Publications
Change search
Refine search result
1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bohman, Petter
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gotlands län. Naturcentrum AB.
    Franc, Niklas
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gotlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Naturcentrum AB.
    Vedlevande skalbaggar pånyligen död tall- Tofta skjutfält, Gotland2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Under ett par dagar i månadsskiftet september–oktober 2008 inventerades

    Tofta skjutfält på västra Gotland av Niklas Franc och Petter Bohman. Uppgiften

    var att söka efter vedlevande skalbaggar knutna till nydöd tall. Inventeringen

    var ett led i framtagningsprocessen av Åtgärdsprogrammet för

    bevarande av skalbaggar på nyligen död tall för att öka kunskaperna om de

    aktuella skalbaggarna.

    På Tofta skjutfält fanns rikligt av döda tallar, men ingen av arterna som är

    upptagna i åtgärdsprogrammet hittades. Det enda av intresse var det andra

    gotländska fyndet av granbarkbaggen

    Lasconotus jelskii under barken på

    en nydöd tall och några döda smedbockar

    Ergates faber under stockar i en

    virkeshög. En möjlig förklaring till det nedslående resultatet är skogshistoriken

    i området. Det var troligen mycket trädfattigt på västra Gotland för ett

    par hundra år sedan.

    De skrala resultaten i Tofta gjorde att ett intressant område på östra Gotland

    besöktes, Danbo naturreservat. I Danbo hittades inte heller någon av

    ÅGP-arterna, men på vägen dit, i området utmed vägen mellan Ljugarn och

    Gammelgarn, gjordes ett par stopp vid lämpliga nydöda tallar. Där hittades

    tallgångbagge

    Cerylon impressum på tre lokaler och den för Gotland nya

    tallbarksvartbagge

    Corticeus fraxini på en lokal. Här fanns också rikligt

    av den rödlistade stumpbaggen

    Plegaderus saucius. Tallgångbaggen hittades

    sedan på ytterligare två lokaler utmed vägen mellan Kräklingbo och

    Gothem.

    Ängstallskogarna på östra Gotland är glesa, varma och har en lång skoglig

    kontinuitet. Än idag hyser de mycket ovanliga arter knutna till nydöda tallar

    och har stort bevarandevärde.

  • 2.
    Kellner, Olle
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Norrbotten. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Uppsala län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Skåne.
    Nilsson, Kristian
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Företag, WSP.
    Pilotkartering av påverkan på sötvattenstränder2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Strandområden är viktiga miljöer för många djur och växter, men de är även attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Det finns behov av att följa trender i strändernas exploateringsgrad för kommuner, län och hela landet. I denna rapport presenteras resultatet av en landstäckande kartering av inlandsstränders strandzon och av exploateringspåverkade ytor i strandzonen. Karteringsmetoden kan användas för att med ca fem års intervall följa upp exploatering av strandzonen på nationell, regional och lokal nivå. Metoden som använts går ut på att använda befintliga geografiska data och lägga samman dessa för att skapa en indikator som ger ett mått på hur stor arealandel av strandzonen som är exploaterad. Motsvarande kartering har även gjorts för havsstränder, vilket redovisas av Länsstyrelsen Norrbotten (Engdahl och Nilsson 2014).

     

    Karteringen redovisar kartor och arealer för stränder vid tre olika kategorier av sötvatten- sjöar, breda vattendrag och smala vattendrag. För varje vattenkategori finns 3 olika bredder på strandzoner – 30 meter bred, 100 meter bred respektive 300 meter bred. Sammanlagt får man alltså 3x3 = 9 olika kategorier strandzon. Inom strandzonerna karteras påverkansytor vid byggnader (50 m runt varje byggnad) och vägar (2,5 gånger vägbredden på varje sida). Andelen påverkad areal inom de olika strandzonskategorierna har beräknats kommunvis. Som en extra information har även påverkansytor av jordbruk (åker respektive betesmark) och skogsbruk (nya och gamla hyggen) karterats och arealandelarna beräknats.

     

    Karteringen var i stort sett framgångsrik, men det finns en del brister och förbättrings-möjligheter som redovisas i rapporten.

     

    Karteringen kompletterar Statistiska centralbyråns (SCB) redan pågående övervakning av bebyggelse vid stränder. I Länsstyrelsens exploateringsindikator ingår förutom byggnader även vägar. SCB mäter andelen exploaterad längd strandlinje, medan länsstyrelse-övervakningen mäter andelen exploaterad yta i strandzonen. En enkel statistisk jämförelse mellan de olika metodernas mått visar att korrelationen mellan de två måtten är god, men att SCB:s mått generellt sett ligger ca 1,5 gånger högre än länsstyrelse-övervakningens mått. SCB:s övervakning har möjlighet att använda mer detaljerade uppgifter om byggnaderna, men kan av sekretess-skäl inte redovisas annat än som siffror, på kommunnivå eller liknande. Länsstyrelse-övervakningen presenterar heltäckande kartor över resultatet, och det finns möjlighet att göra egna analyser av GIS-materialet. Det bör därför kunna få en bred användning inom uppföljning och planering

  • 3.
    Lindström, Åke
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Green, Martin
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Ottvall, Richard
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för 20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas populationstrender för 175 svenska fågelarter för åren 1975–2011. Fåglarna har räknats på vintern och på sommaren enligt strikt standardiserade metoder. Sommar- respektive vinterpunktrutter har räknats sedan 1975, i huvudsak i södra Sverige. Standardrutterna räknas också på sommaren men täcker hela Sverige. De har räknats sedan 1996. Vintern 2010/2011 räknades 75 000 fåglar av 109 arter på 273 rutter. Sommaren 2011 räknades 94 000 fåglar av 199 arter på 262 punktrutter och 129 000 fåglar av 217 arter på 462 standardrutter. På standardrutterna räknades för första gången även större däggdjur och totalt sågs 1281 djur av 17 arter. Talrikaste arterna var rådjur, fälthare, dovhjort och älg.

    Mest anmärkningsvärt på fågelsidan var de höga siffrorna för flera lämmelspecialister, samt att den andra kalla vintern på rad inte verkar ha haft samma svåra effekt på köldkänsliga arter (häger, gärdsmyg och kungsfågel) som året före.

    Över de senaste 10–15 åren uppvisar följande arter de mest oroväckande nedgångarna: dalripa, storspov, brushane, gråtrut, dvärgmås, tornseglare, spillkråka, sånglärka, hussvala, lappmes, nötkråka, kungsfågel, hämpling, rosenfink, bergfink, ortolansparv, videsparv och lappsparv. Samma period har en påtaglig ökning registrerats för grågås, sångsvan, glada, tjäder, järpe, trana, småspov, skogssnäppa, skogsduva, ringduva, kaja, talgoxe, blåmes, nötväcka, dubbeltrast, svarthätta, gransångare (båda raserna), steglits och mindre korsnäbb. Ser man på trender för hela grupper av arter går det fortsatt sämst för fåglarna i jordbrukslandskapet.

    Inom nattfågeltaxeringen, det nya system som startades under 2010, inventerades 115 rutter (punktrutter, en rutt per 25x25 km ruta) vid tre tillfällen (mars, april och juni) under 2011. Huvuddelen av ugglearterna registrerades i högre antal och med fler kullar under 2011 jämfört med 2010 i norra Sverige. I södra Sverige var resultatet det motsatta. Av övriga arter utmärkte sig vaktel genom att betydligt fler individer registrerades under 2011 än året innan. Större däggdjur inräknades i ungefär samma omfattning som under 2010. Både fågel- och däggdjursdata kommer att användas för trendberäkningar så snart tidsserierna blivit tillräckligt långa.

  • 4.
    Nilsson, Johan
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Nilssons Hjälmargös; Hjälmarens vattenvårdsförbund.
    Hjälmarens fågelskär 2015: Heltäckande inventering av kolonihäckande sjöfågel2016Report (Other academic)
  • 5.
    Nordfeldt, Sofi
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Vattenväxter i sjöar 2009-2014: Båven, Bårsten, Dunkern, Eklången, Harpsundssjön, Högsjön, Uren och Virlången2016Report (Other academic)
  • 6.
    Pettersson, Thomas
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Uppsala län.
    Skarvar och fågelskär i Mälaren 20112011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Storskarv

    Mälarens häckande storskarvar, representerade av underarten Phalacrocorax carbo sinensis (”mellanskarv”), inventerades under perioden 20–26 april 2011. Detta var åttonde året i rad som beståndet inventerades heltäckande och på ett enhetligt sätt.

    Sammanlagt hittades 14 kolonier med häckande storskarv, med totalt 1 948 aktiva bon. Detta är två kolonier färre jämfört med 2010, och det sammanlagda antalet aktiva bon minskade med 6 procent jämfört med året före.

    Några tecken på allvarliga störningar av skarvkolonierna noterades inte 2011, vare sig av människa eller av havsörn.

    Fågelskären

    Mälarens fågelskär inventerades heltäckande för sjunde året i följd. Med fågelskär menas öar som hyser kolonihäckande måsar eller tärnor, såväl tidigare kända som nyupptäckta. Använd metod var räkning av individer som bedöms som bofasta på lokalen. Inventeringen gäller i första hand måsar och tärnor, samt andfåglar och vadare. På 17 lokaler landstegs också i syfte att dels kalibrera metoden, dels dokumentera förekomst av sjuka och döda fåglar men sedan 2009 också för att få ett mått på fisktärnans reproduktion.

    Inventeringen utfördes under perioden 21 maj – 6 juni och omfattade totalt 356 holmar och skär som uppfyller nyssnämnda definition. Fjorton personer deltog i fältarbetet. Sammanlagt inräknades 6 511 fågelindivider av 26 arter (exkl. storskarv och gråhäger) som bedömdes häcka på fågelskären. De tio talrikaste arterna var gråtrut (1 633), fisktärna (1 499), skrattmås (927), fiskmås (853), vigg (355), gräsand (301), grågås (156), kanadagås (120), silltrut (108) och drillsnäppa (82).

    Ingen sjuk fågel dokumenterades i år medan antalet döda fåglar var något fler än vanligt, totalt 14 stycken.

    Flera arters populationsutveckling i Mälaren uppvisar vikande tendenser, i första hand småskrake och havstrut. Fisktärnans minskning tycks däremot ha bromsats upp och trenden är tydligt positiv för fågelskärshäckande drillsnäppor.

  • 7.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Kronnäs, Veronika
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Tillståndet i skogsmiljön i Södermanlands län: Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 20112012Report (Other academic)
  • 8.
    Qvarfordt, Susanne
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Kautsky, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Södermanlands skärgård, år 20102012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Återbesök av sex miljöövervakningslokaler år 2010 visade endast små förändringar i bottenvegetationen sedan år 2003. På tre transekter kunde en trend mot minskad djuputbredning anas då djuputbredningen varit större de tidigare åren, framförallt år 2003. Ett inventeringsår (år 2007) avviker en del från de övriga, vilket dock troligtvis förklaras av att inventeringen gjordes av andra utförare.

    Länsstyrelsen i Södermanland har under några år kompletterat det nationella miljöövervakningsprogrammet av vegetationsklädda bottnar i Askö-Hartsöområdet med regionalt finansierade lokaler i Trosaområdet, Tvären och väster om Stendörren. Den kompletterande miljöövervakningen har inkluderat sex lokaler som inventerats år 2003, 2004, 2005 och 2007. Denna rapport redovisar resultaten från 2010 års återbesök av dessa sex lokaler samt inventering av tre nya miljöövervakningslokaler. De nio kompletterande lokalerna har placerats i innerskärgården eftersom det nationella programmets lokaler främst återfinns i mellan- och ytterskärgården.

    Inventeringen utfördes under perioden 6-13 september år 2010 och inkluderade vegetationsinventering på nio dyktransekter enligt standardmetodiken för den nationella miljöövervakningen av vegetationsklädda bottnar på Svenska ostkusten.

    Resultaten jämfördes med tidigare år och med andra transekter inventerade i närområdet under år 2010. Det gjordes även en bedömning av transekternas ekologiska status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.

    De nio inventerade transekterna är typiska exempel på vågskyddade lokaler i innerskärgården. Transekternas hårdbottnar slutade generellt redan på ett par meters djup, varefter sand- eller mjukbottnar tog vid. Det innebar att makroalgernas djuputbredning ofta var mer eller mindre substratbegränsad.

    Dominerande arter i växtsamhällena var algerna grönslick (Cladophora glomerata), blåstång (Fucus vesiculosus) och brunslick (Ectocarpus/Pylaiella).

    Blåstångsbältet var ofta kraftigt (> 50 % yttäckning) men hade relativt liten utbredning. Blåstångsbältet sträckte sig ned till ca 3 m djup varefter spridda ruskor förekom ned till 4-5 m djup. Övriga fleråriga alger förekom generellt endast sparsamt på transekterna. På mjuk- och sandbottnar växte ett kärlväxtsamhälle dominerat av borstnate (Potamogeton pectinatus) men även slinga (Myriophyllum sp) och ålnate (Potamogeton perfoliatus) var vanliga arter.

    Jämförelser av vegetationens, blåstångens och kärlväxternas djuputbredning med transekter i närområdet visade generellt att miljöövervakningslokalerna återspeglar förhållandena i innerskärgården. I Trosaområdet hade de två miljöövervakningslokalerna dock mindre utbredning av blåstång och kärlväxter än en närliggande transekt inventerad under 2010.

    Jämförelser mellan år på de sex lokaler som inventerats tidigare visade att inga stora förändringar i djuputbredning och yttäckning har skett. I de flesta fall kan variationen mellan år förklaras av naturlig mellanårsvariation i arternas förekomst.

    På tre transekter kan emellertid en trend mot minskad djuputbredning anas då djuputbredningen varit större de tidigare åren, framförallt år 2003.

    Bedömningen av ekologisk status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder indikerade generellt hög status för området. Två transekter bedömdes ha hög status, tre god - hög status och en god. De två transekterna utanför Trosa bedömdes endast ha god - måttlig status, en bedömning som stöds av observationer av både större djuputbredning och artrikedom på en närliggande transekt.

  • 9.
    Sundberg, Iréne
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Uppsala län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län.
    Meissner, Ylva
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Uppsala län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län.
    Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Norra Östersjöns vattendistrikt undersöktes år 2010 kiselalger på 47 vattendragslokaler, fördelade på följande län: Uppsala (1 st.), Stockholm (15 st.), Södermanland (11 st.) och Västmanland (20 st.).

    Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.

    Två av lokalerna, U18 Gärsjöbäcken och U13 Svartån ("Hörendesjöbäcken") som ingick i undersökningen bedömdes tillhöra klass 1, hög status. Gärsjöbäcken klassades dock som mycket sur och U13 Svartån låg mycket nära gränsen mot god status.

    13 lokaler tillhörde klass 2, god status. Av de som befann sig i den nedre delen av klassintervallet för god status kan framförallt lokalerna AB80 Tyresån och D10 Lännaån sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status.

    Mer än hälften av lokalerna (28 st.) hamnade i klass 3, måttlig status. Av dessa låg AB82 Tumbaån mycket nära gränsen mot god status, medan framförallt AB71 Muskån nedströms Vädersjön och AB75 Husbyån befann sig i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status.

    Otillfredsställande status, klass 4, konstaterades på tre lokaler i undersökningen, nämligen D2 Svärtaån, D3 Storån och AB68 Åbyån.

    Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

    De flesta av lokalerna i undersökningen (39 st.) hade ett ACID-index som motsvarar, alkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3). För D11 Vedaån visade surhetsindexet måttligt sura förhållanden, men på grund av artsammansättningen gjordes en expertbedömning till nära neutrala förhållanden.

    Sex lokaler i undersökningen – U12 Svartån vid Väster Vrenninge, U10 Rabobäcken, D10 Lännaån, U15 Bjurforsån i Bjurfors, D1 Kilaån och U2 Fagerån – hade ACIDindex motsvarande måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör vara 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum ligger under 6,4. De två förstnämnda låg relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, medan den sistnämnda låg relativt nära gränsen mot sura förhållanden. I U16 Bjurforsån vid St. Matsbo hamnade ACID-värdet i sura förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för pH mellan 5,5-5,9 och/eller ett pH-minimum under 5,6. I U1 Gärsjöbäcken motsvarade indexvärdet mycket sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör ligga under 5,5 och/eller att pH-minimum är lägre än 4,8.

  • 10.
    Svensson, Ola
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Raymond, Caroline
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Cederwall, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Gunnarsson, Jonas
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom det regionalt-nationellt samordnade miljöövervakningsprogrammet för bottenfauna och sedimentkvalité har 20 mjukbottenstationer i Asköområdet undersöks sedan år 2007. Stationerna ligger på djup mellan 9 och 60 meter. Denna rapport presenterar status för bottensamhället (BQI) inom Asköområdet år 2010 och jämför med programmets tidigare årliga undersökningar sedan 2007.

    Långtidsförändringar i området redovisas också för fyra av stationerna som undersökts årligen sedan 1970-talet inom tidigare miljöövervakningsprogram.

    Status för bottenfaunan bestäms med ett bottenkvalitets-index, BQI (Benthic Quality Index). I Asköområdet visar BQI en signifikant nedgång i status sedan 1970-talet. Detta beror främst på en minskning av vitmärlorna Monoporeia affinis och Pontoporeia femorata. Vitmärlorna är känsliga för låga syrehalter och har tilldelats ett högt känslighetsvärde i BQI-indexet. Deras nedgång följdes av en ökning av östersjömusslan Macoma balthica på de bottnar som tidigare dominerats av vitmärlor. Senare har den för Östersjön nya havsborstmasken Marenzelleria spp. tillkommit och förekommer nu på de flesta stationerna. Både Macoma och Marenzelleria har lägre känslighetsvärden än vitmärlorna och ger därmed området en lägre status än vid mätningarna under 1970- och början av 80-talet.

    År 2010 observerades det högsta BQI-värdet (BQI = 6.5) sedan det nya regionala programmet startades 2007, även om det fortfarande är lägre än på 1970-talet. Det höga BQI-värdet för 2010 beror på en viss återhämtning av vitmärlorna Monoporeia affinis och Pontoporeia affinis, samt att isopoden Jaera albifrons ökat i antal sedan 2009.

    En jämförelse av den biologiska mångfalden, uttryckt som antal taxa, visar en högre biodiversitet i år jämfört med 2009. Även den totala abundansen har ökat och visar de högsta värdena sedan programmets början 2007. Biomassan har också ökat jämfört med förra året, men är något lägre än 2008. Största skillnaden i biomassa beror på en ökning av blåmusslan Mytilus edulis, vilket troligtvis delvis beror på vintern 2009-2010 års kraftiga istäckning. Under hårda isvintrar kan isen skrapa loss tångruskor med associerade hårdbottenarter som sedan återfinns på de mjuka, djupare belägna, bottnarna.

    Sammantaget visar årets provtagning att miljötillståndet för mjuka bottnar förbättrats i Asköområdet jämfört med 2007-2009, även om den ekologiska statusen fortfarande ärbetydligt lägre än på 1970-talet.

  • 11.
    Svensson, Ola
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Raymond, Caroline
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Gunnarsson, Jonas
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Cederwall, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Regional miljöövervakning av mjukbottenfaunai Askö-Landsortsområdet år 20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar resultaten av 2011 års undersökning av mjukbottenfaunan i Askö-Landsortsområdet. 20 stationer belägna på djup mellan 9 och 60 meter undersöks årligen avseende bottenfauna och sedimentkvalité. Undersökningen är en del av det regionalt-nationellt samordnade miljöövervakningsprogrammet som startade år 2007. Stationerna ingick mellan 1981 och 2006 i den nationella miljöövervakningen. Fyra av dem har besökts varje år sedan 1970-talet inom tidigare forskningsprojekt, och långtidsförändringar för dessa redovisas separat.

    Huvudfokus för undersökningen är statusbedömning av bottensamhället med hjälp av Benthic Quality Index (BQI). Statusen för Asköområdet har minskat signifikant sedan 1970-talet. Denna minskning beror huvudsakligen på ett skifte från ett bottensamhälle dominerat av vitmärlorna Monoporeia affinis och Pontoporeia femorata till ett dominerat av östersjömusslan Macoma balthica.

    Sedan mitten av 2000-talet förekommer nu också ett för Östersjön nytt släkte av havsbortmaskar Marenzelleria spp. Både östersjömusslan och den introducerade havsbortsmasken Marenzelleria spp. är tåligare mot låga syrehalter än vitmärlorna och har lägre känslighetsvärden i BQI-indexet. Detta ger området en lägre status än vid mätningarna under 1970- och början av 1980-talet.

    År 2011 beräknades BQI-värdet (20:e percentilen) för området till 5,8, en försämring sedan 2010 (20:e percentilen av BQI=6,8). Vid en jämförelse över längre tid har områdets BQI-värden minskat. Den nedåtgående trenden förefaller emellertid ha brutits och från 2001 kan en signifikant ökning av BQI observeras.

    Den biologiska mångfalden, uttryckt som antal taxa, följer samma mönster som BQI, med en uppgång sedan 2001. En del av förklaringen till den ökade biologiska mångfalden beror på förekomsten av havsborstmasken Marenzelleria spp. Uppmätta värden av bottenfaunans biomassa ligger nu på ungefär samma nivå som på 1980-talet, efter att under perioden 1996 till 2006 ha legat på en högre nivå.

    Sammanfattningsvis visar 2011 års undersökning att miljötillståndet för Asköområdets mjuka bottnar förbättrats sedan programmets början 2007, och att den ekologiska statusen har ökat signifikant sedan 2001.

1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf