Publications
Change search
Refine search result
1 - 22 of 22
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ahlström, Johan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Försurning och kalkning av sjöar och vattendrag i Västerbottens län: Årsrapport 20152016Report (Other academic)
  • 2.
    Ahlström, Johan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Förändring av vattenkemi, bottendjur och fisk i Västerbottens vattendrag från 1993 till 2010: Förändring av vattenkemi, bottendjuroch fisk i Västerbottens vattendrag från 1993 till 20102010Report (Other academic)
  • 3.
    Appelberg, Magnus
    et al.
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Fiskeriverket.
    Forsgren, Gunilla
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Holmqvist, Malin
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Strategi för ett samordnat nationellt/regionalt övervakningsprogram för kustfisk i Bottniska Viken2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Övervakning av kustfiskbestånd har tidigarefrämst varit inriktad mot att bedöma förändringari för fisket viktiga arter och årsklasseroch i mindre utsträckning mot attbedöma förändringar relaterade till biologiskmångfald. Under 2002 startade länsstyrelsernai Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlandsoch Gävleborgs län, Fiskeriverket,Umeå Marina Forskningscentrum och Naturvårdsverketett projekt med syfte att utarbetaen strategi för ett samordnat nationellt/regionalt övervakningsprogram för kustfiski Bottniska viken. Projektet finansieras avNaturvårdsverket och Fiskeriverket. Ett samordnatövervakningsprogram är framför alltnödvändigt för att klara uppföljningen av detnationella miljömålet ”Hav i balans samtlevande kust och skärgård” och motsvaranderegionalt formulerade mål. Ambitionen är attsamordning även kan göras med uppföljningenenligt EU:s ramdirektiv för vatten. I föreligganderapport redovisas resultaten frånprojektets första år. Resultaten omfattar jämförelsermellan två provfiskestrategier ochett preliminärt förslag till strategi för ett samordnatövervakningsprogram för kustfisk.

  • 4.
    Backlund, Linda
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Indikatorer till miljömålsuppföljning från det gemensamma regionala delprogrammet Nyckelarter i fjällen2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet är ett utvecklingsprojekt inom RUS där det gemensamma regionala miljöövervakningsprogrammet Nyckelarter i fjällen har utvärderats i syfte att utveckla fler miljömålsindikatorer. Nyckelarter är arter som skapar viktiga livsbetingelser för många andra arter och är ett relativt etablerat, om än omdiskuterat, begrepp inom bevarandebiologin.

    Ansvarsarter används inte i lika stor utsträckning som nyckelarter men kan till exempel definieras som arter tilldelade län på grund av att huvuddelen av den svenska, europeiska eller världsutbredning finns inom länets gränser. I delprogrammet redovisas övervakningsresultat från nyckelarterna ren, smågnagare, dalripa, samt ansvarsarterna järv, fjällräv och jaktfalk.

    Idag finns tre miljömålsindikatorer på miljömålsportalen som härstammar från dessa övervakningar men resultatet visar att fler kan utvecklas. Nio förslag till nya indikatorer utvecklades för att främst följa upp miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Tre av dem bör prioriteras och det är Dalripa i fjällen, Cyklicitet hos smågnagare i fjällen och Vinterförhållanden och smågnagare i fjällen

    . Den sistnämnda indikatorn följer även upp miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.

    Två av de befintliga indikatorerna, Antal renar i fjällen och Antal järvar i fjällen, kan vidareutvecklas till att redovisas även på regional nivå. Detta bör prioriteras. Renindikatorn bör dessutom endast redovisa antal renar från fjällsamebyarna eftersom den då följer upp miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Idag redovisar den renantalet även från skogs- och koncessionssamebyarna. Järvindikatorn bör byta namn till Antal järvföryngringar i fjällen

    eftersom den redovisar antal föryngringar och inte antal järvar. Den bör också redovisa endast

    föryngringar hos järvar i fjällen och inte järvar med sitt huvudsakliga revir i skogslandskapet.

    Tre av förslagen till nya indikatorer bygger på redovisning av flera arter i samma indikator.

    Dessa bör i dagsläget prioriteras lägre eftersom de uppfattades som röriga och svåra att tolka.

    Eventuellt kan en bytesindikator som redovisar smågnagare och dalripa prioriteras.

    Ren- och järvindikatorerna kan vidareutvecklas omgående och börja redovisas regionalt vid

    nästa indikatoruppdatering, likaså indikatorförslagen

    Cyklicitet hos smågnagare i fjällen och

    Dalripa i fjällen

    .

  • 5.
    Backlund, Linda
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Indikatorer till miljömålsuppföljning från miljöövervakningens gemensamma regionala delprogram2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Regional miljöövervakning sker på alla länsstyrelser och möjligheten att använda resultaten

    till indikatorer för miljömålsuppföljning är relativt outnyttjad. I projektet har 21 gemensamma

    delprogram utvärderats och idag levererar fem av dem underlag till totalt 12 indikatorer på

    miljömålsportalen. Resultaten visar att 19 delprogram skulle kunna utveckla nya indikatorer

    och i några fall har den processen redan påbörjats.

    I fyra delprogram har arbetet med utveckling av nya miljömålsindikatorer påbörjats och det är

    Tillstånd i våtmarker (via satellitdata), Häckande fåglar, Kustfåglar i Bottniska viken och

    Nyckelarter i fjällen. I 15 delprogram finns det goda möjligheter att utveckla nya

    miljömålsindikatorer. I de tre delprogrammen Stormusslor i vattendrag, Fjällvegetation och

    Smågnagare i fjällen finns redan förslag på möjliga indikatorer men utveckling har inte

    påbörjats. Delprogrammen Nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet i skog,

    Kustfisk, Miljögifter i kustfisk, Mjukbottenfauna i kust och hav och Miljötillståndet i

    skogslandskap berörs av närliggande indikatorprojekt (som till exempel IVL-s

    indikatorprojekt angående krondroppsdata, Helcom och deras indikatorprojekt Fish Pro och

    Core set samt Skogsstyrelsen/Jämtlands läns RIS-indikatorprojekt). Resterande delprogram

    har möjlighet till utveckling av indikatorer men det finns inget sådant arbete inplanerat.

    Utöver detta har nationella övervakningsprogrammet NILS mycket goda förutsättningar att

    förstärka miljömålsuppföljningen med nya indikatorer.

    De två delprogrammen som i dagsläget inte har möjlighet att utveckla nya indikatorer är

    Screening och Vegetationsklädda bottnar i kust och hav. Vegetationsklädda bottnar i kust och

    hav behöver först och främst vidareutveckla metodik och bedömningsgrunder. Screening

    använder en stickprovsmetodik som inte bygger på långsiktiga uppföljningar av ett tillstånd

    utan övervakar nya ämnen varje år. Det kan i sin tur leda till fortsatta och mer långvariga

    uppföljningar och då kan möjligheten att utveckla indikatorer vara större.

    Elva av miljökvalitetsmålen har möjlighet till nya indikatorer från den regionala

    miljöövervakningen och det är i första hand indikatorer som följer upp biologisk mångfald

    som kan utvecklas. Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv har till exempel potential att

    få närmare 20 nya indikatorer, Storslagen fjällmiljö kan få elva nya indikatorer och Begränsad

    klimatpåverkan åtta nya indikatorer. Den här utredningen visar inte behovet av indikatorer

    utan främst vilka som kan utvecklas och hur de kan följa upp miljökvalitetsmålen.

    Behovsanalyser måste tas fram av nationellt och regionalt miljökvalitetsmålsansvariga.

    Två statusindikatorer inom det gemensamma delprogrammet Smågnagare i fjällen (och

    Nyckelarter i fjällen) kan utvecklas omgående:

    Cykliciteten hos smågnagare (Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv).

    Vinterstörningar hos smågnagarpopulationer (Begränsad klimatpåverkan, Storslagen

    fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv).

  • 6.
    Bergengren, Jakob
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Carlsson, Maria
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Andersson, Stefan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Årnfelt, Erik
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Ramdirektivet för vattenoch System Aqua: En tids- och kostnadsuppskattning avstatusklassning av vattendragi norra och södra Sverige2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Hösten 2001 sökte och erhöll Länsstyrelsen i Jönköpings län tillsammans med

    Länsstyrelserna i Östergötland och Västerbotten projektmedel från Naturvårdsverket.

    Projektmedlen har främst använts till att ta fram en tids- och kostnadsuppskattning för hur

    mycket arbete som krävs för att göra en karakterisering och statusbedömning av vattendrag

    enligt Ramdirektivet för vatten (Artikel V, bilaga II och V) utifrån det verktyg som System

    Aqua utgör. En naturvärdesbedömning (statusklassning) av ett antal vattendrag i södra

    Sverige (Jönköpings, Västra Götalands och Östergötlands län) och i norra Sverige

    (Västerbottens län) har genomförts. Men även en jämförelse av den nya versionen av System

    Aqua (2001) och dess naturvärdesbedömning med Ramdirektivet för vatten och dess

    statusbegrepp har gjorts. Att påvisa skillnader och likheter mellan de båda systemen samt

    dessa användbarhet har delvis också ingått i uppdraget.

    En rad frågor återstår dock när det gäller de båda systemens kompabilitet gentemot varandra.

    Dessa är både av mindre definitionskaraktär samt av större karaktär i form av rena

    bedömningar. En revision av System Aqua och de svenska bedömningsgrunderna har pågått

    parallellt med detta arbete.

    Karakterisering

    Både Ramdirektivet och System Aqua är uppbyggt i flera delar som i stort sett har

    motsvarigheter i respektive system. I tabell I visas de parametrar som tas upp i den

    övergripande karakteriseringen.

    Tabell I.

    Karakteriserings faktorer som finns

    i System Aqua

    Karakteriserings faktorer som inte finns

    Floder Sjöar Floder Sjöar

    Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer

    Höjd / höjdtypologi

    Bredgrad / Längrad

    Storlek / Storlekstypologi

    baserad på

    tillrinningsområdet

    Höjd / höjdtypologi

    Bredgrad / Längrad

    Djup / Djuptypologi

    baserad på medeldjupet

    Storlek /

    Storlekstypologi baserad

    på ytan

    Ekoregioner

    Geologi

    Ekoregioner

    Geologi

    Tilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer

    Avstånd flodens källa

    Flödesenergi (?)

    Vattnets medelbredd*

    Vattnets medeldjup*

    Vattnets medelfallhöjd

    Huvudflodbäddens förlopp

    och form

    Vattenförings-

    (flödes)kategori

    Syraneutraliserande

    förmåga (ANC)**

    Substratets genomsnittliga

    sammansättning

    Vattnets medeldjup

    Sjöns form

    Uppehållstid

    Syraneutraliserande

    förmåga (ANC)**

    Bakgrundsnäringsstatus

    (?)

    Substrats genomsnittliga

    sammansättning

    Vattenståndsvariationer

    Dalgångsprofil

    Transport av fasta partiklar

    Klorid

    Lufttemperaturintervall

    Medellufttemperatur

    Nederbörd

    Medellufttemperatur

    Lufttemperaturintervall

    Blandningskarakteristik

    * Data hämtad från biotopkarteringen

    ** System

    Aqua har alkalinitet

  • 7.
    Dahlgren, Kristin
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Bottniska viken 2011: Årsrapport från Informationscentralensverksamhet2011Report (Other academic)
  • 8.
    Dahlgren, Kristin
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Bottniska viken 2016: Årsrapport från Informationscentralens verksamhet2017Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Denna rapport utgör Informationscentralen för Bottniska vikens årliga verksamhetsrapportering till Havs- och Vattenmyndigheten. Arbetet utförs med stöd av svensk miljöövervakning. Rapporten har diarienummer 502-5305-2016.

    Informationscentralens uppgift är att snabbt nå ut med information till berörda myndigheter, organisationer och allmänheten i samband med ovanliga händelser och akuta situationer i kust och hav. Det kan exempelvis röra sig om stora mängder alger i vattnet, s.k. algblomningar, större antal döda fåglar, döda fiskar längs stranden eller döda sälar.

    Informationscentralen har ett kontaktnät som består av ca 130 personer från Haparanda i norr till Uppsala i söder. Inom nätet finns representanter från centrala, regionala och lokala myndigheter, organisationer, media, företag och föreningar. Informationscentralen samverkar särskilt mycket med Umeå Marina Forskningscentrum (UMF), SMHI och Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA).

    Informationscentralen för Bottniska viken vill passa på att tacka alla kontaktpersoner i nätverket för all information ni lämnat under det gångna året!

  • 9.
    Forsgren Johansson, Gunilla
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Söderberg, Kerstin
    Halvarsson, Charlotta
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Appelberg, Magnus
    Samordnad kustfiskövervakning i Östersjön – övervakningsstrategi2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kustfiskprojektet är ett specialprojekt inom den nationella miljöövervakningen och har finansierats av Naturvårdsverket, Fiskeriverket samt länsstyrelserna. Deltagare i projektet sedan starten 2002 har varit länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Gävleborgs, Uppsala, Stockholms och Södermanlands län, Fiskeriverkets Kustlaboratorium i Öregrund, Fiskeriverkets Utredningskontor i Luleå och Härnösand samt Umeå Marina Forskningscentrum. Föreliggande rapport tillsammans med undersökningstyp i Naturvårdsverkets Handbok för Miljöövervakning och områdesvisa resultatblad tillgängliga på Fiskeriverkets hemsida utgör slutredovisning av projektet.

    SMHI:s indelning i kustvattentyper (Håkansson och Hansson 2003) har legat till grund för ett förslag till dimensionering av ett samordnat övervakningsprogram av kustfisk. För att möjliggöra uppföljning av förändringar på havsbassängnivå har projektet dimensionerat ett övervakningsprogram med minst ett referensområde per kustvattentyp av inre- och mellantyp, alternativt minst två områden per havsbassäng, vilket ger elva referensområden i Östersjön. I den föreslagna dimensioneringen har inte ett eventuellt behov av regional förtätning av provfiskeområden i Egentliga Östersjöns kustvatten (söder om Södermanlands läns kustvatten) beaktats. Referensområdena är utvalda enligt de kriterier som tagits fram inom projektet. Så långt möjligt har urvalet av nya områden gjorts så att både inneslutna kustmiljöer och mer exponerade kuststräckor är representerade.

    Den reviderade provtagningsstrategi och metodik, Djupstratifierat provfiske med Nordiska kustöversiktsnät, som har testats inom kustfiskprojektet har visats bättre kunna skatta kustfiskbestånden i ett provfiskeområde samt bättre kunna följa förändringar i biologisk mångfald och rekryteringsframgång än tidigare provtagningsmetodik. Provfiskemetodiken är inriktad mot varmvattenarter så som abborre, gers, gös, gädda och de flesta karpfiskar som mört, braxen etc. Abborre fungerar som modellart, vilket innebär att programmet är fördjupat för den arten med beskrivning av köns- och åldersfördelning. Projektet rekommenderar att den färdigställda undersökningstypen tillämpas vid provfiske i kustvatten där syftet är att följa förändringar i fisksamhället.

    Projektet lämnar förslag till indikatorer för uppföljning av förändringar i kustfisksamhället. Indikatorer har valts inom olika indikatorgrupper; Fisksamhällets diversitet, fisksamhällets kvantitet och struktur, fisksamhällets funktion samt individdata för abborre.

    Förekomst av rekryteringsområden i provfiskeområdets närhet är ett av de kriterier som ligger till grund för val av referensområden för kustfiskövervakning. Inom projektet har potentiellt intressanta områden för fiskrekrytering i kustmiljö identifierats för samtliga provfiskeområden i det samordnade programmet. Projektet förordar att vattentemperatur ska följas i en representativ grund miljö i området samt att fysisk påverkan bör kartläggas och följas upp regelbundet i provfiskeområdets närhet.

    Projektet föreslår en organisation och ansvarsfördelning som ska säkerställa driften av det samordnade programmet på lång sikt. Kustlaboratoriet i Öregrund ansvarar för samordningen av det nationella/regionala programmet för kustfiskövervakning i Östersjön. Det regionala och nationella nätverk som har byggts upp under projektets gång skapar förutsättningar för bättre samordning av den regionala och nationella marina miljöövervakningen. De Marina Forskningscentra bör vara naturliga intressenter i den kustsamverkan som utvecklas i Östersjön.

    Det är kustfiskprojektets förhoppning att erfarenheter och strategier som tagits fram inom projektet ska kunna användas som modell för nationell/regional samverkan avseende övervakning av kustfisk i andra kustområden i Östersjön och för annan typ av övervakning i marina ekosystem än kustfisk. Samordning av resurser, metoder och strategier mellan nationell och regional tidsserieövervakning är en förutsättning för att på lång sikt kunna upprätthålla en hög kvalitet på kustfiskövervakning i Östersjön.

  • 10.
    Fängstam, Hasse
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Analys av fisksamhället i Magasjön, Sidensjön och Täfteträsketår 2011: Regional MiljöÖvervakning2012Report (Other academic)
  • 11.
    Fängstam, Hasse
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Analys av fisksamhället i Mellan-Rissjön och Svartvattnet år 2010: Regional MiljöÖvervakning2010Report (Other academic)
  • 12.
    Gullström, Martin
    et al.
    AquaBiota Water Research .
    Isæus, Martin
    AquaBiota Water Research .
    Berglund, Johnny
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Blomqvist, Mats
    Hafok AB .
    Karlsson, Annica
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Norbotten.
    Nygård, Lotta
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Wänstrand, Ingrid
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Övervakning av makrovegetation i Bottniska viken– en vägledning2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Vi rekommenderar att dyktransekter enligt den nationella undersökningstypen

    för

    Vegetationsklädda bottnar, ostkust (Naturvårdsverket 2004) används vid

    övervakning av makrovegetation. Metoden ger möjlighet till hög taxonomisk

    noggrannhet och kan svara upp mot i stort sett alla förvaltningsuppdrag. Den

    fungerar bra för att beskriva djuputbredning och täckningsgrad av arter.

    Skattningarna kan även omräknas till täckningsindex. Tyvärr finns det ingen

    fullständig metodbeskrivning. För att säkerställa kvalitén i nationella databaser

    och underlätta upphandling av inventeringsuppdrag för myndigheterna bör en

    tydlig metodbeskrivning omgående tas fram. Av samma orsaker behövs även

    metodikkurser anordnas och i kombination med kontinuerlig interkalibrering av

    täckningsgradsskattning och artbestämning kan en ackreditering av utförare

    genomföras.

    När det gäller att designa ett miljöövervakningsprogram så bör syftet med

    övervakningen först definieras. Att övervaka klimatförändringen, övergödningen

    eller följa upp ekologisk status i vattenförekomster styr hur programmet sätts

    upp. Ett brett program med transekter spridda från inner till ytter skärgård dvs. i

    skärgårdsgradienten och en metod som har bra taxonomisk (och rumslig)

    upplösning ger möjlighet att nyttja data för fler syften.

    Vår rekommendation när det gäller att designa ett övervakningsprogram för att

    följa upp storskaliga förändringar är att inte lägga stationerna alltför nära lokala

    utsläppskällor. Om stationerna ska användas som referens till recipienter ska de

    dock inte placeras för långt ut, så att de enbart beskriver förhållanden längst ut i

    skärgårdsgradienten.

    Vi rekommenderar att programmet bör följa upp flera responsvariabler t.ex.

    djuputbredning av arter, täckningsgrad, och diversitet. På detta sätt ökar chansen

    att programmet fångar upp framtida, okända förändringar. Det är också en

    förutsättning för att nyttja transekterna för fler förvaltningssyften.

    Bottensubstrat är en av de faktorer som har störst betydelse för

    makrovegetationens sammansättning och täckningsgrad. Det är viktigt att ta

    hänsyn till detta när framtida analyser av data görs. Det är troligtvis en mycket

    viktig faktor när det gäller att stratifiera placering och bestämma antalet stationer

    vid uppbyggnad av ett övervakningsprogram. I Bottniska viken är det mycket

    vanligt med transekter med blandade substrat eller att transekterna relativt snabbt

    övergår från hårdbotten till mjukbotten eftersom kusten är på många ställen

    flack. Detta är probelmatiskt för övervakning av ekologisk status kopplat till

    djuputbredning av arter.

    Våra analyser av djuputbredning och täckningsindex inom fyra skärgårdsområden

    visar att man med fördel kan stratifiera sina provpunkter utifrån

    vågexponering. Syftet med undersökningen bestämmer dock var i skärgården

    dessa lokaler bör ligga.

  • 13.
    Leonaedsson, Kjell
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Uppsala län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västernorrland. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västerbotten. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Norrbotten. Swedish Environmental Protection Agency. Åtgärdsgrupp Nord.
    Mjukbottenfauna i Regional Miljöövervakning längs Norrlandskusten: Utvärdering av tidigare program och förslag till framtida strategi1995Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mjukbottenfauna i Regional Miljöövervakning längs Norrlandskusten.En utvärdering av tidigare program och förslag till framtida strategi.

  • 14.
    Lövdahl, Gun
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Övervakning av faunan i fjällen: Programförslag1997Report (Other academic)
  • 15.
    Rivinoja, Peter
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Carlsson, Ulf
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Miljöövervakning av lax i Västerbotten: Effekter av laxutplantering i Öre- och Lögdeälven under femton år2008Report (Other academic)
  • 16.
    Sedin, Anneli
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Bottniska viken 2009 Årsrapport frånInformationscentralens verksamhet2010Report (Other academic)
  • 17.
    Sedin, Anneli
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Bottniska viken 2010: Årsrapport från Informationscentralens verksamhet2011Report (Other academic)
  • 18.
    Stenman, Åsa
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Inventering av pågående kvantiativ grundvattenövervakning2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Delprojektet ”Inventering av pågående kvantitativ övervakning” pågick

    mellan 1 oktober 2009 till 30 november 2009. Inventeringen är en del i

    utvecklingsprojektet ”Samarbetsformer och gemensamma strategier för

    övervakning av grundvatten i Norrland”. Målet med inventeringen är

    att undersöka möjligheterna att bedriva regional övervakning av

    grundvattennivåer i Norrland. Fem län ingick i studien Gävleborgs län,

    Jämtlands län, Västernorrlands län, Västerbottens läns och Norrbottens

    län. I dessa fem län ingick 54 kommuner. Inventeringen startade med

    ett informationsmail med tillhörande frågeformulär skickades till de 54

    kommunerna. Kommunerna fick en till två veckor på sig att läsa

    igenom informationen innan svar erhölls via telefonsamtal. Utifrån

    resultatet framkom att 27 kommuner utför nivåmätning och 26

    kommuner utför inte nivåmätningar regelbundet i någon vattentäkt. Det

    finns stor variation mellan kommunerna med vilken frekvens och

    intervall mätningarna utföres.

  • 19.
    Stenroth, Patrik
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Bottniska viken 2012: Årsrapport från Informationscentralens verksamhet2012Report (Other academic)
  • 20.
    Sundström, Thomas
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Olsson, Christer
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Västerbottens kustfågelfauna Inventering av kustfågelbestånden 2001 / 20021994Report (Other academic)
  • 21.
    Vennman, Tommy
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Satellitbaserad övervakning av våtmarker SLUTRAPPORT VÄSTERBOTTEN2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakning av våtmarker bedrivs inom Naturvårdsverkets programområde våtmark med syfte att långsiktigt följa utvecklingen av våtmarkernas tillstånd vad gäller hydrologisk orördhet och biologisk mångfald. För ett av delprogrammen används "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar. Metoden baseras på antagandet att spektralt och vegetationsmässigt homogena myrtyper uppträder likartat med avseende på fenologi och väder. Detta innebär att om myrtyperna avgränsas vid tidpunkt 1 så kan spektralt avvikande myrar, dvs. förändrade myrar, sökas genom riktad förändringsanalys inom grupperna vid tidpunkt 2. Förändringsriktningen som analyserats är ökad biomassa/igenväxning. Förändringarna redovisas i två förändringsklasser;"Potentiell förändringsindikation" och "Säker förändringsindikation".

    Under perioden 2009-2011 utfördes övervakningsarbetet i Västerbottens län. Avsikten är att hela landet förutom fjällen ska täckas från norr till söder med ett omdrev på tio år. För analysen används två set av satellitdata, ett från en äldre tidpunkt (främst från 1990 men även 1984, 1986 och 1989) och ett från en senare tidpunkt (främst från 2000 men även 2002 och 2003). Analysen har resulterat i en mängd ytor inom öppen myr där indikationer på förändring finns.

    Undersökningsområdet, d.v.s. "Öppen myr" -mask med undantag för fjällen, omfattar för Västerbotten ca 694 000 ha. Det analyserbara området, d.v.s. undersökningsområdet med undantag för moln mm, omfattar för Västerbotten ca 613 000 ha, vilket motsvarar 88 % av undersökningsområdet. Av det analyserbara området var 8 900 ha (1,46 %) förändrade. Förändringarna fördelade sig på 4 400 ha (49 %) av kategorin "Potentiell förändringsindikation" respektive 4 500 ha (51 %) av kategorin "Säker förändringsindikation".

    Vid en utvärdering av resultatet från förändringsanalysen ingick totalt 101 ytor varav 79 var FIytor (förändringsindikationsytor) och 22 var referensytor. Referensytorna slumpades ut inom den oförändrade delen av "Öppen myr"-masken. Utvärderingen utfördes med hjälp av flygbilder och fältbesök för att verifera om det var förändrat eller ej.

    Av de 79 FI-ytorna som tolkats i fält eller med hjälp av flygbilder var det 49 ytor (62 %) som bedömdes som "Verifierad förändring" och 16 ytor (20 %) bedömdes som ”Svårbedömt men komponenterna finns”. De ytor som bedömts som ”Svårbedömt men komponenterna finns” hade frodig vegetation som eventuellt skulle kunnat ha fått en ökad biomassa mellantidpunkterna, men i dessa fall kunde vi inte verifiera det. Överensstämmelsen för de slumpmässigt valda FI-ytorna ligger minst på 62 % och max på 82 %.

    Av de 22 referensytorna var det 16 ytor (73 %) som bedömdes som ”Inget som tyder på förändring” och 5 ytor (23 %) bedömdes som ”Svårbedömt men komponenterna finns". Överensstämmelsen för de slumpmässigt valda referensytorna ligger minst på 73 % och max på 96 %.

    FI-ytorna skiljde sig från referensytorna genom att de i högre grad hade fler frodiga myrtyper, få ytor utan trädskikt och hade fler ingrepp i omgivningen. Det klart vanligaste ingreppet/orsaken för FI-ytorna var "Dikning", därefter kom "Okänd", "Naturlig succession", "Väg", "Odlingsmark/slåtter/bete" och "Hygge".

  • 22.
    Westerberg, Magdalena
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Bottniska viken 2007: Årsrapport från Informationscentralens verksamhet2008Report (Other academic)
1 - 22 of 22
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf