Publications
Change search
Refine search result
1 - 27 of 27
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Garberg, Åsa
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län. Swedish Environmental Protection Agency . Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Växtplankton i 7 sjöar i Örebro län 2015: Statusbedömning av miljötillståndet2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Växtplanktonanalyser har utförts av vattenprov från sju sjöar i Örebro län år 2015.

    Plankton svarar mycket snabbt på vattenkvalitetsförändringar eftersom deras generationstid är kort och olika arter gynnas vid olika miljöförhållande. Det gör det möjligt att upptäcka och bedöma olika miljöförändringar såsom övergödning och försurning.

    Expertbedömning visar att: Finnåkerssjön fick god status, Sällingsjön, Tisaren, Tysslingen och Östersjön fick måttlig status, Sottern fick otillfredsställande status, Lången fick dålig status.

  • 2.
    Glimskär, Anders
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Årsrapport för Regional miljöövervakning via NILS-programmet, år 20102011Report (Other academic)
  • 3.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gunnarsson, Urban
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kindström, Merit
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Rygne, Helena
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län.
    Miljöövervakning av gräsmarkernas gröna infrastruktur: - ett utvecklingsprojekt inom regional miljöövervakning2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    År 2009 startade nio länsstyrelser miljöövervakning av gräsmarker och småbiotoper inom så kallade gemensamma delprogram med SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) som utförare. Övervakningen har utförts i ett stickprov inom 5x5 km stora landskapsrutor som även används av det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) och har därför fått arbetsnamnet ”LillNILS”. Övervakningen i LillNILS har anpassats efter länsstyrelsernas specifika frågor och behov. Datainsamlingen har också utökats i de naturtyper som ingår för att förbättra tillgången till data på regional nivå. Metodiken har utvecklats och utvärderats löpande, dels inom särskilda utvecklingsprojekt, dels i årsrapporter, se www.lillnils.se.

    Redan från början har vi velat inkludera fler gräsmarker än de allra finaste ängs- och betesmarkerna, eftersom även andra gräsmarker kan vara viktiga livsmiljöer för många arter samt bidrar till konnektiviteten mellan värdekärnor. Efter önskemål från länsstyrelserna finns nu också ett förslag till metodik och program för övervakning av ytterligare gräsmarkstyper, t.ex. vägslänter, åkerkanter, ledningsgator, gårdsmiljöer, strandängar och gräsklädda hyggen. Syftet är att än mer utföra övervakningen med ett landskapsperspektiv och att kunna följa gräsmarkernas gröna infrastruktur. Förslaget som presenteras i denna rapport kan tas i drift av länsstyrelserna från 2015, förhoppningsvis i samarbete med nationella myndigheter.

  • 4.
    Grahn, Pelle
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Fiskundersökningar i 11 vattendrag och 5 sjöar i Örebro län 2011: Statusbedömning av miljötillståndet2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar förekomst och reproduktion av fisk i 5 kalkade sjöar och 11 vattendrag

    (både kalkade och inte kalkade) i Örebro län. Förutom fisk undersöktes även

    bottenfaunan i 4 av vattendragen och kiselalger i 1 vattendrag. 5 av de undersökta

    vattendragen och 2 av de undersökta sjöarna berör s.k. vattenförekomster.

    Sex av vattendragen bedöms ha hög eller god status med hänsyn till fisksamhället. Två

    bedöms ha måttlig status, ett bedöms otillfredsställande och två bedöms ha dålig status.

    Mört fångades i de fem undersökta sjöarna.

    Fisk utgör en väsentlig del av sötvattnens ekosystem, varför det är viktigt att bedöma

    fisksamhällenas status och eventuella förändringar i dessa. Kunskapen om de enskilda

    fiskarternas livshistoria och miljökrav är oftast god, vilket innebär att fisksamhällenas

    struktur och funktion också utgör ett viktigt instrument för att bedöma om förändringar i

    miljön föreligger. Bottenfaunan är en annan viktig miljöindikator i sjöar och vattendrag.

    Utifrån bottenfaunan kan man bedöma t.ex. eventuell försurningspåverkan och påverkan

    genom tillförsel av näringsämnen, organiska ämnen eller metaller. De biologiska undersökningarna

    innebär även att man skapar referensdata för framtida kontrollverksamhet.

    Syftet med undersökningarna är att bedöma eventuell negativ inverkan på fiskbestånd

    på grund av försurning eller annan påverkan. Undersökningarna utgör också underlag

    för uppföljning av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster som fastställdes december

    2009, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, de vatten som kalkats och

    förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i

    kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram,

    där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år.

    Mörtkontrollfiske

    Mört med storleken 10 cm eller mindre fångades i Gårdsjön, Hovmanstorpasjön,

    Lilla Högsjön och Simmelsjön. Av de 79, 3, 18 respektive 166 mörtarna som

    fångades var mer än 90 % mindre än 10 cm i Gårdsjön, Lilla Högsjön och

    Simmelsjön. I Hovmanstorpasjön var 1 av de 3 mörtarna mindre än 10 cm. I

    Hagasjön var de 2 mörtarna 12-12,5 cm.

    Bedömningen av fisksamhället har inte utförts enligt bedömningsgrunder i Naturvårdsverkets

    Handbok 2007:4 på grund av att provfiskena inte utförts enligt Undersökningstypen

    ”Provfiske i sjöar” (Naturvårdsverket, 2001).

    Status – Fisk i vattendrag

    Sex av vattendragen bedöms ha hög eller god status med hänsyn till fisksamhället.

    Två av vattendragen bedöms ha måttlig status. Ett av vattendragen bedöms ha

    otillfredsställande status. Två av vattendragen bedöms ha dålig status (tabell 2).

     

  • 5.
    Grahn, Pelle
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Fiskundersökningar i 14 vattendrag i Örebro län 2012.: Statusbedömning av miljötillståndet och sammanfattning av 91 elfisken 20122013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar förekomst och reproduktion av fisk i 14 vattendrag (både kalkade och inte kalkade) i Örebro län. Förutom fisk undersöktes även kiselalger i sju av vatten­dragen. Elva av de undersökta vattendragen berör s.k. vattenförekomster. Dessutom sammanfattas samtliga 91 elfiskeundersökningar som genomförts i länet under 2012.

    Åtta av de 14 undersökta vattendragen bedöms ha Hög eller God status med hänsyn till fisksamhället. Tre bedöms ha Måttlig status, tre bedöms ha Dålig status.

    Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalknings- och fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fisk-bestånd. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitets­normer för vattenförekomster som fastställdes december 2009, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, de vatten som kalkats och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år.

  • 6.
    Grahn, Pelle
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län.
    Länsstyrelsens fiskundersökningar i 14 vattendrag och två sjöar i Örebro län 2016: Statusbedömning av miljötillståndet och sammanfattning av samtliga 80 elfisken i Örebro län 20162016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar förekomst, reproduktion och statusbedömning gällande fisk i 14 vattendrag (både kalkade och inte kalkade) och två kalkade sjöar i Örebro län. Dessutom sammanfattas samtliga 80 elfiskeundersökningar som berör 57 vattendrag som genomförts i länet och som bl.a. utförts av andra utförare än Länsstyrelsen under 2016.

    Två av de 14 undersökta vattendragen bedöms som Hög status med hänsyn till fisksamhället, sju som God, ett som Måttlig, ett som Otillfredsställande och tre som Dålig status. Mört fångades inte i de två undersökta sjöarna.

    Fisk utgör en väsentlig del av sötvattnens ekosystem, varför det är viktigt att bedöma fisksamhällenas status och eventuella förändringar i dessa. Kunskapen om de enskilda fiskarternas livshistoria och miljökrav är oftast god, vilket innebär att fisksamhällenas struktur och funktion också utgör ett viktigt instrument för att bedöma om förändringar i miljön föreligger. Undersökningarna innebär även att man skapar referensdata för framtida kontrollverksamhet.

    Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalknings- och fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster och underlag till framtida uppföljningar och miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år.

    Statusbedömning gällande fisk har utförts med hjälp av Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag.

  • 7.
    Grahn, Pelle
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Länsstyrelsens fiskundersökningar i 15 vattendrag och tre sjöar 2015: Statusbedömning av miljötillståndet och samman-fattning av alla 118 elfisken i Örebro län 20152016Report (Other academic)
  • 8.
    Grahn, Pelle
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län.
    Länsstyrelsens fiskundersökningar i 17 vattendrag 2013.: Statusbedömning av miljötillståndet och sammanfattning av alla 82 elfisken i Örebro län 20132014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar förekomst och reproduktion av fisk i 17 vattendrag (både kalkade och inte kalkade) i Örebro län. 15 av de undersökta vatten­dragen berör s.k. vattenförekomster. Dessutom sammanfattas samtliga 82 elfiskeundersökningar som genomförts i länet som bl.a. utförts av andra utförare än Länsstyrelsen under 2013. 

    Elva av de 17 undersökta vattendragen bedöms nio som God status med hänsyn till fisksamhället, två som Måttlig och fyra bedöms som Otillfreds­ställande och två som Dålig status.

  • 9.
    Grahn, Pelle
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län.
    Länsstyrelsens fiskundersökningar i 18 vattendrag och tre sjöar 2014.: Statusbedömning av miljötillståndet och sammanfattning av alla 84 elfisken i Örebro län 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar förekomst och reproduktion av fisk i 18 vattendrag (både kalkade och inte kalkade) och två sjöar (båda kalkade) i Örebro län samt fiskinsamlingsresultat för senare analys av metaller och organiska miljögifter från Hjälmaren-Hemfjärden. 13 av de undersökta vattendragen och de tre sjöarna berör s.k. vattenförekomster. Dessutom sammanfattas samtliga 84 elfiskeundersökningar som genomförts i länet som bl.a. utförts av andra utförare än Länsstyrelsen under 2014.

    Åtta av de 18 undersökta vattendragen bedöms som Hög eller God status med hänsyn till fisksamhället, tre som Måttlig, en som Otillfredsställande och sex som Dålig status. Mört med storleken mindre än 10 cm fångades i de undersökta sjöarna.

    Fisk utgör en väsentlig del av sötvattnens ekosystem, varför det är viktigt att bedöma fisksamhällenas status och eventuella förändringar i dessa. Kunskapen om de enskilda fiskarternas livshistoria och miljökrav är oftast god, vilket innebär att fisksamhällenas struktur och funktion också utgör ett viktigt instrument för att bedöma om förändringar i miljön föreligger. Undersökningarna innebär även att man skapar referensdata för framtida kontrollverksamhet.

    Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalknings- och fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster som fastställdes december 2009 och underlag till framtida uppföljningar, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, de vatten som kalkats och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år.

    Syftet med undersökningen i Hjälmaren är fiskinsamling för senare analys av metaller och organiska miljögifter.

    Statusbedömning gällande fisk har utförts med hjälp av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag.

  • 10.
    Grahn, Pelle
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län.
    Länsstyrelsens fiskundersökningar i fyra vattendrag och tre sjöar 2017: Statusbedömning av miljötillståndet och sammanfattning av samtliga 94 elfisken i Örebro län 20172017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar förekomst, reproduktion och statusbedömning gällande fisk i fyra vattendrag och tre sjöar i Örebro län (både kalkade och inte kalkade). Dessutom sammanfattas samtliga 94 elfiskeundersökningar som berör 57 vattendrag som genomförts i länet och som bl.a. utförts av andra utförare än Länsstyrelsen under 2017

    Ett av de fyra av Länsstyrelsens undersökta vattendrag bedöms som Hög status med hänsyn till fisksamhället, en som God status och två som Måttlig status. Två av de tre undersökta sjöarna bedöms som Måttlig status och en som Dålig status. Två av de tre undersökta sjöarna bedöms som Måttlig status med hänsyn till fisksamhället och ett som Dålig status.

    När det gäller samtliga 57 undersökta vattendrag så bedöms ett vattendrag som Hög status med hänsyn till fisksamhället, 15 som God, 20 som Måttlig, nio som Otillfredsställande och tolv som Dålig status.

    Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalknings- och fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster och underlag till framtida uppföljningar och miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år.

  • 11.
    Grahn, Pelle
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län.
    Undersökningar i 17 grundvattenförekomster 2016: Resultat från undersökningar i 20 privata brunnar2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultat från vattenundersökningar i 20 enskilda brunnar, vilka är belägna i befintliga eller föreslagna grundvattenförekomster.

    Vatten från två av 20 undersökta brunnar har nitrithalt som överstiger riktvärdet för grundvatten. Resterande analyserade parametrar i samtliga brunnar har halter som understiger riktvärdet för grundvatten. Vatten från fyra av 20 undersökta brunnar har halter av olika parametrar som överstiger värdet för utgångspunkt för att vända trend (SGU, 2013b). De parametrar som noterats för detta är kvicksilver, nitrat och konduktivitet.

    Enligt Livsmedelsverkets riktvärden för dricksvatten bedöms två av 20 undersökta brunnar som tjänligt, 16 brunnar som tjänligt med anmärkning. Två brunnars dricksvatten bedöms som otjänligt båda p.g.a. förhöjd nitrathalt, vilket bl.a. resulterar att för de analyser som genomförts från övriga 18 brunnar bedömer vi att normal konsumtion av vattnet inte medför någon hälsorisk.

    Syftet har varit att undersöka vattenkvaliteten i förekomster som tidigare saknar eller har äldre analysdata och som ingår i länets miljöövervakningsprogram, ”Undersökningar i grundvattenförekomster”.

  • 12.
    Grahn, Pelle
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Undersökningar i grundvattenförekomster 2015: Resultat från undersökningar i 17 privata brunnar2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultat från vattenundersökningar i 17 enskilda vattentäkter (brunnar), vilka är belägna i befintliga eller föreslagna grund-vattenförekomster.

    Två av 17 undersökta grundvattenförekomster har kloridhalt som över­stiger riktvärdet för grundvatten. Resterande analyserade parametrar i samtliga förekomster har halter som understiger riktvärdet för grund­vatten. Sex av 17 undersökta grundvattenförekomster har halter av olika parametrar som överstiger värdet för utgångspunkt för att vända trend. De parametrar som noterats för detta är konduktivitet, klorid, sulfat, nitrat, arsenik, kvicksilver och bly.

    Enligt Livsmedelsverkets riktvärden för dricksvatten bedöms fyra enskilda vattentäkter som tjänligt och resterande 13 vattentäkter som tjänligt med anmärkning. D.v.s. ingen av vattentäkterna har bedömts som otjänligt.

    För de analyser som genomförts från samtliga 17 prov bedömer vi att normal konsumtion av vattnet inte medför någon hälsorisk.

    Det primära syftet har varit att verifiera vattenkvaliteten i förekomster som tidigare saknar eller har äldre analysdata och som ingår i länets miljöövervakningsprogram, ”Undersökningar i grundvattenföre­komster”.

  • 13.
    Grahn, Pelle
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län.
    Undersökningar i grundvattenförekomster 2016 och 2017: Resultat från undersökningar i brunnar, rör ochkällor2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultat från vattenundersökningar i 20 enskilda brunnar, elva grundvattenrör och två källor, vilka är belägna i 28 befint­liga eller föreslagna grundvattenförekomster i Örebro län. Undersök­ningarna från rören och källorna har genomförts 2016 av SGU och brunnarna 2017 av Länsstyrelsen i Örebro län. 

    Vatten från en av 20 undersökta brunnar (och även rör och källor) har sulfathalt som överstiger riktvärdet för grundvatten. Resterande analys­erade parametrar i samtliga brunnar, rör och källor har parameterhalter som understiger riktvärdet för grundvatten. Vatten från fyra av 20 under­sökta brunnar 2017 har halter av olika parametrar som överstiger värdet för utgångspunkt för att vända trend. De parametrar som noterats för detta är bly, klorid, konduktivitet och sulfat. 

    Enligt Livsmedelsverkets riktvärden för dricksvatten bedöms vatten från 2017 års undersökning från sex brunnar som Tjänligt och 14 brunnar som Tjänligt med anmärkning. För de analyser som genomförts från samtliga 20 prov bedömer vi att normal konsumtion av vattnet inte medför någon hälsorisk. 

    Syftet har varit att undersöka vattenkvaliteten i förekomster som tidigare saknar eller har äldre analysdata och som ingår i länets miljöövervak­ningsprogram, ”Undersökningar i grundvattenförekomster”.

  • 14.
    Holmström, Cecilia
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län. Swedish Environmental Protection Agency. Ekologgruppen i Landskrona AB.
    Pröjts, Jan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län. Swedish Environmental Protection Agency. Ekologgruppen i Landskrona AB.
    Bottenfauna från sex sjöar och sju vattendrag i Örebro län 2017: Statusbedömning av miljötillståndet2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län har Ekologgruppen i Landskrona AB gjort bottenfaunaanalyser och sammanställt resultaten från 6 sjöar och 7 vattendragslokaler i länet som provtagits av Länsstyrelsen hösten 2017.

    I sjöarna har prov tagits både i profundalen och sublitoralen i fyra sjöar, vilket gör att totalt 10 sjölokaler undersökts. Bottenfaunan har statusklassats enligt bedömningsgrunderna i HaV HVMFS 2013:19. I sjöarna har endast statusklassning av näringspåverkan/ syrgasförhållanden gjorts. Bottenfaunan i vattendragen har statusklassats med avseende på ekologisk kvalitet, näringspåverkan, försurningspåverkan och sammanvägd ekologisk status. Statusklassningen har kompletterats med en expertbedömning, där hänsyn tagits till artsammansättning och andra index. En bedömning har också gjorts av lokalernas naturvärde.

    Statusen avseende försurningspåverkan var tillfredsställande/dålig i Koängsbäcken och måttlig i Örlaxbäcken. Övriga lokaler hade hög status, d.v.s. ingen eller obetydlig försurningspåverkan.

    Statusen avseende näringspåverkan var otillfredsställande i Bosjön, Sörsjön, Teen och Vedevågssjön och god i Rötjärnsbäcken och Timsälven. Övriga lokaler hade hög status, d.v.s. obetydlig näringspåverkan.

    Statusen avseende ekologisk kvalitet var hög vid samtliga vattendragslokaler utom i Timsälven som hade god status.

    Den sammanvägda ekologiska statusen var otillfredsställande/dålig vid en lokal (Koängsbäcken), måttlig vid en lokal (Örlaxbäcken), god vid två lokaler (Rötjärnsbäcken och Timsälven) samt hög vid tre lokaler (Dohnaforsån, Gränsjöälven och Långboån).

    Naturvärdet bedömdes vara högt i Koängsbäcken. Övriga lokaler hade allmänt naturvärde. Högst artantal (40 taxa) hade Dohnaforsån och lägst av vattendragen hade Timsälven (22 taxa). Södra Hörken var klart artrikast bland sjöarna.

  • 15.
    Hårding, Ingrid
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Växtplankton i 5 sjöar i Örebro län 2013: Statusbedömning av miljötillståndet2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultat från provtagningar av växtplankton i fem sjöar i Örebro län. Provtagningarna utfördes under augusti 2013 i Lången, Sottern, Tisaren, Tysslingen och Vibysjön. Resultaten har använts som stöd vid bedömningar av vattendragens kemiska och ekologiska status.

  • 16.
    Karlsson, Chatarina
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län. Pelagia Nature & Environment AB.
    Kiselalger i nio vattendrag i Örebro län 2017: Statusbedömning av miljötillståndet2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under år 2017 undersöktes fastsittande kiselalger från nio vattendrag i Örebro län. Vattendragen var Arbogaån (Kungsvägen), Dohnafors­ån, Långboån, Ralaån, Stenebäcken, Sågån, Södra Aspaån, Tims­älven och Ullersättersbäcken.

    Proven analyserades av Pelagia Nature & Environment AB med hänseende till IPS och surhetsklass.

    Klassificeringen av IPS gav Hög status för Södra Aspaån, Sågån och Långbo­ån; God status för Stenebäcken, Arbogaån, Dohnaforsån och Timsälven samt Måttlig status för Ralaån och Ullersättersbäcken. Stödparametern TDI, för IPS, var förhöjt i Ralaån och Dohnaforsån, medan stödparametern %PT-värdet var förhöjt i Arbogaån och Timsälven.

    Klassificeringen av vattendragets surhet gav att Sågån, Långboån och Dohnaforsån uppvisade Nära neutrala förhållanden medan Södra Aspaån uppvisade Måttligt sura förhållanden och resterande lokaler Alkaliska för­hållanden.

    Fyra av lokalerna (Arbogaån, Ralaån, Stenebäcken och Ullersättersbäcken) har provtagits vid tidigare tillfällen. Arbogaån provtogs även 2010 och har visat God status vid båda tillfällena medan ACID gått från Måttligt surt till Alkaliskt. Lokalerna Ralaån och Stenebäcken har provtagits vid tre tillfällen (2010, 2016 och 2017), där Ralaån visat Måttlig status och Alkaliska förhållanden alla åren medan Stenebäcken gått från Måttlig till God status medan ACID pendlat mellan Måttligt surt till Alkaliskt. I Ullersättersbäcken uppvisades Måttlig status både år 2008 och 2017, medan ACID gått från Nära neutralt till Alkaliskt.

  • 17.
    Karlsson, Chatarina
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län. Pelagia Nature & Environment AB.
    Växtplankton i fyra sjöar i Örebro län 2018: Statusbedömning av miljötillståndet2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Örebro län har 2018 undersökt växtplankton från fyra sjöar.

    Den sammanvägda statusen baserat enbart på år 2018 gav Hög status för Lilla Grängen (Hällefors kommun) och Saxen (Hällefors/Filipstads kommun), medan Storsjön (Askersunds kommun) och Östersjön (Asker­sunds/Laxå kommun) uppvisade God status. Den framtagna statusen överensstämmer i stort med den expertbedömning som utförts av Pelagia Nature & Environment AB. Reservation görs med hänseende till blom­ningen av Gonyostomum semen som noterades i Storsjön och som kan förändra förhållandena i en sjö.

  • 18.
    Karlsson, Chatarina
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län. Pelagia Nature & Environment AB.
    Växtplankton i nio sjöar i Örebro län 2017: Statusbedömning av miljötillståndet2017Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Under år 2017 undersöktes växtplankton från nio sjöar i Örebro län. Sjöarna var Bosjön, Logsjön, Lången (Örebro kommun), Sottern, Sörsjön, Södra Hörken, Vedevågssjön, Västersjön (Degerfors kommun) och Åmmelången.

    Den sammanvägda statusen baserat enbart på år 2017 gav God status för Bo­sjön, Logsjön, Södra Hörken, Sörsjön, Vedevågssjön och Åmmelången. Lokalerna Lången, Sottern och Västersjön visade på Otillfredsställande status. Den framtagna statusen överensstämmer med den expertbedömning som utförts av Pelagia Nature & Environment AB.

    Enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder (HVMFS 2013:19) ska statusen baseras på minst tre års underliggande data. Fyra lokaler uppfyllde detta kriterium. Dessa var Vedevågssjön och Sörsjön, som uppnådde God status, samt Sottern och Lången, som båda uppnådde Otillfredsställande status.

  • 19.
    Kellner, Olle
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Norrbotten. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Uppsala län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Skåne.
    Nilsson, Kristian
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Företag, WSP.
    Pilotkartering av påverkan på sötvattenstränder2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Strandområden är viktiga miljöer för många djur och växter, men de är även attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Det finns behov av att följa trender i strändernas exploateringsgrad för kommuner, län och hela landet. I denna rapport presenteras resultatet av en landstäckande kartering av inlandsstränders strandzon och av exploateringspåverkade ytor i strandzonen. Karteringsmetoden kan användas för att med ca fem års intervall följa upp exploatering av strandzonen på nationell, regional och lokal nivå. Metoden som använts går ut på att använda befintliga geografiska data och lägga samman dessa för att skapa en indikator som ger ett mått på hur stor arealandel av strandzonen som är exploaterad. Motsvarande kartering har även gjorts för havsstränder, vilket redovisas av Länsstyrelsen Norrbotten (Engdahl och Nilsson 2014).

     

    Karteringen redovisar kartor och arealer för stränder vid tre olika kategorier av sötvatten- sjöar, breda vattendrag och smala vattendrag. För varje vattenkategori finns 3 olika bredder på strandzoner – 30 meter bred, 100 meter bred respektive 300 meter bred. Sammanlagt får man alltså 3x3 = 9 olika kategorier strandzon. Inom strandzonerna karteras påverkansytor vid byggnader (50 m runt varje byggnad) och vägar (2,5 gånger vägbredden på varje sida). Andelen påverkad areal inom de olika strandzonskategorierna har beräknats kommunvis. Som en extra information har även påverkansytor av jordbruk (åker respektive betesmark) och skogsbruk (nya och gamla hyggen) karterats och arealandelarna beräknats.

     

    Karteringen var i stort sett framgångsrik, men det finns en del brister och förbättrings-möjligheter som redovisas i rapporten.

     

    Karteringen kompletterar Statistiska centralbyråns (SCB) redan pågående övervakning av bebyggelse vid stränder. I Länsstyrelsens exploateringsindikator ingår förutom byggnader även vägar. SCB mäter andelen exploaterad längd strandlinje, medan länsstyrelse-övervakningen mäter andelen exploaterad yta i strandzonen. En enkel statistisk jämförelse mellan de olika metodernas mått visar att korrelationen mellan de två måtten är god, men att SCB:s mått generellt sett ligger ca 1,5 gånger högre än länsstyrelse-övervakningens mått. SCB:s övervakning har möjlighet att använda mer detaljerade uppgifter om byggnaderna, men kan av sekretess-skäl inte redovisas annat än som siffror, på kommunnivå eller liknande. Länsstyrelse-övervakningen presenterar heltäckande kartor över resultatet, och det finns möjlighet att göra egna analyser av GIS-materialet. Det bör därför kunna få en bred användning inom uppföljning och planering

  • 20.
    Kindström, Merit
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Rygne, Helena
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län.
    Uppföljning av vegetation och direkta ingrepp i myrar: - utvärdering av regional miljöövervakning 2009-2013 samt förslag till indikatorer2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SLU har på uppdrag från Länsstyrelsen i Örebro län utvärderat den regionala miljöövervakningen av myrar i Mälardalen från 2009 till 2013. Utvärderingen har, tillsammans med ett storskaligt metodtest av flygbildstolkning av direkta ingrepp i myrar, lett fram till tre förslag på miljömålsindikatorer: (i) Längd linjära ingrepp, (ii) Area påverkad myr (iii) Storlek hos förändring orsakad av ingrepp.

    I projektet har vi även gjort jämförelser med andra inventeringar i myr som visar att den regionala miljöövervakningen på ett bra sätt kan komplettera den nationella satellitbaserade heltäckande övervakningen med mer detaljerade stickprovsbaserade data. De indikatorer som vi föreslår skulle också komplettera de sedan tidigare föreslagna indikatorerna för ”Area öppen myr”, som baseras på RIS-data, och ”Förändrad myr”, som baseras på den satellitbaserade övervakningens data.

    Med stöd av resultaten från detta projekt, kommer den regionala miljöövervakningen av våtmarker från och med 2015 även innefatta en noggrann flygbildsinventering. För de län i Syd- och Mellansverige som deltar i det regionala programmet, kommer det finnas stora möjligheter att använda de indikatorer som vi föreslår i projektet. För norrlandslänen med stor areal myr, finns möjligheter att använda samma indikatorer baserat på nationella data från RIS och NILS. Resultaten från metodtestet visar bland annat på en drygt 50%-ig ökning av linjära ingrepp mellan 1980-tal och 2010-tal i de karterade myrarna. Det understryker vikten av denna typ av uppföljning som underlag för styrmedel för att direkta ingrepp och diffus påverkan i våtmarkerna ska ske i minsta möjliga utsträckning.

  • 21.
    Malmgren, Jan
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Gustafson, Daniel
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    Journath Pettersson, Cecilia
    Rygne, Helena
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Grandin, Ulf
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Undersökningstyp: Inventering och övervakning av större vattensalamander (Triturus cristatus)2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den större vattensalamandern, Triturus cristatus, förekommer i Sverige i hela Göta- och Svealand utom på Gotland, samt sparsamt längs Norrlands kustland. Man finner arten främst i öppna kulturpräglade landskap men även i rena skogslandskap. Landhabitaten ska helst vara mogna skogsbestånd med lång kontinuitet och ha en komplex markstruktur som ger god tillgång till gömslen och platser för födosök. Tidigt på våren lämnar djuren sin övervintrings-plats på land för att söka sig till sin lekdamm. Under lekperioden är arten främst knuten till fiskfria, väl solexponerade småvatten med riklig vegetation. I skogslandskapet kan man dock finna arten i ganska sura och nästan helt vegetationslösa skogstjärnar och myrgölar. Vatten med alltför låga pH-värden tycks generellt undvikas. Då artens larver har en lång utvecklings-period bör vattensamlingen även vara permanent eller åtminstone hålla vatten under perioden mars-april till oktober-november. Kännedomen om artens förekomst och utbredning är fortfarande dålig i stora delar av landet, men man kan anta att den minskar i antal. Hoten mot större vattensalamander är främst landskapsförändringar av olika slag som påverkar dess land- och vattenhabitat. För långsiktigt livskraftiga populationer krävs dessutom att det finns fler populationer inom ett begränsat område med gynnsamma spridningsvägar emellan, s.k. metapopulationer. Detta är något som blivit sällsynt i många av våra landskap då det småskaliga mosaiklandskapet har fått ge vika för storskaligt jord- och skogsbruk. Dessutom är skogar med lång kontinuitet sällsynta och granplantering samt igenväxning på tidigare åker-, ängs- och betesmark har haft en skuggande och ibland försurande effekt på många småvatten. Utdikning, dränering och inplantering av fisk där fisk tidigare saknats är andra faktorer som bidragit till att småvatten lämpliga för större vattensalamander har isolerats eller förstörts. Större vattensalamander är rödlistad (klass NT/Missgynnad) i Sverige, EU och IUCN samt fridlyst i Sverige. Eftersom arten är upptagen i EU:s habitatdirektiv (92/43/EEG) och Bernkonventionens appendix II är alla länder inom EU förbundna att bevara inte bara arten, utan också dess habitat. I Sverige regleras artens skydd av Artskyddsförordningen (SFS 1998:179). För mer information om den större vattensalamanderns biologi och status, se Malmgren (2002) och Gustafson & Malmgren (2002).

  • 22.
    Nilsson, Carin
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län. Swedish Environmental Protection Agency . Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Bottenfaunaundersökning i fem vattendrag och en sjö i Örebro län 2015: Statusbedömning av miljötillståndet2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Undersökningar har utförts av bottenfauna från en sjöstrand och fem vattendrag i Örebro län 2015.

    Syftet med undersökningen var att utifrån bottenfaunan bedöma lokalernas status med avseende på surhet, näringsämnen eller annan påverkan samt erhålla information om bottenfaunans naturvärde.

    Resultatet av undersökningen visade på bra miljöförhållanden för bottenfaunan vid fyra (St Snesnaren, Långens utlopp-Laxå kommun, Järleån, & Lekhytteån) av de sex undersökta lokalerna. Vid en av lokalerna, Torksjöbäcken bedömdes bottenfaunan vara försurningspåverkad och enligt expertbedömning klassades förhållandena som sura (måttlig status). I Hammarsån bedömdes bottenfaunan vara påverkad av såväl näringsämnen som fysisk påverkan (kanalisering). Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och expertbedömning klassades statusen där som måttlig med avseende på näringsämnen.

    I undersökningen påträffades inga rödlistade eller fridlysta arter men i tre av vattendragen påträffades arter som kan betecknas som ovanliga. Ingen av lokalerna erhöll några förhöjda naturvärden med avseende på artantal eller mångformighet (diversitet).

  • 23.
    Nilsson, Johan
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Nilssons Hjälmargös; Hjälmarens vattenvårdsförbund.
    Hjälmarens fågelskär 2015: Heltäckande inventering av kolonihäckande sjöfågel2016Report (Other academic)
  • 24.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Örebro län: Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Örebro län från perioden oktober 2013 till september 2014, vilka relateras till tidigare års mätningar. I Örebro län görs mätningar av nedfall på öppet fält, nedfall i krondropp och kemi i markvatten på en granyta (Greckssundet) och en tallyta (Örlingen). Mätningarna startade 1996.

    Svavelnedfallet på provytorna i länet har minskat från cirka 5 kg per hektar 1996/97 till cirka 2 kg per hektar 2013/14.

    Markvattnet återhämtar sig endast mycket långsamt från försurning. Status i markvattnet visar på fortsatta betydande försurningsproblem för skogsmarken i länet. Relativt höga halter av svavel samt toxiskt oorganiskt aluminium i markvattnet förekommer vid båda mätlokalerna. Vidare är markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC) fortsatt runt noll eller negativ, och till och med minskande, samtidigt som pH är runt 5 vid båda lokalerna.

    Kvävenedfallet, som följs främst på öppet fält på grund av interncirkulation i kronorna i skogsytorna, har varierat mellan 3 och 10 kg N per hektar och år på länets ytor. Kvävenedfallet har minskat signifikant i nederbörden vid båda ytorna i länet och var under 2013/14 cirka 4 respektive 5 kg per hektar. Det totala nedfallet till skog kan antas vara något högre på grund av torrdepositionen till skogen. Den kritiska belastningen för kväve med avseende på övergödning till skog har satts till 5 kg per hektar och år och överskrids troligen i hela länet, möjligen undantaget tallskogar i länets norra delar. Även om kvävenedfallet till skogsmarken varit betydande genom åren har det sannolikt ännu inte resulterat i något betydande läckage av nitrat till markvattnet eller avrinningen. Förhöjda nitrathalter i markvattnet kan dock uppträda vid störningar, såsom avverkning, stormskador, insektsangrepp etc.

    Resultat för nedfall av svavel och kväve samt markvattenkemi från Krondroppsnätet har använts till de fördjupade utvärderingarna av Bara naturlig försurning och Ingen övergödning som slutförts under 2015.

    Under 2014 utvärderades Skogsstyrelsens program för observationsytor (obsytor), då programmet avslutades under 2013. Inom obsyte-programmet, som startade 1984, har mätningar i träd och mark gjorts på hundratals ytor i Sverige. Merparten av Krondroppsnätets ytor utgör en delmängd av obsytorna. En slutsats från utvärderingen var att obsyte-programmets mätningar bör fortsätta på Krondroppsnätets ytor, då de två mätprogrammen ger unika möjligheter till studier av orsakssamband för hela kedjan från nedfall till tillstånd i träd och mark.

    31 juli 2014 startade i Västmanland den största skogsbranden i modern tid i Sverige. Röken spreds över ett stort område och vissa indikationer tyder på att NO2-halterna i luft endast påverkades av branden i begränsad omfattning i närområdet.

    Mellan 31 augusti 2014 och 27 februari 2015 inträffade det största vulkanutbrottet på Island sedan 1783, vilket påverkade luftföroreningssituationen i Sverige. Vulkanutbrottet producerade svavelemissioner i nivå med hela Europas samlade svavelutsläpp. Mätningarna inom Krondroppsnätet visade att lufthalterna av SO2, framförallt i norra Sverige, var kraftigt förhöjda under september 2014. Ytterligare utredning om påverkan från vulkanen i nedfallet i olika delar av Sverige kommer att göras under 2015.

  • 25.
    Rygne, Helena
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län.
    Grahn, Pelle
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län.
    Runnels, Karin
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län.
    Program för regional miljöövervakning i Örebro län 2015-20202014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller program för regional miljöövervakning i Örebro län under tidsperioden 2015-2020, som tagits fram med utgångspunkt från Naturvårdsverkets riktlinjer för regionala miljöövervakningsprogram.

  • 26.
    Rådén, Robert
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Christensson, Mikael
    Bottenfauna i Blackstaån, Långens utlopp och Sörbybäcken 2013: Statusbedömning av miljötillståndet2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultat från provtagningar av bottenfauna i Blackstaån, Långens utlopp och Sörbybäcken. Provtagningarna utfördes under september 2013. Syftet med undersökningen var att beskriva lokalernas bottenfaunasamhälle samt skapa ett underlag för att statusklassa vattendragen. Årets undersökning skall även kunna fungera som referens till eventuella framtida studier.

    Från utförd expertbedömning visar 2013 års resultat en God näringsstatus i Blackstaån, Måttlig näringsstatus i Långens utlopp och Otillfredsställande näringsstatus i Sörby­bäcken. Ingen försurningspåverkan bedömdes föreligga för något av de tre vatten­dragen. Beträffande expertbedömning av Hydromorfologisk påverkan visar Blackstaån och Långens utlopp Hög status och Sörbybäcken God status.

  • 27.
    Sjöstrand, Per
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Inventering av nissöga i Örebro län 2004-20052005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kunskapen om fiskarten, nissögas (Cobitis taenia) utbredning i Örebro län har tidigare varit mycket bristfällig p.g.a. dess levnadssätt. Som nattaktiv är den under dagen nedgrävd i sand- eller dybotten. Detta kombinerat med att den är väldigt liten, som vuxen endast omkring 10 cm lång samt att den heller inte låter sig fångas med de vanliga fiskemetoderna gör att den varit mycket förbisedd.1998 tog Fiskeriverket i samarbete med Naturvårdsverket fram ett åtgärdsprogram för nissöga. I detta framhävs att kunskapen om artens utbredning är dåligt känd och inventeringar förordas. Länsstyrelsen i Örebro gav 2004 Per Sjöstrand, Jönköpings Fiskeribiologi, i uppdrag att inventera nissöga i sju utvalda sjöar och två vattendrag. 2005 utökades uppdraget med ytterligare nio sjöar och ett vattendrag. Som en del i en kartläggning av fiskförekomsterna i Vätterns strandzoner inventerade Länsstyrelsen i Jönköping 2004 Örebros del i Vättern efter bl.a. nissöga.Nissöga fångades i åtta av de sjutton sjöarna, i Svartån och Kvismare kanalsamt på fyra lokaler i Vättern. Flest nissögon fångades i Tisaren och Vättern. Den enda lokal med förekomst av nissöga i länet, som nämns i åtgärdsprogrammet, finns i Sottern. Även här återfanns arten.I rödlistan från 2000 klassades nissöga som missgynnad. I 2005 års upplaga av rödlistan har nissögat omvärderats och den klassas nu som livskraftig. Detta beror på ett avsevärt bättre kunskapsläge om artens utbredning tack vare riktade inventeringar som denna.

1 - 27 of 27
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf