Publications
Change search
Refine search result
1 - 34 of 34
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Birgitta
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Brink, Karin
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Nordfeldt, Sofi
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Regionalt miljöövervakningsprogram för Södermanlands län 2015-20202017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Riksdagen har beslutat om 16 miljömål som beskriver vilka kvaliteter miljön ska ha för att detta ska vara uppfyllt. Miljöövervakningen är en av de viktigaste delarna av uppföljningen av miljökvalitetsmålen.

    Miljöövervakningen innebär att beskriva miljötillståndet i länet. Den ska ge svar på frågan hur det står till i miljön och hur miljön förändrar sig. Miljöövervakningen omfattar ett brett område från nedfall av luftföroreningar, arter i skogen, halter av näringsämnen i sjöar, fiskbestånd i havet, fåglar i olika miljöer till miljögifter i sediment.

    Processen med att ta fram detta program påbörjades 2013. Arbetet har utförts av Sofi Nordfeldt, Per Flodin och Karin Brink samt ansvariga för respektive delprogram. Genom möten med Naturvårdsverket och andra länsstyrelser har övervakningen kunnat samordnas med nationell miljöövervakning och med angränsande län. Ett exempel på samordning mellan länsstyrelsernas regionala miljöövervakning och den nationella är undersökningarna av bottenfauna i Östersjön, där resultaten kan jämföras med varandra och ge en bättre helhetsbild av tillståndet än var för sig. Ambitionen är att utveckla samarbeten inom programmet under den kommande programperioden med utgångspunkt från miljömålen.

    Länsstyrelsen i Södermanlands län har redovisat till Naturvårdsverket det Regionala miljöövervakningsprogrammet som ska gälla 2015-2020. Programmet innehåller detaljerad beskrivning av vilka delprogram som ska utföras respektive år.

  • 2.
    Bloch, Ina
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Garberg, Åsa
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Växtplankton i Södermanlands län 20162019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sjöarna i årets växtplanktonundersökning var måttligt näringsrika och flera hade en betydande mängd näringsgynnande arter. Av de 12 undersökta lokalerna fick två sjöar god sammanvägd näringsstatus enligt bedömningsgrunderna. En av dessa sjöar fick måttlig status i expertbedömningen. Sju sjöar fick måttlig status och en fick otillfredsställande status, enligt både bedömningsgrunden och i expertbedömningen. Två sjöar klassificerades som måttlig enligt bedömningsgrunderna men en fick god status och en otillfredsställande status i expertbedömningen.

    De sjöar som sänktes i expertbedömningen hade förhöjda biomassor och gott om näringsgynnade arter (t.ex.

    Fragilaria crotonensis, figur 4) och hade även vid tidigare undersökningar visat tecken på näringspåverkan. Sjön som höjdes i expertbedömningen låg nära gränsen mot god status.

    Gonyostomum semen

    påträffades i fem av sjöarna. Dess biomassa var liten eller mycket liten och har sannolikt inte orsakat obehag för personer som badat i sjön nära provtagningstillfället. Ingen sjö i undersökningen hade ett växtplanktonsamhälle som är märkbart surhetspåverkat, vilket kan visa sig i extremt låga artantal. Generellt sett var proven artrika.

  • 3.
    Bohman, Petter
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gotlands län. Naturcentrum AB.
    Franc, Niklas
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gotlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Naturcentrum AB.
    Vedlevande skalbaggar pånyligen död tall- Tofta skjutfält, Gotland2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Under ett par dagar i månadsskiftet september–oktober 2008 inventerades

    Tofta skjutfält på västra Gotland av Niklas Franc och Petter Bohman. Uppgiften

    var att söka efter vedlevande skalbaggar knutna till nydöd tall. Inventeringen

    var ett led i framtagningsprocessen av Åtgärdsprogrammet för

    bevarande av skalbaggar på nyligen död tall för att öka kunskaperna om de

    aktuella skalbaggarna.

    På Tofta skjutfält fanns rikligt av döda tallar, men ingen av arterna som är

    upptagna i åtgärdsprogrammet hittades. Det enda av intresse var det andra

    gotländska fyndet av granbarkbaggen

    Lasconotus jelskii under barken på

    en nydöd tall och några döda smedbockar

    Ergates faber under stockar i en

    virkeshög. En möjlig förklaring till det nedslående resultatet är skogshistoriken

    i området. Det var troligen mycket trädfattigt på västra Gotland för ett

    par hundra år sedan.

    De skrala resultaten i Tofta gjorde att ett intressant område på östra Gotland

    besöktes, Danbo naturreservat. I Danbo hittades inte heller någon av

    ÅGP-arterna, men på vägen dit, i området utmed vägen mellan Ljugarn och

    Gammelgarn, gjordes ett par stopp vid lämpliga nydöda tallar. Där hittades

    tallgångbagge

    Cerylon impressum på tre lokaler och den för Gotland nya

    tallbarksvartbagge

    Corticeus fraxini på en lokal. Här fanns också rikligt

    av den rödlistade stumpbaggen

    Plegaderus saucius. Tallgångbaggen hittades

    sedan på ytterligare två lokaler utmed vägen mellan Kräklingbo och

    Gothem.

    Ängstallskogarna på östra Gotland är glesa, varma och har en lång skoglig

    kontinuitet. Än idag hyser de mycket ovanliga arter knutna till nydöda tallar

    och har stort bevarandevärde.

  • 4.
    Elmhag, Janne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Adoxa Naturvård.
    Hur mår ängs- och betesmarkernai Sörmland?: En sammanställning av 20 års kärlväxtinventeringar inom regional miljöövervakning.2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Av alla naturtyper som på olika sätt berörs av miljöövervakningen är ängs- och hagmarker

    en av de allra artrikaste, när det gäller kärlväxter kanske den allra mest artrika. Ängs- och

    hagmarker har skapats av bonden under århundranden, kanske årtusenden för att erhålla

    foder till djuren.

    Sedan början av 1900-talet har dessa naturtyper kraftigt minskat då man numera till största

    delen tar foder till djuren från åkermarken.

    Kärlväxtinventeringar inom ramen för den regionala miljöövervakningen har genomförts

    under åren 1994

    – 2014 i 47 Sörmländska fodermarker. I rapporten jämförs

    inventeringsresultaten från 2014 med motsvarande inventeringar från år 1994-1995.

    Syftet med att övervaka kärlväxter i sörmländska ängs- och hagmarker är att mäta

    förändringar i vegetationens sammansättning. Bland annat för att se om igenväxningsarter

    och arter gynnade av kväve ökar. Undersökningen kan också användas för att se på

    skillnader mellan ängs- och hagmarker i naturreservat och utanför.

    Programmet används även för att följa upp miljömålen, Ett rikt växt och djurliv, Ett rikt

    odlingslandskap och Bara naturlig försurning.

  • 5.
    Elmhag, Janne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Adoxa Naturvård.
    Inventering av kärlväxter i Södermanlands län - 10 naturbetesmarker i 20162019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Av alla naturtyper som på olika sätt berörs av miljöövervakningen är ängs- och hagmarker en av de allra artrikaste, när det gäller kärlväxter kanske den allra mest artrika. Ängs- och hagmarker har skapats av bonden under århundranden, kanske årtusenden för att erhålla foder till djuren.

    Sedan början av 1900-talet har dessa naturtyper kraftigt minskat då man numera till största delen tar foder till djuren från åkermarken.

    Syftet med miljöövervakningsprogrammet kärlväxter i sörmländska ängs- och hagmarker är att mäta förändringar i vegetationens sammansättning. Bland annat för att se om igenväxningsarter och arter gynnade av kväve ökar. Undersökningen kan också användas för att se på skillnader mellan ängs- och hagmarker i naturreservat och utanför.

    Programmet används även för att följa upp miljömålen, Ett rikt växt och djurliv, Ett rikt odlingslandskap och Bara naturlig försurning.

  • 6.
    Elmhag, Janne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Adoxa Naturvård.
    Inventering av kärlväxter i Södermanlands län: 10 naturbetesmarker i 20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Adoxa Naturvård har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Sörmland att genomföra kärlväxtinventeringar i 30 stycken sörmländska betesmarker. Arbetet ska utföras under åren 2016, 2018 och 2020. Den här rapporten avser 2018-års inventering av 10 betesmarker.

  • 7.
    Flink, Henrik
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Mustamäki, Noora
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Adill, Anders
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Resultat från övervakningen av kustfisk, Asköfjärden (Egentliga Östersjön) 2005 - 20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Provfisket visar på ett relativt stabilt fisksamhälle i Asköfjärden under tidsperioden 2005–2017 sett till totalfångst, antalet arter i fångsten, och trofisk nivå (fördelningen av fisk med olika typer av födoval).

    Abborre var den vanligaste arten i fångsterna (45 procent) och mört den näst vanligaste (28 procent) beräknat över alla år. Andelen av båda dessa arter har minskat något över tid.

    Fångsterna av strömming, nors, skarpsill, sik och tånglake visar ökande trender, medan gös minskat under provfiskeperioden.

    Även om vattentemperaturen vid provfisketillfällena har varit stabil över tid, så är det främst varmvattenarter som minskat i fångsten och kallvattenarter som ökat.

    Två arter som finns på Artdatabankens rödlista har fångats i provfisket, nämligen torsk och lake.

    Diversiteten i provfiskefångsten i Asköfjärden varierar mycket mellan år och har ökat över tid. Det beror på en minskad dominans av abborre och en högre fångst av till exempel strömming, nors och sik under senare år.

    Fångsten av stora fiskar (större än 30 centimeter) var överlag låg, och fångsten av stor abborre (större än 25 centimeter) har varit ovanligt låg under 2016–2017.

    Fångsten av karpfiskar har endast varit större än fångsten av abborre vid fyra tillfällen, nämligen under 2005, 2008 och 2016–2017. En möjlig förklaring till denna skiftning under senare år är de allt lägre nivåerna av större rovfiskar.

    Förändringar av antalet karpfisk, abborre, rovfisk och storleken av abborre är indikatorer som används inom havsmiljödirektivet vid miljöstatusbedömning av kustfisksamhällen. Enligt den senaste bedömningen anses Asköfjärden nå upp till god miljöstatus för förekomsten av abborre, karpfisk och rovfisk. Storleken hos abborre bedöms vara låg och inte uppnå god miljöstatus enligt den senaste bedömningen (preliminär).

    Åldersanalys av abborrhonor visar att fångsten främst består av individer som är upp till fyra år gamla samt att medellängden hos ett-, två-, tre- och fyraåriga individer har ökat över tid. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet.

  • 8.
    Garberg, Åsa
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Hårding, Ingrid
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Växtplankton i Södermanlands län 20142019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Av de 17 undersökta lokalerna uppnådde åtta sjöar god eller hög sammanvägd näringsstatus enligt bedömningsgrunden. Statusen sänktes till måttlig för en av dessa sjöar i Medins Biologis expertbedömning. Endast en sjö fick dålig sammanvägd status enligt expertbedömningen. I övriga sjöar klassificerades näringsstatusen som måttlig eller otillfredsställande.

    I expertbedömningen har främst sjöar som legat på gränsen mellan två statusklasser sänkts eller höjts. Bland annat har tidigare undersökningars resultat och kunskap om hur de olika delparametrarna fungerar använts för att kunna göra en bra expertbedömning.

    Till stor del överensstämmer resultaten med sjöarnas näringsämneshalter. Sjöar med högre halt totalfosfor och totalkväve hade generellt sämre status än sjöar med lägre halter. Det förekom dock sjöar i undersökningen som trots relativt låga totalfosforhalter (15-25 μg/l) visade tydliga tecken på näringsämnespåverkan.

    Gonyostomum semen påträffades i 4 av sjöarna. Dess biomassa var stor i en av dessa, och förekomsten kan troligen ha orsakat obehag för personer som badat i sjön. Ingen sjö i undersökningen hade ett växtplanktonsamhälle som är märkbart surhetspåverkat, vilket kan visa sig i extremt låga artantal. Generellt sett var proven artrika. Uren hade en avvikande artsammansättning med dominans av Ceratium spp

  • 9.
    Gilledal, Håkan
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Fiskgjusen - Inventeringar i västra Mälaren 1971-20092011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Undersökningar av fiskgjusepopulationen i västra Mälaren har gjorts under åren 1971-2009. Arbetet har skett inom tre delområden: Ridö-Sundbyholmsarkipelagen, Lilla Blacken-området och Östra Galten.

    Totalt 893 häckningar har konstaterats. Av dessa är i 857 fall (96%) känt om häckningen lyckats eller misslyckats.

    Antalet lyckade häckningar av dessa blev 622 (73%). Omkring 1 300 häckningar uppskattas ha ägt rum i inventeringsområdet under dessa år vilket skulle innebära att cirka 70% har noterats. Fullständigt underlag, det vill säga att alla ungar i kända bon har räknats, finns för Ridö-Sundbyholmsarkipelagen under 15 år och för Lilla Blacken-området och Östra Galten under vardera 14 år. Stora variationer vad gäller häckningsresultaten har konstaterats, både från år till år, och de tre delområdena emellan.

    En minskning av antalet häckande fiskgjusar har rapporterats från flera delar av landet. Under åren 2005-2009 (fem år) jämfört med åren 1977-1986 (tio år) minskade som ett snitt för alla tre undersökta delområdena antalet påbörjade häckningar med 20% medan det genomsnittliga antalet producerade ungar endast gått ner med 14%.

    Västra Mälaren utmärker sig genom att ha en stor andel häckningar i andra trädslag än tall då 24% av häckningarna skett i gran och 8% i lövträd. Tall framstår som det bättre trädslaget, men valen av alternativa trädslag som boträd torde indikera brist på strandnära tallar minst 125-150 år gamla, och då med ett kraftigt grenverk i toppen. Givetvis är en gynnsam växtplats avgörande för trädens utveckling och härmed häckningsutfallen.

    Betydelsen av tillgång till ur produktionssynpunkt överåldriga tallar understryks av att ett fåtal beständiga boträd visar sig stå för en mycket stor del av totala antalet häckningar. Det genomsnittliga reproduktionstalet, 1,48 ungar per påbörjad häckning liksom 2,22 ungar i bon med lyckad häckning, sett över alla delområden åren 2005-2009 samt ett framräknat interpolerat reproduktionstal på 1,60 per påbörjad häckning för alla inventeringsåren torde, under nu rådande omständigheter, indikera en fortsatt livskraftig population i västra Mälaren. Som beskrivits ovan har dock en minskning av antalet häckningar skett liksom i många andra uppföljda områden i landet. Påverkan av havsörnens nyetablering som häckfågel i alla tre delområdena borde givetvis följas upp.

  • 10.
    Gustavsson, Rickard
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Herngren, Helena
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Inventering av mal (Silurus glanis) i Båvenområdet 20112013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under två veckors tid, i slutet av augusti och början av september genomfördes ett provfiske efter mal i Båven samt intilliggande sjöar. Provfisket är en del i Länsstyrelsens arbete med denna hotade art och syftet var att påbörja miljöövervakning av speciellt viktiga områden. Målet är att man ska provfiska samma platser med samma redskap under flera år. På så vis kan man jämföra resultaten mellan åren, följa förändringar, upptäcka eventuella störningar samt se om någon framgångsrik reproduktion sker. Området som provfiskades delades upp i nio olika lokaler: Skarvnäsviken, Torparviken, Lillsjön, Hornsundssjön, Uren, Kvarnsjön, Edebysjön, Ekebysjön och Åbysjön. Varje provfiskeområde delades i sin tur upp i olika antal stationer.

    Vid årets provfiske fångades totalt 32 malar. Fångst av mal gjordes vid sju av nio lokaler. Flest antal malar (10 st) fångades i Skarvnäsviken. Alla fångade malar mättes, vägdes, märktes med en P.I.T.-tag (Passive Integrated Transponder) och genprover togs. För att kunna jämföra resultaten mellan olika lokaler används ett jämförelseindex "Fångst per Ansträngning"(F/A), vilket är detsamma som antalet fångade malar i en parryssja under en natt.

  • 11.
    Hårding, Ingrid
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Garberg, Åsa
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Växtplankton i Södermanlands län 20152019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sjöarna i årets växtplanktonundersökning var relativt näringsrika och flera hade en betydande mängd cyanobakterier. Av de 13 undersökta lokalerna fick fyra sjöar god status, och en sjö måttlig sammanvägd näringsstatus enligt bedömningsgrunderna. Alla dessa sjöar fick måttlig status i expertbedömningen. Sex sjöar fick otillfredsställande status, och två fick dålig status, enligt både bedömningsgrunden och i expertbedömningen.

    De sjöar som sänktes från god status till måttlig i expertbedömningen hade förhöjda biomassor och gott om näringsgynnade arter. Deras numeriska värden (3,06, 3,13 & 3,17) var också nära gränsen till måttlig status (2,99).

    Gonyostomum semen påträffades i fyra av sjöarna. Dess biomassa var liten eller mycket liten och har sannolikt inte orsakat obehag för personer som badat i sjön nära provtagningstillfället. Ingen sjö i undersökningen hade ett växtplanktonsamhälle som är märkbart surhetspåverkat, vilket kan visa sig i extremt låga artantal. Generellt sett var proven artrika.

  • 12.
    Jeuthe, Henrik
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Spange, david
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Östby, David
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Mal i Båven 2017 – Inventeringsstudier i lekområden2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fram till 1800-talets mitt var malen (Silurus glanis) allmänt förekom-mande i Sverige, men idag är utbredningen begränsad till ett fåtal vat-ten i sydöstra delarna av landet. Malen är rödlistad som sårbar, och 21 november 2017 fastställdes ett nytt åtgärdsprogram för arten. Ett av de huvudsakliga hoten som listas är brist på reproduktionsområden. För att kunna åtgärda detta måste kunskap finnas kring malens exakta preferenser för lekplatser, d.v.s. vilka typer av miljöer som måste skyddas och utvecklas. Det är även så att dagens inventerings-metodik och därmed beståndsuppskattningar är bristfälliga.

    Den föreliggande rapporten presenterar arbetet som utförts av SLU Aqua inom två projekt riktat mot mal i nordvästra Båven. Fokus låg på att öka förståelsen kring malens reproduktionsbiologi men omfat-tade även tester av nya inventeringsmetoder. Vuxna malars rörelse-mönster och beteende kartlades med hjälp av radiotelemetri och sonarkamera (ARIS). Försök gjordes även att fånga in malyngel med elfiskebåt för att ta reda på var och i vilken omfattning lek och yngel-produktion skett under den gångna säsongen (2017).

    Projekten omfattar även två studentarbeten som i skrivande stund ännu är under arbete. Denna rapport innehåller därför endast utdrag ur resultaten från fältstudien. För detaljerade resultat hänvisas till respektive stu-dentarbete som ska finnas tillgängliga januari 2018.

    Radiopejling av märkta individer visade att huvuddelen av tiden spenderades under eller i närheten av gungflyn. En del aktivitet regi-strerades även ute på öppet vatten. Ett stort antal malar (ett hundratal) i storleksordningen 0,5–2 meter kunde lokaliseras och studeras i Kvarnsjön, Lillsjön och Hornsundssjön med hjälp av ARIS. ARIS vi-sade därmed stor potential för att användas som ett nytt verktyg för inventering av vuxna malar. Den absoluta majoriteten av malarna hit-tades under gungflyn. Ofta fanns många malar samlade på samma ställe. Som mest kunde ett 20-tal malar observeras längs en gungfly-sträcka på ca 30 meter.

    Ingen lek eller yngelproduktion kunde påvisas under reproduktions-säsongen år 2017, vare sig genom direkt observation av lek eller fynd av årsyngel. Malarnas beteende under gungflyn kunde framgångsrikt studeras med ARIS, men inget beteende som direkt kan kopplas till

    lek observerades. Ingen mal, oavsett storlek, fångades vid båtelfisket. Anledningen till malynglens frånvaro är ännu oklar. Det kan vara så att reproduktionen misslyckades detta år. Det kan också handla om bris-ter i inventeringsmetodiken. Klart är att det kvarstår många fråge-tecken kring malens reproduktion och arbetet med att räta ut dessa fortsätter.

  • 13.
    Kellner, Olle
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Norrbotten. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Uppsala län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Skåne.
    Nilsson, Kristian
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Företag, WSP.
    Pilotkartering av påverkan på sötvattenstränder2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Strandområden är viktiga miljöer för många djur och växter, men de är även attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Det finns behov av att följa trender i strändernas exploateringsgrad för kommuner, län och hela landet. I denna rapport presenteras resultatet av en landstäckande kartering av inlandsstränders strandzon och av exploateringspåverkade ytor i strandzonen. Karteringsmetoden kan användas för att med ca fem års intervall följa upp exploatering av strandzonen på nationell, regional och lokal nivå. Metoden som använts går ut på att använda befintliga geografiska data och lägga samman dessa för att skapa en indikator som ger ett mått på hur stor arealandel av strandzonen som är exploaterad. Motsvarande kartering har även gjorts för havsstränder, vilket redovisas av Länsstyrelsen Norrbotten (Engdahl och Nilsson 2014).

     

    Karteringen redovisar kartor och arealer för stränder vid tre olika kategorier av sötvatten- sjöar, breda vattendrag och smala vattendrag. För varje vattenkategori finns 3 olika bredder på strandzoner – 30 meter bred, 100 meter bred respektive 300 meter bred. Sammanlagt får man alltså 3x3 = 9 olika kategorier strandzon. Inom strandzonerna karteras påverkansytor vid byggnader (50 m runt varje byggnad) och vägar (2,5 gånger vägbredden på varje sida). Andelen påverkad areal inom de olika strandzonskategorierna har beräknats kommunvis. Som en extra information har även påverkansytor av jordbruk (åker respektive betesmark) och skogsbruk (nya och gamla hyggen) karterats och arealandelarna beräknats.

     

    Karteringen var i stort sett framgångsrik, men det finns en del brister och förbättrings-möjligheter som redovisas i rapporten.

     

    Karteringen kompletterar Statistiska centralbyråns (SCB) redan pågående övervakning av bebyggelse vid stränder. I Länsstyrelsens exploateringsindikator ingår förutom byggnader även vägar. SCB mäter andelen exploaterad längd strandlinje, medan länsstyrelse-övervakningen mäter andelen exploaterad yta i strandzonen. En enkel statistisk jämförelse mellan de olika metodernas mått visar att korrelationen mellan de två måtten är god, men att SCB:s mått generellt sett ligger ca 1,5 gånger högre än länsstyrelse-övervakningens mått. SCB:s övervakning har möjlighet att använda mer detaljerade uppgifter om byggnaderna, men kan av sekretess-skäl inte redovisas annat än som siffror, på kommunnivå eller liknande. Länsstyrelse-övervakningen presenterar heltäckande kartor över resultatet, och det finns möjlighet att göra egna analyser av GIS-materialet. Det bör därför kunna få en bred användning inom uppföljning och planering

  • 14.
    Lindström, Åke
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Green, Martin
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Ottvall, Richard
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för 20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas populationstrender för 175 svenska fågelarter för åren 1975–2011. Fåglarna har räknats på vintern och på sommaren enligt strikt standardiserade metoder. Sommar- respektive vinterpunktrutter har räknats sedan 1975, i huvudsak i södra Sverige. Standardrutterna räknas också på sommaren men täcker hela Sverige. De har räknats sedan 1996. Vintern 2010/2011 räknades 75 000 fåglar av 109 arter på 273 rutter. Sommaren 2011 räknades 94 000 fåglar av 199 arter på 262 punktrutter och 129 000 fåglar av 217 arter på 462 standardrutter. På standardrutterna räknades för första gången även större däggdjur och totalt sågs 1281 djur av 17 arter. Talrikaste arterna var rådjur, fälthare, dovhjort och älg.

    Mest anmärkningsvärt på fågelsidan var de höga siffrorna för flera lämmelspecialister, samt att den andra kalla vintern på rad inte verkar ha haft samma svåra effekt på köldkänsliga arter (häger, gärdsmyg och kungsfågel) som året före.

    Över de senaste 10–15 åren uppvisar följande arter de mest oroväckande nedgångarna: dalripa, storspov, brushane, gråtrut, dvärgmås, tornseglare, spillkråka, sånglärka, hussvala, lappmes, nötkråka, kungsfågel, hämpling, rosenfink, bergfink, ortolansparv, videsparv och lappsparv. Samma period har en påtaglig ökning registrerats för grågås, sångsvan, glada, tjäder, järpe, trana, småspov, skogssnäppa, skogsduva, ringduva, kaja, talgoxe, blåmes, nötväcka, dubbeltrast, svarthätta, gransångare (båda raserna), steglits och mindre korsnäbb. Ser man på trender för hela grupper av arter går det fortsatt sämst för fåglarna i jordbrukslandskapet.

    Inom nattfågeltaxeringen, det nya system som startades under 2010, inventerades 115 rutter (punktrutter, en rutt per 25x25 km ruta) vid tre tillfällen (mars, april och juni) under 2011. Huvuddelen av ugglearterna registrerades i högre antal och med fler kullar under 2011 jämfört med 2010 i norra Sverige. I södra Sverige var resultatet det motsatta. Av övriga arter utmärkte sig vaktel genom att betydligt fler individer registrerades under 2011 än året innan. Större däggdjur inräknades i ungefär samma omfattning som under 2010. Både fågel- och däggdjursdata kommer att användas för trendberäkningar så snart tidsserierna blivit tillräckligt långa.

  • 15.
    Liungman, Annika
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Mohlin, Malin
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Sundberg, Iréne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Växtplankton i Södermanlands län 20172019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanland har Medins Havs och Vattenkon-sulter under 2017 provtagit och analyserat växtplankton från 37 sjöar i Söder-manlands län. Undersökningen genomfördes främst i syfte att bedöma närings-statusen i sjöarna. Provtagning och analys utfördes enligt standardiserad me-tod (Havs- och vattenmyndigheten 2016, SS-EN 16698:2015 och SS-EN 15204: 2006) och gällande bedömningsgrunder (Havs- och vattenmyndigheten 2013). I denna rapport presenteras resultaten från provtagningen, laboratorieanalysen och statusklassificeringen.

    Växtplankton i sjöar studeras inom miljöövervakningen av främst två skäl. Dels för att växtplanktonsamhällets mängd och sammansättning avspeglar närings-tillståndet i den aktuella sjön. Dels kan en del växtplankton själva bli ett direkt problem som t.ex. vid toxiska algblomningar eller om problemskapande arter uppträder i dricksvattentäkter. I denna undersökning studerades växtplankton främst av det första skälet.

    Artsammansättningen hos växtplankton varierar mellan olika typer av sjöar. Viktiga faktorer som styr artsammansättning och biomassa är bl.a. näringstill-gång, ljus, temperatur, humushalt, pH och det övriga ekosystemets samman-sättning, t.ex. artsammansättning och biomassa av fisk, djurplankton och un-dervattensvegetation. När någon av ovanstående faktorer ändras kan det på-verka växtplanktonsamhället och eftersom växtplankton är relativt kortlivade organismer kan förändringar ske snabbt. Eftersom olika växtplanktonarter har olika krav på omvärldsförhållandena kan man genom att studera växtplankton-samhället få information om framförallt sjöars näringssituation och surhet.

  • 16.
    Ljungberg, Peter
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Aquacom.
    Herngren, Helena
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Miljöövervakning av tjockskalig målarmussla: Inventering av övervakningslokaler 2010 -20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tjockskalig målarmussla (Unio crassus) är en av våra mest hotade arter, klassad som starkt hotad (EN) i ArtDatabankens Rödlista över hotade arter i Sverige 2010 (Gärdenfors et al 2010).

    2009 togs ett nationellt musselövervakningsprogram fram. Syftet med detta är att analysera de långsiktiga trenderna hos stormusselbestånd i sötvatten nationellt, genom att följa förändring av populationsstorlek och -täthet, samt förändringar i ålders- och storleksstruktur i utpekade vattendrag. Ett vattendrag med god föryngring av musslor fungerar som en indikator inom miljömålsarbetet på ett naturligt ekosystem.

    För tjockskalig målarmussla finns tre nationella så kallade trendvattendrag utpekade som ska inventeras enligt den fullständiga undersökningstypen. Dessutom ska 14 vattendrag undersökas enligt s.k. förstärkt screening (se Bergengren m.fl. 2010). Övervakningen ska utföras med ett omdrev inom en 6-årscykel.

    I Södermanlands län finns ett trendvattendrag, Ålbergaån (Kilaåns avrinningsområde) och två vattendrag som ska undersökas med förstärkt screening, Nyköpingsån/ Sibro (Nyköpingsåns avrinningsområde) och Vedaån (Svärtaåns avrinningsområde).

    Övervakningarbetet har nu påbörjats, Sibro och Vedaån undersöktes 2010 och Ålbergaån undersöktes 2011. Resultaten av dessa undersökningar presenteras i denna rapport.

  • 17.
    Ljungberg, Peter
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Aquacom.
    Svensson, Mikael
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Aquacom.
    Inventering av tjockskalig målarmussla (Unio crassus) i Södermanlands län 2007 och 20082010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Stormusselinventeringar inom Södermanlands län har gjorts vid ett flera tillfällen under den senaste tioårsperioden (Lundberg & von Proschwitz 2004; Nekoro & Sundström 2005a och b). Dessa inventeringar har syftat till att sprida ljus över hur de olika arterna av stormusslor finns spridda i länets vattensystem. För att komplettera kunskapen om stormusslornas utbredning, på djupa och svårinventerade lokaler, gjordes under sommaren 2007 och 2008 en dykinventering, med fokus på den rödlistade arten tjockskalig målarmussla (Unio crassus).

    Resultatet från denna undersökning ger en delvis förändrad bild av statusen för tjockskalig målarmussla. Inom Kilaåsystemet och Svärtaåsystemet bekräftade undersökningen artens tidigare kända utbredning. I Nyköpingsåsystemet hittades juvenila musslor på flera lokaler, vilket tyder på föryngring hos arten, något som tidigare inventeringar inte kunnat påvisa. Fynden av juvenila musslor på flera platser i systemet visar att även om arten inte förekommer i stora antal så tycks Nyköpingsån hysa ett reproducerande bestånd av tjockskalig målarmussla. Huruvida reproduktionen är så god att beståndet är långsiktigt livskraftigt är dock svårt att säga. Inom Trosaåsystemet tycks tjockskalig målarmussla inte förekomma alls, då man vare sig vid denna eller tidigare undersökningar hittat levande individer.

    Positivt var även att flat dammussla (

    Pseudanodonta complanata) hittades på ett flertal av de inventerade lokalerna. Fynden gav en förändrad bild av statusen hos arten, som tycks ha livskraftiga bestånd i flera av länets vattendrag.

  • 18.
    Nilsson, Johan
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Nilssons Hjälmargös; Hjälmarens vattenvårdsförbund.
    Hjälmarens fågelskär 2015: Heltäckande inventering av kolonihäckande sjöfågel2016Report (Other academic)
  • 19.
    Nordfeldt, Sofi
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Bekämpningsmedel i vattendrag 2010-20122014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den regionala miljöövervakningen finansieras av medel från Naturvårdsverket och har som en viktig uppgift att övervaka tillståndet i miljön så att miljömålen kan följas upp. Tidigare undersökningar har visat att bekämpningsmedel förekommer i vattendrag i Södermanland. För att få ytterligare en bild av situationen gjordes denna undersökning.

    Resultaten visar att bekämpningsmedel stundtals förekommer i halter över riktvärden varför det är motiverat att fortsätta arbetet med förebyggande åtgärder mot läckage av bekämpningsmedel till vattendrag så att miljömålet Giftfri miljö kan uppnås.

  • 20.
    Nordfeldt, Sofi
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Vattenväxter i sjöar 2009-2014: Båven, Bårsten, Dunkern, Eklången, Harpsundssjön, Högsjön, Uren och Virlången2016Report (Other academic)
  • 21.
    Pettersson, Thomas
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Uppsala län.
    Skarvar och fågelskär i Mälaren 20112011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Storskarv

    Mälarens häckande storskarvar, representerade av underarten Phalacrocorax carbo sinensis (”mellanskarv”), inventerades under perioden 20–26 april 2011. Detta var åttonde året i rad som beståndet inventerades heltäckande och på ett enhetligt sätt.

    Sammanlagt hittades 14 kolonier med häckande storskarv, med totalt 1 948 aktiva bon. Detta är två kolonier färre jämfört med 2010, och det sammanlagda antalet aktiva bon minskade med 6 procent jämfört med året före.

    Några tecken på allvarliga störningar av skarvkolonierna noterades inte 2011, vare sig av människa eller av havsörn.

    Fågelskären

    Mälarens fågelskär inventerades heltäckande för sjunde året i följd. Med fågelskär menas öar som hyser kolonihäckande måsar eller tärnor, såväl tidigare kända som nyupptäckta. Använd metod var räkning av individer som bedöms som bofasta på lokalen. Inventeringen gäller i första hand måsar och tärnor, samt andfåglar och vadare. På 17 lokaler landstegs också i syfte att dels kalibrera metoden, dels dokumentera förekomst av sjuka och döda fåglar men sedan 2009 också för att få ett mått på fisktärnans reproduktion.

    Inventeringen utfördes under perioden 21 maj – 6 juni och omfattade totalt 356 holmar och skär som uppfyller nyssnämnda definition. Fjorton personer deltog i fältarbetet. Sammanlagt inräknades 6 511 fågelindivider av 26 arter (exkl. storskarv och gråhäger) som bedömdes häcka på fågelskären. De tio talrikaste arterna var gråtrut (1 633), fisktärna (1 499), skrattmås (927), fiskmås (853), vigg (355), gräsand (301), grågås (156), kanadagås (120), silltrut (108) och drillsnäppa (82).

    Ingen sjuk fågel dokumenterades i år medan antalet döda fåglar var något fler än vanligt, totalt 14 stycken.

    Flera arters populationsutveckling i Mälaren uppvisar vikande tendenser, i första hand småskrake och havstrut. Fisktärnans minskning tycks däremot ha bromsats upp och trenden är tydligt positiv för fågelskärshäckande drillsnäppor.

  • 22.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Kronnäs, Veronika
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Tillståndet i skogsmiljön i Södermanlands län: Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 20112012Report (Other academic)
  • 23.
    Qvarfordt, Susanne
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Kautsky, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Södermanlands skärgård, år 20102012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Återbesök av sex miljöövervakningslokaler år 2010 visade endast små förändringar i bottenvegetationen sedan år 2003. På tre transekter kunde en trend mot minskad djuputbredning anas då djuputbredningen varit större de tidigare åren, framförallt år 2003. Ett inventeringsår (år 2007) avviker en del från de övriga, vilket dock troligtvis förklaras av att inventeringen gjordes av andra utförare.

    Länsstyrelsen i Södermanland har under några år kompletterat det nationella miljöövervakningsprogrammet av vegetationsklädda bottnar i Askö-Hartsöområdet med regionalt finansierade lokaler i Trosaområdet, Tvären och väster om Stendörren. Den kompletterande miljöövervakningen har inkluderat sex lokaler som inventerats år 2003, 2004, 2005 och 2007. Denna rapport redovisar resultaten från 2010 års återbesök av dessa sex lokaler samt inventering av tre nya miljöövervakningslokaler. De nio kompletterande lokalerna har placerats i innerskärgården eftersom det nationella programmets lokaler främst återfinns i mellan- och ytterskärgården.

    Inventeringen utfördes under perioden 6-13 september år 2010 och inkluderade vegetationsinventering på nio dyktransekter enligt standardmetodiken för den nationella miljöövervakningen av vegetationsklädda bottnar på Svenska ostkusten.

    Resultaten jämfördes med tidigare år och med andra transekter inventerade i närområdet under år 2010. Det gjordes även en bedömning av transekternas ekologiska status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.

    De nio inventerade transekterna är typiska exempel på vågskyddade lokaler i innerskärgården. Transekternas hårdbottnar slutade generellt redan på ett par meters djup, varefter sand- eller mjukbottnar tog vid. Det innebar att makroalgernas djuputbredning ofta var mer eller mindre substratbegränsad.

    Dominerande arter i växtsamhällena var algerna grönslick (Cladophora glomerata), blåstång (Fucus vesiculosus) och brunslick (Ectocarpus/Pylaiella).

    Blåstångsbältet var ofta kraftigt (> 50 % yttäckning) men hade relativt liten utbredning. Blåstångsbältet sträckte sig ned till ca 3 m djup varefter spridda ruskor förekom ned till 4-5 m djup. Övriga fleråriga alger förekom generellt endast sparsamt på transekterna. På mjuk- och sandbottnar växte ett kärlväxtsamhälle dominerat av borstnate (Potamogeton pectinatus) men även slinga (Myriophyllum sp) och ålnate (Potamogeton perfoliatus) var vanliga arter.

    Jämförelser av vegetationens, blåstångens och kärlväxternas djuputbredning med transekter i närområdet visade generellt att miljöövervakningslokalerna återspeglar förhållandena i innerskärgården. I Trosaområdet hade de två miljöövervakningslokalerna dock mindre utbredning av blåstång och kärlväxter än en närliggande transekt inventerad under 2010.

    Jämförelser mellan år på de sex lokaler som inventerats tidigare visade att inga stora förändringar i djuputbredning och yttäckning har skett. I de flesta fall kan variationen mellan år förklaras av naturlig mellanårsvariation i arternas förekomst.

    På tre transekter kan emellertid en trend mot minskad djuputbredning anas då djuputbredningen varit större de tidigare åren, framförallt år 2003.

    Bedömningen av ekologisk status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder indikerade generellt hög status för området. Två transekter bedömdes ha hög status, tre god - hög status och en god. De två transekterna utanför Trosa bedömdes endast ha god - måttlig status, en bedömning som stöds av observationer av både större djuputbredning och artrikedom på en närliggande transekt.

  • 24.
    Romvall, Anna
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Nordfeldt, Sofi
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Kvicksilver i gädda: Miljöövervakning i Södermanlands län 2010-20112014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Höga halter av kvicksilver i fisk i är ett miljöproblem som funnits i Sverige under en lång tid och trots ett minskat nedfall av kvicksilver har halterna av kvicksilver i insjöfisk fortsatt att öka de senaste tio åren. Hos människan drabbas det centrala nervsystemet vid exponering för kvicksilver. Foster och spädbarn är särskilt känsliga för kvicksilver eftersom deras hjärna och nervsystem är under utveckling.

    Miljöövervakning ger en beskrivning av miljötillståndet och är en förutsättning för det svenska miljöarbetet. Resultatet från miljöövervakningen kan användas som underlag vid uppföljning av miljömålen samt utgöra en grund för åtgärdsförslag och uppföljning av utförda åtgärder.

    2010 påbörjades en undersökning av kvicksilver i gädda inom den regionala miljöövervakningen i Södermanlands län. Syftet med att undersöka kvicksilverhalten i gädda är att få en uppfattning om belastningen av kvicksilver i länet samt att se om fisken är hälsosam att konsumera.

    Undersökningen från 2010-2011 innefattar sammanlagt 12 sjöar och under tidsperioden infångades totalt 69 gäddor från dessa sjöar. Det är vanligt att halterna av kvicksilver i fisk varierar med fiskens storlek och för att underlätta jämförelse mellan fiskar i de olika sjöarna har kvicksilverhalten i gäddorna räknats om till att motsvara halten i en gädda på 1 kg enligt normeringsmetoden på sidorna 12-13.

    Av de 69 fiskar som sammanlagt fångades in uppmättes en lägre kvicksilverhalt än 0,5 mg/kg i 38 av fiskarna (normerade kvicksilverhalter) vilket innebär att över hälften av fiskarna innehåller låga kvicksilverhalter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. I fiskarna från Lidsjön har samtliga av de infångade fiskarna lägre halter än 0,5 mg/kg (normerade kvicksilverhalter). Högst kvicksilverhalter har uppmätts i Örhammaren där gränsvärdet för gädda på 1,0 mg/kg överstigs i två av tre fiskar.

    Undersökningen visar att det största antalet sjöar innehåller fisk som uppmäter måttligt höga halter av kvicksilver enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Resultatet visar dock att endast ett fåtal av de undersökta sjöarna i länet innehåller gäddor med en högre kvicksilverhalt än gränsvärdet på 1,0 mg/kg vilket innebär att gäddor från de flesta sjöarna går att konsumera utan att riskera ett för högt kvicksilverintag.

    Vattenförvaltningsarbetet har som mål att till 2015 ska alla vattenförekomster ha en god ekologisk och kemisk status. Resultatet från miljöövervakningen används som underlag vid beskrivning av den nuvarande statusen och vilka åtgärder som ska sättas in. I Norra Östersjöns vattendistrikt har alla ytvattenförekomster statusklassats till Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus för kvicksilver och kvicksilverföreningar. Många områden i Sverige har naturligt höga bakgrundshalter av kvicksilver och till detta tillkommer effekterna av tidigare föroreningar samt de pågående långväga luftburna föroreningar. Gränsvärdet i fisk för god kemisk status som anges i vattendirektivet är för kvicksilver och dess föreningar 0,02 mg/kg våtvikt. Det bedöms att gränsvärdet för kvicksilver i fisk överskrids i samtliga ytvattenförekomster i hela landet. De nuvarande kvicksilverhalterna i fisk i ytvattenförekomsterna medför att det i dagsläget inte bedöms tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att uppnå miljökvalitetsnormerna till år 2015.

  • 25.
    Sandsten, Håkan
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Calluna.
    Anderson, Malin
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Calluna.
    Vattenväxter i sjöar: Likstammen och Näsnaren 20122013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vattenväxter i de två sjöarna Likstammen (1 mil sydväst om Gnesta) och Näsnaren (2 mil söder om Katrineholm) har inventerats av Calluna AB på uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanland. Antalet arter var ovanligt högt och artsammansättningen tyder på att de inte är skadade av försurning, övergödning, brunfärgning eller grumling av vattnet. Den rödlistade cyanobakterien sjöhjortron (NT) påträffades i Likstammen. Den är en god indikator på klarvattensjöar som inte är drabbade av övergödning och försurning. Även flera olika arter av mossor påträffades, vilket visar på långvarigt stabila och goda förhållanden i vattnet. De arter av flytblads- och undervatttensväxter som var mest frekvent förekommande i Likstammen var i fallande ordning styvt braxengräs, hårslinga, notblomster, gul näckros och strandpryl. Motsvarande för Näsnaren var hårslinga, axslinga, gul näckros, mattslinke/glansslinke och styvt braxengräs. Om frekvens hade ingått i bedömningen av ekologisk status hade Likstammen haft en ännu mer näringsfattig karaktär än Näsnaren.

    Både Näsnaren och Likstammen har inventerats tidigare och förhållandena har inte försämrats sedan 2009. Båda sjöarna får enligt bedömningsgrunder för miljökvalitet en God status för vattenväxter. Vi argumenterar dock här för att båda sjöarna bör klassificeras till

    Hög status. De har så många arter, så stor frekvens av känsliga arter och så stor djuputbredning att det är motiverat att höja status till den högsta klassen. I ett nationellt perspektiv är detta mycket fina sjöar när det gäller vattenväxter.

  • 26.
    Sundberg, Iréne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Kiselalger i Södermanlands län 2015 – en undersökning av 10 vattendrag2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Södermanlands län undersöktes år 2015 kiselalger på 10 lokaler. Missbildningar på kiselalgskal analyserades bara i Nyköpingsån.

    Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.

    Skeppstaån, Tandlaån, Råckstaåns utlopp, Lännaån och Vedaån tillhörde klass 2, god status. Av dessa kan Skeppstaån, Tandlaån och Vedaån sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status.

    Fyra lokaler hamnade i klass 3, måttlig status, nämligen Nyköpingsån, Kilaån, Svärtaån och Torshällaån. IPS-indexet i Torshällaån låg nära gränsen mot god status, medan det i Svärtaån låg relativt nära gränsen mot klass 4, otillfredsställande status. Eftersom både mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) arter var stora ligger Svärtaån i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status.

    Otillfredsställande status, klass 4, konstaterades i Storån. IPS-indexet låg mycket nära gränsen mot måttlig status, men andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket stor, vilket styrker klassningen otillfredsställande status.

    Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

    De flesta punkterna bedömdes ha alkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) förhållanden år 2015.

    Skeppstaån, Lännaån och Vedaån hade ACID-index motsvarande måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum varit 6,4. Alla tre låg dock mer eller mindre nära gränsen mot nära neutralt.

    Andelen missbildade kiselalgsskal var 2,3 % i Nyköpingsån, vilket kan betyda att en måttlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande.

  • 27.
    Sundberg, Iréne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Kiselalger i Södermanlands län 2016 – en undersökning av 56 vattendrag2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Södermanlands län undersöktes år 2016 kiselalger på 56 lokaler.

    Statusklassning (närings- och organisk föroreningspåverkan)

    D36 Ramundsbäck, D12 Sila bäck, D42 Regnaholmsån, D43 Bärle kanal och D51 Hällbäcken hamnade i klass 1, hög status. D43 Bärle kanal låg i den nedre, dvs. sämre delen av klassintervallet och D51 Hällbäcken mycket nära gränsen mot klass 2, god status.

    IPS-indexet visade klass 2, god status på 19 provpunkter. Ett flertal lokaler hamnade i den nedre, sämre delen av klassintervallet och av dessa kan framför allt D19 Kvarngraven, D83 Varbroån, D34 Vattendraget från Björken till Rundbosjön och D84 Nässelstaån sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status.

    Merparten av lokalerna (28 st.) hade IPS-index som motsvarade klass 3, måttlig status. Mycket nära eller nära gränsen mot god status låg (i fallande IPS-ordning) D66 Forsaån, D30 Gammelstabäcken, D41 Vattendraget från Strången till Åkforsån, D90 Örboholmsån, D20 Skebokvarnsån och D47 Solbergaån. Bedömningen måttlig status motiverades med förhöjda värden på mängden näringskrävande (TDI) och/eller andelen föroreningstoleranta (%PT) arter. D33 Kilaån, Gammelsta, D52 Aspån D55 och Getebodabäcken låg i den nedre, sämre delen av klassintervallet och D32 Kilaån, Tuna befann sig i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status.

    IPS-indexet i D17 Trosaån, D63 Brobybäcken, D37 Långsjöbäcken och D2 Svärtaå motsvarade klass 4, otillfredsställande status. De tre förstnämnda låg mycket nära gränsen mot måttlig status, men andelen föroreningstoleranta former (%PT) var stor eller mycket stor, vilket stärker bedömningen. Sämst resultat visade D2 Svärtaån, som låg relativt nära gränsen mot klass 5, dålig status och hade en mycket stor andelen föroreningstoleranta arter (%PT).

    Surhetsklassning

    De flesta lokalerna bedömdes 2016 ha alkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) förhållanden. I måttligt sura förhållanden hamnade D40 Sågsjöbäcken, D56 Vattendraget från Stora Kalven till Övre Gällringen och D57 Moraån, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum varit lägre än 6,4. ACID-indexet i Moraån låg dock mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden.

    Missbildningar (indikation - påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl.).

    D0 Nyköpingsån, D12 Sila bäck, D28 Slytån, D29 Laketorpsån, D61 Eksågsån, D62 Histaån, D64 Kafjärdsgraven, D66 Forsaån och D84 Nässelstaån hade 1,0 -1,8 % missbildningar, vilket kan tyda på en svag påverkan av t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. D53 Aspån, övre och D69 Lifsingeån hade 2,1 % respektive 2,2 %, vilket kan innebära en måttlig påverkan.

  • 28.
    Sundberg, Iréne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Kiselalger i Södermanlands län 2017 – en undersökning av 23 vattendrag2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Södermanlands län undersöktes år 2017 kiselalger på 23 vattendragslokaler.

    Statusklassning näringsämnen och organisk förorening

    IPS-indexet visade klass 2,

    god status i D7 Tandlaåns mynning, D8 Torshällaån, D10 Lännaån, D14 Vattendraget från Regnaren till Hunn, D31 Bålsjöån och D50 Gärsån. Torshällaån och Bålsjöån låg nära gränsen mot klass 3 och båda hade en stor mängd näringskrävande arter (TDI), vilket visar att de ligger i riskzonen för att hamna i måttlig status. Även Tandlaåns mynning och Lännaån befinner sig i denna riskzon och har vissa tidigare år hamnat i måttlig status.

    Merparten av lokalerna (13 st.) hade IPS-index som motsvarade klass 3, måttlig status. Mycket nära till relativt nära gränsen mot god status låg (i fallande IPS-ordning) D9 Råckstaåns utlopp, D94 Näveån, D16 Ån mellan Klämmingen och Frösjön och D82 Vattendraget från Hosjön till Malmaån. De flesta av dessa hade dock relativt stor andelen föroreningstoleranta arter (%PT), som styrker klassningen måttlig status. IPS-indexet i D11 Vedaån och D17 Trosaån, mynningen låg relativt nära gränsen mot klass 4. Åtminstone Trosaån befinner sig i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status, eftersom andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var stor, nära gränsen mot mycket stor.

    Sämst tillstånd konstaterades i D1:2 Kilaån, D3 Storån, D15 Sigtunaån och D2 Svärtaån, som alla hamnade i klass 4, otillfredsställande status. Samtliga hade mycket stor andel av föroreningstoleranta kiselalger (%PT).

    Surhetsklassning

    De flesta lokalerna bedömdes 2016 ha alkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) förhållanden. I måttligt sura förhållanden hamnade D9 Råckstaåns utlopp och D11 Vedaån, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum varit lägre än 6,4. Båda hade relativt stor andel av det surhetståliga släktet Eunotia, som bidrar till att sänka ACID-indexet. De arter som noterades kan dock även förekomma i mer eller mindre näringsrika miljöer.

    Missbildningar

    Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % på samtliga lokaler, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. I D0 Nyköpingsån har det dock vissa tidigare år funnits indikationer på en måttlig påverkan av miljögifter.

  • 29.
    Sundberg, Iréne
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Meissner, Ylva
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Kiselalger i Södermanlands län 2018: En undersökning av 28 vattendrag2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Södermanlands län undersöktes år 2018 kiselalger på 28 vattendragslokaler.

    Statusklassning näringsämnen och organisk förorening

    D74 Vattendraget från Holpen till Östjuten, D77 Björnhultaån och D85 Dammkärren visade klass 1,

    hög status. I Björnhultaån hamnade IPS-indexet nära gränsen mot god status.

    IPS-indexet visade klass 2,

    god status i D86 Vattendraget från Sticksjön till Likstammen, D45 Skarendalån, D49 Vingåkersån och D44 Åtorpsån. Vingåkersån och Åtorpsån låg relativt nära gränsen mot klass 3 och framför allt Vingåkersån, som hade en mycket stor mängd näringskrävande arter (TDI), befinner sig i riskzonen för att hamna i måttlig status. IPS-indexet i D35 Tisnare Kanal hamnade visserligen i hög status, men det låg mycket nära gränsen mot klass 2 och eftersom både mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) arter var något förhöjda gjordes en expertbedömning till god status.

    Merparten av lokalerna (13 st.) hade IPS-index som motsvarade klass 3

    , måttlig status. Nära eller mycket nära gränsen mot god status låg (i fallande IPS-ordning) D28 Slytån, D20 Skebokvarnsån, D87 Jättnaån och D88 Järnaån.

    Sämst tillstånd konstaterades i D1:2 Kilaån, D2 Svärtaån, D17 Trosaån, D25 Örboholmsån, D26 "Norrtunabäcken", D27 Enarenån och D76 Sundbyån (

    Tabell 6), som hamnade i klass 4, otillfredsställande status. Trosaån låg relativt nära gränsen mot måttlig status, medan Sundbyån befann sig närmare dålig status.

    Surhetsklassning

    De flesta lokalerna bedömdes 2018 ha

    alkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) förhållanden.

    I

    måttligt sura förhållanden hamnade D20 Skebokvarnsån och D44 Åtorpsån, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum varit lägre än 6,4. Skebokvarnsån låg nära gränsen mot när neutralt. D74 Vattendraget från Holpen till Östjuten hade ett ACID-index som motsvarade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att pH-minimum varit lägre än 5,6. Indexvärdet låg dock relativt nära gränsen mot måttligt surt.

    Missbildningar

    Mindre än 1 % missbildade kiselalgsskal konstaterades på de flesta lokalerna, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. I D26 "Norrtunabäcken", D45 Skarendalån, D61 Eksågsån, D76 Sundbyån, D77 Björnhultaån och D85 Dammkärren var andelen mellan 1

    – 1,9 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av något miljögift. D35 Tisnare Kanal hade precis 2 %, vilket kan betyda en måttlig påverkan.

  • 30.
    Sundberg, Iréne
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Uppsala län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län.
    Meissner, Ylva
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Uppsala län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län.
    Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Norra Östersjöns vattendistrikt undersöktes år 2010 kiselalger på 47 vattendragslokaler, fördelade på följande län: Uppsala (1 st.), Stockholm (15 st.), Södermanland (11 st.) och Västmanland (20 st.).

    Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.

    Två av lokalerna, U18 Gärsjöbäcken och U13 Svartån ("Hörendesjöbäcken") som ingick i undersökningen bedömdes tillhöra klass 1, hög status. Gärsjöbäcken klassades dock som mycket sur och U13 Svartån låg mycket nära gränsen mot god status.

    13 lokaler tillhörde klass 2, god status. Av de som befann sig i den nedre delen av klassintervallet för god status kan framförallt lokalerna AB80 Tyresån och D10 Lännaån sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status.

    Mer än hälften av lokalerna (28 st.) hamnade i klass 3, måttlig status. Av dessa låg AB82 Tumbaån mycket nära gränsen mot god status, medan framförallt AB71 Muskån nedströms Vädersjön och AB75 Husbyån befann sig i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status.

    Otillfredsställande status, klass 4, konstaterades på tre lokaler i undersökningen, nämligen D2 Svärtaån, D3 Storån och AB68 Åbyån.

    Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

    De flesta av lokalerna i undersökningen (39 st.) hade ett ACID-index som motsvarar, alkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3). För D11 Vedaån visade surhetsindexet måttligt sura förhållanden, men på grund av artsammansättningen gjordes en expertbedömning till nära neutrala förhållanden.

    Sex lokaler i undersökningen – U12 Svartån vid Väster Vrenninge, U10 Rabobäcken, D10 Lännaån, U15 Bjurforsån i Bjurfors, D1 Kilaån och U2 Fagerån – hade ACIDindex motsvarande måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör vara 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum ligger under 6,4. De två förstnämnda låg relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, medan den sistnämnda låg relativt nära gränsen mot sura förhållanden. I U16 Bjurforsån vid St. Matsbo hamnade ACID-värdet i sura förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för pH mellan 5,5-5,9 och/eller ett pH-minimum under 5,6. I U1 Gärsjöbäcken motsvarade indexvärdet mycket sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör ligga under 5,5 och/eller att pH-minimum är lägre än 4,8.

  • 31.
    Svensson, Ola
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Raymond, Caroline
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Cederwall, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Gunnarsson, Jonas
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom det regionalt-nationellt samordnade miljöövervakningsprogrammet för bottenfauna och sedimentkvalité har 20 mjukbottenstationer i Asköområdet undersöks sedan år 2007. Stationerna ligger på djup mellan 9 och 60 meter. Denna rapport presenterar status för bottensamhället (BQI) inom Asköområdet år 2010 och jämför med programmets tidigare årliga undersökningar sedan 2007.

    Långtidsförändringar i området redovisas också för fyra av stationerna som undersökts årligen sedan 1970-talet inom tidigare miljöövervakningsprogram.

    Status för bottenfaunan bestäms med ett bottenkvalitets-index, BQI (Benthic Quality Index). I Asköområdet visar BQI en signifikant nedgång i status sedan 1970-talet. Detta beror främst på en minskning av vitmärlorna Monoporeia affinis och Pontoporeia femorata. Vitmärlorna är känsliga för låga syrehalter och har tilldelats ett högt känslighetsvärde i BQI-indexet. Deras nedgång följdes av en ökning av östersjömusslan Macoma balthica på de bottnar som tidigare dominerats av vitmärlor. Senare har den för Östersjön nya havsborstmasken Marenzelleria spp. tillkommit och förekommer nu på de flesta stationerna. Både Macoma och Marenzelleria har lägre känslighetsvärden än vitmärlorna och ger därmed området en lägre status än vid mätningarna under 1970- och början av 80-talet.

    År 2010 observerades det högsta BQI-värdet (BQI = 6.5) sedan det nya regionala programmet startades 2007, även om det fortfarande är lägre än på 1970-talet. Det höga BQI-värdet för 2010 beror på en viss återhämtning av vitmärlorna Monoporeia affinis och Pontoporeia affinis, samt att isopoden Jaera albifrons ökat i antal sedan 2009.

    En jämförelse av den biologiska mångfalden, uttryckt som antal taxa, visar en högre biodiversitet i år jämfört med 2009. Även den totala abundansen har ökat och visar de högsta värdena sedan programmets början 2007. Biomassan har också ökat jämfört med förra året, men är något lägre än 2008. Största skillnaden i biomassa beror på en ökning av blåmusslan Mytilus edulis, vilket troligtvis delvis beror på vintern 2009-2010 års kraftiga istäckning. Under hårda isvintrar kan isen skrapa loss tångruskor med associerade hårdbottenarter som sedan återfinns på de mjuka, djupare belägna, bottnarna.

    Sammantaget visar årets provtagning att miljötillståndet för mjuka bottnar förbättrats i Asköområdet jämfört med 2007-2009, även om den ekologiska statusen fortfarande ärbetydligt lägre än på 1970-talet.

  • 32.
    Svensson, Ola
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet.
    Raymond, Caroline
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet.
    Gunnarsson, Jonas
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet.
    Cederwall, Hans
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet.
    Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar resultaten av 2011 års undersökning av mjukbottenfaunan i Askö-Landsortsområdet. 20 stationer belägna på djup mellan 9 och 60 meter undersöks årligenavseende bottenfauna och sedimentkvalité. Undersökningen är en del av det regionalt-nationelltsamordnade miljöövervakningsprogrammet som startade år 2007. Stationerna ingick mellan1981 och 2006 i den nationella miljöövervakningen. Fyra av dem har besökts varje år sedan1970-talet inom tidigare forskningsprojekt, och långtidsförändringar för dessa redovisas separat.

    Huvudfokus för undersökningen är statusbedömning av bottensamhället med hjälp av BenthicQuality Index (BQI). Statusen för Asköområdet har minskat signifikant sedan 1970-talet. Dennaminskning beror huvudsakligen på ett skifte från ett bottensamhälle dominerat av vitmärlornaMonoporeia affinisoch Pontoporeia femorata till ett dominerat av östersjömusslan Macomabalthica.Sedan mitten av 2000-talet förekommer nu också ett för Östersjön nytt släkte avhavsbortmaskarMarenzelleria spp. Både östersjömusslan och den introduceradehavsbortsmaskenMarenzelleria spp. är tåligare mot låga syrehalter än vitmärlorna och har lägrekänslighetsvärden i BQI-indexet. Detta ger området en lägre status än vid mätningarna under1970- och början av 1980-talet.

    År 2011 beräknades BQI-värdet (20:e percentilen) för området till 5,8, en försämring sedan 2010(20:e percentilen av BQI=6,8). Vid en jämförelse över längre tid har områdets BQI-värdenminskat. Den nedåtgående trenden förefaller emellertid ha brutits och från 2001 kan ensignifikant ökning av BQI observeras.

    Den biologiska mångfalden, uttryckt som antal taxa, följer samma mönster som BQI, med enuppgång sedan 2001. En del av förklaringen till den ökade biologiska mångfalden beror påförekomsten av havsborstmaskenMarenzelleria spp. Uppmätta värden av bottenfaunansbiomassa ligger nu på ungefär samma nivå som på 1980-talet, efter att under perioden 1996 till2006 ha legat på en högre nivå.

    Sammanfattningsvis visar 2011 års undersökning att miljötillståndet för Asköområdets mjukabottnar förbättrats sedan programmets början 2007, och att den ekologiska statusen har ökatsignifikant sedan 2001.

  • 33.
    Svensson, Ola
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Raymond, Caroline
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Gunnarsson, Jonas
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Cederwall, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Regional miljöövervakning av mjukbottenfaunai Askö-Landsortsområdet år 20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar resultaten av 2011 års undersökning av mjukbottenfaunan i Askö-Landsortsområdet. 20 stationer belägna på djup mellan 9 och 60 meter undersöks årligen avseende bottenfauna och sedimentkvalité. Undersökningen är en del av det regionalt-nationellt samordnade miljöövervakningsprogrammet som startade år 2007. Stationerna ingick mellan 1981 och 2006 i den nationella miljöövervakningen. Fyra av dem har besökts varje år sedan 1970-talet inom tidigare forskningsprojekt, och långtidsförändringar för dessa redovisas separat.

    Huvudfokus för undersökningen är statusbedömning av bottensamhället med hjälp av Benthic Quality Index (BQI). Statusen för Asköområdet har minskat signifikant sedan 1970-talet. Denna minskning beror huvudsakligen på ett skifte från ett bottensamhälle dominerat av vitmärlorna Monoporeia affinis och Pontoporeia femorata till ett dominerat av östersjömusslan Macoma balthica.

    Sedan mitten av 2000-talet förekommer nu också ett för Östersjön nytt släkte av havsbortmaskar Marenzelleria spp. Både östersjömusslan och den introducerade havsbortsmasken Marenzelleria spp. är tåligare mot låga syrehalter än vitmärlorna och har lägre känslighetsvärden i BQI-indexet. Detta ger området en lägre status än vid mätningarna under 1970- och början av 1980-talet.

    År 2011 beräknades BQI-värdet (20:e percentilen) för området till 5,8, en försämring sedan 2010 (20:e percentilen av BQI=6,8). Vid en jämförelse över längre tid har områdets BQI-värden minskat. Den nedåtgående trenden förefaller emellertid ha brutits och från 2001 kan en signifikant ökning av BQI observeras.

    Den biologiska mångfalden, uttryckt som antal taxa, följer samma mönster som BQI, med en uppgång sedan 2001. En del av förklaringen till den ökade biologiska mångfalden beror på förekomsten av havsborstmasken Marenzelleria spp. Uppmätta värden av bottenfaunans biomassa ligger nu på ungefär samma nivå som på 1980-talet, efter att under perioden 1996 till 2006 ha legat på en högre nivå.

    Sammanfattningsvis visar 2011 års undersökning att miljötillståndet för Asköområdets mjuka bottnar förbättrats sedan programmets början 2007, och att den ekologiska statusen har ökat signifikant sedan 2001.

  • 34.
    Zinko, Ursula
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Örnborg, Jonas
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB.
    Kyrkander, Tina
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB.
    Inventering av makrofyter i Södermanlands län 2005-20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Södermanlands län har under åren 2005 – 2010 genomfört ett antal inventeringar av makrofyter, vattenväxter, i olika syften och därför också med olika metodik. Totalt ingår 50 sjöar och delar av 8 vattendrag i de genomförda inventeringarna. Vissa sjöar är inventerade mer än en gång under dessa år eftersom inventeringarna har haft olika syften.

    Syftet med denna rapport är främst att sammanställa data över hotade natearter. Det finns ettåtgärdsprogram för hotade natearter framtaget i vilka 5 natearter är upptagna (Jacobson 2009). Av dessa finns 4 i Södermanlands län; uddnate, bandnate, spetsnate och styvnate. Vissa av inventeringarna har också gjorts för att kunna fastställa ekologisk status, baserat på makrofyter. Därför redovisas också den ekologiska statusen för de sjöar där sådana data finns. De ovan nämnda natearterna har tidigare rapporterats från 28 av de aktuella sjöarna och vattendragen.Dessa artfynd är från 1800-tal till 1980-tal. Av dessa återfanns hotade natearter i 12 sjöar.

    I tre av dessa sjöar återfanns två hotade natearter i samma sjö. Dessutom gjordes tre nyfynd, vilket innebär att det totaltgjordes 18 fynd av de hotade natearterna. Nyfynden var ett fynd av styvnate och två av uddnate. Ett av dessa uddnatefynd gjordes i en sjö där även återfynd av bandnate gjordes. De hotade natearterna kan vara oregelbundna i sin förekomst och kan ett ogynnsamt år ligga vilande påsjöbotten. Det går därför inte att genom ett enda återinventeringstillfälle konstatera om en art finns kvar påen lokal eller inte. Data från dessa inventeringar indikerar dock att det finns en negativ trend för bandnatesom endast återfanns på 4 lokaler av 14. Inga av återfynden gjordes i något vattendrag vilket kan bero påatt vattendrag har rensats, rätats samt varit utsatta för eutrofiering under 1900-talet. För de andra arternafinns ingen tydlig trend.

    Ekologisk statusbedömning kunde göras på 22 sjöar. Av dessa hade över hälften (14 st) God Status eller Hög Status.

    Det finns dock vissa problem med bedömningsmetodiken. Till exempel får naturligtnäringsrika klarvattensjöar ofta som högst Måttlig status, trots att dessa av erfarna inventerare inte ansesvara sjöar med problematisk eutrofiering.Ett antal sjöar var dock så pass eutrofa att siktdjupet och därmed även artrikedomen var mycketbegränsad. En stor mängd växtplankton leder till grumlighet av vattnet och minskat siktdjup. Här behövsinsatser för att minska övergödningen. Övergödning kan leda till igenväxning, men i vissa fall ärförändrad hydrologi, ofta sjösänkning, den främsta orsaken till igenväxning.

1 - 34 of 34
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf