av ökningen inte kan göras. Dock finns samma tendens till ökning genom att andelen personer som låg under kvantifieringsgränsen har minskat från 67,5 % till 7 % mellan 2004 och 2006. I ett slumpmässigt urval av 59 prover analyserades sju bromerade POPar. Medianhalten för bromerade difenyletern (BDE)-47 var 1,32 ng/g blodfett, för BDE-99 0,38 ng/g blodfett, för BDE-100 0,28 ng/g blodfett, för BDE-153 2,50 ng/g blodfett, för BDE-154 0,04 ng/g blodfett samt för BDE-209 0,07 ng/g blodfett. Samtliga analyser för hexabromcyklododekan (HBCDD) var <LOQ. Liksom i den tidigare tvärsnittsundersökningen av mönstrande var Body Mass Index (BMI) svagt negativt korrelerat med de klorerade POP-markörerna. För de bromerade ämnena fanns framför allt en negativ korrelation med intag av skinka. Sammanfattningsvis har det skett en minskning av serumhalterna av CB-153 och p,p’- DDE hos unga män födda 1988 jämfört med de födda 1982. Hos män födda 1988 verkar dock halterna ha ökat jämfört med de födda 1986. Det finns ingen enkel förklaring till dessa resultat. Fortsatta tvärsnittstudier av mönstrande unga män kan ge svar på detta. I dessa studier bör även de bromerade ämnena inkluderas.

  • 28.
    Jönsson, Bo AG
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Barregård, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Lindh, Christian
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lundh, Thomas
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Svedbom, Lisa
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Svensson, Staffan A
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Sällsten, Gerd
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Biomonitorering av unga män med invandrarbakgrund2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Sverige genomförs på uppdrag av Naturvårdsverket (NV) regelbundet studier av halter av miljöföroreningar i blod, urin och hår hos allmänbefolkningen. Syftet med denna studie var att kartlägga biologiska halter av miljöföroreningar i blod och urin hos yngre män i Göteborg med utomnordisk bakgrund. I studien ingick 87 unga män med en medelålder på 20 år (17-24 år) med föräldrar födda i utomnordiska länder. De flesta (N=52) är födda i Sverige och har bott här i genomsnitt 16 år.

    Vi fann högre halt av DDE men lägre halt av CB-153 jämfört med mönstrande unga män 2009/2010. Högre halter av CB-153 och DDE sågs hos ungdomar vars föräldrar var födda i Afrika. Halterna av perfluorerade ämnen var lägre för både PFOS, PFNA och PFDA men högre för PFHxS jämfört med studien 2009/2010. För flera av ämnena ses en skillnad beroende av föräldrarnas födelseland t.ex. PFOS, PFOA, PFNA.

    Medianhalterna av ftalatmetaboliter var högre för fyra ämnen, MEP, MBP, MBzP och 5-oxo-MEHP men klart lägre för 5-OH-MEHP, 5-cx-MEPP och 7-cx-MMeHP jämfört med studien 2009/2010. De som var födda i Sverige hade lägre genomsnittshalt för nonylfenol, bisfenol A, MEHP, 5-OH-MEHP, 5-oxo-MEHP och 5-cx-MEHP jämfört med de utrikesfödda. Även föräldrarnas födelseområde var en faktor av betydelse. Rökning ökade halterna av MBP, 7-cx-MMeHP, 7-OH-MMeOP och 7-oxo-MMEHP. Rökning ökade även kadmium i blod och föräldrarnas födelseland var en viktig faktor för halten av bly och kvicksilver i blod samt kadmium i urin.

  • 29. Karlsson, Per Erik
    et al.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Hellsten, Sofie
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Krondroppsnätet Tidsutveckling för lufthalter, nedfall och markvattenkemi i relation till förändringar av Europas emissioner2010Report (Other academic)
  • 30.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Kronnäs, Veronika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hellsten, Sofie
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Mätningar och modellberäkningar inom Krondroppsnätet som underlag för nationell och regional miljömålsuppföljning2011Report (Other academic)
  • 31. Karlsson, Per Erik
    et al.
    Hellsten, Sofie
    Ferm, Martin
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Hansen, Karin
    Hultberg, Hans
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Totaldeposition av baskatjoner till skog2013Report (Other academic)
  • 32.
    Kjellén, Nils
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Fågelstationer, Falsterbo fågelstation.
    Sträckfågelräkningar vid Falsterbo hösten 20022002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND De standardiserade höst räk ning ar nai Na tur vårds ver kets regi påbörjades hösten1973 som en del i deras fågelmonitoring. Frånoch med 2001 ansvarar undertecknad för dessaräk ning ar. Från detta år påbörjas räkningarnaden 1 au gus ti (i stället för 11 augusti), främstför att er hål la en mer fullständig täckning avrov få gel sträck et. Vidare artbestäms lommar,fi sk/sil ver tär nor, och korsnäbbar, vilket ej skettti di ga re. I mån av tid åldersbestämdes storkar,sång sva nar, prutgäss, rovfåglar, vissa vadare,labbar, dvärg mås, silltrut och tärnor för atterhålla ett mått på årets ungproduktion.Åren 1986-2000 har höststräcket av rov fåg laröver halvön specialstuderats (Kjellén 2001 ochtidigare). Räkningarna har då skett på sam masett som höstarna 2001-2002. En jäm fö rel semellan denna serie och de standardiseraderäk ning ar na visar en signifi kant korrelationför samt li ga rovfåglar. Jag har därför valt att räkna upp de standardiserade siffrorna från1973-1985 med den genomsnittliga skillnadenunder femtonårsserien 1986-2000. Mer detaljerbe träf fan de omräkning av siffror för olika arterpre sen te ras av Kjellén (2002).

  • 33.
    Kjellén, Nils
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Fågelstationer, Falsterbo fågelstation.
    Sträckfågelräkningar vid Falsterbo hösten 20032003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Räkningar i Naturvårdsverkets regi bedrevs mellan 1 augusti och 20 november. Den övervägandemajoriteten av arterna räknades medan åldern bestämdes för rovfåglar och vissa andra grupper.Jämfört med tidigare år bokfördes en genomsnittlig totalsumma. Flertalet rovfåglar räknades i relativthöga antal och ungfågelsandelen var rekordhög. Positivt var även att fl era tropikfl yttare uppträddemer talrikt än på många år Allmänt gynnades sträcket av dominerande västvindar och generelltverkar häckningen ha gått förhållandevis bra. En relativt dålig frö- och fruktsättning gjordeatt många invasionsarter var i rörelse.

  • 34.
    Kjellén, Nils
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Fågelstationer, Falsterbo fågelstation.
    Sträckfågelräkningar vid Falsterbo hösten 20042004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Räkningar i Naturvårdsverkets regi bedrevs mellan 1 augusti och 20 november. Den övervägandemajoriteten av arterna räknades medan åldern bestämdes för rovfåglar och vissa andra grupper.Dominerande västvindar är en av anledningarna till den förhållandevis höga totalsumman. Flerarovfåglar räknades i relativt höga antal och för några minskande arter verkar trenden snarast havänt. Ungfågelsandelen var återigen rekordhög. Positivt var även att några tropikflyttare uppträddemer talrikt än på många år. Dessutom sträckte flertalet finkfåglar i rekordhöga antal. De flestainvasionsarter uppträddedäremot i måttliga antal, men sidensvansen sträckte i ej tidigare skådademängder.

  • 35.
    Kjellén, Nils
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Fågelstationer, Falsterbo fågelstation.
    Sträckfågelräkningar vid Falsterbo hösten 20062006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Räkningar i Naturvårdsverkets regi bedrevs mellan 1 augusti och 20 november. Den övervägandemajoriteten av arterna räknades medan åldern bestämdes för rovfåglar och vissa andra grupper.Dominerande västvindar och god ungproduktion ligger sannolikt bakom den förhållandevis högatotalsumman. Flertalet rovfåglar räknades i relativt höga antal trots att ungfågelsandelen endastvar genomsnittlig. Uppgången fortsätter för flertalet ökande arter medan det finns indikationer påatt trenden vänt för en del fågelarter som minskat långsiktigt. Slående var den totala avsaknadenav invasionsarter.

  • 36.
    Kjellén, Nils
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Fågelstationer, Falsterbo fågelstation.
    Sträckfågelräkningar vid Falsterbo hösten 20072007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Räkningar i Naturvårdsverkets regi bedrevs mellan 1 augusti och 20 november. Den övervägandemajoriteten av arterna räknades medan åldern bestämdes för rovfåglar och vissa andra grupper.Totalsumman ligger något över genomsnittet. Uppgången fortsätter för flertalet ökande artermedan det finns indikationer på att trenden vänt för en del fågelarter som minskat långsiktigt. Endel tropikflyttande rovfåglar var relativt fåtaliga medan fjällvråken uppvisade det bästa resultatetsedan 1982. Medan tropikflyttande tättingar var relativt talrika räknades många senhöstflyttare ilåga antal efter en kall inledning på oktober. Bland invasionsarter märktes blåmes, grönsiska ochkorsnäbbar.

  • 37.
    Kjellén, Nils
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Fågelstationer, Falsterbo fågelstation.
    Sträckfågelräkningar vid Falsterbo hösten 20082009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Räkningar i Naturvårdsverkets regi bedrevs mellan 1 augusti och 20 november. Den övervägande majoriteten av arterna räknades medan åldern bestämdes för rovfåglar och vissa andra grupper. Sammantaget en bra säsong där totalsumman ligger väl över genomsnittet. Uppgången fortsätter för flertalet långsiktigt ökande arter medan listan med signifikant minskande arter sakta krymper något. Även om den genomsnittliga ungfågelsandelen låg något under medel uppträdde flertalet rovfåglar talrikt, med exempelvis nya rekordnoteringar för röd glada och sparvhök. Lågtryckspassager i augusti gav höga antal av adulta vadare och tärnor. Flera tropikflyttande tättingar räknades i relativt höga antal och den milda senhösten borgade för goda siffror för flertalet kortflyttare. Bland invasionsarterna registrerades måttliga rörelser av främst större hackspett, sidensvans, stjärtmes, blåmes, nötkråka och gråsiska.

  • 38.
    Larsson, Kristin
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Jönsson, Bo AG
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lindh, Christian H
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    de Wit, Cynthia
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sellström, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Magnér, Jörgen
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Berglund, Marika
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Tidstrender av kemiska ämnen i barns urin och utvärdering av förskoledamm som exponeringskälla2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I en tidsserie av kemiska ämnen i urin från fyraåriga barn i Stockholm samlades urinprov in 2015 från 113 barn och analyserades för ftalater, bisfenoler och bekämpningsmedel. Resultaten jämfördes med urinprov insamlade 1998-2000 från en jämförbar grupp fyraåringar. Halter av BPA och metaboliter till idag tillståndspliktiga ftalater var signifikant lägre i urinproven från 2015, medan halterna av metaboliter till en ftalat som fortfarande används i stor utsträckning (DiNP) var högre 2015.

    I studien utvärderades även förekomsten av ftalater, alternativa mjukgörare, bisfenoler, fosforbaserade och bromerade flamskyddsmedel i damm från förskolor, samt faktorer av betydelse för dammhalterna av dessa ämnen. Byggnadsår och förekomst av vissa produkter, som skummadrasser, elektronik och PVC-golv, samvarierade med halter av vissa mjukgörare och flamskyddsmedel i damm.

    Barns exponering för de undersökta ämnena via dammintag beräknades och jämfördes med hälsobaserade riktvärden. Exponeringen för de undersökta ämnena via damm i förskolan underskred i samtliga fall de hälsobaserade riktvärdena. Exponeringen via intag av damm på förskolan uppskattades motsvara 2-27% av barnens totala intag (baserat på urindata) av olika ftalater och BPA.

    Halter av mjukgörare och BPA i damm samvarierade inte med halter av motsvarande metaboliter i urin från förskolebarn, vilket talar för att andra källor än förskoledamm är viktigare för den totala exponeringen för dessa ämnen. Däremot observerades signifikanta korrelationer mellan vissa flamskyddsmedel i damm och handavstrykningsprov från förskolebarn, vilket reflekterar betydelsen av kemikalier i damm för hand-till-mun exponering

  • 39.
    Lindh, Christian
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Jönsson, Bo
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Berggren, Maya
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Beronius, Anna
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Carlberg, Bo
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Sundkvist, Anneli
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Bergdahl, Ingvar
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Bisfenol A i urin från män och kvinnor i Norr- och Västerbotten2012Report (Other academic)
  • 40.
    Lindström, Åke
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Caplat, Paul
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Wittwer, Torben
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Smith, Henrik G.
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Jordbruksfåglar och småbiotoper: en pilotstudie2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    År 2009 startade åtta länsstyrelser (i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Skåne, Örebro och Västmanlands län) miljöövervakning av småbiotoper i och i anslutning till åkermark med Sveriges lantbruksuniversitet som utförare. Övervakningen har utförts i ett stickprov inom 3x3 km stora landskapsrutor. Stickprovet sammanfaller med fågelinventeringar inom Svensk fågeltaxering som koordineras av Lunds universitet.

    Sedan länge har många av jordbruksfåglarna minskat, både i Sverige och i Europa. Resultaten från Svensk fågeltaxering visar att det gått extra dåligt för de fåglar som är knutna till småbiotoper.

    Den regionala miljöövervakningen av småbiotoper ger värdefulla möjligheter att följa förändringar i mängden småbiotoper parallellt med förändringar i antalet fåglar.

    I denna storskaliga pilotstudie har sammanlagt 100 fågelrutter inom Svensk fågeltaxering, så kallade standardrutter, jämförts med detaljerade uppgifter om viktiga habitatkaraktärer från den regionala miljöövervakningen av småbiotoper. Hypotesen har varit att antalet arter och individer av typiska jordbruksfåglar generellt ökar med mängden biotoper i jordbrukslandskapet, samt att antalet individer av arter beroende av småbiotoper specifikt ökar med mängden tillgängliga småbiotoper.

    Resultaten från projektet visar glädjande att det är flera småbiotopsvariabler som utöver mängden åkermark hjälper till att förklara de olika arternas förekomst. Det skulle dock behövas mer analyser för att detaljerna i resultaten, särskilt detaljerna för varje art, kan diskuteras riktigt grundligt. Det viktigaste framöver kommer också vara att förklara hur förändringar i biotopförekomster påverkar förändringar i fågelförekomsten, något som det kommer att finnas utmärkta data för inom några år om fågeltaxeringen och småbiotopsövervakningen fortsätter.

  • 41.
    Lindström, Åke
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Green, Martin
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för 20122012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Lindström, Å. & Green, M. 2013. Monitoring population changes of birds in Sweden. Annual report

    for 2012, Department of Biology, Lund University. 80 pp.

    We present the results of the Swedish Bird Survey, run by the Department of Biology, Lund University,

    as a part of the National Monitoring Programme of the Swedish Environmental Protection Agency. The

    results for 2012 include data from 625 winter point count routes in 2011/2012 (37

    th winter), of which

    306 were carried out during the Christmas/New Year count and 263 summer point count routes (38

    th

    year). A third programme is running since 1996 with 716 Fixed routes, systematically (semi-randomly)

    distributed over Sweden (combined line transect and point counts). In total 481 Fixed routes were

    completed in the summer of 2012 (fourth best year). In the programme for covering night-active birds

    (3

    rd season), 112 routes were covered at three occasions each (March, April and June). Trends were

    analyzed using TRIM. The distribution of the covered routes is presented in Figure 1.

    In the Christmas/New Year count 2011/2012, about 180,000 individuals of 134 species were

    counted by 247 observers, which was an increase compared to previous winters. Moderate to strong

    increases in winter populations over the last decade are present in 12 species. Declines over the same

    period are prominent in 32 species (Fig. 12).

    On the point count routes in summer 2012, about 96,000 birds of 205 species were counted by

    164 observers. From the Fixed routes 138,000 birds of 217 species were reported by 247 persons. Trend

    graphs for a large number of species are presented in Fig. 12. More graphs and indices can be found on

    the homepage (address below). Over the last 10 years, some of the most pronounced declines are found

    in Common Eider, Willow Ptarmigan, Rock Ptarmigan, Common Pheasant, Common Coot, Spotted

    Redshank, Great Black-backed Gull, Common Swift, House Martin, Sand Martin, Siberian Tit,

    Fieldfare, Redwing, Goldcrest, Meadow Pipit, European Greenfinch, Common Redpoll, Common

    Rosefinch, Lapland Longspur, Yellowhammer, Ortolan and Rustic Bunting. Some of the strongest

    increases during the same period are shown by Greylag Goose, Whooper Swan, Red Kite, White-tailed

    eagle, Western Marsh Harrier, Hobby, Great Spotted Woodpecker, Eurasian Wryneck, Mistle Thrush,

    Common Redstart, Eurasian Blackcap, Common Chiffchaff (both Swedish ssp.), European Goldfinch

    and crossbills.

    The night routes showed high owl activity in the south but a dramatic low in the north, compared

    to 2011. A few trends from the first three year are presented (Fig. 3). High numbers of Spotted Crake,

    Corncrake, European Nightjar and River Warbler were recorded during the night routes in 2012. The

    numbers of larger mammals counted were in most cases similar to the years before.

    Bird indicators were calculated for Sweden based on summer point counts and the species

    selection and methods of the Pan-European Common Bird Monitoring Scheme. Farmland birds

    (“Vanliga jordbruksfåglar”, 14 species) show a more than 50% decline since 1975. Woodland birds

    (“Vanliga skogsfåglar”, 21 species) have declined with about 30%, whereas a group of other common

    birds (“Övriga vanliga fåglar”, 45 species) have declined with about 10%. We also present the

    corresponding indicators based on the new system with Fixed routes (indices since 1998). In the recent

    5–10 years, the indicators based on the two schemes have become more and more similar within each

    habitat. Another set of indicators, official indicators of biodiversity within the national Environmental

    Objectives set by the Swedish Parliament based on data from the Fixed routes, are presented as well

    (Fig. 6). Five indicators (lakes and streams, forest, mountain birch forest, northern wetlands and ‘a rich

    diversity of plant and animal life’) showed small positive changes between 2011 and 2012. The

    indicators for birds in southern wetlands, farmland and mountain tundra showed lower values 2012

    compared to 2011. A new indicator for reduced climate impact is presented in this report.

    Homepage:

    www.zoo.ekol.lu.se/birdmonitoring

  • 42.
    Lindström, Åke
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Green, Martin
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Ottvall, Richard
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för 20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas populationstrender för 175 svenska fågelarter för åren 1975–2011. Fåglarna har räknats på vintern och på sommaren enligt strikt standardiserade metoder. Sommar- respektive vinterpunktrutter har räknats sedan 1975, i huvudsak i södra Sverige. Standardrutterna räknas också på sommaren men täcker hela Sverige. De har räknats sedan 1996. Vintern 2010/2011 räknades 75 000 fåglar av 109 arter på 273 rutter. Sommaren 2011 räknades 94 000 fåglar av 199 arter på 262 punktrutter och 129 000 fåglar av 217 arter på 462 standardrutter. På standardrutterna räknades för första gången även större däggdjur och totalt sågs 1281 djur av 17 arter. Talrikaste arterna var rådjur, fälthare, dovhjort och älg.

    Mest anmärkningsvärt på fågelsidan var de höga siffrorna för flera lämmelspecialister, samt att den andra kalla vintern på rad inte verkar ha haft samma svåra effekt på köldkänsliga arter (häger, gärdsmyg och kungsfågel) som året före.

    Över de senaste 10–15 åren uppvisar följande arter de mest oroväckande nedgångarna: dalripa, storspov, brushane, gråtrut, dvärgmås, tornseglare, spillkråka, sånglärka, hussvala, lappmes, nötkråka, kungsfågel, hämpling, rosenfink, bergfink, ortolansparv, videsparv och lappsparv. Samma period har en påtaglig ökning registrerats för grågås, sångsvan, glada, tjäder, järpe, trana, småspov, skogssnäppa, skogsduva, ringduva, kaja, talgoxe, blåmes, nötväcka, dubbeltrast, svarthätta, gransångare (båda raserna), steglits och mindre korsnäbb. Ser man på trender för hela grupper av arter går det fortsatt sämst för fåglarna i jordbrukslandskapet.

    Inom nattfågeltaxeringen, det nya system som startades under 2010, inventerades 115 rutter (punktrutter, en rutt per 25x25 km ruta) vid tre tillfällen (mars, april och juni) under 2011. Huvuddelen av ugglearterna registrerades i högre antal och med fler kullar under 2011 jämfört med 2010 i norra Sverige. I södra Sverige var resultatet det motsatta. Av övriga arter utmärkte sig vaktel genom att betydligt fler individer registrerades under 2011 än året innan. Större däggdjur inräknades i ungefär samma omfattning som under 2010. Både fågel- och däggdjursdata kommer att användas för trendberäkningar så snart tidsserierna blivit tillräckligt långa.

  • 43.
    Lindström, Åke
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Green, Martin
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Ottvall, Richard
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Svensson, Sören
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Övervakning av fåglarnas populationsutveckling: Årsrapport för 20072009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom Svensk Fågeltaxering övervakas de svenska fågelpopulationernas häckande bestånd så atteventuella oroväckande tendenser kan upptäckas i tid. Bevakningen sker genom årligen upprepadeinventeringar med standardiserade metoder. Denna årsrapport omfattar vintern 2006/2007 ochsommaren 2007. Det är nu den 32:a vintersäsongen och den 33:e sommarsäsongen som redovisassedan punkttaxeringarna startade 1975. Populationstrender för ett stort antal svenska fågelarterpresenteras. Värden för enskilda år skall alltid tolkas försiktigt. Projektets stora värde ligger istället ide långsiktiga trenderna, som visar populationsutvecklingen för svenska fåglar de senaste drygttrettio åren.Jämfört med tidigare år är två nya personer medförfattare till denna årsrapport, nämligenMartin Green och Richard Ottvall. De båda har sedan ett par år tillbaka deltagit i flera aktiviteter därdata från Svensk Fågeltaxering varit i fokus. Det har gällt utformning av de nationella miljömålsindikatorerna,utvärdering av standardruttsdata i förhållande till habitatdata från NILS (ett nationelltlandskapsövervakningsprogram), en stor utredning om trender hos samtliga Sveriges fågelarternämnd nedan, samt den pågående storsatsningen på standardruttsinventeringar i Norrland (sehemsidan). Vi gläds åt att på detta sätt kunna stärka arbetet med övervakningen av Sveriges fåglar.Under året har vi inom Svensk Fågeltaxering, på uppdrag av Naturvårdsverket ochtillsammans med en expertgrupp från olika universitet och organisationer, analyserat och beskrivittrender för samtliga svenska häckfågelarter. En stor del av materialet utgörs av Svenskfågeltaxerings siffror. Den generella bilden som framkommer är att det är fler arter som har minskatän ökat de senaste 30 åren, men också att för många av de långsiktigt minskande arterna harkurvorna det senaste decenniet planat ut och för en del även svängt uppåt. Denna bild är ocksåtydlig i de trender som presenteras i föreliggande rapport.Det europeiska samarbetet om övervakning av de vanliga fåglarna fortsätter, där fåglarnafungerar som indikatorer på biologisk mångfald inom EU. Svenska punktruttsdata ingår. Vi harberäknat motsvarande indikatorer för Sverige. Under 2007 ökade jordbruksfågelindikatorn ochindikatorn för övriga vanliga fåglar, medan skogsfågelindikatorn låg kvar på samma nivå.Motsvarande kurvor baserat på standardrutterna visar en mer positiv bild.Våren 2007 lades data från standardrutterna ut på Miljömålsportalen (www.miljomal.nu) där defungerar som indikatorer på hur riksdagens olika miljömål efterlevs. De är tillsammans med data förflodpärlsmusslan några av de få biodiversitetsdata som används som miljömålsindikatorer i Sverige.I denna rapport presenteras indikatorer för jordbruks-, skogs- och fjällfåglar.Ytterligare länsstyrelser har anammat standardrutterna, inte minst då på grund av möjlighetenatt stärka de regionala miljömålsindikatorerna (beskrivet ovan). Under 2007 var 15 län anslutna,nämligen AC, BD, C, D, E, F, G, H, S, T, U, W, X, Y och Z län.Under 2007 färdigställdes två vetenskapliga uppsatser baserat på data från SvenskFågeltaxering. En om gransångarens utbredning och populationsutveckling (Ornis Svecica 3-4,2007) och en om ortolansparvens habitatval enligt standardrutterna (kommer i Ornis Svecica 1,2008).Denna rapport går ut till de runt 500 inventerare som deltagit i Svensk Fågeltaxering, samt tillåtskilliga andra intressenter. Genom att på detta sätt belysa tillståndet för de svenska fåglarnahoppas vi både sporra till fortsatt inventerande samt stimulera till nödvändiga naturvårdsåtgärder förde arter och artgrupper som det går dåligt för.

  • 44.
    Lindström, Åke
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Green, Martin
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Ottvall, Richard
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Svensson, Sören
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Övervakning av fåglarnas populationsutveckling: Årsrapport för 20082009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom Svensk Fågeltaxering övervakas de svenska fågel-populationernas häckande bestånd så att eventuella oroväckande tendenser kan upptäckas i tid. Bevakningen sker genom årligen upprepade inventeringar med standardiserade metoder. Denna årsrapport omfattar vintern 2007/2008 och sommaren 2008. Det är nu den 33:e vintersäsongen och den 34:e sommarsäsongen som redovisas sedan punkttaxeringarna startade 1975 och den 13:e säsongen för standardrutterna som startade 1996. I rapporten presenteras populations-trender för ett stort antal svenska fågelarter. Värden för enskilda år skall alltid tolkas försiktigt. Projektets stora värde ligger istället i de långsiktiga trenderna, som visar populationsutvecklingen för svenska fåglar de senaste drygt trettio åren. Under 2008 gjordes en storsatsning på standardrutts-inventeringar i Norrland, inom ramen för den s.k. Basinventeringen av Natura 2000-områden i Sverige. Jämfört med 2007 gjordes ytterligare 120 ordinarie standardrutter i Norrland och därtill gjordes 67 extra standardrutter som lagts ut i norrländska Natura 2000-områden. Det europeiska samarbetet om övervakning av de vanliga fåglarna fortsätter, där fåglarna fungerar som indikatorer på biologisk mångfald inom EU. Svenska punktruttsdata ingår och fler och fler länder ansluter sig. Vi beräknar motsvarande indikatorer för Sverige. Samtliga tre indikatorer föll under 2008. Motsvarande kurvor baserat på standardrutterna visar en likartad men något mer positiv bild. Under våren 2008 tillkom på Miljömålsportalen(www.miljomal.nu) ytterligare några indikatorer baserade på fågeldata från standardrutterna. Dessa fungerar som indikatorer på hur riksdagens olika miljömål efterlevs. Standardruttsdata är i dagsläget några av de få biodiversitetsdata som används som miljömålsindikatorer i Sverige. I denna rapport presenteras indikatorer för sjö-, våtmarks-, jordbruks-, skogs- och fjällfåglar. Under 2008 använde 15 län standardrutterna som regionalt fågelövervakningsprogram, nämligen AC, BD, C, D, E, F, G, H, S, T, U, W, X, Y och Z län. Inga nya län tillkom under året, men fler länsstyrelser har flaggat för att delta under 2009, bland annat eftersom standardrutterna föreslagits bli ett gemensamt övervaknings-program för alla länsstyrelser. Kunskapen om populationstrenderna för våra ugglor och andra nattaktiva arter är generellt mycket dålig. Vi har under året därför diskuterat utformningen av ett nattfågelprogram och hoppas kunna initiera ett sådant under 2010. Denna rapport delas ut till de runt 500 inventerare som deltagit i Svensk Fågeltaxering, samt till åtskilliga andra intressenter. Genom att på detta sätt belysa tillståndet för de svenska fåglarna hoppas vi både sporra till fortsatt inventerande samt stimulera till nödvändiga naturvårds-åtgärder för de arter och artgrupper som det går dåligt för.

  • 45.
    Lindström, Åke
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Svensson, Sören
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Övervakning av fåglarnas populationsutveckling: Årsrapport för 20022009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna årsrapport omfattar vintern 2001/2002 och sommaren 2002. Det är nu den 27:evintersäsongen och den 28:e sommarsäsongen som redovisas sedan punkttaxeringarna startade1975. Antalet gjorda fria punktrutter minskade något både för sommar och vinter. Å andra sidaninventerades drygt 320 standardrutter, vilket är den särklassigt högsta siffran hittills. För förstagången har fler standardrutter än fria sommarpunktrutter genomförts och totalt har nu drygt 500 avde totalt 724 standardrutterna inventerats minst en gång. Det är imponerande att så mångastandardrutter kunnat genomföras utan att det påverkat antalet fria punktrutter. Det visar på defantastiska insatser som görs av landets inventerare och att det funnits (finns?) en stor outnyttjadpotential bland landets ornitologer!Vi vill här passa på att betona att både punktrutter och standardrutter är av mycket stort värde.Det faktum att vi lagt stor möda på att föra fram standardruttsprogrammet skall inte nedslå den somgör fria punktrutter. Förvisso är standardrutterna är formellt sett ett bättre övervakningsverktyg,men de långa serierna för punktrutterna är ovärderliga och det är av största värde att de fortsätter!Ett nytt viktigt steg i att bredda fågelövervaknignen togs under 2002 genom att länsstyrelsernai Jönköpings och Östergötlands län anammade standardruttssystemet som sitt eget regionalafågelövervakningssytem. På detta sätt har de snabbt kommit igång med att använda en redan3beprövad metod, där de dessutom kunnat få tillgång till data flera år tillbaka i tiden. För dennationella fågelövervakningen är fördelen att dessa områden kunnat täckas helt genom attnyckelpersoner på länstyrelserna kunnat använda resurser och sin kännedom om de lokalaornitologerna för att finna inventerare. Vi hoppas att fler länsstyrelser följer på denna inslagna väg.Under året fortsatte arbetet med att utveckla projektets hemsida på Internet (adressen ärwww.biol.lu.se/zooekologi/birdmonitoring). På hemsidan finns historik, metoder och de senasteanalyserna, samt nedladdningsbara protokoll. Till de som frågat efter möjligheten att rapportera sinainventeringar on-line via Internet kan vi meddela att ett samarbete med fågelrapporterings-sajten”Svalan” har inletts. Inom något år bör detta system kunna vara igång. För den som eventuelltkänner en viss oro (eller motvilja) inför den ökande datoriseringen av rapporteringeen inomprojektet kan vi meddela att det kommer att gå utmärkt att rapportera på papper även ifortsättningen.Under 2002 rapporterades svenska inventeringsdata för första gången in till en gemensameuropeisk fågelövervakningsdatabas. Tanken är att det under 2003 skall ges ut en gemensam rapportför populationsutvecklingen hos Europas fåglar. Arbetet leds från Prag, Tjeckien, av en europeiskkoordinator med ekonomiskt och vetenskapligt stöd främst från de engelska fågelorganisationernaRSPB och BTO. Inför den sameuropeiska analysen analyserades det svenska materialet med en nymetod kallad TRIM, en metod utvecklad av den holländska motsvarigheten till StatistiskaCentralbyrån. Denna metod kommer från och med nästa år att ersätta det kedjeindex vi använt.Anledningen är främst att TRIM anses vare mindre känslig för svagheter i materialet, samt att det ärden europeiska standarden. I denna rapport presenteras TRIM översiktligt och vi presenterar någrapopulationstrender uträknade med den nya metoden. Dessa jämförs med kedjeindex på sammamaterial. Generellt så ser kurvorna mycket likartade ut, men för några arter skiljer sig bilden åt.I årets rapport finns också en summering, samt tabell och figurtexter, på engelska. Det ärviktigt att även utländska intressenter skall kunna ta del av svenska fågelövervakningsdata. Inteminst påbörjandet av en gemensam europeisk fågelövervakning är ett tydligt tecken på att miljöövervakningenallt mer blir en verksamhet som inte tar hänsyn till nationsgränser.Sören Svensson pensionerades 1 februari 2002 och sedan dess leds fågelövervakningen avÅke Lindström. Sören har dock fungerat som viktigt stöd hela året, vilket gjort bytet avledningsperson relativt smärtfritt. En stor insats har dessutom gjorts för att uppdatera det internadatahanteringssytemet för att underlätta snabba analyser. Vi hoppas att ingen noterat några störreförändringar under året. Det viktigaste i inventeringsbranschen är ju nämligen att göra likadant, årefter år, efter år, efter år…!

  • 46.
    Lindström, Åke
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Svensson, Sören
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Övervakning av fåglarnas populationsutveckling: Årsrapport för 20032003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna årsrapport omfattar vintern 2002/2003 och sommaren 2003. Det är nu den 28: evintersäsongen och den 29: e sommarsäsongen som redovisas sedan punkttaxeringarna startade1975. Antalet gjorda fria punktrutter minskade något både sommar och vinter. Å andra sidaninventerades 401 standardrutter, vilket är den högsta siffran hittills. Totalt har nu 624 av de totalt724 standardrutterna inventerats minst en gång.I slutet av 2003 kom de första resultaten inom arbetet att skapa en gemensam rapport förpopulationsutvecklingen hos Europas fåglar. Arbetet leds av en europeisk koordinator, Petr Vorisekfrån Tjeckien, med ekonomiskt och vetenskapligt stöd främst från de engelska fågelorganisationernaRSPB och BTO. I Storbritannien har ett samlat index för jordbruks- respektiveskogsfåglar vunnit stort gehör och används sedan några år som en av 15 viktiga indikatorer påtillståndet i landet. Exempel på de andra indikatorerna är BNP, arbetslösheten, utbildningsnivån ochmänniskornas hälsotillstånd, så fåglarna har hamnat i stort och viktigt sällskap.Nedan (figur till vänster) visas i diagramform utvecklingen hos europeiska skogs- respektivejordbruksfåglar. Data kommer från 18 europeiska länder (inklusive Sverige), främst i Västeuropa,men antalet kommer att växa. Varje fågelgrupp bygger på 24 vanliga fågelarter, karakteristiska förskogs- respektive jordbruksbygd. Som synes klarar sig de vanligare skogsfåglarna relativt bra,medan jordbruksfåglarna klarar sig dåligt. Även om den största minskningen bland jordbruksfåglarnavar i början på 1980-talet, så verkar minskningen där fortsätta. Arbetet med dengemensamma europeiska fågelövervakningen fortsätter och Sverige kommer att bidraga med nyadata. I samband med det europeiska arbetet beräknades motsvarande indikatorer för Sverige (figurtill höger). Denna bygger på 22 skogs- och 16 jordbruksarter. Som synes är bilden likartad, även omde svenska jordbruksfåglarna verkar göra ännu sämre än de europeiska fåglarna i gemen.

  • 47.
    Lindström, Åke
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Svensson, Sören
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Övervakning av fåglarnas populationsutveckling: Årsrapport för 20042004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Svensk Fågeltaxering är ett projekt som övervakar de svenska fågelpopulationernas häckandebestånd så att eventuella oroväckande tendenser kan upptäckas i tid. Bevakningen sker genomårligen upprepade inventeringar med standardiserade metoder. Denna årsrapport omfattar vintern2003/2004 och sommaren 2004.Det är nu den 29: e vintersäsongen och den 30: e sommarsäsongen som redovisas sedanpunkttaxeringarna startade 1975. Antalet gjorda fria punktrutter minskade något både sommar ochvinter, men å andra sidan tillkom nästan 20 rutter retroaktivt för 1996–2003 (data från Länsstyrelseni Västmanland). Antalet standardrutter blev nästan exakt det samma som 2003, 401 jämfört med402. Totalt har nu 686 av de totalt 724 standardrutterna inventerats minst en gång under de nio årsom programmet löpt.I rapporten presenterar vi populationstrender för ett stort antal svenska fågelarter. Det ärviktigt att komma ihåg att värden för enskilda år skall tolkas mycket försiktigt. Istället liggerprojektets stora värde i de långsiktiga trenderna som ger en god bild av populationsutvecklingen desenaste trettio åren, inte minst för de talrikaste arterna. Beakta också att punktrutterna, båda sommaroch vinter, i huvudsak har gjorts i södra halvan av landet. Data från standardrutterna däremotspeglar i betydligt högre utsträckning situationen i hela landet.Som på så många andra plan i samhället sker en europeisk samordning även förfågelövervakningen. I slutet av 2003 kom de första resultaten inom arbetet med att skapa engemensam rapport för populationsutvecklingen hos Europas fåglar. Arbetet leds av personer frånTjeckien (koordinator), England (projektchef) och Holland (statistisk expertis) och bygger på datafrån ett stort antal nationella övervakningsprogram, varav Svensk Fågeltaxering är ett. Arbetet harfortsatt och intensifierats. Tyvärr är i dagsläget de europeiska trenderna med data från 2003 ännuinte klara, bland annat beroende på att nya länder med sämre resurser och mindre utveckladerapportsystem kommit till, samt att fler arter tillkommit. Dock har vi räknat ut och inkluderatmotsvarande indikatorer för Sverige, allt enligt den europeiska standarden. Vi har dessutom kunnatinkludera 2004.Även på mindre geografisk skala, på länsnivå, får Svensk Fågeltaxering allt större gehör. Intemindre än sju länsstyrelser i landet (AC, BD, E, F, H, T och W län), har nu standardrutterna som sinregionala fågelövervakningsmetod. Det är förhoppning att fler länsstyrelser kommer att ansluta sig.Svensk Fågeltaxering bygger i huvudsak på frivilliga insatser av hundratals ornitologer runtom i landet. Dessa personers stora insatser är ovärderliga. Vi hoppas att de analyser, tabeller ochfigurer som presenteras i denna rapport skall stimulera både till fortsatta insatser och nyainventeringar.

  • 48.
    Lindström, Åke
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Svensson, Sören
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Övervakning av fåglarnas populationsutveckling: Årsrapport för 20052005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Svensk Fågeltaxering är ett projekt som övervakar de svenska fågelpopulationernas häckandebestånd så att eventuella oroväckande tendenser kan upptäckas i tid. Bevakningen sker genomårligen upprepade inventeringar med standardiserade metoder. Denna årsrapport omfattar vintern2004/2005 och sommaren 2005. Det är nu den 30:e vintersäsongen och den 31:a sommarsäsongensom redovisas sedan punkttaxeringarna startade 1975. Antalet gjorda punktrutter minskade återbåde sommar och vinter, medan antalet genomförda standardrutter blev i nivå med de två tidigareåren, nämligen 402. Totalt har nu 708 av de totalt 716 standardrutterna inventerats minst en gångunder de tio år som programmet löpt.I rapporten presenterar vi populationstrender för ett stort antal svenska fågelarter. Det ärviktigt att komma ihåg att värden för enskilda år skall tolkas mycket försiktigt. Istället liggerprojektets stora värde i de långsiktiga trenderna som ger en god bild av populationsutvecklingen desenaste trettio åren, inte minst för de talrikaste arterna. Beakta också att punktrutterna, båda sommaroch vinter, i huvudsak har gjorts i södra halvan av landet. Data från standardrutterna däremotspeglar i betydligt högre utsträckning situationen i hela landet.Samarbetet på europeisk nivå vad gäller övervakningen av de vanliga fåglarna fortsätter. Idetta arbete ingår de svenska punktruttsdata. De gemensamma indikatorer som beräknas harantagits som officiella strukturella indikatorer inom EU. Fågelindikatorerna är de hittills endamåtten på biologisk mångfald inom EU:s statistik och har alltså nått in på de europeiska politikernasskrivbord. Vi har beräknat motsvarande indikatorer för Sverige, inklusive data för 2005.Jordbruksfågelindikatorn minskade åter och nådde sitt lägsta värde hittills. Även skogsfågelindikatornsjönk i värde, medan indikatorn för övriga vanliga fåglar steg.Landets länsstyrelser fortsätter att ansluta sig till standardruttsprogrammet och för närvarandefinns 10 län anslutna: AC, BD, D, E, F, G, H, T, W, X och Y län. Även resterande länsstyrelser ärvälkomna att deltaga. En utredning pågår inom Svensk Fågeltaxering om hur standardruttsdata kankomma att användas som indikator på hur riksdagens olika miljömål efterlevs.Under hösten och vintern 2005 gjordes tillsammans med Sveriges Ornitologiska Förening enspeciell satsning för att engagera fler inventerare. I november deltog Martin Green och ÅkeLindström som lärare på en nystartad fågelinventeringskurs vid Uppsala universitet. Vidareskickades en anmälningsblankett till Svensk Fågeltaxering ut tillsammans med decembernumret avVår Fågelvärld. Hittills har 145 intresseanmälningar kommit in. Detta är mycket glädjande och vihoppas det skall vända den svagt nedåtgående trenden vad gäller antalet gjorda punktrutter.Det är viktigt att poängtera att Svensk Fågeltaxering vore intet utan de ovärderliga insatsersom görs av nästan femhundra frivilliga fågelinventerare landet runt. Det är vår förhoppning attinnehållet i denna rapport och det faktum att resultaten alltmer börjar användas i officiellasammanhang skall stimulera till fortsatta goda insatser.

  • 49.
    Lindström, Åke
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Svensson, Sören
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Övervakning av fåglarnas populationsutveckling: Årsrapport för 20062009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom Svensk Fågeltaxering övervakas de svenska fågelpopulationernas häckande bestånd så atteventuella oroväckande tendenser kan upptäckas i tid. Bevakningen sker genom årligen upprepadeinventeringar med standardiserade metoder. Denna årsrapport omfattar vintern 2005/2006 ochsommaren 2006. Det är nu den 31:e vintersäsongen och den 32:a sommarsäsongen som redovisassedan punkttaxeringarna startade 1975. Populationstrender för ett stort antal svenska fågelarterpresenteras. Värden för enskilda år skall alltid tolkas försiktigt, för projektets stora värde liggeristället i de långsiktiga trenderna, som ger en god bild av populationsutvecklingen de senaste drygttrettio åren, inte minst för de talrikaste arterna.I år ger vi för första gången data från standardrutterna en starkare profil genom att lägga intrenderna från sommarpunktrutter och standardrutter i samma figurer. Standardrutterna startades föratt komma ifrån en del svagheter med punktruttsmetoden och därmed bättre spegla fågelpopulationstrendernai Sverige. Det finns nu nio goda år av parallella data från de två projekten ochjämförelsen är spännande. För en del arter är trenderna i stort sett identiska, för andra är skillnadenstor och oftast då så att det verkar gå bättre enligt standardruttsdata än enligt punktruttsdata. Häråterstår mycket spännande analysarbete, där data kopplas bättre till region och habitat.Det europeiska samarbetet om övervakning av de vanliga fåglarna fortsätter, där fåglarnafungerar som indikatorer på biologisk mångfald inom EU. Svenska punktruttsdata ingår. Vi harberäknat motsvarande indikatorer för Sverige. Under 2006 ökade jordbruksfågelindikatorn, skogsfågelindikatornsjönk i värde, medan indikatorn för övriga vanliga fåglar låg kvar på samma nivå.På hemmaplan i Sverige är arbetet i full gång med att använda fågeldata från standardrutternasom indikatorer på hur riksdagens olika miljömål efterlevs och under våren kommer dessaindikatorer att läggas ut på Miljömålsportalen (www.miljomal.nu). De blir, tillsammans med dataför flodpärlsmusslan, de första biodiversitetsdata som används som miljömålsindikatorer i Sverige.Då kommer de tretåiga hackspettar, stenskvättor, sånglärkor, talltitor och andra fåglar som räknaspå standardrutterna indikera hur väl Sverige och dess olika regioner lever upp till målen om, tillexempel, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och en Storslagen fjällmiljö.Fler länsstyrelser har anammat standardrutterna, inte minst då på grund av möjligheten attstärka de regionala miljömålsindikatorerna (beskrivet ovan). Under 2006 var 12 län anslutna,nämligen AC, BD, D, E, F, G, H, T, W, X, Y och Z län. Under 2007 ansluter S och U län.Under 2006 färdigställdes två vetenskapliga uppsatser baserat på punktruttsdata om desvenska jordbruksfåglarnas minskning. Uppsatserna ingick i Johan Wretenbergs doktorsavhandling,vid Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Du kan läsa mer i nummer 2/2007 av Vår Fågelvärld.Värdet av det arbete som landets nästan 500 inventerare utför ökar ständigt, inte minst genomden status som fågeldata får genom de europeiska och svenska indikatorerna för biodiversitet.Därtill kommer det spännande i att för det egna intressets skull följa de svenska fåglarnasantalsförändringar. Det är vår förhoppning att detta har gjort inventeringsmödan värd för alladeltagare och att det sporrar till fortsatt inventerande och engagemang från fler personer.

  • 50.
    Littorin, Margareta
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Amilon, Åsa
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Maxe, Margareta
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axmon, Anna
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Jönsson, BAG
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lindh, Christian
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Exponering för kemiska bekämpningsmedel hos landsbygdsbefolkning i Skåne 2010-11.: Rapport till Naturvårdsverket 2011 2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Såväl allmänbefolkning som vissa yrkesarbetande exponeras för kemiska bekämpningsmedel (BM), allmänbefolkning främst genom födan, särskilt färska frukter och grönsaker. Analys av exponeringsbiomarkörer för BM i t ex urin ger ett tillförlitligt mått på hela kroppsbelastningen och utgör ett gott komplement till andra sätt att uppskatta befolkningens exponering.

    Arbets- och miljömedicin i Lund har med Naturvårdsverkets stöd tidigare med hjälp av LC/MS/MS undersökt halter av BM i dygns- alternativt morgonurin hos befolkning i Skåne. Nu har exponeringen undersökts också hos 79 boende på landsbygden, som lämnat ett morgonurinprov. En mindre grupp lämnade ytterligare urinprover vid tillfällen när BM antogs ha spridits på närliggande åkrar. Deltagarna besvarade också enkäter med frågor om matvanor och livsstil.

    De BM som studerades var: 2,4-diklorfenoxiättiksyra (2,4-D), 3,4- dikloranilin (3,4-DKA, metabolit till anilider), 3,5-dikloranilin (3,5-DKA, metabolit till dikarboximider), etylenthiourea (ETU, metabolit till etylenbisdithiokarbamater), 4-klor-2-metylfenoxiättiksyra (MCPA), hydroxi-MCPA (HMCPA, metabolit till MCPA), 2,4,5- triklorfenoxiättiksyra (2,4,5-T), 3-fenoxibensylsyra (3-PBA, metabolit till pyretroider) samt 2,4,6-triklorfenoxiättiksyra (2,4,6-T, metabolit till prokloraz) och O,O dietyl-O-(3,5,6-triklor-2-pyridyl)thiofosfat (=triklorpyridinol=TCP, metabolit till klorpyrifos), klormekvatklorid (CCC) och mepikvat. Analysmetodernas detektionsgränser var mellan 0,1 och 1,0 ng/mL. CCC och mepikvat används i Sverige vid odling av råg och prydnadsväxter, i andra länder också till andra produkter.

    Nästan alla deltagare hade egen brunn och använde brunnsvattnet till dricksvatten och bostäder var mestadels belägna nära åkermark. 13% använde v b BM i yrket och 21% bejakade hemanvändning. Alla biomarkörerna kunde påvisas men för några medel i något olika frekvens jämfört med våra tidigare undersökta urbana grupper: Något lägre andel hade rester av de fungicida medlen 3,5-DKA och ETU men något högre andel av insekticidmetaboliten 3-PBA och herbiciden MCPA. Bland de nu undersökta boende på landsbygden fanns indikationer på små skillnader i urinhalter av några BM som relaterade till ålder, vinkonsumtion och kanske till boende nära besprutade åkrar.

    Retarderingsmedlen CCC och mepikvat undersöktes även i 100 tidigare insamlade prover från en stadsbefolkning. CCC fanns hos samtliga undersökta från landsbygd och stad och mepikvat hos nästan alla.

123 1 - 50 of 121
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf