Publications
Change search
Refine search result
1 - 15 of 15
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bisther, Mia
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Norrgrann, Oskar
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Metodmanual för barmarksinventering av utter2002Report (Other academic)
  • 2.
    Bryntesson, Marcus
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Karlsson, Hanna
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Berglund, Anders
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Inventering av lek- och uppväxtområden i Gaviksfjärden och Omnefjärden, 20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fiskeriverkets utredningskontor i Härnösand har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland utfört ett inventeringsfiske i Gaviksfjärden och Omnefjärden, Höga Kusten. Syftet var främst att få en inblick i metodiken att inventera fiskförekomst med hjälp av mindre sprängladdningar. Totalt utfördes 27 detonationer i Gaviksfjärden och i den närliggande Omnefjärden (kartor, bilaga 1). 7 olika fiskarter påträffades varav storspigg var den klart dominerande. Erfarenheter av inventeringsmetodens för- och nackdelar listades där den viktigaste slutsatsen är att ett relativt stort antal detonationer krävs för att få en inblick i fisksamhället. Resultaten av det, i sammanhanget, begränsade antal detonationer som utfördes visar på delvis en annan bild av förekommande arters fördelning och täthet jämfört med de standardiserade nätprovfisken som utförts under ett flertal år i Gaviksfjärden.

     

     

  • 3.
    Forsgren Johansson, Gunilla
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Söderberg, Kerstin
    Halvarsson, Charlotta
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Appelberg, Magnus
    Samordnad kustfiskövervakning i Östersjön – övervakningsstrategi2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kustfiskprojektet är ett specialprojekt inom den nationella miljöövervakningen och har finansierats av Naturvårdsverket, Fiskeriverket samt länsstyrelserna. Deltagare i projektet sedan starten 2002 har varit länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Gävleborgs, Uppsala, Stockholms och Södermanlands län, Fiskeriverkets Kustlaboratorium i Öregrund, Fiskeriverkets Utredningskontor i Luleå och Härnösand samt Umeå Marina Forskningscentrum. Föreliggande rapport tillsammans med undersökningstyp i Naturvårdsverkets Handbok för Miljöövervakning och områdesvisa resultatblad tillgängliga på Fiskeriverkets hemsida utgör slutredovisning av projektet.

    SMHI:s indelning i kustvattentyper (Håkansson och Hansson 2003) har legat till grund för ett förslag till dimensionering av ett samordnat övervakningsprogram av kustfisk. För att möjliggöra uppföljning av förändringar på havsbassängnivå har projektet dimensionerat ett övervakningsprogram med minst ett referensområde per kustvattentyp av inre- och mellantyp, alternativt minst två områden per havsbassäng, vilket ger elva referensområden i Östersjön. I den föreslagna dimensioneringen har inte ett eventuellt behov av regional förtätning av provfiskeområden i Egentliga Östersjöns kustvatten (söder om Södermanlands läns kustvatten) beaktats. Referensområdena är utvalda enligt de kriterier som tagits fram inom projektet. Så långt möjligt har urvalet av nya områden gjorts så att både inneslutna kustmiljöer och mer exponerade kuststräckor är representerade.

    Den reviderade provtagningsstrategi och metodik, Djupstratifierat provfiske med Nordiska kustöversiktsnät, som har testats inom kustfiskprojektet har visats bättre kunna skatta kustfiskbestånden i ett provfiskeområde samt bättre kunna följa förändringar i biologisk mångfald och rekryteringsframgång än tidigare provtagningsmetodik. Provfiskemetodiken är inriktad mot varmvattenarter så som abborre, gers, gös, gädda och de flesta karpfiskar som mört, braxen etc. Abborre fungerar som modellart, vilket innebär att programmet är fördjupat för den arten med beskrivning av köns- och åldersfördelning. Projektet rekommenderar att den färdigställda undersökningstypen tillämpas vid provfiske i kustvatten där syftet är att följa förändringar i fisksamhället.

    Projektet lämnar förslag till indikatorer för uppföljning av förändringar i kustfisksamhället. Indikatorer har valts inom olika indikatorgrupper; Fisksamhällets diversitet, fisksamhällets kvantitet och struktur, fisksamhällets funktion samt individdata för abborre.

    Förekomst av rekryteringsområden i provfiskeområdets närhet är ett av de kriterier som ligger till grund för val av referensområden för kustfiskövervakning. Inom projektet har potentiellt intressanta områden för fiskrekrytering i kustmiljö identifierats för samtliga provfiskeområden i det samordnade programmet. Projektet förordar att vattentemperatur ska följas i en representativ grund miljö i området samt att fysisk påverkan bör kartläggas och följas upp regelbundet i provfiskeområdets närhet.

    Projektet föreslår en organisation och ansvarsfördelning som ska säkerställa driften av det samordnade programmet på lång sikt. Kustlaboratoriet i Öregrund ansvarar för samordningen av det nationella/regionala programmet för kustfiskövervakning i Östersjön. Det regionala och nationella nätverk som har byggts upp under projektets gång skapar förutsättningar för bättre samordning av den regionala och nationella marina miljöövervakningen. De Marina Forskningscentra bör vara naturliga intressenter i den kustsamverkan som utvecklas i Östersjön.

    Det är kustfiskprojektets förhoppning att erfarenheter och strategier som tagits fram inom projektet ska kunna användas som modell för nationell/regional samverkan avseende övervakning av kustfisk i andra kustområden i Östersjön och för annan typ av övervakning i marina ekosystem än kustfisk. Samordning av resurser, metoder och strategier mellan nationell och regional tidsserieövervakning är en förutsättning för att på lång sikt kunna upprätthålla en hög kvalitet på kustfiskövervakning i Östersjön.

  • 4.
    Gullström, Martin
    et al.
    AquaBiota Water Research .
    Isæus, Martin
    AquaBiota Water Research .
    Berglund, Johnny
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Blomqvist, Mats
    Hafok AB .
    Karlsson, Annica
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Norbotten.
    Nygård, Lotta
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Wänstrand, Ingrid
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Övervakning av makrovegetation i Bottniska viken– en vägledning2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Vi rekommenderar att dyktransekter enligt den nationella undersökningstypen

    för

    Vegetationsklädda bottnar, ostkust (Naturvårdsverket 2004) används vid

    övervakning av makrovegetation. Metoden ger möjlighet till hög taxonomisk

    noggrannhet och kan svara upp mot i stort sett alla förvaltningsuppdrag. Den

    fungerar bra för att beskriva djuputbredning och täckningsgrad av arter.

    Skattningarna kan även omräknas till täckningsindex. Tyvärr finns det ingen

    fullständig metodbeskrivning. För att säkerställa kvalitén i nationella databaser

    och underlätta upphandling av inventeringsuppdrag för myndigheterna bör en

    tydlig metodbeskrivning omgående tas fram. Av samma orsaker behövs även

    metodikkurser anordnas och i kombination med kontinuerlig interkalibrering av

    täckningsgradsskattning och artbestämning kan en ackreditering av utförare

    genomföras.

    När det gäller att designa ett miljöövervakningsprogram så bör syftet med

    övervakningen först definieras. Att övervaka klimatförändringen, övergödningen

    eller följa upp ekologisk status i vattenförekomster styr hur programmet sätts

    upp. Ett brett program med transekter spridda från inner till ytter skärgård dvs. i

    skärgårdsgradienten och en metod som har bra taxonomisk (och rumslig)

    upplösning ger möjlighet att nyttja data för fler syften.

    Vår rekommendation när det gäller att designa ett övervakningsprogram för att

    följa upp storskaliga förändringar är att inte lägga stationerna alltför nära lokala

    utsläppskällor. Om stationerna ska användas som referens till recipienter ska de

    dock inte placeras för långt ut, så att de enbart beskriver förhållanden längst ut i

    skärgårdsgradienten.

    Vi rekommenderar att programmet bör följa upp flera responsvariabler t.ex.

    djuputbredning av arter, täckningsgrad, och diversitet. På detta sätt ökar chansen

    att programmet fångar upp framtida, okända förändringar. Det är också en

    förutsättning för att nyttja transekterna för fler förvaltningssyften.

    Bottensubstrat är en av de faktorer som har störst betydelse för

    makrovegetationens sammansättning och täckningsgrad. Det är viktigt att ta

    hänsyn till detta när framtida analyser av data görs. Det är troligtvis en mycket

    viktig faktor när det gäller att stratifiera placering och bestämma antalet stationer

    vid uppbyggnad av ett övervakningsprogram. I Bottniska viken är det mycket

    vanligt med transekter med blandade substrat eller att transekterna relativt snabbt

    övergår från hårdbotten till mjukbotten eftersom kusten är på många ställen

    flack. Detta är probelmatiskt för övervakning av ekologisk status kopplat till

    djuputbredning av arter.

    Våra analyser av djuputbredning och täckningsindex inom fyra skärgårdsområden

    visar att man med fördel kan stratifiera sina provpunkter utifrån

    vågexponering. Syftet med undersökningen bestämmer dock var i skärgården

    dessa lokaler bör ligga.

  • 5.
    Gustafsson, Petra
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västernorrland. Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Roos., Anna
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västernorrland. Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Rapport 2012:8 Genetisk studie av uttrar: Genetisk studie av vävnadsprover och spillning från uttrar från Västernorrland och Småland2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Heltäckande spillningsinventeringar av utter, i Västernorrlands län, har utförts vid två tillfällen 1989-1990 samt 2002-2003 (Bisther & Norrgrann 2008). Spillningsinventeringar utförs på barmark och visar på förekomst av djur men ger ingen antalsuppskattning. För att få en uppfattning av antalet djur och föryngring genomförs normalt tidskrävande kompletterande vinterspårningar i anslutning till dessa spillningsinventeringar.

    Förhoppning är att genetiska analyser av insamlad utterspillning skall göra det möjligt att övervaka uttern mera tidseffektivt men även att övervakningen kan ske på en noggrannare nivå. Populationsstrukturen och dess utveckling är viktig att förstå och kunskap om könsfördelning, släktskap, genetisk variation, ärftliga sjukdomar, nivå av bioackumulerande miljögifter, födoval, m.m. ökar möjligheterna till en adekvat bedömning av utterns situation i Västernorrland. Denna studie var ett pilotförsök i samarbetet med Naturhistoriska Riksmuseet där vi undersökte möjligheterna till att använda genetiska analyser inom miljöövervakningen.

    Uttern är en av länets indikatorer för miljömålet

    Levande sjöar och vattendrag. Övervakning av utter ingår i Programområde Sötvatten, Delprogram: Artövervakning i sötvattensmiljöer (Y12) (Olofsson 2009).

     

  • 6.
    Helander, Björn
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Hellström, Peter
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Olofsson, Frans
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Nilsson, Peter
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Sundbom, Marcus
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Rapportering från undersökning av trofinivå hos havsörn - stabila isotoper och miljögifter2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Höga koncentrationer av PCB och DDE har konstaterats i ägg från fem havsörnshonor vid Norrlands-kusten. Möjliga förklaringar kan vara regional förorening, eller att vissa örnar lever på en högre nivå i en näringskedja där koncentrationerna ökar i varje steg. Denna rapport redovisar resultat från analyser av PCB, DDE, HCB och stabila isotoper (SI) (δ15N, δ13C) i muskel från fiskar (fyra lokaler), skarvar (tre lokaler), ägg från skarv (tre lokaler) och havsörn (två lokaler) i Västernorrlands län, och SI i ägg och fjädrar från havsörn i olika biotoper vid Östersjökusten. PCB, DDE, HCB i fiskar visade inte påtagligt högre koncentrationer än vad som rapporterats från Norrlandskusten i övrigt, men hade högre värden för PCB och HCB än vid Kvädöfjärden, Holmöarna och Örefjärden, som används som referenslokaler längs Östersjökusten inom den nationella miljöövervakningen. Koncentrationerna i muskel från skarvungar jämfört med muskel från abborre på lipidbasis var ca 3-7 ggr högre för DDE och upp till två resp. tre ggr högre för HCB och PCB (CB-153). I skarvägg jämfört med abborre var förhöjningen av koncentrationer 30-400 ggr för DDE, 30-140 ggr för PCB och 7-30 ggr för HCB. Koncentrationer av DDE och PCB (CB-153) i de högbelastade havsörnsäggen från Västernorrland var 20 respektive 40 ggr högre än i skarväggen. Hos havsön ses en tydlig trend fö båe äg och fjärar fö δ13C, som blir tyngre ju mer marin fyndplatsen antagits vara, men ingen trend fö δ15N. En stegvis öning ses fö δ15N i muskelprover från olika fiskar till skarvungar och skarvägg, dock inte vidare till havsörnsägg, men däremot till havsörnsfjädrar. Avsaknaden av skillnad i δ15N mellan skarv- och havsörnsägg indikerar att de inte är jämförbara med avseende på trofiska nivåer. Statistiskt signifikanta men relativt svaga samband ses mellan koncentrationer av DDE och PCB och δ15N i hela materialet av havsönsäg. Havsön ä påhöre trofisk nivåä skarv men δ15N i örnäggen som läggs redan i mars avspeglar troligen ett inslag av däggdjurskadaver under vintern, medan fjädrarna avspeglar sommarfödan (mest fisk och fågel). Möjligheten kvarstår att högre miljögiftshalter i äggen hos vissa havsörnar kan bero på högre trofisk nivå men detta bör undersökas på fjädrar.

  • 7.
    Johansson, Anna-Karin
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Kindvall, inger
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Lindhal, Anna
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Linden, Ida
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Uppsala län.
    Persson, Anneli
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Wilhelmsson, Linda
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Kustnära förorenade områden som kan utgöra källor till dioxin i Bottenhavet2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Gävleborg tilldelades medel från Naturvårdsverket för ett projekt med syfte att få en

    bättre förståelse för vilka förorenade områden och/eller vilka branscher som kan vara en källa till

    dioxin i Bottenhavet. Grannlänen Västernorrland och Uppsala bjöds in att delta i projektet eftersom

    även deras kuststräckor gränsar till Bottenhavet.

     

    Bakgrunden till projektet är de fortsatt höga halterna av dioxin i fet fisk från Östersjön med speciellt

    höga halter längs Bottenhavets kust. Orsakerna till de höga halterna är ännu inte helt klarlagda, men i

    det nationella projektet, Baltic POPs, har man dragit slutsatsen att den största källan till dioxin i

    Östersjön är atmosfäriskt nedfall från Europa. Man drar dock även slutsatsen att regionala källor kan

    ha en lokal påverkan på arter som lever kustnära.

     

    Kunskap inhämtades från aktuella projekt och litteratur om ämnet. Utifrån litteraturgenomgången

    identifierades några branscher som skulle kunna vara intressanta att titta på ur dioxinsynpunkt inom

    ebh-arbetet. Dessa branscher är främst sågverk med doppning, massa- och pappersindustri, järn- och

    stål industri, textilindustri och verkstadsindustri, samt deponier med avfall från dessa branscher.

     

    Parallellt med detta arbete gjordes en genomgång av länens identifierade objekt i ebh-stödet för att se

    vilka objekt som utgör eller skulle kunna utgöra en källa till dioxin. Resultatet av detta finns

    presenterat i ett antal kartor som illustrerar var kunskapsluckorna finns när det gäller dioxinförorenade

    områden.

     

    Baserat på undersökningar av några dioxinförorenade sågverksområden i Sverige gjordes även en grov

    uppskattning av hur mycket de 45 kustnära sågverken i våra tre län skulle kunna bidra till

    dioxinföroreningar längs Bottenhavets kust.

  • 8.
    Kahlert, Maria
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västernorrland. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kiselalger i Västernorrland 2009/2010 Undersökning av kiselalger inom den regionala miljöövervakningen 102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattningsvis så visar kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen i Västernorrlands län att närsaltshalten i dessa vatten är lågt och den ekologiska statusklassen överlag är hög, inga förändringar i dessa avseenden fanns mellan 2009 och 2010. Angående surhet så visar kiselalgsmetoden att Viksbäcken har mycket surt vatten båda åren och är troligtvis antropogen försurat. Kiselalgsfloran i Kläppsjöbäcken och Kniptjärnsbäcken visar en tendens till surare vatten 2010 än 2009 vilket innebär att de under 2010 uppvisar en liten risk för försurning. Malmån uppvisar denna risk bara under 2009. Viksbäcken, som har undersökts tidigare, verkar ha blivit surare än 2006. De vanligaste kiselalgstaxa räknat till antal räknade skal var

    Achnanthidium minutissimum grupp II (medelbredd 2,2-2,8μm), Fragilaria gracilis Østrup och Eunotia exigua (Brebisson ex Kützing) Rabenhorst. F. gracilis hörde också, tillsammans med Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing och Gomphonema exilissimum (Grun.) Lange-Bertalot & Reichardt, till de mest frekventa kiselalgstaxa som förekom i nästan alla prover förutom en. Alla dessa taxa indikerar närsaltsfattiga vatten, E. exigua och T. flocculosa även sura förhållanden. Alla tillhör också de vanliga taxa för hela Sverige.

  • 9.
    Leonaedsson, Kjell
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Uppsala län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västernorrland. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västerbotten. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Norrbotten. Swedish Environmental Protection Agency. Åtgärdsgrupp Nord.
    Mjukbottenfauna i Regional Miljöövervakning längs Norrlandskusten: Utvärdering av tidigare program och förslag till framtida strategi1995Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mjukbottenfauna i Regional Miljöövervakning längs Norrlandskusten.En utvärdering av tidigare program och förslag till framtida strategi.

  • 10.
    Lindström, Håkan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Urskogen på Malungsfluggen: Naturinventering i Sundsvalls kommun1977Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna inventerng är gjord på uppdrag av Länsstyrelsen i Härnösand. Det är en mindre inventering av ett skogsområde beläget på övre delen av Malungsfluggen, ett gränsberg mellan Medelpad och Hälsingland. Där finns en realtivt rik förekomst av skägglav. Syftet med inventeringen är att bilda ett underlag för beslut om eventuellt naturreservat och skydd för laven.

  • 11.
    Nilsson, Peter
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Olofsson, Frans
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Havsörn i Västernorrland2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Inventering och övervakning av länets havsörnspopulation är en del av den regionala miljöövervakningen inom programområdet

    Kust och hav, delprogram: Havsörn (Y23) (Olofsson 2009). Delprogrammet kompletterar övrig övervakning som både är av biologisk och kemisk karaktär och är ett led i att följa upp både de nationella och de regionala miljömålen Hav i balans och levande kust och skärgård, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Havsörnen är som långlivad toppkonsument starkt exponerad för kemiska föroreningar och således en god indikator på hur miljön mår. Vuxna och könsmogna havsörnar är i huvudsak stationära under året och därmed representativa för regional miljöbelastning. Genom att dokumentera reproduktionsförmåga och populationsutveckling över tiden hos havsörnsbeståndet kan man bl.a. studera effekter av miljögifter.

    Med hjälp av helikopter inventerades länets kust efter havsörnshäckningar under våren 2007 och 2008. Inventeringen genomfördes i samarbete med de två lokala ornitologiska föreningarna (Ångermanlands och Medelpads ornitologiska föreningar) och resulterade i fyra aktiva boplatser varav tre okända sedan tidigare. Vid senare efterforskningar under 2008 hittades ytterligare ett nytt okänt bo där häckning kunde konstateras. I övrigt hittades flertalet nya fiskgjusebon vilka gärna övertas av havsörn då arten koloniserar nya områden.

    Att inventera med hjälp av helikopter är en mycket effektiv och mot örnarna skonsam inventeringsmetod. Visserligen finns svårigheter att hitta boplatser, inte minst i områden med likåldrig och tät skog men bedömningen är att motsvarande arbete på marken eller till sjöss är mycket mindre tidseffektivt.

    Summary

    The inventory and the monitoring program of the white-tailed eagle is a part of the regional monitoring program,

    Shoreline and sea, sub program: White-tailed eagle (Y23) (Olofsson 2009). The programme is a complement to other monitoring programs investigating both biological and chemical parameters of the sea. The results are also used when updating and evaluating the national and regional environmental objectives: A balanced Marine Environment, Flourishing Costal Areas and Archipelagos, A Non-Toxic Environment and A Rich Diversity of Plants and Animal Life. The white-tailed eagle is a long-lived species and as a top predator it is highly susceptible to persistent toxins. Together with the fact that adults of the white-tailed eagle are sedentary and stay in the area year round makes it an excellent indicator of the sea in the region.

    The forested area close to the shore line was investigated with the use of helicopter and in cooperation with the two local ornithological organisations. The inventory found four active nests, three formerly unknown. Outside the inventory another nest were also found 2008, which makes a total of five known nests in the county. The inventory also discovered a number of osprey nests, which are often overtaken by the white-tailed eagle, especially when new territory is colonized.

    The use of helicopter as an inventory method of finding eagle nests have shown to be an effective and unharmful technique to the birds. Although there are some difficulties with the method, especially in finding nests in dense forests, the time efficiency is much higher compared to traditional methods. The monitoring programme will also analyse toxins in dead eggs when found and these results will be combined and related to the observed reproduction rate.

  • 12.
    Norrgrann, Oskar
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Lund, Sofia
    Rocksén, David
    Vessberg, Lennart
    Helgumssjöns delta: Inventeringsresultat och restaureringsförslag 20132013Report (Other academic)
  • 13.
    Olofsson, Frans
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Årsrapport 2010 för RMÖ i Västernorrlands län dokumentation av den regionala miljöövervakningen2011Report (Other academic)
  • 14.
    Olofsson, Frans
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Sundeberg, Anna
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Lissjos, Per
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Årsrapport 2011 för RMÖ i Västernorrlands län: dokumentation av den regionala miljöövervakningen2011Report (Other academic)
  • 15.
    Salmonsson, Jonas
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Bader, Pekka
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Skoglig naturvärdesinventering – av ett urval hällmarker längs Västernorrlands läns kust2015Report (Other academic)
1 - 15 of 15
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf