Publications
Change search
Refine search result
1 - 21 of 21
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bastviken, Sofia
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Bäckman, Niclas
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Carlsson, Maria
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Ek Henning, Helene
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Hjälte, Urban
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Läget i länet? Tillståndet i Östergötlands vattenmiljöer2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Östergötland finns många varierande och värdefulla vattenmiljöer. Mer än hälften av länets vattenmiljöer har dock inte tillräckligt bra vattenkvalitet för att nå upp till de mål som antagits inom Sverige och EU. Länets vatten har under lång tid varit utsatt för olika typer av miljöpåverkan från mänskliga verksamheter. I många fall leder det till miljöproblem som algblomningar eller förstörda livsmiljöer.

    Flera åtgärder genomförs nu för att för att förbättra miljötillståndet i länets vatten. De största hoten mot Östergötlands vattenmiljöer är övergödning, utsläpp av miljögifter och fysisk påverkan i form av t.ex. dikning, dämning och omledning av vatten. Andra mindre omfattande problem är försurning och införsel av främmande arter som ibland tränger undan våra inhemska arter.

    Övergödning är främst ett problem i sjöar och vattendrag på östgötaslätten

    samt i kustvattnet. Läckage från jordbruksmark, utsläpp av avloppsvatten och förbränning av fossila bränslen är några av de källor som tillför näringsämnen till vattenmiljön. För mycket näring leder bland annat till algblomningar, grumling och syrefria bottnar.

    Från syrefria bottnar läcker i sin tur fosfor till ovanliggande vatten och det krävs därför kraftiga åtgärdsinsatser för att vända en negativ spiral. Många åtgärder genomförs för att minska utsläpp av näringsämnen, och utsläpp från industri och reningsverk har minskat markant. Än så länge kan vi dock inte utifrån våra miljödata se några tydliga förbättringar i miljötillståndet. Detta beror på att det efter decennier av utsläpp finns stora mängder näringsämnen upplagrade i mark och bottensediment. De ”gamla synderna” medför att det tar tid innan vi ser resultat av de åtgärder som hittills genomförts.

    De senaste tio åren har dessutom varit blötare än tidigare och under nederbördsrika år läcker generellt mer näringsämnen från mark till vatten. Länsstyrelsen arbetar tillsammans med kommuner, vattenråd och andra berörda parter inom länet för att förbättra miljötillståndet.

    Takten på åtgärdsarbetet har ökat under senare år och förhoppningsvis återspeglar det sig snart i våra mätdata. Mycket har också hänt på miljögiftsområdet och halterna av flera miljögifter har minskat under senare år. Men faran är inte över, hela tiden framställs nya kemikalier som förr eller senare hamnar i vattenmiljön. Genom så kallade screeningundersökningar försöker Länsstyrelsen hitta nya ämnen som kan hota miljön och människors hälsa. Nya regelverk inom EU gör det också enklare att få kontroll på kemikalier samt att minska utsläppen. Många av de ämnen och produkter som vi använder i vår vardag återfinns i miljön, till exempel bisfenol A och nonylfenol. Länsstyrelsen och kommunerna arbetar också för att minska spridning av föroreningar från redan förorenade mark- och vattenområden som till exempel i Gusum och Valdemarsviken. Ett kvarstående problem, i såväl Östergötland som övriga Sverige, är också det höga kvicksilverinnehållet i sötvattenslevande fisk. För att öka kunskaperna om förekomst och spridning av miljögifter i länet har Länsstyrelsen och Motala ströms vattenvårdsförbund utökat övervakningen av miljögifter.

    Ett annat utbrett miljöproblem i länets sjöar och vattendrag är olika former av fysiska förändringar. Människan har under lång tid utnyttjat vattnet för olika ändamål, ofta utan hänsyn till växt- och djurliv. Flera sjöar har torrlagts eller sänkts för att kunna bruka marker som översvämmats eller varit försumpade. Nästan alla större vattendrag i länet är idag utbyggda med vattenkraftverk och regleringsmagasin.

    Ingreppen har förändrat vattnets naturliga väg och flöde, och dammar utgör dessutom ofta vandringhinder för t.ex. fisk. I länet pågår nu flera projekt för att åtgärda vandringshinder och återställa rensade vattendrag till mer naturliga förhållanden, med bättre förutsättningar för fisk och andra organismer.

    Ett mindre utbrett problem i länets sjöar och vattendrag är försurning. Tack vare att stora områden i länet består av kalkhaltiga jordar som buffrar surt nedfall har vi inte lika stora problem med försurning som många andra län. Problem med försurning är störst i länets  norra och södra skogsbygder. Orsaker till försurningen är utsläpp från transporter, energianläggningar, industri och jordbruk.

    Utsläppen av svavel och kväve har minskat kraftigt under de senaste tio åren, men återhämtningen tar tid och flera vatten måste därför kalkas under en lång tid framöver.

    I länets vattenmiljöer finns flera främmande arter som kommit hit med människans hjälp. De allra flesta arter är harmlösa, medan vissa tränger undan våra inhemska arter och därmed minskar den biologiska mångfalden. En art som ställt till med stora problem i länets vatten är signalkräftan. Signalkräftan sprider kräftpest till vår inhemska flodkräfta och flodkräftan är nu akut hotad. Den låga salthalten gör att Östersjöns ekosystem är extra känslig för påverkan i och med att flera av de arter som lever här lever nära eller på gränsen av vad de klarar av. De är mer eller mindre stressade av salthalten och är därför ofta känsligare än när de förekommer i sin ursprungsmiljö. Ökad konkurrens från främmande arter kan bidra till att de ursprungliga arterna får svårare att överleva. Under senare år har två främmande arter, havsborstmasken Marenzelleria och tusensnäckan Potamopyrgus antipodarum blivit allt vanligare på bottnarna i östgötaskärgården. Dessa arter är särskilt vanliga i länets innerskärgårdar och det finns risk att de tränger ut inhemska bottendjur.

    Eftersom havsborstmasken Marenzelleria kan gräva mycket djupa gångar i bottnarna kan de bidra till ökad frisättning av miljögifter och näringsämnen som länge legat begravda i sedimenten. Tillgången på grundvatten är generellt god i länet, men olika former av mänsklig påverkan riskerar att förorena grundvattnet. Övervakningen av grundvattenmagasin är relativt nystartad och vi vet ännu relativt lite om grundvattnets kvalitet. De undersökningar som Länsstyrelsen hittills genomfört har visat spår av både organiska föroreningar och tungmetaller i några av länets grundvattenmagasin.

    En del av de problem som finns i grundvattnet, som till exempel höga halter av radon, fluorid och uran, kan dock kopplas till naturliga förekomster i berggrunden. Överuttag av grundvatten i kust och skärgårdsområden kan leda till saltvatteninträngning. Eftersom större delen av Östergötland har varit täckt av hav kan grundvattnet även vara påverkat av relikt (gammalt) saltvatten.

    Den här rapporten är en del i Länsstyrelsens satsning för att öka kunskapen och medvetenheten om länets vattenmiljöer. Tillsammans kan vi verka för att vårda, bevara och förbättra miljötillståndet i våra unika vattenmiljöer.

    Det pågår ett intensivt förbättringsarbete på flera nivåer, såväl internationellt som nationellt. På den lokala nivån finns ett stort intresse och engagemang inom länets nio lokala samverkansforum, de s.k. vattenråden.

    Det har aldrig funnits så stor chans att påverka vattenmiljön som nu!

  • 2.
    Bergengren, Jakob
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Carlsson, Maria
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Andersson, Stefan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Årnfelt, Erik
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Ramdirektivet för vattenoch System Aqua: En tids- och kostnadsuppskattning avstatusklassning av vattendragi norra och södra Sverige2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Hösten 2001 sökte och erhöll Länsstyrelsen i Jönköpings län tillsammans med

    Länsstyrelserna i Östergötland och Västerbotten projektmedel från Naturvårdsverket.

    Projektmedlen har främst använts till att ta fram en tids- och kostnadsuppskattning för hur

    mycket arbete som krävs för att göra en karakterisering och statusbedömning av vattendrag

    enligt Ramdirektivet för vatten (Artikel V, bilaga II och V) utifrån det verktyg som System

    Aqua utgör. En naturvärdesbedömning (statusklassning) av ett antal vattendrag i södra

    Sverige (Jönköpings, Västra Götalands och Östergötlands län) och i norra Sverige

    (Västerbottens län) har genomförts. Men även en jämförelse av den nya versionen av System

    Aqua (2001) och dess naturvärdesbedömning med Ramdirektivet för vatten och dess

    statusbegrepp har gjorts. Att påvisa skillnader och likheter mellan de båda systemen samt

    dessa användbarhet har delvis också ingått i uppdraget.

    En rad frågor återstår dock när det gäller de båda systemens kompabilitet gentemot varandra.

    Dessa är både av mindre definitionskaraktär samt av större karaktär i form av rena

    bedömningar. En revision av System Aqua och de svenska bedömningsgrunderna har pågått

    parallellt med detta arbete.

    Karakterisering

    Både Ramdirektivet och System Aqua är uppbyggt i flera delar som i stort sett har

    motsvarigheter i respektive system. I tabell I visas de parametrar som tas upp i den

    övergripande karakteriseringen.

    Tabell I.

    Karakteriserings faktorer som finns

    i System Aqua

    Karakteriserings faktorer som inte finns

    Floder Sjöar Floder Sjöar

    Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer

    Höjd / höjdtypologi

    Bredgrad / Längrad

    Storlek / Storlekstypologi

    baserad på

    tillrinningsområdet

    Höjd / höjdtypologi

    Bredgrad / Längrad

    Djup / Djuptypologi

    baserad på medeldjupet

    Storlek /

    Storlekstypologi baserad

    på ytan

    Ekoregioner

    Geologi

    Ekoregioner

    Geologi

    Tilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer

    Avstånd flodens källa

    Flödesenergi (?)

    Vattnets medelbredd*

    Vattnets medeldjup*

    Vattnets medelfallhöjd

    Huvudflodbäddens förlopp

    och form

    Vattenförings-

    (flödes)kategori

    Syraneutraliserande

    förmåga (ANC)**

    Substratets genomsnittliga

    sammansättning

    Vattnets medeldjup

    Sjöns form

    Uppehållstid

    Syraneutraliserande

    förmåga (ANC)**

    Bakgrundsnäringsstatus

    (?)

    Substrats genomsnittliga

    sammansättning

    Vattenståndsvariationer

    Dalgångsprofil

    Transport av fasta partiklar

    Klorid

    Lufttemperaturintervall

    Medellufttemperatur

    Nederbörd

    Medellufttemperatur

    Lufttemperaturintervall

    Blandningskarakteristik

    * Data hämtad från biotopkarteringen

    ** System

    Aqua har alkalinitet

  • 3.
    Bergner, Adam
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Gezelius, Lars
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Fåglar i Östergötlands skogs- och odlingslandskap: trender 2002-20132014Report (Other academic)
  • 4.
    Bergner, Adam
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Gezelius, Lars
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Häckande fåglar på strandängar i Östergötland: inventeringar 1996-20132013Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 5.
    Billqvist, Magnus
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Östergötland.
    Odonata, Media
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Östergötland.
    Genomgång och digitalisering av trollsländor och dykarskalbaggar på Lunds Zoologiska museum2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samlingarna av ej tidigare registrerade och i många fall ej artbestämda trollsländor och dykare på Biologiska Museet, Lunds universitet, har gåtts igenom, och ur materialet har arter förekommande i art- och habitatdirektivet sorterats ut.

    Fem av de sex i Sverige påträffade arterna trollsländor listade i direktivet påträffades: grön mosaikslända Aeshna viridis (18 fynd registrerades), grön flodtrollslända Ophiogomphus cecilia (9), pudrad kärrtrollslända Leucorrhinia albifrons (69), bred kärrtrollslända Leucorrhinia caudalis (21) och citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis (39). (Den sjätte arten, sibirisk vinterflickslända Sympecma paedisca, är i Sverige endast påträffad tillfälligt och saknas därför i samlingarna.)

    Båda de eftersökta arterna dykarskalbaggar påträffades: bredkantad dykare Dytiscus latissimus (39) och bred paljettdykare Graphoderus bilineatus (33).

    Det finns ett mycket stort material så uppdraget har fokuserats på att registrera de fynd av de berörda arterna som härrör från olika lokaler och landskap, och de som ej tidigare registrerades av ArtDatabanken 1998 (Ragnar Hall 1998). Kollekterna bestod i olika typer av material; monterade trollsländor och dykare, trollsländor i konvolut, djur i sprit, larver och larvhudar. Den här studien begränsades till monterat material och material i konvolut. Djur i sprit, larver och larvhudar kan vid behov ses över. Samtliga kollekter som registrerats har också individmärkts med museets etiketter.

  • 6.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kinström, Merit
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lundin, Assar
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Björkén, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nilsson, Björn
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Jonsson, Olle
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Östergötland.
    Inventering och utveckling för uppföljning av gräsmarks- och hällmarksnaturtyper 20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

     Rapporten beskriver resultat från biogeografisk uppföljning av några naturtyper med sparsam förekomst i landskapet. För hällmarkstorrängar (naturtyp 8230) visas resultat från tredje året av uppföljningen, som bland annat visar att en stor andel av hällmarkstorrängarna ligger utanför skyddade områden. För alvar, basiska berghällar och karsthällmark är 2017 det första året för ett förtätat stickprov på Öland och Gotland. Förutom variabler för artförekomst och vegetations­struktur ingår också beskrivning av vittringsmaterial och karstsprickor samt en särskild metodik för karstlevande snäckor. Svämängar har karterats i sin helhet längs Vindelälven, med ett stickprov av fältbesökta ytor. De kommande fem åren är planen att svämängar vid samtliga större vattendrag från Dalälven och norrut karteras. Förutom uppföljningen av dessa naturtyper, så har även utvecklingsinsatser gjorts för andra naturtyper, som underlag för framtida uppföljning. Ett mindre antal objekt av höglänta slåtterängar och slåtterängar i låglandet har inventerats, för att ge underlag för hur artsammansättningen kan ge stöd för en tillförlitlig klassning av slåtter- och betespräglade naturtyper. Första tester har gjorts för hur högörtängar och svämängar kan följas vid mindre vattendrag, men fler år behövs för att slutsatserna ska bli tydliga. Tester har också gjorts för hur Remiils miljöövervakning i gräsmarker kan bidra för vanliga gräsmarks­naturtyper, men en bra lösning förutsätter kraftigt förbättrad samordning mellan olika inventeringar.

  • 7.
    Gustafsson, Peter
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Östergötlands läns elfiskeprogram - delrapport år 2010 2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Östergötlands elfiskeprogram är ett miljöövervakningsprogram där ett antal fasta lokaler elfiskas antingen årligen eller vart tredje år. Länsstyrelsen i Östergötland ansvarar för programmet och sedan år 2006 sköter konsultföretaget Ekologi. Nu elfisket och utvärderingen av resultaten.

    Varje års resultat rapporteras och utvärderas årligen i en kortfattad rapport och i föreliggande rapport redovisas 2010 års resultat. Vart tredje år analyseras resultaten mer grundligt och detta kommer nästa gång att ske år 2012.

    I första hand syftar elfiskeinventeringarna till att övervaka länets öringbestånd och därför har tyngdpunkten i den årliga rapporteringen lagts på förekomsten av öring. 2010 har dock ett av de få icke öringförande vattendragen i programmet ingått, nämligen Kapellån. I Kapellån är det i första hand nissöga och färna samt mångfalden i ån som övervakas.

    På hälften av lokalerna som hyser stationär öring eller insjööring var resultaten 2010 normala jämfört med Fiskeriverkets så kallade jämförelsevärden. Jämförelsevärden är referensvärden som kan användas för att bedöma om öringtätheterna ligger inom ramen för vad som är normalt. På hälften av lokalerna var däremot tätheterna relativt låga och i Borkhultsån, Storån i Kinda och Häradsbäcken bedömdes situationen som dålig för öringbestånden.

    I Borkhultsån var resultaten mycket dåliga och tillståndet för detta öringbestånd måste ses som allvarligt. I Storån i Kinda var situationen också dålig och det vandrande beståndet som funnits är nu troligen utdött. I Häradsbäcken saknades öring och det är nu tio år sedan öring fångades senast på lokalen, det är troligt att beståndet inte finns kvar i den del av bäcken som ingår i miljöövervakningen.

    För havsöringslokalerna såg det bättre ut. Getåbäcken hade lägre värden än förväntat, men i övrigt var värdena att klassa som fullt normala.

    I Kapellån var resultaten i stil med tidigare års resultat, bland annat fångades en stor färna.

  • 8.
    Jaldemark, Bernhard
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Åtgärdsplan Vättern Öst1998Report (Other academic)
  • 9.
    Jansson, Nicklas
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Östergötland.
    Biogeografisk uppföljning av läderbagge och hålträdsklokrypare 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sverige är ålagda att rapportera statusen för ett antal skyddade habitat och arter till EU med jämna mellanrum. Två av dessa är läderbaggen och hålträdsklokryparen som finns upptagna på habitatdirektivens listor. Naturvårdsverket har avsatt medel till detta och gett Länsstyrelsen Östergötland i uppdrag att koordinera inventeringen över hela arternas kända utbredningsområde.  Inventeringen har genomförts med hjälp av nio av Länsstyrelsen anställda personer under juli-augusti 2016 i 14 län och på totalt 75 platser i landet. Hälften av platserna är skyddade som naturreservat eller natura 2000 och hälften är oskyddade. Läderbaggen eftersöktes med fallfällor nedgrävda i mulmen och feromonfällor upphängda i träden medan hålträdsklokryparen eftersöktes genom mulmprovtagning. Då båda arterna är skyddade inom EU, söktes och erhölls insamlingstillstånd och dispens mot bestämmelser i Naturreservaten för alla undersökta områden. Läderbaggen återfanns på 60% av lokalerna medan hålträdsklokryparen endast hittades på två lokaler. Utöver dessa hittades mulmknäpparen, ekoxen, gammeleksklokryparen och dvärgklokryparen

  • 10.
    Karlsson, Tommy
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Östergötland.
    Biogeografisk uppföljning av grön mosaikslända Aeshna viridis – inventering och metodiktest 20172018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The member countries in the European Union are obliged to report the conservation status for species listed in the Habitat directive every 6th year. To gather information about population sizes and trends for the species in Sweden, the Swedish Environmental Protection Agency funds “Biogeographical monitoring”. The County Administrative Board of Östergötland has been assigned to coordinate the biogeographical monitoring of dragonflies (Odonata) and diving beetles (Dytiscidae) listed in the Habitat directive in Sweden. This report aims to function as a basis document for a national monitoring programme for the dragonfly Aeshna viridis. The species is mainly restricted to waters with the plant Stratiotes aloides, where it lays its eggs and where the larvae lives. It is red listed as “Near threatened” at the European and EU-level, and listed in the annex 4 in the Habitat directive. In Sweden it is red listed as “Least concerned”, but is considered to have unfavourable conservation status.

    During 2017 a survey was performed which aimed to test netting for larvae as survey method and to search for the species at new potential sites. The species was surveyed at 20 sites with S. aloides along the northern Baltic coast and in the middle east Sweden. A. viridis was found at nine localities of which five were previously unknown. One of these is of special interest since it together with other recent observations indicates that the species have a wider distribution in northern Sweden than previously known.

    The survey shows that netting for larvae is an appropriate method for monitoring A. viridis in Sweden. The larva is quite easy to identify and big advantages with surveying larvae compared to adults is that it is not dependent of the weather and that records of larvae confirm reproduction of the species. A suitable sample design for biogeographical monitoring of A. viridis in Sweden would be to select a number of localities from a previous study of the species (Anderson et. al. 2016) and survey these once every 6 year-period.

  • 11.
    Karlsson, Tommy
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Östergötland.
    Bjelke, Ulf
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Östergötland.
    Inventering av grön flodtrollslända Ophiogomphus cecilia 2015 – metodiktest, förstudie och första provtillfälle inom biogeografisk uppföljning2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The member countries in the European Union is obliged to report the conservation status for species listed in Habitat directive every 6th year. To gather information about population sizes and trends for the species in Sweden, the Swedish Environmental Protection Agency funds a monitoring namned "Biogeographical monitoring". The County Adminstrative Board of Östergötland has been assigned to coordinate the biogeographical monitoring of dragonflies (Odonata) and diving beetles (Dytiscidae) listed in the Habitat directive in Sweden. As a first step for establishing a monitoring programme for Ophiogomphus cecilia, a survey and method test was performed during the summer 2015. This report presents the result from the survey and suggests a strategy for monitoring the species.

    Ophiogomphus cecilia is restricted to the rivers (with tributaries) Råneälven, Kalixälven and Torneälven in the Sweden. These rivers are situated in the northeastern part of Sweden and are large rivers (often >100 meters width), unregulated and mainly surrounded by woodland, but near the coast to some extent also by cultivated land. The species is redlisted as "Near threatened" (NT) in Sweden due to small distribution area.

    The aim of this study was to test exuviae-search as a survey method and act as a pilot study to receive more information about timescale, costs and practical considerations. If the survey turned out well, it could also serve as a first sample in the monitoring programme. The survey was performed by Tommy Karlsson, the County Administrative Board of Östergötland and Ulf Bjelke, the Species Species Information Centre during the period 20-24 July 2015. A large number of previously known localities for the species were surveyed as well as new, potential localities. The latter category also includes rivers from which the species not was known.

    In total, 57 localities were surveyed och O. cecilia was found at 13 of these (Tab. 1 and Fig. 2). Exuviae were found at all localities, in total 50 exuviae. They were mainly found up to 30 cm height at straws of Carex sp. and within 50 cm from the shoreline. However, 15 exuviae were found 100-400 cm from the shoreline. This was probably due to a higher water level when the dragonflies emerged. Adults were found at three localities, in total four individuals, all newly emerged and close to the exuvia. In addition, an adult was found on the roadside during car driving and wings from an individual, probably predated by a bird, was found at one locality. All visited localities are shortly described and showed in a map in annex 1 (Bilaga 1). Localities where O. cecilia were found is also presented with a picture of the habitat.

    We assess searching for exuviae as the most appropriate method for monitoring O. cecilia in Sweden. It is a quick method since the exuviae are easy to find and the risk of mixing up with other dragonflies species is very low. No other species of the family Gomphidae coexist with O. cecilia in Sweden, and the other species that you could find exuviae of at localities for O. cecilia (Aeshna sp. Somatochlora metallica, Cordulegaster boltonii) are easy to distinguish (Fig. 3-5). Furthermore, big advantages with surveying exuviae compared to adults is that it is not dependent of the weather and that records of exuviae gives information about the reproduction habitat for the species.

    Searching for exuviae is a common survey method for O. cecilia in several other European countries, and the number of observed exuviae during a certain length of a river (e.g. 50 or 100 meters) is often used to estimate status and trend for a population. However, the trend for the Swedish population is assumed to be stable and annual variation, when the surveyed is performed in relation to emergence and variation between surveyors would probably influence the result more than possible trends with the economic resources available for monitoring today. An appropriate strategy for monitoring O. cecilia in Sweden is instead to recurring detect occurrence of the species at a selected number of localities. In table 2 and figure 6, 20 localities for monitoring are suggested.

  • 12.
    Karlsson, Tommy
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Östergötland.
    Westerberg, Lars
    Executive, Universitet, Linköpings universitet, LiU.
    Biogeografisk uppföljning av kärrtrollsländor och dykarskalbaggar – habitatvalsanalys, stickprovsdesign, inventeringsmetodik och inventering 20162017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The member countries in the European Union are obliged to report the conservation status for species listed in Habitat directive every 6th year. To gather information about population sizes and trends for the species in Sweden, the Swedish Environmental Protection Agency funds "Biogeographical monitoring". The County Adminstrative Board of Östergötland has been assigned to coordinate the biogeographical monitoring of dragonflies (Odonata) and diving beetles (Dytiscidae) listed in the Habitat directive in Sweden. This report aims to function as a basis document for a monitoring programme for Leucorrhina albifrons, L. caudalis, L. pectoralis, Dytiscus latissimus and Graphoderus bilineatus. It presents an analysis of the species habitat selection, sample design for a monitor programme, review and evaluation of survey methods, and a survey and method test during 2016.

    The species have large distribution areas in Sweden and there are probably a large amount of unrecorded localities. Thus, they are believed to be more or less common and probably demonstrating stable population trends. In addition, they seem to have quite broad ecological amplitudes and occur in several different habitats. However, the knowledge about the species habitat selection are poor, and an analysis of the species occurrence in relation to water area, surroundings, pH and alcalinity and occurrence of fish was performed (see results in Fig. 2-6). The results confirm that the species may occur in many different types of habitats. However, they seem to be very rare in streaming water.

    We assessed that survey of a number of randomized 1x1 km-squares would be a suitable sample design for monitoring these quite common species. With the economic resources today it will be possible to monitor about 220 1x1 km-squares every 6 year-period. It will probably take a long time to detect trends with this sample design, but the monitoring will nevertheless give us valuable information about the species distribution and how common they are in Sweden.

    During 2016 a first survey of the species was performed. A sample of 46 randomized 1x1km-squares were surveyed. In addition, one 1x1 km-square where L. caudalis and D. latissimus has been caught before were surveyed in order to act as a reference to the randomized squares. The squares were situated in four geographical regions: southwest, "Skåne", middle east 1, "Nordösta Götaland", middle east 2, "Mälardalen" and the northern Baltic coast "Norrlandskusten", see map in Fig. 9. The dragonflies were mainly surveyed by searching for imagos and the diving beetles mainly by bottle traps (Fig. 8). In some squares, exuviae searching and netting in water for dragonfly larvae and diving beetles were also tested.

    In 30% of the squares some of the species were found with L. pectoralis and D. latissimus as the most common species (Tab. 7). The frequency the species were found in at this survey makes it possible to make a first estimation of the total number of squares that the species occur in Sweden (Tab. 10). The coming years survey will improve this estimation. All surveyed squares are shortly described and showed in the maps in annex 4.

    On the basis of the evaluation of survey methods (Tab. 4 & 5) and the method test during this survey we conclude that the most appropriate methods for biogeographical monitoring of the species in Sweden would be imago search for dragonflies and bottle traps (Fig. 8) for diving beetles. Survey should be performed in June after the emergence of the dragonflies. The bottle traps should be emptied and removed after 2-3 days. Dragonflies are sought for in sunny and warm weather, either when the bottle traps are placed out or when they are emptied. If it is not possible to make at least one of the visits in sunny and warm weather, exuviae searching may be an alternative method for the dragonflies.

  • 13.
    Nöbelin, Fredrik
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Larsson, Alexander
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Ekologi, Huskvarna
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Elprovfiske 2012: Miljöövervakning av vattendrag i Östergötland2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    0

    5

    10

    15

    20

    25

    30

    35

    40

    Öring

    Gädda

    Mört

    Lake

    Signalkräfta

    Abborre

    Bergsimpa

    Stensimpa

    Elritsa

    Gers

    Ruda

    Nejonöga (obes)

    Id

    Björkna

    Benlöja

    Miljöövervakningsprogrammet i Östergötland omfattade säsongen 2012 sammanlagt 37 elfiskelokaler i 25 vattendrag. Två av dessa lokaler, Kavlebäcken (Kavelbäcks-gård) och Skansån (Åbacken), var nya för året. Övervakningsprogrammet syftar i första hand till att följa upp länets bestånd av öring varför fokus ligger på denna art i föreliggande rapport. Utöver lokalerna i miljöövervakningsprogrammet tillkom tre elfiskelokaler i Pjältån där ett oljeutsläpp våren 2011 slagit ut större delen av öringbeståndet.

    Sommaren 2012 präglades inledningsvis av högt vattenstånd i vattendragen. Vatten-flödet sjönk under sommaren och i samband med utförandet under slutet av augusti till början av september var förutsättningarna för elfiske allmänt sett mycket bra med för årstiden måttliga vattenflöden i de flesta vattendragen som underlättade genomförandet. Endast i enstaka fall noterades flöden som bedömdes överstiga det normala för årstiden. I flera fall antogs däremot vattennivån vara under normalvattenföring. I vilken grad högvattnet under juni-juli påverkade fiskbestånden är okänt, men vid högflödes-situationer finns risk för en ökad mortalitet, men även att delar av bestånden förflyttar sig till andra sträckor. I många vattendrag tycks förhållandena dock ha varit mycket gynnsamma och betydande öringtätheter registrerades, i vissa fall de hittills högsta som noterats trots ofta relativt långa tidsserier.

    Sammanlagt fångades 14 fiskarter säsongen 2012 i Östergötland. Utöver dessa noterades ett nejonöga (obest) på en lokal och signalkräfta på ett flertal platser (se figur 1). Vanligast förekommande är öring som hittades på 37 av 40 undersökta lokaler. Av de påträffade arterna är lake upptagen på den svenska rödlistan som nära hotad (NT). Stensimpan är inte rödlistad, men upptagen på EU`s artlista i Art & habitatdirektivet. Tidigare elfisken har konstaterat ål, akut hotad (CR) i flera vattendrag samt vimma, nära hotad (NT) i Storån (Söderköpingsån) och Vindån. Även nissöga, upptagen på EU`s artlista i Art & habitatdirektivet, har fångats i Storån.

    Figur 1. Antalet individer av varje art som fångats.

    Öringtätheten på lokalerna varierar, men höga tätheter av öring noterades i flera vattendrag med havsvandrande bestånd. Den högsta tätheten av öring noterades i Passdalsån (Hagänden) med en beräknad täthet på sammanlagt 309,3 öringar/100 m

    2. Å andra sidan fångades inga öringar över huvud taget på lokalerna Lillån vid Boxholm (Kvisslehultsbro), Skansån (Åbacken) och Vadsbäcken (Torp). I tabell 1 redovisas den beräknade tätheten av öring samt övriga förekommande arter vid elfisket på samtliga lokaler.

    I de flesta fall tyder inte elfiskeundersökningarna på några allvarliga yttre störningar på fiskbestånden, men i några fall bekräftas tidigare resultat. Det sjövandrande öring-beståndet i Storån (Kinda) uppvisar fortsatt svag rekrytering och i Sjöhamrabäcken har öringtätheten varit vikande sedan toppåret 2008. Även i Bulsjöån, inom den sträcka som är tillgänglig för Sommenöringen, är öringtätheterna fortsatt låga. Endast på lokalen "Visskvarn" ligger tätheten av årsungar i paritet med medelvärdet. Den beräknade öringtätheten i Kavelbäcken var låg med hänsyn till att beståndet är sjövandrande. Tillsammans med ålderstrukturen som visar en klar dominans av äldre öring tyder detta snarare på att beståndet är strömstationärt.

    Av de lokaler där ingen öring fångades 2012 var resultaten dock förväntade. I Lillån vid Boxholm liksom i Vadsbäcken har inga öringar fångats under lång tid och troligen är bestånden utslagna. Inte heller i Skansån fångades någon öring, men påverkansgraden var så omfattande att egentliga livsbetingelser för öring saknades. I Pjältån, som drabbades av ett oljeutsläpp 2011 kunde elfiskena visa på en stark återhämtning. På samtliga lokaler fångades goda tätheter av öringårsungar medan tätheten av äldre öringar var låg.

    Fiskfaunans status bedömdes i en majoritet av fallen vara god, totalt 22 lokaler (se figur 2 och 3). Hög status erhölls på 9 lokaler, Börrumsån (Ravinen), Djupviksbäcken (Hagen), Getåbäcken (Ovan hindret), Kvarsebobäcken (Längst ner), Passdalsån (Hagänden), Pjältån (Skriketorpsravinen Dvardala),Pjältån (Stendamman Loddbyvägen), Pjältån (Åby stenbron) och Svintunabäcken (Getängen). Dålig status bedömdes endast råda i Skansån (Åbacken).

  • 14.
    Olsson, Håkan
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Årnfelt, Erik
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Kustzonssystemet i regional miljöanalys2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras det modellsystem som SMHI byggt upp för att beskriva miljötillståndet i kustvattenområden. I rapporten beskrivs kustzonssystemets olika användningsområden, systemets uppbyggnad och behov av indata. Rapporten har tagits fram inom ett projektarbete som Länsstyrelsen Östergötland och SMHI utfört på uppdrag av Naturvårdsverket (NV Dnr 721-2732-02Mm). Kustzonssystemet är speciellt anpassat för beräkning av eutrofieringstillståndet i kustvattenbassänger. Systemet finns uppsatt för Hanöbukten, Östergötlands kustvatten och norra Bohuskusten. I modellsystemet indelas kustområdena i bassänger med en meter tjocka sikt i djupled. Vattenavgränsningarna (oftast sund) mellan bassängerna beskrivs geometriskt och områden med tillrinning till olika delar av kusten definieras. I modellen beräknas flöden av vatten och ämnen till och mellan bassängerna. Flödena skiktas in på olika djup i bassängerna beroende vattnets täthet, som huvudsakligen beror på salthalten. Modellen beräknar nya tillståndsvariabler med korta tidsintervall för varje definierat djupskikt. Begreppet kustzonssystemet innefattar även modeller och system för produktion av indata till kustzonsmodellen och system för presentation av resultat från kustzonsmodellen. I den senaste uppsättningen av kustzonssystemet (Norra Bohuskusten) beräknas miljötillståndet i 30 kopplade bassänger. För varje bassäng och varje dygn samt för en tidsperiod på 10-15 år beräknas temperatur, salthalt, syrgashalt, kvävefraktioner, fosforfraktioner, klorofyll, växtplankton, djurplankton och detritus. Modellen har god vertikal upplösning. Upp till 156 djupskikt har definierats i befintliga modelluppsättningar. Kustzonssystemet kan användas i miljöövervakning och vid uppföljning av miljömål. Inom miljöövervakningen kan modellberäknade resultat användas för att ge en heltäckande bild av eutrofieringstillståndet i ett kustvattenområde. I arbete enligt vattendirektivet bedöms modellsystemet vara tillämpbart i samband med karaktärisering av vattenförekomster. Systemet bedöms vara speciellt användbart vid beskrivning av påverkan och för beräkning av scenarier med koppling till miljömål och effekter av åtgärder. Kustzonssystemet är framtaget för användning vid arbete med eutrofieringsfrågor men den fysikaliska delen av systemet kan köras utan att den biologiska modellen är inkopplad. Den typen av beräkningar ger information om salthalt, temperatur, isläggning, vattenomsättning och vattenutbyten mellan bassänger. Kustzonssystemet bör göras mer tillämpbart och rationellt för körning av scenarier på regional skala genom att system för s.k. TRK-beräkningar (tillrinning, retention och källfördelning i avrinningsområden) (se Brandt & Ejhed, 2002) tas fram med finare geografisk upplösning. Mer information om tillämpningar av modellen finns i kapitel 5 och 6. Exempel på grafisk redovisning av resultat finns i figurerna 3-6. I rapportens avsnitt 7 beskrivs översiktligt hur kustzonssystemet byggs upp. Beskrivningen är något mer utförlig när det gäller den information om utsläpp från punktkällor som behövs vid modellsystemets uppbyggnad. Denna information är nämligen viktig för tillämpningen av kustzonsmodellen och det är information som inte är lättillgänglig för modellbyggaren. I slutet av rapporten finns ett förslag på ytterligare 8 kustområden för framtida implementering av kustzonssystemet. Förslaget är baserat på en prioritering av kustområden med sammanhängande skärgård. Dessutom bygger förslaget på antagandet att varje område omfattas av ca 30 bassänger.

  • 15.
    Pettersson, Thomas
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. TP Naturvård.
    Landgren, Thomas
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Thomas Landgren Naturanalys.
    Gezelius, Lars
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Fåglar och fågelskär i Vänern, Vättern och Mälaren – viktiga för miljöövervakningen i Sverige2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Stockholm har tillsammans med berörda Länsstyrelser, vattenvårdsförbund och fågelexpertis tagit fram en gemensam folder som beskriver inventeringen av kolonihäckande fågel i våra stora sjöar Vänern, Vättern och Mälaren. Fåglar reagerar ofta snabbt på förändringar i den miljö de lever i och de är därför goda indikatorer på miljötillståndet. Därför räknas fåglar på fågelskären i de tre sjöarna som en del av miljöövervakningen i Sverige. I foldern kan du läsa om fågelinventeringarna och om utvecklingen för olika arter och den miljö de lever i.

  • 16.
    Qvarfordt, Susanne
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Borgiel, Micke
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård 20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Östergötlands skärgård sker sedan år 2007 en årlig miljöövervakning av vegetationsklädda hårdbottnar. Undersökningar av bottenväxtligheten kan beskriva hur ett havsområde mår. Fastsittande, bottenlevande växter, speglar miljöförhållandena i området eftersom de sitter på samma plats hela tiden och inte kan flytta på sig om förhållandena blir sämre. Denna rapport redovisar resultatet från år 2011, d v s miljöövervakningsprogrammets femte år.

    Det femte övervakningsåret särpräglas av en annorlunda artsammansättning i växtsamhällena samt omfattande betskador på blåstången (

    Fucus vesiculosus). I växtsamhällena hade flera vanligt förekommande arter som ishavstofs (Battersia arctica), grönslick (Cladophora glomerata) och brunslick (Ectocarpus/Pylaiella) mindre utbredning jämfört med tidigare år. Rödalgen ullsläke (Ceramium tenuicorne) hade däremot generellt större utbredning detta år. Statistiska analyser visade att växtsamhällenas artsammansättning år 2011 skiljde sig signifikant från artsammansättningen år 2008 i flera djupintervall.

    Blåstången hade likartad yttäckning och djuputbredning som tidigare år men på samtliga lokaler noterades omfattande skador som tolkades som betningsskador. Omfattningen av skador på blåstången kan innebära stora förändringar i växtsamhällena i Östergötlands kustvatten. Årets övervakningslokaler täckte ett område i mellan- och ytterskärgård från Arkö i norr till Häradsskär i söder. Eftersom omfattande skador noterades på samtliga lokaler tyder detta på att blåstången sannolikt är i dåligt skick i hela området. Låg överlevnad i befintliga tångsamhällen kan leda till att yttäckningen minskar avsevärt och eftersom ett så stort område sannolikt är påverkat kan återhämtningen bli långsam.

    Den ekologiska statusen kvarstår som hög för samtliga inventerade lokaler. Detta kan dock komma att ändras om de omfattande skadorna på blåstången begränsar dess överlevnad. På den transekt där mest omfattande skador på tången noterades hade blåstången även mindre djuputbredning.

    Med tanke på de tydliga förändringarna i växtsamhällenas artsammansättning och framförallt de omfattande skadorna på blåstången bör en utökat provtagnings-program övervägas för år 2012.

  • 17.
    Qvarfordt, Susanne
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Wallin, Anders
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Borgiel, Micke
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Marin miljöövervakning av vegetationsklädda bottnar i Östergötland 20122013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Östergötlands skärgård sker sedan år 2007 en årlig miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar. Undersökningar av bottenväxtligheten kan beskriva hur ett havsområde mår. Fastsittande, bottenlevande växter, speglar miljöförhållandena i området eftersom de sitter på samma plats hela tiden och inte kan flytta på sig om förhållandena blir sämre. Denna rapport redovisar resultatet från år 2012, d v s miljöövervakningsprogrammets sjätte år.

    År 2011, det femte miljöövervakningsåret, särpräglades av en annorlunda artsammansättning i växtsamhällena, samt omfattande betskador på blåstången (

    Fucus vesiculosus). Detta år, 2012, var artsammansättningen åter som förväntad och lik de tidigare åren 2007-2010. Betskadorna på blåstången var fortfarande synliga och bekräftades i ett större område eftersom lokaler i länets norra och södra kustvatten inventerades i år.

    De omfattande betskadorna på blåstången år 2011 påverkade överlevnaden hos plantorna och har medfört minskad djuputbredning och yttäckning i blåstångssamhällena. På referenslokalen Kärrfjärden noterades mindre djuputbredning för första gången på flera år. Blåstångsbältets (yttäckning >25 %) utbredning hade även minskat, både i djupled och täckningsgrad. Därmed bröts den positiva trenden i ökad djuputbredning och yttäckning, som noterats på lokalen sedan 2008. Den sydligare referenslokalen Hesselöfjärden uppvisade ett liknande mönster.

    År 2011 noterades en del förändringar i växtsamhällenas artsammansättning. År 2012 var artsammansättning åter mer som förväntat, vilket bekräftades av statistiska analyser, som visade att artsammansättningen på lokalernas växtsamhällen inte skilde sig mellan år 2009 och 2012.

    Inventeringen av årets miljöövervakningslokaler visade att de vegetationsklädda hårdbottnarna i länet generellt har fortsatt hög ekologisk status, men att små förändringar har skett. Trännöfjärden ligger på gränsen mellan god och hög status men bedöms i år endast ha god status. Även Bråvikens kustvatten och referenslokalen Kärrfjärden hade lägre EK-medelvärden (Ekologisk Kvalitetskvot) detta år jämfört med år 2011, men ligger kvar på hög status. De sydligare lokalerna, referensen Hesselöfjärden och Yttre Valdemarsviken, hade oförändrade EK-värden.

    De lägre EK-värdena detta år beror framförallt på minskad djuputbredning av referensarten blåstång. Blåstångens minskade djuputbredning är emellertid troligen en följd av de omfattande betskador, som observerades på tången under 2011, d v s inte en indikation på försämrade ljusförhållanden.

    I Trännöfjärden däremot var blåstångens djuputbredning mer eller mindre oförändrad men andra referensarter, ishavstofs och kräkel (

    Furcellaria 6

    lumbricalis

    ), hade mindre djuputbredning. Under inventeringen i år var också siktförhållandena under 8 m märkbart försämrade på de två inre transekterna.

  • 18.
    Sandsten, Håkan
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency . Calluna AB.
    Winroth, Kenneth
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Östergötland.
    Makrofyter i Norrbysjön, Stråken och Lilla Rängen - Inventering 20162016Report (Other academic)
  • 19.
    Svensson, Ola
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Raymond, Caroline
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Cederwall, Hans
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Gunnarsson, Jonas
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 20112011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar resultaten av 2011 års undersökning av mjukbottenfaunan i Östergötlands skärgård. Undersökningen är en del av det regionalt-nationellt samordnade miljöövervakningsprogrammet som startade år 2007. 20 stationer belägna på djup mellan 10 och 38 meter undersöks årligen avseende bottenfauna och sedimentkvalité. Av dessa 20 stationer ligger hälften i S:t Annas skärgård (kluster REG St Anna) och hälften i Gryts skärgård (kluster REG Gryt) (Fig. 1). Stationerna är belägna i 5 olika vattenförekomster enligt SMHI:s indelning. Av stationerna i S:t Annas skärgård ligger 9 st i vattenförkomsten Kärrfjärden, medan 1 station ligger i Finnfjärden. Av stationerna i Gryts skärgård ligger 5 st i Hesselöfjärden, 3 st i Orren och 2 st i Ytteröområdet. Två stationer har provtagits tidigare på uppdrag av Motala Ströms Vattenvårdsförbund (Stn Bf 34b och stn Bf 32). Data från dessa redovisas även separat för att illustrera långtidsförändringar.

    Huvudfokus för undersökningen är statusbedömning av bottensamhället med hjälp av Benthic Quality Index (BQI). Statusen för klustret REG St Anna bedöms år 2011 som

    måttlig efter tre år med god status. I klustret REG Gryt bedöms statusen alltjämt som god. År 2011 beräknades BQI-värdet (20:e percentilen) för klustret REG St Anna till 3,6. Detta är en försämring sedan 2010 (20:e percentilen av BQI=4,5) men värdet är högre än det som noterades för 2007 (2,8), dvs vid programmets start. I klustret REG Gryt har BQI-värdet ökat från 5,9 till 6,2 sen förra året. Vid en jämförelse med värdet för 2007 har områdets BQI-värde minskat från ett mycket högt BQI-värde på 8,2.

    Den biologiska mångfalden, uttryckt som totalt antal taxa, har minskat något sedan föregående år inom båda klustren. Medelantalet taxa har också minskat i REG St Anna, medan en svag ökning kan noteras för REG Gryt. Just det minskade antalet taxa i REG St Anna utgör den största orsaken till områdets lägre BQI-värde. De taxa som försvunnit har tidigare endast förekommit med ett fåtal individ och på enstaka stationer. Den största förändringen i bottenfaunasammansättningen sedan förra året är en markant ökning av den för Östersjön relativt nya havsborstmasken

    Marenzelleria spp. i REG Gryt.

    Sammanfattningsvis har statusen försämrats till

    måttlig i REG St Anna men i REG Gryt är statusen fortsatt god.

  • 20.
    Årnfelt, Erik
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Olsson, Håkan
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Slutredovisning för kustzonsmodellen som verktyg i regional miljöövervakning enligt vattendirektivet - regional anpassning2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket (NV Dnr 721-2732-02Mm) har Länsstyrelsen Östergötland i samarbete med SMHI gjort en utredning för att beskriva hur SMHI:s modellsystem för beräkning av eutrofieringstillstånd i kustvatten kan användas inom regional miljöövervakning och miljöanalys. I uppdraget ingick att analysera hur systemet kan användas i miljöarbetet enligt vattendirektivets krav och vid uppföljning av miljömål. Resultat från detta projektarbete redovisades den 26 november 2002 i Stockholm vid ett seminarium som arrangerades av Länsstyrelsen i Stockholm och av Naturvårdsverket. Arrangörerna erhöll en Cd-skiva med projektets presentation i PowerPoint. Inom projektarbetet producerades också en rapport som i dag föreligger som manuskript och som avses att publiceras i SMHI:s publikationsserie ”Oceanografi”. Rapporten/manuskriptet, bilaga 1 i denna slutredovisning, innehåller resultat som presenterades vid seminariet i Stockholm och dessutom innehåller den mer om kustzonssystemets användningsområden, ambitionsnivåer, uppbyggnad och ett förslag till framtida tillämpning av kustzonssystemet. Den här slutredovisningen innehåller, som komplement till bilaga 1, en uppskattning av kostnader för olika tillämpningar av kustzonssystemet. Den innehåller också, jämfört med bilaga 1, en något mer detaljerad beskrivning av vattendirektivets behov av information.

  • 21.
    Årnfelt, Henrik
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Åtgärder för att minskakväveläckage till DisevidånRapport nr 55 Från VätternvårdsförbundetHenrik ÅrnfeltLänsstyrelsen i: Rapport nr 55 Från Vätternvårdsförbundet1999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    TBD

1 - 21 of 21
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf