Publications
Change search
Refine search result
1 - 6 of 6
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Engström, Märet
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Värmland.
    Andersson, Jens
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Värmland.
    Elfiskerapport2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mellan år 2006 och 2009 elfiskades totalt 197 lokaler. Huvuddelen av dessa ingick i

    länsstyrelsens program för kalkeffektuppföljning och biologisk återställning.

    En mindre del utgjordes av elfisken i okalkade vattendrag. År 2006 fiskades 10 okalkade

    lokaler, 2007 2 lokaler, 2008 8 lokaler, och slutligen 2009 7 lokaler, där 4 lokaler tillkom för

    att undersöka förutsättningar för eventuell framtida kalkning i Halån. Då några av de okalkade

    lokalerna återkommit under åren, är antalet okalkade lokaler 19 st.

    Merparten av de 197 lokalerna har fiskats vartannat år, flera gånger tidigare. Undersökning

    har sin tonvikt lagd på skyddsvärda bestånd av öring, lax och flodkräfta.

    Det tycks inte finnas någon generell trend över hela länet att fångsterna ökat eller minskat

    under de år elfiskena utförts men medelfångsten är högre under 2000 –talet än under 1990-

    talet.

    Produktionen av laxfisk påverkas stort av flödena under året. Vissa undersökningar tyder på

    att nyproduktionen av laxfisk blir lägre året efter låga höstflöden pga. av att fisken haft

    svårare att vandra upp till sina lekplatser. Fångsterna blir också lägre om man tvingas fiska

    vid höga vattenflöden.

    En trendanalys med hjälp av regression visar att trenden är positiv (dvs. en ihållande ökning

    av öringtätheten) i 77 lokaler och negativ i 81. I resten av lokalerna kan ingen analys göras då

    de är fiskade mindre än 3 gånger. En statistisk analys, där man använder ett R

    2-värde med

    gräns >=0,5 (dvs. en förklaringsgrad där åtminstone 50% av variationen inte är slumpmässig)

    blir dock trenderna signifikant positiva i endast 17 lokaler och signifikant negativa i 13

    lokaler. I kvarvarande 39 lokaler kan ingen analys göras, då de antingen inte fiskats 3 gånger,

    eller att ingen fisk fångats.

    Trendanalysen fångar dock inte upp snabba, stora förändringar i populationstätheter, då det

    inte blir signifikant med mycket låga fångster ett antal år, men en ökning på kanske flera

    hundra procent det sista året. I sådana fall hänvisas till kommentarer för just det enskilda

    vattendraget/lokalen.

    I täthetsbedömingar av öringbestånden med hjälp av jämförelsevärden från det nationella

    elfiskeregistret och det senast utförda elfisket är antalet lokaler som anses ha låga tätheter 93

    st, normala tätheter 98 st och höga tätheter 6.

     

  • 2.
    Medin, Mats
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Värmland.
    Henricsson, Anna
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Värmland.
    Nilsson, Carin
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Värmland.
    Johansson, Karin
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Värmland.
    Christensson, Mikael
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Värmland.
    Bottenfauna i Värmlands län 2011 Del 12011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län har Medins Biologi AB under hösten 2011

    genomfört bottenfaunaundersökningar i ett stort antal sjöar och vattendrag. Undersökningarna

    utfördes inom ramen för kalkningsuppföljning i länet. Utifrån en sammanvägning

    av artsammansättning och flera index har resultatet av bottenfaunaundersökningen

    expertbedömts med avseende på surhet, näringsämnesbelastning och hydromorfologiskpåverkan.

    Bottenfaunan statusklassades enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder

    med avseende på surhet, ekologisk status och eutrofiering. Materialet har även använts

    för att utvärdera bottenfaunans naturvärde.

    Sammanlagt undersöktes 121 lokaler, varav 106 ingår i någon form av kalkningsprojekt

    och 15 var okalkade referenslokaler. Av de undersökta lokalerna hade 9 lokaler inte

    provtagits tidigare. Bland de 121 undersökta lokalerna var 95 lokaliserade i vattendrag

    och 26 i sjöars litoraler (strandzon). Jämfört med de närmast föregående undersökningarna

    visade årets undersökning på en relativt oförändrad försurningssituation men andelen

    lokaler som bedömdes som sura hade ökat något.

    Av de kalkade lokalerna indikerade bottenfaunan nära neutrala förhållanden vid 31 lokaler

    och måttligt sura vid 49 (Tabell 1). Detta innebar att 75 % av de kalkade lokalerna

    bedömdes tillhöra de två högsta klasserna. Resultatet var bra och visar att kalkningsverksamheten

    fungerar väl. Vidare bedömdes förhållandena vara sura vid 26 och mycket

    sura vid 2 kalkade lokaler. Här bedömdes kalkningsverksamheten alltså ännu inte ha

    lyckats fullt ut med att återställa bottenfaunan.

    Vid 10 okalkade lokaler bedömdes förhållandena vara nära neutrala till måttligt sura och

    vid fem av de okalkade lokalerna bedömdes förhållandena vara sura (1 lokal) eller

    mycket sura (4 lokaler) med avseende på bottenfaunan.

    Enligt vår bedömning var statusen med avseende på eutrofiering hög till god på nästan

    alla av de undersökta lokalerna. Detta kan sägas vara ett förväntat resultat eftersom urvalet

    av lokaler var riktat mot näringsfattiga vattendrag i försurningsdrabbade regioner.

    Endast en lokal bedömdes vara måttligt påverkade av näringsämnen. En närmare beskrivning

    av lokalerna samt en motivering till bedömningarna redovisas i Bilaga 1.

    Med avseende på bottenfaunan bedömdes fyra av de undersökta lokalerna hysa mycket

    höga naturvärden. Vid 15 lokaler bedömdes bottenfaunan hysa höga naturvärden.

    Det funna antalet arter bedömdes som högt vid fyra lokaler i sjöar (116 i Skårdalsvattnet,

    6 i Östen, och 100, 101 i Alstern) och vid fyra lokaler i rinnande vatten (lokal 124 i

    Älgån, 33 i Billan och 117, 118 i Klarälven).

    Vid undersökningarna påträffades två rödlistade arter, flodkräftan

    Astacus astacus (hotstatus

    CR - akut hotad) och skinbaggen

    Sigara hellensii (hotstatus VU – sårbar). Totalt

    påträffades 26 arter som kan betecknas som ovanliga i södra och mellersta Sverige.

  • 3.
    Olsson, Britt-Marie
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Värmland.
    Elgerud, Matilda
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Värmland.
    Nyqvist, Urban
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Värmland.
    Resultat från inventeringar av flodpärlmussla i Värmlands län 2008-20112011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Flodpärlmusslan, Margaritifera margaritifera, är en fridlyst och rödlistad art som är föremål för Naturvårdsverkets åtgärdsprogram. För att kunna utföra relevanta skydds-, restaurerings och skötselåtgärder i Värmlands län, behövs bland annat ett förbättrat underlag om artens förekomst i länet. Genom Naturvårdsverkets anslag för arbete med åtgärdsprogram, miljöövervakning samt EU´s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) möjliggjordes en länsinventering av flodpärlmussla.

    Denna rapport redovisar resultatet från de inventeringar som utförts av Länsstyrelsen i Värmlands län under åren 2008-2011 samt de, fram till idag, kartlagda bestånd av flodpärlmussla i Värmlands län. De valda vattendragen för inventeringen prioriterades bland annat utifrån rykten om förekomst, anknytning till kända bestånd och klassning som särskilt värdefull vattenförekomst. Två personer har vadat uppströms cirka 90 mil vattendrag under fyra somrar för att med lampförsedd vattenkikare söka musslor. Alla fynd har rapporterats in till musselportalen.

    Värmlands län har idag 44 kända vattendrag med bestånd av flodpärlmussla. Av totalt ca 180 inventerade vattendrag i länet upptäcktes 9 vattendrag med bestånd av flodpärlmussla, vilket ger en fyndfrekvens på ca 4 %. De nya fynden består till största delen av enstaka individer och dessa små populationer bör skyddas och säkerställas för framtiden med olika naturvårdande åtgärder. Flera djupa vattendrag har inte inventerats än, men dessa kräver hjälp av båt, kamera och dykning.

     

  • 4.
    Rådén, Robert
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Värmland.
    Christensson, Mikael
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Värmland.
    Bottenfauna i Värmlands län: En undersökning av bottenfaunan i försurade och kalkadesjöar och vattendrag hösten 2009Del 12009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län har Medins Biologi AB under hösten 2009

    genomfört bottenfaunaundersökningar i ett antal sjöar och vattendrag inom ramen för

    kalkningsuppföljning i länet. Utifrån en sammanvägning av artsammansättning och flera

    index har resultatet av bottenfaunaundersökningen expertbedömts med avseende på

    surhet och näringsämnesbelastning. Bottenfaunan statusklassades enligt Naturvårdsverkets

    bedömningsgrunder med avseende på surhet, ekologisk status och eutrofiering.

    Materialet har även använts för att utvärdera bottenfaunans naturvärde.

    Sammanlagt undersöktes 127 lokaler, varav 109 ingår i någon form av olika kalkningsprojekt

    och 18 var okalkade referenslokaler. Av de undersökta lokalerna hade 15 lokaler

    inte provtagits tidigare. Bland de 127 undersökta lokalerna var 92 lokaliserade i vattendrag

    och 35 i sjöars litoraler (strandzon).

    Bottenfaunan indikerade nära neutrala förhållanden vid 41 av de kalkade lokalerna, och

    måttligt sura vid 39 av de kalkade lokalerna (Tabell 1). Detta innebär att 73 % av de

    kalkade lokalerna bedömdes tillhöra de två högsta klasserna. Resultatet var bra och visar

    att kalkningsverksamheten fungerar väl. Vid 29 av de kalkade lokalerna (27 %) bedömdes

    förhållandena vara sura (25 lokaler) eller mycket sura (fyra lokaler) med avseende

    på bottenfaunan. Här bedömdes kalkningsverksamheten alltså ännu inte ha lyckats

    fullt ut med att återställa bottenfaunan.

    Vid elva (61 %) okalkade lokaler bedömdes förhållandena vara nära neutrala till måttligt

    sura och vid sju av de okalkade lokalerna bedömdes förhållandena vara sura (två

    lokaler) eller mycket sura (fem lokaler) med avseende på bottenfaunan.

    Sedan det föregående undersökningstillfället har bedömningen förbättrats vid två kalkade

    lokaler. Vid lokal 29 i Barlindshultsälven innebar detta att bedömningen ändrades

    från betydlig påverkan (motsvarande klassen surt) till måttligt surt. Vid lokal 34 i Bjurånaälven

    ändrades bedömningen från stark/mycket stark påverkan (motsvarande klassen

    mycket surt) till surt. Vid 14 av de kalkade lokalerna har bedömningen av försurningsstatus

    försämrats sedan föregående undersökning. För tolv lokaler innebar förändringen

    att klassningen ändrats från ingen eller obetydlig påverkan (motsvarande klasserna

    nära neutralt och måttligt sur) till sur. Vid två ändrades bedömningen från betydlig

    påverkan (motsvarande klassen surt) till mycket surt. Vid övriga kalkade lokaler kvartstod

    den senaste bedömningen.

    Enligt vår bedömning var statusen med avseende på eutrofiering hög på samtliga lokaler

    utom en (lokal 139 i Gravån) (Tabell 1).

    Bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden vid två av lokalerna och höga naturvärden

    vid sju lokaler (Tabell 1 och Figur 10). Vid 30 lokaler påträffades minst en

    ovanlig art. Totalt hittades två rödlistade och 15 ovanliga arter i undersökningen (Figur

    8).

  • 5.
    Sundberg, Iréne
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Värmland.
    Jarlman, Amelie
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Värmland.
    Meissner, Ylva
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Värmland.
    Kiselalger i Värmlands län: Kiselalger i Värmlands län2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kiselalger analyserades på 50 vattendragslokaler i Värmlands län år 2010. Undersökningen

    är ett led i länets arbete med kalkeffektuppföljning, regional miljöövervakning

    och bevarande av biologisk mångfald.

    Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS,

    som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i

    ett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och

    föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.

    De flesta lokalerna i undersökningen (36 st.) tillhörde klass 1,

    hög status. Flera av dessa

    klassades dock som sura eller mycket sura. 17PVX0060 Silbodalsälven kan sägas ligga

    i gränslandet mellan hög och god status.

    Tretton lokaler hamnade i klass 2,

    god status. Av dessa låg 17PVX0068 Kunttjärnsbäcken

    nära gränsen mot hög status. Lokal 17PVX0070 Ävjan ligger

    i riskzonen för

    att hamna i måttlig status

    , eftersom IPS-indexet låg mycket nära gränsen mot måttlig

    status och andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger

    var något förhöjda. I 17PVX0043 Ämtan var andelen föroreningstoleranta kiselalger

    (%PT) förhöjd och IPS-indexet hamnade i klassens nedre del, vilket visar att lokalen

    närmar sig måttlig status.

    Endast 17PVX0072 Lötälven bedömdes tillhöra klass 3,

    måttlig status. Klassningen

    styrks av att andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var stor.

    Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför

    allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

    Nitton av lokalerna klassades som antingen

    alkaliska (medel-pH över 7,3) eller nära

    neutrala

    (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) år 2010. 17PVX0077 Klarälven,

    17PVX0018 Tvärån och 17PVX0072 Lötälven låg relativt nära respektive nära gränsen

    mot måttligt sura förhållanden.

    Måttligt sura

    förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 5,9-6,5 och/eller pHminimum

    under 6,4) konstaterades på 16 lokaler. Av dessa befann sig 17PVX0062

    Sandån nära gränsen mot sura förhållanden.

    Elva punkter bedömdes ha

    sura förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 5,5-5,9

    och/eller pH-minimum under 5,6), nämligen 17PVX0039 Rottnan, 17PVX0059 Görsjöbäcken,

    17PVX0021 Bredsjöälven, 17PVX0057 Fämtan, 17PVX0054 Höksjöälven,

    17PVX0052 Stöpälven, 17PVX0055 Hyttälven-Lilla Horssjön, 17PVX0024 Götån,

    17PVX0005 Pyntbäcken, 17PVX0050 Duschbäcken och 17PVX0053 Horssjöälven. Av

    dessa låg Rottnan mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden och Horssjöälven

    nära gränsen mot mycket sura förhållanden.

    Surhetsindexet ACID visade

    mycket sura förhållanden (årsmedelvärde för pH under

    5,5 och/eller pH-minimum under 4,8) i 17PVX0056 Tvärlikan, 17PVX0022 Dammtjärnsbäcken,

    17PVX0058 Örån-Dammtjärnen och 17PVX0049 Mastakebäcken. Tvärlikan

    låg dock nära gränsen mot sura förhållanden.

  • 6.
    Sundberg, Iréne
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Värmland.
    Meissner, Ylva
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Värmland.
    Kiselalger i Värmlands län 20112011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kiselalger analyserades på 34 lokaler i Värmlands län år 2011. Undersökningen är ett

    led i länets arbete med kalkeffektuppföljning, regional miljöövervakning och bevarande

    av biologisk mångfald.

    Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS,

    som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i

    ett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och

    föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.

    Samtliga lokaler i undersökningen 2011 tillhörde klass 1,

    hög status. Flera av dessa

    klassades dock som sura eller mycket sura.

    Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför

    allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

    Nio av lokalerna klassades som

    nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) år

    2011. Dessa är 17PVX0025 Vångan, 17PVX0026 Visman, 17PVX0081 Kallbäcken,

    17PVX0051 Gränsjöbäcken, 17PVX0016 Lesjöbäcken, 17PVX0013 Moälven,

    17PVX0011 Kastjärnsbäcken, 17PVX0018 Tvärån och 17PVX0027 Skillerälven. I

    Skillerälven låg ACID-indexet relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden.

    Måttligt sura

    förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 5,9-6,5 och/eller pHminimum

    under 6,4) konstaterades på 13 lokaler. Av dessa befann sig Bredsjöälven

    relativt nära gränsen och Horssjöälven och Duschbäcken mycket nära gränsen mot sura

    förhållanden.

    Sju punkter bedömdes ha

    sura förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 5,5-5,9

    och/eller pH-minimum under 5,6), nämligen 17PVX0054 Höksjöälven, 17PVX0024

    Götån, 17PVX0080 Bogsälven/Rolampsälven, 17PVX0055 Hyttälven-Lilla Horssjön,

    17PVX0056 Tvärlikan, 17PVX0078 Varåns utlopp och 17PVX0006 Tvällen. Av dessa

    låg Höksjöälven mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden medan Varåns

    utlopp och Tvällen låg nära gränsen mot mycket sura förhållanden.

    Surhetsindexet ACID visade

    mycket sura förhållanden (årsmedelvärde för pH under

    5,5 och/eller pH-minimum under 4,8) i 17PVX0079 Varån (RV208), 17PVX0049 Masttakebäcken,

    17PVX0058 Örån-Dammtjärnen, 17PVX0005 Pyntbäcken och

    17PVX0022 Dammtjärnsbäcken. Varån låg mycket nära gränsen mot sura förhållanden.

1 - 6 of 6
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf