Publications
Change search
Refine search result
1 - 40 of 40
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ahlgren, Johan
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Stenberg, Marika
    Nyström, Per
    Åbjörnsson, Kajsa
    Klimatrelaterade förändringar i sjöar och vattendrag: En jämförelse mellan två perioder (1995-2000 och 2009-2014)2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakningsprogrammen ger oss möjligheten att övervaka hur storskaliga förändringar,såsom klimatet och försurningen, påverkar våra sjöar och vattendrag. Det nationellasötvattensprogrammets delprogram "Trendstationer sjöar" och "Trendstationer vattendrag"kan tillsammans med regionala övervakningsprogram ge en övergripande bild av dennuvarande statusen samt fungera som ett verktyg för övervakning av potentiella förändringari våra sötvattenssystem.En faktor som kan framkalla stora förändringar är den pågående klimatförändringen, vilkenbland annat innebär en högre medeltemperatur och förändrade vädersystem. Till exempelleder dessa förändringar till en förlängd växtsäsong och en snabbare nedbrytning av organisktmaterial i marken. Samtidigt kommer de kraftigare regnen att öka på vissa platser, vilketleder till att mer organiskt material sköljs ut i våra sjöar och vattendrag. Den ökade temperaturenförändrar också spelreglerna för de organismer som är anpassade för kallt vattenoch det möjliggör att nya områden kan koloniseras av arter som är anpassade för varmareklimat.Det finns även andra antroprogena störningar som påverkar våra sjöar och vattendrag, tillexempel utsläppen av svaveldioxid som låg bakom den kraftiga försurning av mark och vattensom man än idag ser konsekvenserna av. Utsläppen av svaveldioxid har sedan 80-taletminskat kraftigt och nu börjar man se en långsam återhämtning i vissa sjöar och vattendrag. För att förstå mer om hur dessa direkta och indirekta effekter av klimatförändringarna ochförsurningen påverkar våra svenska vatten har denna studie utvärderat tidsseriedata för perioderna1995-2000 och 2009-2014 från svenska sjöar och vattendrag. Samtliga sjöar och vattendrag i denna studie ingår i den nationella eller regionala miljöövervakningenoch totalt har 177 sjöar och 121 vattendragslokaler inkluderats i analyserna. Generellaförändringar mellan perioderna i vattenkemi och biologiska parametrar har studerats. Likaså om dessa förändringar skiljer sig åt beroende på sjöarnas och vattendragensstorlek, vattenfärg och alkalinitet. Slutligen har även sjöarnas och vattendragens geografiskaplacering baserat på de så kallade ekoregionerna inkluderats i utvärderingen.De kemisk-fysikaliska parametrar från sjöarna och vattendragen som har undersökts är lufttemperatur,absorbans, TOC (totalt organiskt kol), järn, sulfat, totalkväve, totalfosfor samtpH och alkalinitet. Förändringar avseende växtplankton har studerats med hjälp av parametrarnatotal biovolym (mm3/l), trofiskt planktonindex (TPI), antalet växtplanktonarteroch andelen cyanobakterier. För bottenfauna har förändringar av kvotenOligochaeta/Chironomidae analyserats.Resultaten visar att siktdjupet i de undersökta sjöarna minskar mellan perioderna. Dennaminskning i siktdjup kan kopplas till den ökning av TOC, absorbans och järn som sker parallellt.För vattendragen sker en liknande utveckling med en generell ökning i absorbans,TOC och järn. Dessa förändringar har dels en direkt koppling till klimatförändringarna genomen förlängd växtsäsong och dels en koppling till ökad nedbrytning vilket leder till mertillgängligt organiskt material. Vidare så kan förändringar i nederbörden påverka hur mycket av detta organiska material som spolas ut i vattensystemen. Dessutom så spelar denminskade sulfatdepositionen en stor roll i den ökande vattenfärgen och i förlängningensiktdjupet genom kemiska förändringar i jordlagren som leder till att mer material blir tillgängligtoch kan sköljas ut i vattnet. Den minskade mängden sulfat i sjöarna och vattendragenär den tydligaste förändringen i datamaterialet och kan direkt kopplas till en minskadsulfatdeposition, men inte till klimatförändringarna. Denna minskning syns även i pH ochalkaliniteten som båda generellt ökar mellan perioderna. Förändringen för pH och alkalinitetär dock inte lika tydlig som för sulfat. Även om trenderna är desamma i vattendragensom för sjöarna är förändringen dock inte lika tydlig i vattendragen. Orsaken är de fysiskaskillnaderna mellan vattendrag och sjöar, där vattendragen ser mycket kraftigare variationeri flöde inom och mellan år och därmed också i de undersökta variablerna.För sjöarnas närsalter sker också signifikanta förändringar mellan perioderna, kväve minskargenerellt, medan fosfor minskar eller ökar beroende på vilken sjötyp man tittar på. Förvattendragen sker inte några generella förändringar i fosfor mellan de undersökta perioderna,däremot så minskar kväve generellt även i vattendragen. Kväveminskningen kandelvis härledas direkt till den minskning i atmosfärisk deposition som skett under perioden,men åtgärder inom skogs- och jordbruket för att minska kväve- och fosforläckaget påverkarantagligen också förändringen av närsaltskoncentrationerna. Här kan en mer lokal utvärderingdär man även inkluderar olika kväveminskande åtgärder samt markanvändning ianalyserna, ge en bättre förståelse för vad som drivit förändringen i näringssalter.Bland de biologiska variabler som har kunnat undersökas så ökar antalet växtplanktonartergenerellt i sjöarna mellan perioderna, vilket kan vara en respons på den minskade försurningen.Vidare så ökar det trofiska planktonindexet mellan perioderna, vilket indikerar attsjöarna blivit näringsrikare. En möjlig förklaring kan också vara den ökade mängden TOCoch därmed en tillförsel av mer organiskt bundna närsalter. Det är dock så att även om detsker en ökning i trofiska planktonindex så visar det fortfarande inte på att det finns någrakraftiga övergödningsproblem i de undersökta sjöarna. Vidare har andelen cyanobakterieroch den totala biovolymen växtplankton inte förändrats generellt under perioden. För bottenfaunanundersöktes Oligochaeta/Chironomidae-kvoten, som ökar generellt vid övergödningför att syrgashalten blir låg och/eller den organiska belastningen hög på sjöbotten.För kvoten sker inga generella förändringar, dock sker det förändringar när sjöarna delasupp i sjötyp. Det är svårt att hitta någon generell förklaring till dessa förändringar, men lokalaoch mer ingående analyser kan möjligen hitta förklaringar till dessa förändringar i O/Ckvoten. Det saknas mycket biologiska provtagningar i det datamaterial som låg till grundför denna studie, för vattenkemin finns det till exempel ca 170 sjöar, men för biologin endastca 50 sjöar som kan inkluderas i utvärderingen. Med tanke på de stora förändringar somsker i vattenfärg och sulfatkoncentrationer så skulle övergripande analyser av både bottenfaunaoch växtplankton vara av stor betydelse för miljöövervakningen av våra sjöar ochvattendrag. Sammanfattningsvis har klimatförändringarna i form av temperaturökningar och förändradenederbördsmönster påverkat våra sjöar och vattendrag under perioden 1995-2014.Men även andra faktorer, såsom den minskande sulfatdepositionen, påverkar våra sjöar ochvattendrag. Dels direkt genom högre pH och alkalinitet, men framför allt indirekt genomförändringar i exporten av TOC och järn. I förlängningen ökar denna export brunifieringenoch tillgången på kol och närsalter för djur och växter.

  • 2.
    Ahlén, Johan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Fladdermöss i Götene, Skara, Skövde, Falköpings,Ulricehamns och Marks kommuner 20092010Report (Other academic)
  • 3.
    Ahlén, Johan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Fladdermöss i Vänersborgs, Melleruds och Färgelanda kommuner sommaren 20062006Report (Other academic)
  • 4.
    Alexandersson, Hans
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Bohuskustens häckfågelfauna 2001‒2009 Förekomst, reproduktion och habitat2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under nio år (2001 ‒2009) har Svensk Naturförvaltning AB, på uppdrag av länsstyrelsen, initierat och utfört inventeringar av fåglar i Västra Götalands läns marina skärgård. Arbetet har syftat till att övervaka trender i antal och utbredningsmönster för olika fågelarter, samt att identifiera eventuella effekter av predation och miljöstörning på deras populationer. Vidare har målsättningen varit att ta fram underlag för att kunna utvärdera olika förvaltningsåtgärder och naturvårdsprojekt. Inventeringarna har gett information om förändringar i antal och utbredning för fågelarter som vistas längs Bohuskusten under häckningssäsongen. Liknande information har samlats in även för andra arter som är karaktäristiska inslag i denna miljö och/eller kan påverka fågelfaunan, såsom knubbsäl, mink och makaonfjäril. Information har även samlats in angående kullstorlek och döda fåglar.

    I denna rapport redovisas resultaten av inventeringarna. Av samtliga 79 fågelarter som påträffades under inventeringarna var det sex (8%) som ökade påtagligt i antal. Den art som ökade mest var grågås, följd av vitkindad gås, silvertärna, storskarv, toppskarv och ängspiplärka. Ytterligare 22 arter (28%) uppvisade en positiv trend. Tolv arter (15%) uppvisade en påtaglig minskning.

    Sånglärkan minskade mest, följd av, i tur och ordning, kråka, stare, berguv, näktergal, drillsnäppa, havstrut, gulärla, knölsvan, korp, gråsiska och strandskata. För ytterligare 39 arter (49%) påvisades en negativ trend. En analys av populationsutvecklingen för de 56 arter som påträffades i större antal under inventeringarna ger en liknande bild. Totalt sett har alltså fler arter uppvisat en negativ (64%) än en positiv (36%) trend under inventeringsperioden. En jämförelse mellan de 56 arternas populationsutveckling längs Bohuskusten och i landet i övrigt under de senaste tio åren visar att fler arter har haft en sämre än en bättre utveckling längs Bohuskusten jämfört med i övriga landet under 2000-talet. Kanadagås och tornfalk visar en starkt negativ skillnad, och ytterligare åtta arter avviker klart till Bohuskustens nackdel, nämligen knölsvan, strandskata, fiskmås, tordmule, gök, ärtsångare, kaja och korp. För tre arter är utvecklingen längs Bohuskusten betydligt bättre jämfört med landet i övrigt; vitkindad gås, gråtrut och ängspiplärka.

    När det gäller förändringen i utbredning längs Bohuskusten finner man att en del arter som haft en negativ populationstrend trots allt har utvidgat sitt utbredningsområde. Däremot finns det ingen art som har ökat i antal samtidigt som dess utbredningsområde har minskat.

    Artdiversiteten längs Bohuskusten ökade under inventeringsperioden. Detta som en effekt av att de vanligaste arterna minskade i antal snarare än att antalet arter ökade. Områden med någon form av skydd verkar inte ha någon generell effekt på artrikedomen. Däremot kan områden skyddas för att bevara en speciell biotop som förekommer i begränsad omfattning och som är viktig för vissa arter, t.ex. tobisgrissla. Skyddsområden är även viktiga för knubbsälen.

    För 18 arter inventerades kullstorleken, vilken ökade för två arter, nämligen fisktärna och ängspiplärka. För tre arter minskade kullstorleken under inventeringsperioden; knölsvan, strandskata och skrattmås.

    Antalet döda fåglar som hittades under inventeringsperioden minskade. För en art var minskningen statistiskt säkerställd, nämligen gråtrut

    Under hösten och vintern 2002/2003 gjordes för första gången i landet ett försök att skatta minkpopulationens storlek längs Bohuskusten genom en regelrätt inventering och information från avskjutning. Resultaten av denna undersökning har redovisats i tidigare rapporter (Wallin m.fl. 2002, 2003). I övrigt har minkpopulationen varit stabil eller svagt ökande under inventeringsperioden.

    Sommaren 2002 dog tusentals knubbsälar i en epizooti längs Västkusten. Följaktligen minskade antalet knubbsälar i skärgården med 33 % mellan 2002 och 2003. Därefter har populationen stabiliserats på en lägre nivå. Totalt sett kan endast en svag nedgång konstateras under inventeringsperioden.

  • 5.
    Andersson, Håkan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Gaddsteklar och blomflugor i tio skogsområden i Västra Götalands län 20082010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    I samband med bestämningsarbetet av skalbaggar vid en inventering av tio ädellövskogsområden i

    Västra Götaland 2008, lades en del andra insekter undan för att eventuellt artbestämmas vid ett senare

    tillfälle.

    Alla gaddsteklar (här avses guldsteklar, bin och humlor, getingar, vägsteklar och rovsteklar) och

    blomflugor samt ytterligare några enstaka insekter artbestämdes i början av 2010. Sammanlagt

    artbestämdes 1 135 gaddsteklar, 141 blomflugor och fem övriga insekter. Antalet arter uppgick till 58

    gaddsteklar, 25 blomflugor och två övriga insekter. En rödlistad art påträffades samt en art som

    tidigare varit rödlistad. Två nya landskapsfynd för landskapet Bohuslän gjordes.

    De mest anmärkningsvärda fynden var den rödlistade skalbaggsstriten

    Issus muscaeiformis som

    påträffades i fyra exemplar i Gunnarsbo på Orust, samt rovstekeln

    Ectemnius sexcinctus som hittades i

    ett exemplar i Skottek utanför Ulricehamn.

  • 6.
    Bergstedt-Söderström, Anita
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Lång, Lars-Ove
    Executive, Universitet, Chalmers.
    Grundvatten i Västra Götaland: Underlag för arbete med miljökvalitetsmål”Grundvatten av god kvalitet”2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    En enkätundersökning har genomförts bland sex av länets 49 kommuner. Urvalet av

    kommuner har gjorts på ett sätt som skall göra det möjligt att dra sådana slutsatser av svaren

    så att de blir giltiga för hela länet. Av svaren från de sex kommunerna framgår bland annat att

    det finns ett stort antal vattentäkter i länet som saknar skyddsområde och/eller vattendom.

    Geologiska formationer som inte används för vattenuttag saknar skydd för vattenförekomsten.

    I vissa fall ger de skyddsbestämmelser som finns för vattentäkterna ett otillräckligt skydd för

    vattnet. Detta innebär att ett stort antal beslut om skyddsföreskrifter bör fattas vid

    Länsstyrelsen alternativt kommunerna och prövningar avseende vattendomar bör utföras i

    miljödomstolen de närmsta åren för att delmål 1 för grundvattnet skall uppnås.

    Generellt sett har grundvattnet i länet god kvalitet. Påverkan från försurning och kväve

    orsakar problem i vissa områden, medan föroreningar från utsläpp oftast har en lokal,

    begränsad påverkan. Ställvis ger grundvattnets naturliga sammansättning problem vid

    användning som dricksvatten. Exempelvis har vattnet i vissa områden högt innehåll av salt,

    radon, järn eller mangan. En närmare kartering av förhållandena kan ofta behövas.

    Ett bra underlagsmaterial för att klara miljömålsarbetet är moderna jordarts- och hydrogeologiska

    kartor. Äldre geologiskt underlagsmaterial kan vara svårare att arbeta med. Andra

    synpunkter som framkom var att den gällande lagstiftningens roll i samband med

    genomförandet av miljökvalitetsmålet måste tydliggöras. Det är också en önskan från

    kommunerna att det erbjuds handledning och inspiration i arbetet. Miljökvalitetsnormer som

    håller på att införas i Sverige välkomnas.

    Kommunerna ser det som positivt om vissa moment i miljömålsarbetet kan samordnas med

    andra kommuner. Till exempel metoder för ett bättre utnyttjande av befintligt underlagsmaterial,

    bevakning av nytt underlagsmaterial, samt översyn av ytterligare behov.

    Om tillräckliga resurser i form av pengar och personal sätts in för att arbeta med

    grundvattenfrågorna, bör det vara möjligt att uppnå miljökvalitetsmålet för grundvatten i länet.

  • 7.
    Broberg, Ola
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Harlén, Anneli
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Jansson, Henrik
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Avrinningsmyndigheternas informationsbehov för att genomdriva vattendirektivet: Fördjupningsstudie2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta projekt var att utifrån enkätsammanställningen av Ellen Bruno, maj 2002,göra en fördjupad studie av informationsbehovet för en tänkt avrinningsmyndighet.Databehov och datahanteringEG:s ramdirektiv för vatten ställer krav på avrinningsdistriktsvis rapportering av data,tekniska format samt på tillgängligheten av data. Detta förutsätter bl.a. en välorganiserad,kvalitetssäkrad och billig tillgång till miljödata. Det är även en förutsättning för andramiljöuppdrag som miljömålsuppföljning och miljöövervakning m.m..

  • 8.
    Christensen, Agneta
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Vattenvårdsförbund, Vänerns vattenvårdsförbund.
    Vattenvårdsplan för Vänern: Mål och åtgärder2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Välkommen till en vattenvårdsplan för Vänern. Planen har antagits av Vänerns vattenvårdsförbund och ska bli ett levande dokument som ska användas under många år och som ska bidra till att förbättra och bevara sjöns vatten och natur.I vattenvårdsplanen för Vänern ingår ett kortare dokument om Mål och åtgärder och tre bakgrundsdokument (figur 1). Bakgrundsdokumenten2 och 3 kommer 2006. Arbetet med vattenvårdsplanen kommer att fortsätta efter att alla dokument är klara. Åtgärder behöver prioriteras och en handlingsplan behövs för hur vattenvårdsplanens mål och åtgärder ska nås. I och med att arbetet fortsätterkan vattenvårdsplanen bli ett fortsatt levande dokument. Vi tror att på detta sätt kan engagemanget och intresset för Vänern fortsätta och fördjupas.

  • 9.
    Christensen, Agneta
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Vattenvårdsförbund, Vänerns vattenvårdsförbund.
    Vänern: Årsskrift 20032003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Året 2002 var ett ovanligt varmt år. Allamånader från januari till september hadetemperaturer överstigande det normala.Sommaren 2002 blev till och med den varmastesom hittills uppmätts, och i Karlstadslogs ett nytt värmerekord för augusti. Förstunder årets sista tre månader var det kallareän normalt. Nederbördsmängderna varstörre än normalt i början av året, samt undermaj/juni, medan därefter blev det torrare ännormalt. I Såtenäs föll det endast 5 mm regnunder hela september. Året avslutades kalltoch nederbördsfattigt.Vattenkvaliteten i StorvänernVattenkvaliteten har överlag varit stabil iStorvänern under senare år, även om väderförhållandenmånga gånger har varieratavsevärt. Totalhalten av fosfor och mängdenorganiskt material har varit på stabilanivåer, medan totalhalten av kväve har minskatnågot. Klorofyllhalten har varierat ganskamycket och förefaller inte följa något tydligtmönster. Siktdjupet har på senare år minskatnågot som en följd av att förekomsten avväxtplankton stundtals varit stora.VäxtplanktonKiselalgsmängderna under våren var högaoch bestod nästan uteslutande av släktetAulacoseira. Under sensommaren var detdäremot kiselalgen Tabellaria flocculosasom dominerade.DjurplanktonDjurplankton undersöks två gånger per år,i juni och augusti. År 2002 togs proven 2-3veckor senare än normalt och därför fångadesinga typiska vår- och försommarhjuldjurvid den tidiga provtagningen och höstensavklingningsfas kan redan ha börjat vid densenare provtagningen. Biovolymerna i norraVärmlandssjön har sedan 1997 varit högrei augusti, jämfört med tidigare år, och detsammagäller 2002 års prov.Mellanårsvariationen av biovolymerna vidden första provtagningen varje år förefallerfölja samma mönster vid stationerna Tärnanoch Megrundet. Vid den andra årliga provtagningenfinns däremot inte samma mönstermellan de två stationerna, även om biovolymernai medeltal når samma nivå.

  • 10.
    Dahl, Åslög
    et al.
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Grundström, Maria
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Janhäll, Sara
    Pleijel, Håkan
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Olin, Anna-Carin
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Upmanis, Hillevi
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Hur påverkar en samtidig exponering för pollen och luftföroreningar hälsan?: preliminär rapport2011Report (Other academic)
  • 11.
    Gälman, Veronika
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Paleolimnologisk undersökning av Grindsbyvattnet, Sannesjön och Viksjön: Sjöarnas historiska utveckling av totalfosfor- från dåtid till nutid2011Report (Other academic)
  • 12.
    Harlén, Anneli
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Västerhavets vattenmyndighet.
    Söderström, Per
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Utredning av vattenmyndigheternas informationsförsörjning2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Västerhavets vattenmyndighet fick i uppdrag av Naturvårdsverket att utredavattenmyndigheternas informationsförsörjning. Denna rapport är en del i rapporteringenav utredningen.Lättillgänglig data är helt avgörande för att de nybildade vattenmyndigheterna ska klaraarbetet med EG:s ramdirektiv för vatten. En av de stora utmaningarna är att försöka fåtill en gemensam hämtplats för så mycket data som möjligt. Informationen är idagspridd på nationella datavärdar, centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner ochvattenvårdsförbund.Erik Årnfelt, Östergötlands län, Henrik Jansson, Jönköpings län, och Erik Lundborg,Västmanlands län, har deltagit i arbetet med utredningen. Vidare har Mats Öberg,Västra Götalands län bistått med att ta fram demoapplikationen ”Vattenkartan” ochbearbeta data för denna.Vi tackar Erik Landgren och Gunilla Lindgren vid länsstyrelsen i Uppsala förkommentarer och tankar kring ”Vattenkartan”.

  • 13.
    Henricsson, Anna
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Johansson, Karin
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Nilsson, Carin
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Bottenfauna i VästraGötalands län 2011: Biologisk uppföljning i försuradeoch kalkade vatten2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

     

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har Medins Biologi AB under hösten

    2011 genomfört bottenfaunaundersökningar i ett antal rinnande vatten inom ramen

    för kalkningsuppföljning i länet. Utifrån en sammanvägning av artsammansättning och

    flera index har bottenfaunan expertbedömts med avseende på surhet, hydromorfologisk

    påverkan och näringsämnesbelastning. Bottenfaunan har också statusklassats enligt Naturvårdsverkets

    bedömningsgrunder med avseende på surhet, ekologisk status och eutrofiering.

    Materialet har dessutom använts för att utvärdera bottenfaunans naturvärde.

    Sammanlagt undersöktes 78 lokaler, varav 74 ingår i olika kalkningsprojekt och fyra var

    okalkade referenslokaler.

    Enligt vår bedömning var förhållandena nära det neutrala med avseende på surhet vid

    24 av de kalkade lokalerna, och måttligt sura vid 44 av de kalkade lokalerna (Tabell 1).

    Detta innebär att 92 % av de kalkade lokalerna bedömdes tillhöra de två högsta klasserna.

    Resultatet var bra och visar att kalkningsverksamheten fungerar väl. Vid fem av de

    kalkade lokalerna (7 %) bedömdes förhållandena vara sura. Här bedömdes kalkningsverksamheten

    alltså ännu inte ha lyckats fullt ut med att helt återställa bottenfaunan. Av

    de okalkade lokalerna bedömdes förhållandena vara sura vid en lokal och mycket sura

    vid tre lokaler. Samtliga lokaler har undersökts tidigare. Sedan det föregående undersökningstillfället

    har bedömningen förbättrats vid en kalkad lokal, och försämrats vid

    två kalkade lokaler. Vid övriga lokaler kvartstod den senaste bedömningen.

    De flesta lokalerna bedömdes ha en hög status med avseende på hydromorfologiska

    förhållanden. Vid fem lokaler bedömdes statusen vara god och vid en lokal måttlig med

    avseende på hydromorfologiska förhållanden (Tabell 1).

    Enligt vår bedömning var statusen med avseende på eutrofiering hög på samtliga lokaler

    förutom en där statusen bedömdes vara god (2647, Bilaga 1). Detta kan sägas vara ett

    förväntat resultat eftersom urvalet av lokaler var riktat mot näringsfattiga vattendrag i

    försurningsdrabbade regioner.

    Bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden vid sex av lokalerna och höga

    naturvärden vid 15 lokaler (Tabell 1). En rödlistad och 22 ovanliga arter påträffades i

    undersökningen (Tabell 4).

  • 14.
    Jansson, Henrik
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    GIS - baserad redovisning enligt vattendirektivet2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Länsstyrelsen Västra Götaland har testat hur det webbGIS baserade handläggarstödet

    OGIS skulle kunna användas som kartrapporteringssystem för EG:s ramdirektiv för

    vatten, vattendirektivet. Inom ramen för projektet gjordes även en omvärldsanalys om

    hur olika myndigheter jobbar med vattendirektivet och GIS.

    Geografiska data till applikationen hämtades från tidigare de pilotprojekten Emån,

    Ume-/Vindelälven och Gullmarn. Dessa data anpassades och kopplades till en webb-

    GIS applikation som fick namnet VOGIS. VOGIS är en anpassning av OGIS3 som

    bygger på den senaste tekniken vilket gör att VOGIS t.ex. kan kopplas upp mot distribuerade

    databaser. Detta gör att VOGIS passar bra in i det Internet baserade informationssystem

    som SMHI föreslagit för att serva vattendistrikten med den information

    de behöver.

    För kartpresentation av totalstatus enligt vattendirektivet utvecklades en prototyp

    applikation i Access som automatiskt beräknar totalstatusen vid uppdatering av data.

    Slutsatsen är att VOGIS skulle kunna fungera bra som kartrapporteringssystem till

    EU. VOGIS- applikationen är också lätt och snabbt att använda vilket gör att den även

    passar bra som handläggarstöd. Om systemet skall användas i stor skala bör följande

    vidarutvecklas: Standardisering av inrapportering av data, bestämma vad som skall

    ingå i applikationen, upplösning av pappersutskrift av kartor, bestämma hur statusen

    skall presenteras (punkt eller linje-/ytobjekt).

  • 15.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Pleijel, Håkan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Marknära ozon och meteorologi i Västra Götaland 2010: För Länsstyrelsen i Västra Götaland och Naturvårdsverket2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas mätningarna av ozonhalter och meteorologi vid Östads Säteri för perioden 1 april – 30 september 2010. Mätningarna har sammanställts och xponeringsindex och målvärden har beräknats. Dessa är relevanta bl. a. för Sveriges nationella miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer. Förekomsten av ozon jämförs med mätstationen Råö, belägen på Onsalahalvön söder om Göteborg samt med mätningar vid Prestebakke, en mätstation i Norge strax över gränsen från Dalsland. Trender för ozonförekomst i Västra Götaland sedan 1993 har analyseras och diskuteras med avseende på förändrade emissioner av ozonbildande ämnen samt förändringar i klimatet.

    Ozonbelastningen i Västra Götaland fram till och med 2010 kan beskrivas enligt följande:

    Nu gällande miljökvalitetsnorm för ozon, som är ett "börvärde” till skydd för människors hälsa, överskreds under 2010 vid alla tre mätplatserna Råö, Prestebakke och Östads Säteri.

    Nu gällande miljökvalitetsnormen till skydd för växtligheten från 2010 överskreds den inte vid någon mätplats.

    Den miljökvalitetsnorm som gäller från 2020 till skydd för växtligheten överskreds vid Råö men ej vid Östad eller Prestebakke. Målvärdet från 2020 har överskridits nästan varje år sedan mätningarna startade vid Råö men mer sällan vid Östads Säteri och Prestebakke.

    De nya målvärden för ozon inom miljökvalitetsmålet Frisk Luft, som skall uppnås till år 2020, överskreds kraftigt vid alla mätplatser 2010, liksom under flertalet tidigare år.

    Två viktiga ozonindex som avser att spegla ozonets inverkan på människors hälsa; det maximala 8-timmarsmedelvärdet respektive det maximala 1-timmesmedelvärdet, uppvisar en statistiskt säkerställd minskning vid Råö över perioden 1990-2010. Detta tyder på att människors exponering för ozon i kustnära områden inom Västra Götalands län, utanför de större tätorterna, har minskat under denna period.

    Ozonindex som avser att skydda växtligheten, AOT40, uppvisar ingen statistiskt säkerställd förändring över tiden vid någon av mätlokalerna. Den tidigare ökande skillnaden i månadsmedelvärden för ozonhalter dagtid mellan Östads Säteri och Råö har under 2000-talet reverserat och skillnaderna blir allt mindre.

    Vad gäller ozonhalter nattetid är dock skillnaden mellan Råö och Östad fortsatt stor. Lufttemperaturinversion nattetid under månaden juni (2002-2010) är den enda statistiskt säkerställda meteorologiska förändringen vid Östads Säteri under mätperioden.

    Eftersom meteorologiska mätningar ej bedrivs vid Råö är det svårt att dra slutsatser om hur detta har påverkat ozonförekomsten vid Östads Säteri jämfört med Råö.

  • 16.
    Landgren, Erik
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Vattenvårdsförbund, Vänerns vattenvårdsförbund.
    Landgren, Thomas
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Vattenvårdsförbund, Vänerns vattenvårdsförbund.
    Övervakning av fågelfaunan på Vänerns fågelskär: Metodutvärdering och förslag till framtida inventeringar2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Vänerns vattenvårdsförbund och Länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län genomfördes denna utvärdering av metoden för inventering av kolonihäckandesjöfåglar i Vänerns skärgårdar. Thomas Landgren har varit samordnare förprojektet och tillsammans med Erik Landgren skrivit denna rapport. Projektet har finansieratsav regionala miljöövervakningsmedel (”specialprojekt”).Inventeringar av kolonihäckande sjöfåglar i Vänern ingår i Program för samordnad nationellmiljöövervakning i Vänern. Inventeringarna är årliga och inventeringen har genomförtsi en del av Vänern sedan 1982 och för hela sjön sedan 1993.

  • 17.
    Lannek, Joakim
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Vattenvårdsförbund, Vänerns vattenvårdsförbund.
    Stråkvis inventering av Vänerns strandvegetation: Övervakningssystem för framtida kontroll av igenväxning och vegetationsförändringar2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreligande arbete utgör basen i ett kontrollprogram för att följa vegetationsutvecklingeni Vänerns strandnära områden. Tanken är att återinventeringar skall ske regelbundet medca 5 års intervall.Inventeringen har inriktats på växter av igenväxningskaraktär, d v s vedartade växter samtvass, säv och flytbladsväxter. Vegetationen har inventerats i stråk, 1 m breda och med enlängd varierande mellan ca 30 m och 150 m. Totalt har 61 stråk fördelat på 25 områdeninventerats. Områdena har valts ut i IR-flygbilder och med tanke på att de skall varalättillgängliga samt att mänsklig påverkan inte skall vara allt för stor. Områdena är avskiftande typ och exponeringsgrad. Stråkens placering och riktning inom de olika områdenaär markerade med i marken nedslagna kopparrör. Vidare är placering och riktning inmättamed GPS-mottagare i Rikets nät RT 90 och dessutom finns stråken beskrivna i bildoch text. Vid stråkinventeringen har förekommande vegetation noterats liksom dess utbredningoch avstånd från startpunkten.

  • 18.
    Lind, Emma
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Miljöövervakning av ädellövskog2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under maj till november 2012 har totalt 40 skogar som i den första lövskogsinventeringen i Västra Götalands län helt eller delvis klassats som ädellövskog återinventerats. Objekten har besökts i fält där en genomgående inventering och naturvärdesbedömning har gjorts. Undersökningen är en del i ett större, årligen återkommande projekt på Länsstyrelsen i Västra Götalands län vars syfte är att följa utvecklingen i ädellövskogen och se vilka förändringar som sker över tiden.

    Resultatet styrker trenden att arealen ädellövskogen minskar i länet. Två av objekten, en ekskog och en askskog har helt avverkats. I en stor andel av skogarna har det skett någon form av förändring. De flesta av negativ art men i 15% av objekten har det förekommit förändringar som helt eller delvis varit positiva för naturvärdena. Arealsmässigt har en fjärdedel av den totala arealen påverkats i någon form och grad.

    Granen är ett vanligt inslag i ädellövskogen och har en medelrik eller rik förekomst på en tredjedel av objekten.

    Eken är det vanligast trädslaget bland ädellövträden, jätteekar förkommer på 12,5% av lokalerna.

    Död ved förekommer i de flesta skogar men andelen är liten.

    De största hoten mot ädellövskogen är skogliga ingrepp, exploatering och ett

    ökande graninslag.

  • 19.
    Lind,, Emma
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Övervakning av ädellövskog i Västra Götalands län 2009 - 20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under tre år har sammanlagt 120 skogar som i den första lövskogsinventeringen helt eller delvis klassats som ädellövskog återinventerats. Objekten har besökts i fält där en genomgående inventering och naturvärdesbedömning har gjorts. Undersökningen är en del i ett större, årligen återkommande projekt på Länsstyrelsen i Västra Götalands län vars syfte är att följa utvecklingen i ädellövskogen och se vilka förändringar som sker över tiden.

    Ädellövskogarna står kvar även om de hela tiden naggas i kanten. I en stor andel av skogarna har det skett någon form av förändring. De flesta av negativ art men i en tredjedel av objekten har det förekommit förändringar som helt eller delvis varit positiva för naturvärdena. Förändringar har arealmässigt skett på en femtedel av den totala arealen.

    Granen ökar i ädellövskogen och är vanligt förekommande. Den har en medelrik eller rik förekomst i 44 % av ädellövskogarna.

    Eken är det vanligaste trädslaget och finns representerat i stort sett alla de undersökta ädellövskogarna. Normalgrov är den vanligaste grovleksklassen och mycket grova ekar förekommer endast i 16% av bestånden.

    I knappt en tredjedel av skogarna förekommer det bete och andelen ligger på samma nivå som vid den ursprungliga inventeringen.

    Död ved förekommer i de flesta skogar men andelen är liten.

    De största hoten mot ädellövskogen är skogliga ingrepp, exploatering och granifiering.

  • 20.
    Lindberg, Patrik
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Svensson, Ola
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Elfiske i Västra Götalands län 20112012Report (Other academic)
  • 21.
    Lindeström, Lennart
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund.
    Mälarfisk: Innehåll av metaller och stabila organiska ämnen 20012001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanlagt 130 fiskar av arterna gös, gädda och abborre har insamlats från olika delar av Mälaren för analys av ett antal metaller och stabila organiska ämnen. För att få ett så homogent undersökningsmaterial som möjligt har vissa bestämdastorlekar valts ut. I första hand har en selektering gjorts från den kommersielltfångade fisken i sjön.Inget onormalt har noterats hos den analyserade fisken i form av avvikandestorlek eller utseende hos kropp, lever eller könsorgan, eller onormal förekomstav parasiter eller andra sjukdomar.Undersökningen har visat på låga eller normala halter av de undersökta ämnena i fiskens vävnader, jämfört med andra vattenområden. Kvicksilver, som analyserats i muskelvävnaden hos samtliga fiskar, förekommer i mycket låga halter i Mälarens fisksamhälle. För den normerade ”1-kg gäddan” har kvicksilverhalten bestämts till 0,2 mg/kg vv (mg per kg färskvikt), vilket anses vara en för landet naturlig bakgrundsnivå. Gränsvärdet för att gäddan ska få saluföras ligger på 1,0 mg/kg vv. Enligt undersökningen på gös, som varit mer omfattande än för de andra arterna, finns det tecken på att kvicksilverhalten ökar något öster- och norrut i Mälaren. Fortfarande ligger dock halten på en låg nivå. Andra metaller än kvicksilver har analyserats i levervävnad från abborre. Flertalet av dessa metaller uppvisar ungefär samma haltnivåer som hos abborre från andra stora sjöar, medan kadmiumhalten är väsentligt lägre i fisk från Mälaren. De klorerade organiska ämnena PCB och DDT anrikas framför allt i fiskens fettvävnad. Hos de relativt magra fiskarterna gös, gädda och abborre är därför koncentrationen av dessa ämnen generellt sett låg (baserat på färskvikt). De genomsnittliga halterna av PCB i gös i olika delar av sjön varierar enligt resultaten mellan 0,001 och 0,01 mg/kg vv, vilket är betydligt lägre än Livsmedelsverkets gränsvärde för detta ämne, som ligger på 0,1 mg/kg vv. För DDT är marginalen ännu större till det riktvärde som tillämpas (0,5 mg/kg). Högst halter av PCB och DDT har registrerats i gös från Ulvsundasjön, som fått representera Östra Mälaren. Den bild som framträder genom dessa undersökningar av föroreningshalten i fisk från Mälaren är således positiv. För de arter som undersökts är marginalen betryggande stor till de gränsvärden som angivits av Livsmedelsverket. Med ledning av dessa resultat går det dock inte att ange vilka halter av exempelvis PCB som kan förväntas i fetare fisk såsom ål. För detta krävs kompletterande undersökningar, vilka redan har påbörjats genom insamling av de aktuella arterna. Av och till förekommer även lax och öring i Mälaren, som då vandrat upp från Östersjön.

  • 22.
    Ljung, Mikael
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Trender hos havsöring och lax i Västra Götalands län: En rapport från den regionala miljöövervakningen2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bestånden av lax och öring (havsöring, insjööring och strömlevande öring) är intressanta att följa eftersom de är relativt känsliga för miljöstörningar, till exempel försurning, utsläpp av föroreningar och fysiska ingrepp i vattenmiljön. Lax och öring kan därför användas som miljöindikator.

    Inom miljöövervakningen har ett antal lax- och havsöringsförande vattendrag elfiskats sedan 1989, ofta längre tillbaka i tiden än så. Lokalerna i dessa vattendrag ingår, tillsammans med några av kalkeffektuppföljningens lokaler, i ett s.k. havsöringsindex. På samma sätt finns det ett Atlantlaxindex.

    Syftet med denna rapport är att utvärdera trender hos havsöring och lax i Västra Götalands län.

    I mindre havsöringvattendrag fanns det ingen signifikant ökning eller minskning av tätheten av öring. Tätheten av havsöring i större havsöringsvattendrag har haft en minskande trend (p<0,005). (Tabell 1). Tätheterna av lax i mindre laxvattendrag hade en ökande trend (p<0,05). I mellanstora laxvattendrag fanns det en tendens att årsungar av lax hade en minskande trend (p<0,1). I stora laxvattendrag fanns det ingen trend (p=0.12)

    Att tätheterna av öring tycks ha minskat i större havsöringvattendrag skulle kunna vara en effekt av att laxtätheterna har ökat i mindre laxvattendrag. Dessutom hade artantalet i större havsöringvattendrag en tendens till ökning vilket också skulle kunna leda till ökad konkurrens.

    Resultaten från 2010 och 2011 var de sämsta under hela mätserien. Möjliga orsaker till detta kan vara yttre störningar, som t.ex. att det var höga vattenflöden under stora delar av dessa somrar. Vidare var båda vintrarna som föregick dessa år ovanligt kalla och långa. Detta kan ha inneburit att mer fisk än vanligt inte överlevde vintern. Det kan alltså ha varit faktorer som försvårar elfisket som har medfört det sämre resultatet men andra orsaker som har medfört att det har blivit lägre tätheter kan inte uteslutas.

    Tabell 1

    . Sammanfattning av trender. ns = ingen förändring, +/-=ökar/minskar signifikant, (+)/(-)=tycks ha en ökande/minskande tendens, dock ej signifikant. Trendanalysen är utförd på logaritmerade tätheter (Log10(täthet+1)). Årsungar

    Äldre

    Totalt

    Havsöring <10km

    2

    ns, p=0,98

    ns, p=0,76

    ns, p=0,56

    Havsöring <100 km

    2

    -, p<0,005

    -, p<0,005

    - p<0,005

    Lax <100 km

    2

    +, p<0,005

    +, p<0,05

    +, p<0,005

    Lax < 1000 km

    2

    (-), p=0,06

    ns, p=0,32

    (-), p=0,11

    Lax > 1000 km

    2

    ns, p=0,13

    ns, p=0,26

    ns, p=0,12

  • 23.
    Löfgren, Stefan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Regional övervakning av avrinningen frånbrukad skogsmark i Västra Götalands, Hallands och Jönköpings län: Utvärdering av perioden 1996-2009 och förslag till framtida utformning2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In this report, the runoff chemistry in five forest streams draining managed forests has been evaluated. The monitoring has been funded by the county administrations in Västra Götaland (Fallabäcken, Sågebäcken and Kvarnebäcken), Halland (Näverbäcken) and Jönköping (Ramsjöbäcken). The assessment includes data from surveys beginning in 1996 - 2000 and ending in 2009. The aim of this work is to document the water chemical variations in forest streams in southwestern Sweden and to analyze how various forestry measures, mainly clear-felling, influenced this variation. The commission also includes proposals on how to conduct runoff monitoring in managed forest in the future.

    The catchment areas range from 331-698 hectares and the shares of forest and peat lands vary in the ranges of 82-95% and 5-13%, respectively. All the catchments are thus typical forest areas including elements of peat lands and small ponds. During the period 2004/05 to 2009/10, 4-14% of the catchment areas were clear-felled partly due to damages caused by the storms Gudrun (2005) and Per (2007).

    Branches and tops (slash, GROT) were harvested on a large proportion of the harvested areas in three catchments (76-92%) and scarification was also common in three catchments (80-83%).

    The average annual discharge during the investigation periods varied significantly between areas (279-765 mm) and the inter-annual variability was large. Depending on catchment it differed 2-4 times between dry and wet years. The export of nitrogen and phosphorus from the catchment areas broadly followed the same ranking as runoff. The measured average annual transports were mainly within the ranges (1.4 to 4.2 kg N/ha year and 0.01 to 0.18 kg P/ha, year, respectively) previously measured in managed and natural forests in Sweden and Finland. The proportion of inorganic nitrogen ranged from 17-39% and the majority consisted of nitrate (76-84%). The proportion of phosphate varied between 22-33%. The flowweighted annual average concentrations for total nitrogen and nitrate were in the ranges 419-667 μg/l and 64-115 μg/l, respectively, and for total phosphorus and phosphate 6-14 μg/l and 2-5 μg/l, respectively.

    All catchments showed an annual average export of buffer capacity (ANC), i.e. it exported more base cations (calcium, magnesium, sodium and potassium) than anions associated with mineral acids (sulfuric, nitric and hydrochloric acid). The export of ANC was dominated by organic anions (humus) while bicarbonate (alkalinity) were either missing completely or only represented a very small fraction (≤ 13%). The buffering of weak organic acids led to low pH values (4.8 to 5.7) and the export of protons. The catchments vicinity to the sea was reflected in the transports of sodium and chloride. The recovery from acidification linked to the reduced sulfur deposition has likely slowed down due to an increased sea salt deposition.

    The importance of weak organic acids (humus) for the ANC and pH has increased over time.

    The transport of total organic carbon varied significantly between catchments (factor 2-3) and the metals iron, manganese and aluminum roughly followed the same patterns. The leaching of these substances was at similar levels as in the nonmanaged forests of Lake Gårdsjön and Aneboda. In the three catchments where it was estimated, the transport of inorganic aluminum accounted for 12-37% of the aluminum exports. Inorganic aluminum is the most toxic form for fish and other organisms that breathe with gills The flow-weighted average concentrations of total organic carbon, iron and aluminum were generally slightly higher at the end of the time series, which coincides with the general trends of increasing humus levels in Swedish lakes and streams. Based on data from 1-5 years, the flow-weighted average concentrations of inorganic aluminum were over (maximum level ca 100 μg/l) or within the range of 30-50 μg/l, which are considered harmful to e.g. fish. The 5-year time series from Ramsjöbäcken indicates decreasing concentrations of inorganic aluminum, which is consistent with observations from several other forest streams in southern Sweden. Some 10 other metals were analyzed in three of the areas. The transports and concentrations were at about the same levels as in the non-managed forest streams of Gårdsjön and Aneboda. The concentrations were generally much lower than the lowest levels where adverse biological effects can be expected.

    Forestry measures affected too small proportions of the catchment areas to safely distinguish their effects from the natural stream water chemistry variation. These results are consistent with previous studies, which compared data from streams in managed and non-managed forests in southern Sweden. The results are gratifying in that, on a spatial scale of a few hundred hectares, there were no indications on that forestry measures significantly increased the leaching of nutrients or otherwise affected the water-chemical state such as acidity. Forestry primarily seems to cause very local effects on the aquatic environment.

    The regional monitoring of the runoff chemistry from managed forests in the counties of Västra Götaland, Halland and Jönköping have since start generated a large amount of valuable data. The results will be even more valuable as the time series are extended. The large spatial distribution of forests and peat lands in southwestern Sweden motivate why monitoring of the water quality in such areas should have high priority in order to study trends and provide a basis for various models.

    The monitoring of Fallabäcken, Kvarnebäcken, Sågebäcken, Näverbäcken and Ramsjöbäcken is therefore recommended to continue. The monitoring programs can to some extent be improved through the introduction of uniform methodology for analyzing inorganic aluminum and by supplementing the measurements with sampling in direct connection to silvicultural measures primarily harvesting.

     

  • 24.
    Meissner, Ylva
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Sundberg, Iréne
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Kiselalger i Västra Götalands län2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kiselalger analyserades på 22 vattendragslokaler i Västra Götalands län år 2011. Missbildningar på kiselalger undersöktes på 12 lokaler.

    Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.

    Nio lokaler bedömdes ha hög status, nämligen 14 Sågebäcken, 18 Getbroälven, 17 Svartåbäcken, 16 Sandaredsån, 15 Ekån, 11 Hornån, 13 Hjällöbäcken, 9 Kvarntorpsån och 7 Stålkvarnebäcken. Alla, utom 13 Hjällöbäcken, 9 Kvarntorpsån och 7 Stålkvarne-bäcken, hade mycket högt (≥ 19,5) eller högt (>19) IPS-index.

    På fyra lokaler – 12 Lidan, 10 Ätran, 2 Valboån och 6 Surtan – visade IPS-indexet klass 2, god status. Av dessa låg de tre sistnämnda nära eller mycket nära gränsen mot måttlig status och hade förhöjda andelar av föroreningstoleranta kiselalger (%PT), vilket visar att de befinner sig i riskzonen för att hamna i måttlig status.

    I klass 3, måttlig status hamnade åtta lokaler i undersökningen: 19 Lillån, 8 Bäck nedströms Furusjön, 22 Visslaån, 1 Stallbackaån, 5 Slumpån, 4 Årnäsån, 21 Le-rumsån och 20 Lillån. Den förstnämnda hamnade nära gränsen mot god status. Alla, förutom 1 Stallbackaån, hade höga andelar föroreningstoleranta (%PT) kiselalger och 21 Lerumsån hade en mycket stor andel.

    IPS-indexet i 3 Dälpan motsvarade klass 4, otillfredsställande status och bedömningen stärks av att andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket stor.

    Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget fram-för allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

    Åtta av vattendragen i Västra Götalands län – 7 Stålkvarnebäcken, 4 Årnäsån, 11 Horn-ån, 8 Bäck nedströms Furusjön, 16 Sandaredsån, 12 Lidan, 21 Lerumsån och 1 Stall-backaån – klassades år 2011 som alkaliska, dvs. årsmedelvärdet för pH bör ligga över 7,3. Sex av lokalerna, 2 Valboån, 3 Dälpan, 10 Ätran, 6 Surtan, Lillån och 5 Slumpån, hamnade i nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3.

    För 17 Svartåbäcken, 22 Visslaån, 13 Hjällöbäcken, 18 Getbroälven, 15 Ekån och 19 Lillån motsvarade ACID-indexet måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsme-delvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum är under 6,4.

    Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden, (årsmedelvärdet för pH bör ligga mel-lan 5,5-5,9 och/eller pH-minimum under 5,6) på två lokaler i undersökningen, nämligen 14 Sågebäcken och 9 Kvarntorpsån. I dessa lokaler dominerades kiselalgssamhället av det surhetståliga släktet Eunotia.

    Utökad analys av missbildningar på kiselalger utfördes på 12 lokaler i undersökning 2011. På samtliga dessa lokaler påträffades mindre än 1 % missbildade skal, vilket motsvarar ingen eller obetydlig missbildningsfrekvens och eventuella förekomster bör

    alltså ha naturliga orsaker.

  • 25.
    Nolbrant, Peter
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Ädellövskogar i Västra Götalandslän 2009: övervakning av 30 områden2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta är en återinventering av 30 objekt från lövskogsinventeringen som genomfördes under 1980‐talet i Västra Götalands län. Inventeringen 2009 är den del i en större inventering som av ädellövskogar i länet som upprepas under flera år. Inventeringen 2009 utfördes av Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult. Syftet är att övervaka länets ädellövskogar. Övervakningen 2009 omfattar, av länsstyrelsen 30 slumpade objekt, som besökts i fält. Objekten har också kontrollerats i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering.   Eftersom endast 30 objekt inventerats och fler objekt kommer att inventeras kommande år görs i redovisningen ingen statistiks analys av resultatet.

  • 26.
    Persson, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Rehngren, Erika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Halter av polycykliskaaromatiska kolväten (PAH)i Västra Götaland2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har IVL Svenska Miljöinstitutet utfört

    analyser av halter i luft med avseende på polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i 4

    kommuner i länet. Analyserna utfördes på PM

    10 – filter från Mariestad, Trollhättan, Borås

    och Färgelanda.

    De högsta halterna av PAH uppmättes i Färgelanda (1.8 ng/m

    3) för perioden december

    2002 – maj 2003 och de lägsta i Trollhättan under 2008 i såväl gaturum som urban

    bakgrund (0.5 ng/m

    3).

    För miljökvalitetsnormen för PAH används benso(a)pyren som indikator (SFS 2001:527).

    Den enda mätserie som fullt ut uppfyllde de mätkrav som föreligger enligt

    mätföreskrifterna till MKN (NFS 2007:7) finns för Borås under 2008, och där uppvisades

    en halt av B(a)P på 0.06 ng/m

    3. Det högsta uppmätta periodmedelvärdet uppmättes i

    Färgelanda 2002/03, 0.18 ng/m

    3.

    De i den här studien uppmätta halterna låg, under samtliga mätperioder och i de olika

    miljöerna, klart under MKN och det nationella delmålet, men i nivå med generationsmålet.

  • 27.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Kronnäs, Veronika
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Krondroppsnätets övervakning avluftföroreningar i Götaland –mätningar och modellering Resultat t.o.m. september 20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna sista omgång av årsrapporter inom Krondroppsnätets Program 2007-2010 fokuserar vi på en analys av hur nedfallet och effekterna på markvattenkemi av försurande och övergödande ämnen har förändrats under 2000-talet. Vi redovisar denna analys såväl nationellt som för Götaland. Vi visar även resultaten för varje mätstation för sig i Bilaga 1.

    Luftföroreningar känner inte av administrativa gränser. För att uppnå en geografiskt differentierad bedömning av luftföroreningssituationen delades Götaland upp i olika mråden, baserat på närhet till kust samt gradienten av nedfall som går från sydväst mot nordost. Detta angreppssätt stärker bedömningarna av föroreningsbelastningen i olika delar av länen.

    Nedfallet till skogen i Sverige beror till stor del på långväga transporterade luftföroreningar. Belastningen från dessa långväga transporterade föroreningar avgör hur mycket som kan accepteras vad gäller lokala utsläpp av luftföroreningar. De samlade utsläppen av oxiderat svavel från EU rapporteras ha minskat med 43 % mellan år 2000 och 2008. Utsläppen av NO x från EU minskade med 18 %, och reducerat kväve med 10 % under samma period. Nedfallet till skogen beror också till stor del på nederbördsmängderna. Nederbörden vid krondroppsytorna i Götaland har inte förändrats under 2000-talet.

    Nedfallet av antropogent svavel (exklusive bidraget från havssalt) till skogen i Götaland, inkluderat både torr- och våtdeposition, har minskat under perioden 2000-2010 vid 26 av totalt 30 mätplatser, med i genomsnitt 50 %. Som ett medianvärde för perioden, representativt för alla mätplatser i Götaland, ligger det årliga nedfallet under 2000-talet på 3.6 kg S/ha. Halterna av sulfat i markvattnet har minskat vid hälften av de 30 mätplatserna i Götaland. Högsta sulfathalter förekommer i sydöstra Götaland, i Blekinge och Kalmar län. pH i markvattnet ligger vid eller under pH 4,5, som här används som gräns för kraftig försurning, vid en femtedel av mätplatserna i Götaland, i huvudsak lokaliserat till Skåne, södra Halland samt till Blekinge och Kalmar läns kustområden. Vid dessa kraftigt försurade platser fortsätter i flera fall pH att minska. Även markvattnets syraneutraliserande förmåga är vid dessa platser i de flesta fall mycket dålig, och det förekommer höga halter av toxiskt oorganiskt aluminium. Sett över alla mätplatser i Götaland ökar pH i markvattnet på ett statistiskt säkerställt sätt under 2000-talet vid knappt en tredjedel av platserna.

    Det årliga nedfallet av oorganiskt kväve till skogen i Götaland, inkluderat både torr- och våtdepositionen, varierar från upp till 15 kg N/ha vid västkusten till 4-6 kg N/ha längst i nordost. Ett nedfall högre än 5 kg N/ha anses kunna påverka artsammansättningen hos skogens undervegetation. På grund av metodproblem kan vi endast bedöma tidsutvecklingen vad gäller kvävenedfallet med nederbörden, den s.k. våtdepositionen. Nedfallet av nitratkväve med nederbörden har minskat signifikant under 2000-talet vid två mätplatser samt som ett medelvärde för Götaland som helhet. Även nedfallet av ammoniumkväve har minskat på ett statistiskt säkerställt sätt vid en plats. Detta är första gången som vi kan konstatera en nedgång i kvävenedfallet vid någon av Krondroppsnätets mätplatser. Det har pågått en kontinuerlig upplagring av kväve i skogsmarken i Götaland även under 2000-talet. Storleken på upplagringen beror dock på vilket skogsbruk som tillämpas, där ett helträdsuttag, inklusive grenar och toppar, resulterar i en lägre upplagringstakt. I de sydliga och västra områdena av Götaland förekommer platser med relativt höga nitrathalter i markvattnet, i Skåne, Halland samt Kronobergs län. I övriga delar av Götaland är nitratförekomsten låg.

    Störningar av skogsmarken som vid avverkning, stormfällen eller angrepp av granbarkborre kan resultera i temporärt höga halter av nitrat i markvattnet.

  • 28.
    Ruist, Elin
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Fosfor- och kvävefraktioner i miljöövervakningen: En studie av bohuslänska vattendrag2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det höga läckage av näringsämnen vi ser i bebodda områden runt om i världen berortills störst del på människans sätt att utnyttja marken och jordens naturresurser. I våravattenmiljöer ger detta upphov till övergödning med igenväxning, algblomning, syrefriabottnar och en minskad biologisk mångfald som följd. I vattendrag transporteras storamängder näringsämnen från inlandet till havet och transporten av näringsämnenpåverkar också ekosystemet i kustvattnet och ger bl a upphov till massförekomst avfintrådiga alger och algblomningar. Övergödning beror särskilt på en stor tillgång avnäringsämnena fosfor och kväve som oftast är de begränsande näringsämnena iakvatiska miljöer. Det är bara som lös oorganisk näring i form av fosfat-P, nitrat-N ochammonium-N som fosfor och kväve kan tas upp av växter. Vanligtvis ingår tot-P ochtot-N som mätparametrar i den traditionella miljöövervakningen i limniska miljöer,men även delfraktionerna fosfat-P, nitrat-N och ammonium-N förekommer.I detta arbete framgår det att fraktionerad mätdata av fosfor och kväve är mycketanvändbar inom miljöövervakningsarbetet och även som underlag i arbetet med attföreslå åtgärder för att minska näringsämnesläckaget. Vid en effektuppföljning av enåtgärd med syftet att minska läckaget av näringsämnen kan vattenkemiska parametraranvändas och möjligheten att mäta åtgärdens effekt ökar vid fraktionerad mätdata avfosfor och kväve i jämförelse med mätningar av endast tot-P och tot-N. Fraktioneradmätdata av fosfor och kväve kan fungera som underlag i arbetet med att föreslå åtgärderför att minska näringsämnesläckaget eftersom en specifik åtgärd ofta är mer effektiv påatt reducera vissa näringsformer mer än andra. Det finns många faktorer som påverkarvariationen av fosfat-P, ammonium-N och nitrat-N, vilket gör det intressant attinkludera fraktionerad mätning av fosfor och kväve i miljöövervakningen. Genom attmäta delfraktioner av fosfor och kväve skapas en unik och mer detaljrik bild avnäringstillgång och näringstransport i varje enskilt vattendrag.Studien baseras på mätdata av fraktionerad fosfor och kväve för 17 mätstationer ibohuslänska vattendrag, vilka ingår i ett regionalt miljöövervakningsprogram somsamordnas av Länsstyrelsen i Västra Götalands LänResultaten i arbetet visar att andelen fosfat-P, ammonium-N och nitrat-N skiljer sigsignifikant mellan vattendragen. Det finns en signifikant årstidsvariation för både fosforoch kväve. Fosfat-P tycks endast ha en tydlig årstidsvariation i de större vattendragen.Resultaten visar att en rad faktorer, så som hygge, öppen mark och dagvatten samtflödesvariation har en signifikant påverkan på andelen av kvävefraktionerna.Variationen av andelen fosfat-P och nitrat-N kan till viss del förklaras av halten tot-Prespektive tot-N. Detta beror antagligen på att den antropogena belastningen främstförekommer i lös oorganisk form och är tydligt märkbar i Bohuslän. Generellt för debohuslänska vattendragen är att N/P-kvoten är ovanligt låg, med en trend från en mernormal kväve-fosforbalans i norr till förhållanden med kväveunderskott i söder.Antagligen beror detta på ett stort läckage av fosfor som inte står i förväntad proportiontill läckaget av kväve.Vidare bör processer och orsaker bakom det mycket höga fosforläckaget i Bohuslänutredas. Det vore också intressant att studera kopplingen mellan vattendragensnäringstransport och eutrofieringen i deras recipienter; havsvikar och de innerstadelarna av kustvattnet.

  • 29.
    Stenmark, Magnus
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Miljöövervakning av gaddsteklar - Resultat 20132014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras och diskuteras den miljöövervakning av gaddsteklar som genomförts i Västra Götalands län under 2013. Miljöövervakningen utfördes på 11 platser: 3 i Västergötland, 1 i Dalsland och 7 i Bohuslän. Metoden har varit färgskålar och pollinatörsslingor. Färgskålarna har aktivt samlat gaddsteklar under två tvåveckorsperioder under juni respektive juli. Pollinatörsslingorna utfördes på i huvudsak åkervädd och kartlade frekvens och taxa av alla blombesökare. Under miljöövervakningen påträffades totalt 120 arter av gaddsteklar; vilket är 28 % av den kända artstocken av gaddsteklar i länet.Under färgskålsinventeringen påträffades totalt 116 arter av gaddsteklar och i genomsnitt 25±9 (±SD) arter på varje plats. Jämfört med tidigare års miljöövervakning påträffades lika många arter som det genomsnittliga antalet per plats, men färre individer. De undersökta ekorutorna 2013 dominerades till stor del av karg hed och andra kustbundna (6 av 11 ekorutor) biotoper.Färgskålsinventeringen under 2013 kompletterar de tre tidigare årens miljöövervakning i länet och ger bra underlag för jämförelser mellan biotoper, regioner och tidsperioder. Bland de 21 arter som påträffades under 2013 men som inte tidigare påträffats under miljöövervakningen (2010-2012) fanns både sällsynta och spridda arter. Bland de sällsynta fanns sandstekelnPodalonia affinis, taggmurarbi Hoplosmia spinulosa, backhumla Bombus humilis och hedfiltbi Epeolus cruciger. Dessa ovanliga arter har en mer eller mindre tydlig koppling till de bohusländska blomrika, kustnära hedarna. Bland de vanliga arterna som tidigare inte registrerats fanns bland andra sälgsandbi, taksnyltgeting och småullbi. Sälgsandbi är aktivt under försommar, taksnyltgeting parasitisk och småullbi födospecialiserad och är alla utbredda och vanliga i länet, men har av slumpen inte påträffats tidigare.De 11 pollinatörsslingor som genomfördes registrerade 347 blombesök av insekter och andra blombesökare. De flesta besök tillhörde humlor (91 besök), fjärilar (81 besök) och skalbaggar (57 besök). Totalt registrerade pollinatörsslingorna 50 taxa bland alla besökargrupper. Jämfört med tidigare år var humlor och fjärilar mer vanliga.

  • 30.
    Stenmark, Magnus
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Miljöövervakning av gaddsteklar med färgskålar och pollinatörsslingor 20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren 2010 genomfördes miljöövervakning av gaddsteklar och pollinatörer på tiolokaler i Västra Götalands län. Lokalerna var placerade i varsitt ekonomiskt kartblad spriddaöver länet. Kartbladen var slumpade av dem som hade sand eller grus i jordartskarteringensamt minst ett hävdat objekt från ängs‐ och hagmarksinventeringen. För varje kartbladgjordes en bedömning på skärm för att hitta lämpliga undersökningsplatser: småskaligtodlingslandskap, naturliga fodermarker, sand‐ och grusförekomst, närhet till vattendrag ochkuperat landskap var kriterier som i möjligaste mån kombinerades. Förgaddstekelövervakningen användes på varje lokal 3 färgskålar med plexiglasväggar under tvåperioder på sommaren. Det insamlade materialet sorterades och artbestämdes till 135 arterav gaddsteklar. I genomsnitt registrerades 27±15 (±SD) arter av gaddsteklar på varje lokal.Jämfört med inventeringar i andra län pekade resultatet på en låg frekvens av arter medparasitiskt leverne (21 %). Bland vildbina (74 arter) visade sig 25 % av den totalapollensamlande artstocken vara specialiserade att samla pollen från närbesläktade kärlväxter(oligolektiska) – en normal eller låg siffra jämfört med andra studier. Höga parasitfrekvenser idetta sammanhang tyder på hög ekologisk resiliens. Därtill artbestämdes även bifångst avskalbaggar (244 arter), tvåvingar (14 arter), fjärilar (6 arter) ochhalvvingar (54 arter). På varje lokal med omnejd genomfördes enpollinatörsslinga. Denna metod går ut på att registrera kvantitet ochkvalitet av blombesökare på viktiga substratväxter. Enpollinatörsslinga är en 500‐1 000 m lång vandring i likartad miljö därblombesökare och deras beteende på ett exakt antal (500 st)blomställningar registreras. I denna studie utfördespollinatörsslingorna på åkerväddKnautia arvensis och fibblor(Hieracium spp., Pilosella spp. samt Leontodon spp.).Pollinatörsslingorna visade att färre blombesök utförs på deundersökta lokalerna jämfört med liknande biotoper på Öland. Deblombesökande ekologiska grupperna visade sig också skilja sig frånandra delar av Sverige. I Västra Götaland besöktes åkerväddKnautiaarvensisav färre humlor jämfört med andra delar av landet, mendetta kompenserades av att en högre andel tvåvingar med päls(Volucella spp., Eristalis spp., Merodon spp.). Humlor och tvåvingarmed päls är de viktigaste pollinatörerna av åkerväddKnautia arvensisi Sverige. Med färgskålsinventeringen och pollinatörsslingorna kunde12 sällsynta arter (varav 7 rödlistade) identifieras och dessa beskrivsingående. Det sammanvägda resultatet från de två metoderna pekarpå ett generellt mediokert utfall av hotade arter och att det finnsstora ekologiska skillnader mellan de 10 undersökningsområdena.Det svaga utfallet vad gäller hotade arter beror sannolikt till störstadelen på lägre utnyttjandegrad och minskad variation i skötsel avodlingslandskapet.

  • 31.
    Stenström, Anna
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Hävd i slåtterängar: – miljöövervakning i Västra Götalands län 2008-20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Hävden av de slåtterängar som sköts har inte blivit sämre de senaste 3 åren.

    Däremot minskar ytan av slåtterängar som sköts och 11 procent av de registrerade

    slåtterängarna är idag ohävdade. Färre hävdade slåtterängar med en mindre areal

    gör att hotade arter får svårare att klara sig och svårare att sprida sig. Det skapas en

    hel del nya slåtterängar, men de nytillkomna slåtterängarna har inte lika många

    värdefulla arter som de äldre slåtterängarna (Hiron 2006).

  • 32.
    Sundberg, Iréne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Kiselalger i Västra Götalands län 2015: En undersökning av 26 vattendragslokaler2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Västra Götalands län undersöktes år 2015 kiselalger på 26 lokaler. Statusklassningen (närings- och organisk föroreningspåverkan) gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) respektive andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.Hög status konstaterades på fjorton lokaler, varav dock fyra bedömdes vara sura eller mycket sura (se nedan).På fyra lokaler – 16 Hjoån, 11 Lidan, 7 Bäck nedströms Furusjön och 3 Valboån – ham-nade IPS-indexet i klass 2,god status. Valboån låg relativt nära gränsen mot klass 3 måttlig status.9 Ätran övre, 13 Dänningen, 1 Skeppsbrobäcken och 15 Ängebäcken tillhörde klass 3, måttlig status. Ätran övre låg mycket nära gränsen mot god status, medan Ängebäcken däremot låg relativt nära gränsen mot klass 4, otillfredsställande status och eftersom stödparametrarna TDI och %PT var mycket stora, befinner sig lokaleni riskzonen för att hamna i otillfredsställande status.IPS-indexet i 5 Årnäsån, 2 Överbyån, 4 Dälpan och 12 Broälven motsvarade klass 4,otillfredsställande status. Broälven hamnade relativt nära gränsen mot klass 5, dålig status och den anmärkningsvärt stora andelen föroreningstoleranta kiselalger visar att lokalen ligger i riskzonen för att hamna i dålig status.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7. De flesta lokalerna bedömdes 2015 haalkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) förhållanden.På fyra lokaler i undersökningen, 14 Lillån vid Härja, 13 Dänningen, 21 Svartåbäcken och 23 Lygnö å, motsvarande ACID-indexetmåttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4). Lillån vid Härja låg emellertid mycket nära och Dänningen relativt gränsen mot nära neutrala förhållanden.Sura förhållanden, (årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller pH-minimum under 5,6) noterades i 18 Sågebäcken vid Självik.8 Kvarntorpsån, 25 Galtabäcken och 26 Sågebäcken hamnade imycket sura förhållan-den (årsmedelvärde för pH lägre än 5,5 och/eller pH-minimum under 4,8).Missbildningsanalys gjordes på 18 av lokalerna i Västra Götalands län 2015. På fem av lokalerna – 2 Överbyån, 5 Årnäsån, 8 Kvarntorpsån, 12 Broälven och 13 Dänningen – noterades en något förhöjd andel missbildningar, vilket kan innebära en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande.

  • 33.
    Sundberg, Iréne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Kiselalger i Västra Götalands län 2016: En undersökning av 39 vattendragslokaler2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Västra Götalands län undersöktes år 2016 kiselalger på 39 lokaler. Status-klassningen (närings- och organisk föroreningspåverkan) gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrä-vande (TDI) respektive andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. Hög status konstaterades på elva lokaler, varav fem bedömdes vara sura eller mycket sura (se nedan).

    På nio lokaler hamnade IPS-indexet i klass 2, god status. Flera låg dock i den nedre, dvs. sämre delen av klassintervallet. 26 Ösan, utlopp i Östen låg mycket nära och 1 Stallbackaån relativt nära gränsen mot klass 3, måttlig status.

    De flesta lokalerna (16 st.) tillhörde klass 3, måttlig status. Vissa låg mer eller mindre nära gränsen mot god status, men klassningen måttlig status motivera-des med stor mängd näringskrävande kiselalger (TDI) och för någon även för-höjd andel föroreningstoleranta former (%PT). Punkten i 15 Storebergsån låg i klassintervallets nedre, dvs. sämre del.

    Sämst resultat visade 5 Grannebyån, 13 Gundleboån och 39 Säbyån som ham-nade i klass 4, otillfredsställande status. Alla hade mycket stor andel för-oreningstoleranta former (%PT)

    Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7. De flesta lokalerna bedömdes 2016 ha alkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) förhållanden.

    I 12 Broälven hamnade ACID-indexet måttligt sura förhållanden (årsmedel-värde för pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4), dock relativt gränsen mot sura förhållanden.

    Sura förhållanden, (årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller pH-minimum under 5,6) noterades i 11 Bastån.

    I 17 Bäck från Köljesjön, 19 Lafsån, 21 Heråälven och 22 Bästorpsälven visade ACID-indexet mycket sura förhållanden (årsmedelvärde för pH lägre än 5,5 och/eller pH-minimum under 4,8).

    Missbildningsanalys gjordes på 33 av lokalerna i Västra Götalands län 2016. I 11 Bastån, 5 Grannebyån och 23 Friaån, uppströms Töreboda arv noterades en något förhöjd andel missbildningar, vilket kan innebära en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. I 13 Gundleboån var andelen något större och kan betyda en måttlig påverkan. Störst andel missbildningar kon-staterades i 37 Kvillebäcken/Lillhagsbäcken, vilket bör tyda på en stark påverkan.

  • 34.
    Sundberg, Iréne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Kiselalger i Västra Götalands län 2017: En undersökning av 60 vattendragslokaler2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Västra Götalands län undersöktes år 2017 kiselalger på 60 lokaler. Status-klassningen av närings- och organisk föroreningspåverkan gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS med stöd av mängden näringskrävande (TDI) och ande-len föroreningstoleranta (%PT) kiselalger. Nio lokaler bedömdes ha Hög sta-tus, varav tre bedömdes vara mycket sura (se nedan). På 16 lokaler konstatera-des klass 2, god status. Kåbäcken hade visserligen ett IPS-index som visade hög status, men det gjordes en expertbedömning att lokalen bör tillhöra god status. Många av lokalerna hade näringspåverkade kiselalgssamhällen, men låga andelar föroreningstoleranta arter (%PT) gör att de ofta betraktas ha god status. I riskzonen för att hamna i måttlig status, ligger framför allt 14 Lidan, 34 Ätran övre och 19 Nossan som alla hade IPS-index nära gränsen mot klass 3 tillsammans med stor mängd näringskrävande arter (TDI) och svag för-höjd andel föroreningstoleranta kiselalger (%PT). De flesta lokalerna (22 st.) tillhörde klass 3, måttlig status. I 15 Långevallsbäcken, som låg i god status, var diversiteten mycket låg, IPS-indexet mycket nära klass 3 och stödparamet-rarna TDI och %PT förhöjda, vilket motiverade en expertbedömning till måttlig status. Sämst till av lokalerna med måttlig status låg 8 Brattorpsån, 24 Träs-vallälven, 49 Rödsvattenån uppströms Rödsvatten och 51 Kolbuxerödsbäcken. Träsvallälven, som hade mycket stora andelear föroreningstoleranta kiselalger (%PT), dessa lokaler expertbedömdes tillhöra klass 4, otillfredsställande status. Klass 4, otillfredsställande status tillhörde 12 lokaler. Alla, utom 26 Skeppsbrobäcken hade dessutom mycket stora andelar föroreningstoleranta ki-selalger (%PT), vilket stärker klassningen otillfredsställande status. Sämst i klassen ligger 29 Dälpan och 44 Strane å och närmare sig dålig status. Sämst resultat, klass 5 dålig status, visade 45 Kärrebergsån, som hade extremt stor andel föroreningståliga arter (%PT), vilket också motiverar bedömningen

    Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7. De flesta lokalerna bedömdes 2017 ha alkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) förhållanden. I 2 Såge-bäcken, 5 Svartåbäcken och 39 Lillån vid Härja hamnade ACID-indexet på måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9-6,5 och/eller pH-mini-mum under 6,4). Mycket sura förhållanden, (årsmedelvärde för pH lägre än 5,5 och/eller pH-minimum under 4,8) noterades i 7 Bråtaån, 33 Kvarntorpsån och 42 Galtabäcken. Kvarntorpsån låg nära gränsen mot sura förhållanden.

    Missbildningar på kiselalger kan visa påverkan av miljögifter, t.ex. bekämp-ningsmedel, metaller eller liknande. Indikation på svag påverkan konstatera-des i 51 Kolbuxerödsbäcken, 33 Kvarntorpsån, 49 Rödsvattenån uppströms Rödsvatten, 55 Säveån, Finngösa, 37 Broälven nedre, 12 Forsnäsån, 57 Söneån, 30 Årnäsån, 44 Strane å, 13 Gatebäcken och 20 Grimån. Måttlig påverkan vi-sade 38 Dänningen (Figur 7), 54 Säveån, Kåhög, 58 Jungån, 16 Stenungeå, 4 Sandaredsån och 23 Kobbungbäcken.

  • 35.
    Sundberg, Iréne
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Meissner, Ylva
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Kiselalger i Västra Götalands län 20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kiselalger analyserades på 25 vattendragslokaler i Västra Götalands län år 2010. Missbildningar på kiselalger undersöktes på 19 lokaler.

    Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.

    10 lokaler tillhörde klass 1, hög status, nämligen 24 Heråälven, 20 Bäck fr. Köljesjön, 25 Bästorpsälven, 17 Jälmån, 18 Pineboån, 23 Sillebäcken, 22 Lafsån, 19 Bastån, 21 Lillån och 16 Iglabäcken. Flera av dessa vattendrag klassades dock som mycket sura (se nedan) och Iglabäcken kan sägas ligga i gränslandet mellan hög och god status.

    Fem lokaler hamnade i klass 2, god status: 4 Rambergsån, 15 Örekilsälven, 13 Lövbrobäcken, 7 Valboån och 14 Surtan. Av dessa befinner sig Valboån och Surtan i riskzonen för att hamna i måttlig status .

    IPS-indexet motsvarade klass 3, måttlig status, på sju lokaler i undersökningen. Dessa är 3 Stallbackaån, 1 Mellbyån, 12 Slumpån, 2 Lärjeån, 6 Överbyån, 10 Mjölån och 8 Getån. De två förstnämnda hamnade nära gränsen mot god status. Överbyån, Mjölån och Getån, ligger i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status.

    Två lokaler, 11 Grannebyån och 5 Skeppsbrobäcken, tillhör klass 4, otillfredsställande status. Båda ligger i den övre delen av klassintervallet, men bedömningen stärks av stora andelar föroreningstoleranta kiselalger (%PT).

    I klass 5, dålig status, hamnade 9 Kämpegårdsån. Lokalen hade anmärkningsvärt stora andelar näringskrävande (TDI) och föroreningståliga (%PT) kiselalger. Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

    Sexton av lokalerna klassades som antingen alkaliska (årsmedelvärde för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) år 2010. 1 Mellbyån låg relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden.

    Måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 5,9-6,5 och/eller pHminimum under 6,4) konstaterades i 12 Slumpån, 15 Örekilsälven, 4 Rambergsån och 16 Iglabäcken. De två förstnämnda låg relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden.

    Surhetsindexet ACID visade mycket sura förhållanden (årsmedelvärde för pH under 5,5 och/eller pH-minimum under 4,8) i 19 Bastån, 22 Lafsån, 24 Heråälven, 20 Bäck fr. Köljesjön och 25 Bästorpsälven

    . Bastån låg dock relativt nära gränsen mot sura förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 5,5-5,9 och/eller ett pH-minimum under 5,6).

    Tre lokaler hade en något förhöjd andel missbildade kiselalgsskal, nämligen 5  Skeppsbrobäcken, 10 Mjölån och 13 Lövbrobäcken. Missbildningsfrekvenserna bedöms preliminärt som låga, men de visar att det kan finnas någon annan föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material i dessa vattendrag.

  • 36.
    Sundberg, Iréne
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Meissner, Ylva
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Kiselalger i Västra Götalands län 20122013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kiselalger analyserades på 21 vattendragslokaler i Västra Götalands län år 2012. Missbildningarpå kiselalger undersöktes på 15 lokaler.Statusklassning av övergödningspåverkan gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS,Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta(%PT) kiselalger beaktats.Tio lokaler bedömdes hahög status, nämligen 20 Heråälven, 15 Bastån, 16 Bäck frånKöljesjön, 13 Jälmån, 14 Pineboån, 18 Lafsån, 12 Iglabäcken, 21 Bästorpsälven, 17Lillån och 19 Sillebäcken.På fyra lokaler– 10 Lövbrobäcken, 3 Rambergsån, 11 Örekilsälven och 6 Getån – visadeIPS-indexet klass 2,god status (Tabell 5). Av dessa låg 6 Getån nära gränsen motmåttlig status.I klass 3,måttlig status hamnade tre lokaler i undersökningen: 1 Mellbyån, 2 Lärjeånoch 8 Mjölån. Den förstnämnda hamnade nära gränsen mot god status.IPS-indexet i 4 Skeppsbrobäcken, 9 Grannebyån, 5 Överbyån och 7 Kämpegårdsånmotsvarade klass 4,otillfredsställande status och bedömningen stärks av att andelenföroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket stor på alla dessa lokaler.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget framförallt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.Sex av vattendragen i Västra Götalands län 2012– 14 Pineboån, 2 Lärjeån, 8 Mjölån, 7Kämpegårdsån, 1 Mellbyån och 6 Getån– klassades år 2012 som alkaliska, dvs. årsmedelvärdetför pH bör ligga över 7,3.Lokalerna 5 Överbyån, 13 Jälmån, 10 Lövbrobäcken, 17 Lillån, 9 Grannebyån, 11 Örekilsälven,19 Sillebäcken och 4 Skeppsbrobäcken, hamnade inära neutrala förhållanden,vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3För två lokaler i undersökningen, 3 Rambergsån och 12 Iglabäcken, motsvarade ACIDindexetmåttligt suraförhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör liggamellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum är under 6,4.Surhetsindexet ACID visadesura förhållanden, (årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan5,5-5,9 och/eller pH-minimum under 5,6) på en lokal, nämligen 21 Bästorpsälven.Indexvärdet låg relativt nära gränsen mot mycket sura förhållanden.Fyra lokaler hamnade imycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde förpH som är lägre än 5,5 och/eller ett pH-minimum under 4,8. Dessa är: 18 Lafsån, 20Heråälven, 16 Bäck från Köljesjön och 15 Bastån.Analysen av missbildningar på kiselalger visade att de flesta lokaler hade mindre än 1 %missbildade skal, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av någon annan föroreningän näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, t.ex. bekämpningsmedel,metaller eller liknande. I 6 Getån och 10 Lövbrobäcken noterades 1 % missbildade skal,vilket är på gränsen till vad som kan anses vara en svag påverkan.

  • 37.
    Sundberg, Iréne
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Meissner, Ylva
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Kiselalger i Västra Götalands län 2014: En undersökning av 25 vattendragslokaler2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kiselalger analyserades på 25 vattendragslokaler i Västra Götalands län år 2014. Eventuellförekomst av missbildade på kiselalgsskal undersöktes på punkter inom den regionalamiljöövervakningen (1-19).Statusklassningen (närings- och organisk föroreningspåverkan) gjordes med hjälp avkiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI)respektive andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beräknats. Elva lokaler bedömdeshahög status, 7 Örekilsälven, 8 Iglabäcken, 9 Jälmån, 10 Pineboån, 11 Bastån,20 Bäck från Köljesjön, 21 Lillån, 22 Lafsån, 23 Sillebäcken, 24 Heråälven och 25Bästorpsälven. Av dessa befinner sig Örekilsälven och Sillebäcken i den nedre, dvs.sämre delen av klassintervallet.På två lokaler– 2 Rambergsån och 19 Härån – visade IPS-indexet klass 2, god status. Rambergsån befinner sig relativt gränsen mot måttlig status. Åtta lokaler hamnade i klass 3,måttlig status: 1 Stallbackaån, 4 Mjölån, 6 Lövbrobäcken,12 Gundleboån, 13 Brattöälven, 14 Klevaån, 16 Ryksbäcken och 17 Bakerödsbäcken.Stallbackaån, Gundleboån, Ryksbäcken ligger i den nedre (sämre) delenav klassintervallet och Klevaån ligger mycket nära gränsen mot klass 4. De tre sistnämndaligger i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status på grund av att de harmycket stora andelar föroreningstoleranta arter (%PT).IPS-indexet i 3 Kämpegårdsån, 5 Grannebyån, 15 Storebergsån och 18 Grönå motsvaradeklass 4,otillfredsställande status och bedömningen stärks av att andelen föroreningstolerantakiselalger (%PT) var mycket stor på samtliga lokaler.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget framförallt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7. De flesta av lokalerna(18 st.) i Västra Götalands län 2014 klassades som antingenalkaliska (årsmedelvärdeför pH över 7,3) ellernära neutrala (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3). För två lokaler i undersökningen, 14 Klevaån och 19 Härån, motsvarade ACID-indexetmåttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan5,9-6,5 och/eller att pH-minimum är under 6,4. Båda låg mer eller mindre nära gränsenmot nära neutrala förhållanden. Surhetsindexet ACID visadesura förhållanden, (årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan5,5-5,9 och/eller pH-minimum under 5,6) på en lokal, 11 Bastån. Indexvärdet lågnära gränsen mot mycket sura förhållanden.20 Bäck från Köljesjön, 22 Lafsån, 24 Heråälven, och 25 Bästorpsälven hamnade imycket sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH är lägre än 5,5och/eller att pH-minimum är under 4,8. Andelen missbildningar var 1,2– 1,9 % i 2 Rambergsån, 12 Gundleboån, 14 Klevaånoch 17 Bakerödsbäcken, vilket bör motsvara svag påverkan av bekämpningsmedel, metallereller liknande, samt 2,3 % i 6 Lövbrobäcken, vilket tyder på en svag-tydlig påverkan. Övriga lokaler hade mindre än 1 % missbildade skal, vilket motsvarar ingen ellerobetydlig påverkan.

  • 38.
    Sundh, Lennart
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Miljöövervakning av rikkärr2012Report (Other academic)
  • 39.
    Sällsten, Gerd
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Ljungkvist, Göran
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Barregård, Lars,
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Allmänbefolkningens exponering för bensen, toluen och xylen: personlig exponering, individrelateradestationära mätningar och bakgrundsmätningari Göteborg2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Allmänbefolkningens exponering för några cancerframkallande ämnen undersöktes i Göteborg under oktober-november 2000 hos 40 slumpvis utvalda individer under sex dygn. Både personburna och andra individrelaterade mätningar (i sovrum och utanför bostaden) utfördes. Dessutom skedde samtidigt mätningar vid två stationära mätplatser i Göteborgs centrum. För flyktiga organiska ämnen användes diffusionsprovtagare, Perkin-Elmer med adsorbent Tenax TA. Sammanlagt utfördes 60 personburna mätningar och totalt har mer än 100 prover analyserats. Denna rapport redovisar resultaten för mätningar av bensen, toluen och xylen (summan av o-, m-, pxylen och etylbensen). Resultaten från de två senare har utvärderats under 2003 med medel från Länsstyrelsen i Västra Götaland. Medianvärdet för samtliga personburna mätningar av bensen var 1,0 μg/m3 (95 % konfidensintervall 0,9-1,2 μg/m3), något högre vid de personburna mätningarna jämfört med samtidiga stationära mätningar i sovrum och utanför bostäder. Bensenexponeringen låg under den lågrisknivå för bensen (1,3 μg/m3) som Institutet för miljömedicin (IMM) angivit och lägre än tidigare undersökningar på allmänbefolkning i Göteborg och Borås. Sänkningen beror troligen på att bensenhalten i bensin reducerats fr.o.m. januari 2000 men andra faktorer som modernare bilpark och vädervariationer kan också ha inverkat. Som förväntat var bensenexponeringen högre bland rökarna jämfört med icke-rökare. För både toluen och xylener var den personburna exponeringen signifikant högre än både inomhus- och utomhushalterna. Medianvärdet för de personburna mätningarna var 12 μg/m3 (95 % konfidensintervall 9,6-17 μg/m3) för toluen och 7,1 μg/m3 (95 % konfidensintervall 5,4-9,0 μg/m3) för xylen. Exponeringen för dessa ämnen ligger under de riktvärden som angivits av IMM. För båda ämnena var utomhushalterna klart lägre (median 2,8 μg/m3 för toluen och 2,3 μg/m3 för xylen) och det fanns ingen signifikant korrelation mellan den personburna exponeringen och utomhushalterna. Stationära mätningar utomhus av toluen och xylen kan därför inte användas som underlag för en riskvärdering för människor. För samtliga ämnen sågs höga korrelationer mellan de personburna mätningarna och inomhushalterna för respektive ämne. Det fanns en hög korrelation mellan personburna mätningar av bensen och utomhushalterna av bensen, toluen och xylen. Kvoten mellan toluen och bensen var signifikant lägre för utomhusmätningarna jämfört med den personburna exponeringen och inomhusmätningarna (3,2 mot 10 respektive 11).

  • 40.
    Wengström, Niklas
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Martinsson, Anders
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Flodpärlmusslans status i Västra Götaland En inventering av tre av länets mussellokaler 20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren 2011 har Melica på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län inventerat flodpärlmussla i Gärån, Lindåsabäcken och Kolarebäcken, tre av länets nio permanenta miljöövervakningsstationer för flodpärlmussla. Syftet med övervakningen är att följa status och trender för de ingående vattendragen med avseende på flodpärlmussla. I Lindåsabäcken har det upprättats tre nya provlokaler då bäcken numera även ingår i det nationella miljöövervakningsprogrammet. I Kolarebäcken har det upprättats 15 nya provlokaler då de tidigare lokalerna inte längre gick att finna. Resultaten visar att antalet individer i bestånden inte har förändrats jämfört med den senaste inventeringen

    . Andelen juvenila musslor är mycket låg i alla vattendragen. Skyddsvärdet för Lindåsabäcken och Kolarebäcken är högt enligt de nationella bedömningsgrunderna, Gärån bedöms som skyddsvärd enligt samma bedömningsgrunder. I Gärån bör man göra om provlokalerna så att de stämmer med vedertagen metodik. Statusen för alla bestånd i de ingående vattendragen är minskande eller ej livskraftigt, vilket beror på den låga andelen juvenila musslor i bestånden. Orsakerna till den uteblivna föryngringen bör ytterligare utredas

1 - 40 of 40
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf