Publications
Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 64
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ahlgren, Johan
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Stenberg, Marika
    Nyström, Per
    Åbjörnsson, Kajsa
    Klimatrelaterade förändringar i sjöar och vattendrag: En jämförelse mellan två perioder (1995-2000 och 2009-2014)2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakningsprogrammen ger oss möjligheten att övervaka hur storskaliga förändringar,såsom klimatet och försurningen, påverkar våra sjöar och vattendrag. Det nationellasötvattensprogrammets delprogram "Trendstationer sjöar" och "Trendstationer vattendrag"kan tillsammans med regionala övervakningsprogram ge en övergripande bild av dennuvarande statusen samt fungera som ett verktyg för övervakning av potentiella förändringari våra sötvattenssystem.En faktor som kan framkalla stora förändringar är den pågående klimatförändringen, vilkenbland annat innebär en högre medeltemperatur och förändrade vädersystem. Till exempelleder dessa förändringar till en förlängd växtsäsong och en snabbare nedbrytning av organisktmaterial i marken. Samtidigt kommer de kraftigare regnen att öka på vissa platser, vilketleder till att mer organiskt material sköljs ut i våra sjöar och vattendrag. Den ökade temperaturenförändrar också spelreglerna för de organismer som är anpassade för kallt vattenoch det möjliggör att nya områden kan koloniseras av arter som är anpassade för varmareklimat.Det finns även andra antroprogena störningar som påverkar våra sjöar och vattendrag, tillexempel utsläppen av svaveldioxid som låg bakom den kraftiga försurning av mark och vattensom man än idag ser konsekvenserna av. Utsläppen av svaveldioxid har sedan 80-taletminskat kraftigt och nu börjar man se en långsam återhämtning i vissa sjöar och vattendrag. För att förstå mer om hur dessa direkta och indirekta effekter av klimatförändringarna ochförsurningen påverkar våra svenska vatten har denna studie utvärderat tidsseriedata för perioderna1995-2000 och 2009-2014 från svenska sjöar och vattendrag. Samtliga sjöar och vattendrag i denna studie ingår i den nationella eller regionala miljöövervakningenoch totalt har 177 sjöar och 121 vattendragslokaler inkluderats i analyserna. Generellaförändringar mellan perioderna i vattenkemi och biologiska parametrar har studerats. Likaså om dessa förändringar skiljer sig åt beroende på sjöarnas och vattendragensstorlek, vattenfärg och alkalinitet. Slutligen har även sjöarnas och vattendragens geografiskaplacering baserat på de så kallade ekoregionerna inkluderats i utvärderingen.De kemisk-fysikaliska parametrar från sjöarna och vattendragen som har undersökts är lufttemperatur,absorbans, TOC (totalt organiskt kol), järn, sulfat, totalkväve, totalfosfor samtpH och alkalinitet. Förändringar avseende växtplankton har studerats med hjälp av parametrarnatotal biovolym (mm3/l), trofiskt planktonindex (TPI), antalet växtplanktonarteroch andelen cyanobakterier. För bottenfauna har förändringar av kvotenOligochaeta/Chironomidae analyserats.Resultaten visar att siktdjupet i de undersökta sjöarna minskar mellan perioderna. Dennaminskning i siktdjup kan kopplas till den ökning av TOC, absorbans och järn som sker parallellt.För vattendragen sker en liknande utveckling med en generell ökning i absorbans,TOC och järn. Dessa förändringar har dels en direkt koppling till klimatförändringarna genomen förlängd växtsäsong och dels en koppling till ökad nedbrytning vilket leder till mertillgängligt organiskt material. Vidare så kan förändringar i nederbörden påverka hur mycket av detta organiska material som spolas ut i vattensystemen. Dessutom så spelar denminskade sulfatdepositionen en stor roll i den ökande vattenfärgen och i förlängningensiktdjupet genom kemiska förändringar i jordlagren som leder till att mer material blir tillgängligtoch kan sköljas ut i vattnet. Den minskade mängden sulfat i sjöarna och vattendragenär den tydligaste förändringen i datamaterialet och kan direkt kopplas till en minskadsulfatdeposition, men inte till klimatförändringarna. Denna minskning syns även i pH ochalkaliniteten som båda generellt ökar mellan perioderna. Förändringen för pH och alkalinitetär dock inte lika tydlig som för sulfat. Även om trenderna är desamma i vattendragensom för sjöarna är förändringen dock inte lika tydlig i vattendragen. Orsaken är de fysiskaskillnaderna mellan vattendrag och sjöar, där vattendragen ser mycket kraftigare variationeri flöde inom och mellan år och därmed också i de undersökta variablerna.För sjöarnas närsalter sker också signifikanta förändringar mellan perioderna, kväve minskargenerellt, medan fosfor minskar eller ökar beroende på vilken sjötyp man tittar på. Förvattendragen sker inte några generella förändringar i fosfor mellan de undersökta perioderna,däremot så minskar kväve generellt även i vattendragen. Kväveminskningen kandelvis härledas direkt till den minskning i atmosfärisk deposition som skett under perioden,men åtgärder inom skogs- och jordbruket för att minska kväve- och fosforläckaget påverkarantagligen också förändringen av närsaltskoncentrationerna. Här kan en mer lokal utvärderingdär man även inkluderar olika kväveminskande åtgärder samt markanvändning ianalyserna, ge en bättre förståelse för vad som drivit förändringen i näringssalter.Bland de biologiska variabler som har kunnat undersökas så ökar antalet växtplanktonartergenerellt i sjöarna mellan perioderna, vilket kan vara en respons på den minskade försurningen.Vidare så ökar det trofiska planktonindexet mellan perioderna, vilket indikerar attsjöarna blivit näringsrikare. En möjlig förklaring kan också vara den ökade mängden TOCoch därmed en tillförsel av mer organiskt bundna närsalter. Det är dock så att även om detsker en ökning i trofiska planktonindex så visar det fortfarande inte på att det finns någrakraftiga övergödningsproblem i de undersökta sjöarna. Vidare har andelen cyanobakterieroch den totala biovolymen växtplankton inte förändrats generellt under perioden. För bottenfaunanundersöktes Oligochaeta/Chironomidae-kvoten, som ökar generellt vid övergödningför att syrgashalten blir låg och/eller den organiska belastningen hög på sjöbotten.För kvoten sker inga generella förändringar, dock sker det förändringar när sjöarna delasupp i sjötyp. Det är svårt att hitta någon generell förklaring till dessa förändringar, men lokalaoch mer ingående analyser kan möjligen hitta förklaringar till dessa förändringar i O/Ckvoten. Det saknas mycket biologiska provtagningar i det datamaterial som låg till grundför denna studie, för vattenkemin finns det till exempel ca 170 sjöar, men för biologin endastca 50 sjöar som kan inkluderas i utvärderingen. Med tanke på de stora förändringar somsker i vattenfärg och sulfatkoncentrationer så skulle övergripande analyser av både bottenfaunaoch växtplankton vara av stor betydelse för miljöövervakningen av våra sjöar ochvattendrag. Sammanfattningsvis har klimatförändringarna i form av temperaturökningar och förändradenederbördsmönster påverkat våra sjöar och vattendrag under perioden 1995-2014.Men även andra faktorer, såsom den minskande sulfatdepositionen, påverkar våra sjöar ochvattendrag. Dels direkt genom högre pH och alkalinitet, men framför allt indirekt genomförändringar i exporten av TOC och järn. I förlängningen ökar denna export brunifieringenoch tillgången på kol och närsalter för djur och växter.

  • 2.
    Almer, Anne-Catrin
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Oscarsson, Amanda
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Setzer, Malin
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Klimatdata i Jönköpings län 2016: Indikatorer och underlag2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Klimat är en av de viktigaste faktorerna som påverkar arters utbredning och välstånd. Väderrelaterade data är därmed i flera avseenden ett viktigt underlag vid utvärdering av biologiska undersökningar. Diverse klimatrelaterat underlag, både uppmätt och modellerat, sammanställs i föreliggande rapport och avsikten är att den ska åskådliggöra vilken information som finns tillgänglig, men även ge uppslag till användningsområden av tillgänglig information. Rapporten är tänkt att tydliggöra hur klimatförändringar konkret gestaltar sig i länet.

  • 3.
    Almer, Anne-Catrin
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Setzer, Malin
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Klimatdata Jönköpings län 2015: Indikatorer och underlag2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Klimat är en av de viktigaste faktorerna som påverkar arters utbredning och välstånd. Väderrelaterad data är i flera avseende därmed ett viktigt underlag vid utvärdering av biologiska undersökningar. Diverse klimatrelaterat underlag, både uppmätt och modellerat, sammanställs i föreliggande rapport och avsikten är att den ska åskådliggöra vilken information som finns tillgänglig men även ge uppslag till användningsområden av tillgänglig information. Rapporten är tänkt att tydliggöra hur klimatförändringar konkret gestaltar sig i länet. År 2015 var ett varmt år och medeltemperaturen för länet som helhet var 1,8°C varmare än under referensperioden. Särskilt vintermånaderna januari, februari och december var ovanligt varma. Endast två månader, maj och juni, var svalare än referensperioden. Även nederbörden var större än under referensperioden. Maj och december var nederbördsrika månader medan oktober var ovanligt torr. Mängden nederbörd skiljer sig åt mellan olika delar av länet, med en högre nederbörd i de västra delarna av länet än de östra. Vattentemperaturen i utvalda vattendrag visar en överensstämmande bild, att tillsammans med 2014 är 2015 överlag ett varmt år. Dessa två år sticker ut som varmare år jämfört med det underlag som finns i länet för vattentemperaturer. 2013 sticker istället ut med låga vattentemperaturer under vårmånaderna och en större del av 2013 har lägre vattentemperaturer jämfört med 2014-2015. För vattendragen med modellerad data, med avseende av vattenföring, var det en högre medelvattenföring än referensperioden men variationen var stor lokalt. Övervakningen av grundvattennivåerna har inte varit igång så länge så det går inte utläsa några trender ännu. Befintligt underlag visar att grundvattennivåerna var sjunkande under en stor del av 2015, för att sedan vända uppåt i slutet av året. 

  • 4.
    Andersson, Carin
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Övervakning av grundvatten i Jönköpings län 2005-20082010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Grundvattnet har stor betydelse för naturen eftersom det försörjer sjöar, vattendrag, våtmarker

    och källor med vatten. Det förser också många av länets invånare med dricksvatten.

    Det är därför nödvändigt att grundvattnet är av god kvalitet och att negativ miljöpåverkan

    motverkas. För att följa eventuella förändringar i grundvattnets kvalitet har Länsstyrelsen i

    Jönköpings län genomfört en undersökning i 25 vattentäkter och fem källor. Konduktivitet,

    pH, ammonium, nitrat, sulfat och klorid samt metaller analyserades i vattentäkterna och

    källorna. Dessutom analyserades råvatten för bekämpningsmedel och klorerade lösningsmedel

    vid några grundvattentäkter. För att kunna bedöma tillstånd och påverkan har Sveriges

    geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer

    för grundvatten och Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för grundvatten använts. I

    denna rapport redovisas resultat från provtagningar i de 25 grundvattentäkterna 2005-2008.

    För att utläsa trender har även äldre resultat använts som underlag.

    Enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder anses alkaliniteten vara måttlig - mycket låg

    vid 70 % av vattentäkterna vilket kan innebära att alkaliniteten är otillräcklig för att i framtiden

    ge en stabil och acceptabel pH-nivå i områden med hög syradeposition. Nitrathalten

    visar en måttlig till stark påverkan i 76 % av vattentäkterna. Klorid-halterna bedöms som

    låga eller mycket låga i samtliga vattentäkter och källor.

    Sammanfattningen i tabell 2 visar medelvärden för de undersökta parametrarna i källorna

    och vattentäkterna bedömda efter SGUs föreskrifter. Ingen koncentration översteg riktvärdet

    för grundvatten vare sig i källorna eller i vattentäkterna. Ammonium-, klorid- och sulfathalterna

    översteg referensvärdet i ett fåtal av täkterna och ammoniumhalten översteg referensvärdet

    i två av källorna. Kvävehalten är i tabell 1 och 2 utryckt som nitrat, NO

    3, för

    att kunna jämföra med värdena i SGUs föreskrifter. Nitrathalten överskrider utgångspunkt

    för att vända trend vid fyra vattentäkter. Sju vattentäkter och en källa har kvävehalter över

    referensvärdet. Metallhalterna i vattentäkterna och källorna var generellt sett låga. 2,6-

    diklorbensamid (BAM) var det enda bekämpningsmedel som detekterades vid fem av vattentäkterna.

    Baserat på resultaten i denna rapport har fem vattentäkter otillfredsställande

    status (på grund av BAM), tre vattentäkter är ”at risk” (överstiger värdet för utgångspunkt

    för att vända trend, tabell 5) övriga har god status enligt vattendirektivet. Den tydligaste

    trenden som kunde påvisas var att nitrat- och sulfathalterna i vattentäkterna minskar (tabell 1).

    Tabell 1.

    Trendbedömning av konduktivitet (Kond), pH, Alkalinitet (Alk), ammonium (NH4N),

    nitrat, klorid och sulfat i vattentäkterna (VT).

    Kond

    mS/m

    pH Alk

    mg/l

    NH4N

    mg/l

    Nitrat

    mg/l

    Klorid

    mg/l

    Sulfat

    mg/l

    Antal VT där trend kan bedömmas 8 18 17 7 12 13 12

    Antal VT där ingen trend kan påvisas 6 12 13 7 5 10 6

    Antal VT där en ökande trend kan påvisas 0 3 3 0 1 0 0

    Antal VT där en minskade trend kan påvisas 2 3 1 0 6 3 6

    ÖVERVAKNING AV GRUNDVATTEN I JÖNKÖPINGS LÄN 2005-2008

    5

    Tabell 2.

    Medelvärden 2005-2008 för konduktivitet (kond), pH, alkalinitet (alk), ammonium (NH4), nitrat, klorid, sulfat, försurningsbelastning (förs.), arsenik (AS), kadmium (CD),

    kobolt (CO), krom (CR), kvicksilver (HG), nickel (NI), bly (PB) och zink (ZN). Gult = halten överstiger referensvärdet, orange = värdet överstiger utgångspunkt för att vända

    trend, rött = värdet överstiger riktvärdet för grundvatten. x = ej analyserat / halterna överstiger ej detektionsgränserna.

    *Baseras endast på en mätning. **Vid provtagningarna

    i Malmbäck (2 st 2008) uppmättes en hög koncentration av bly (15.4 μg/l ) och en låg koncentration (0.07 μg/l

    Vattentäkt Kond

    mS/m

    pH Alk

    mg/l

    NH4

    mg/l

    Nitrat

    mg/l

    Klorid

    mg/l

    Sulfat

    mg/l

    Förs. AS

    μg/l

    CD

    μg/l

    CO

    μg/l

    CU

    g/l

    HG

    μg/l

    NI

    μg/l

    PB

    μg/l

    ZN

    μg/l

    BAM

    μg/l

    Status vattentäkt

    Anneberg 22.9 6.95 63.3 0.005 9 16.00 15.00 3.3 0.15 0.011 0.03 4.5 0.001 0.8 0.1 10.3 0.33 Otillfredställande

    Baskarp X 6.78 X 0.050 0.3 5.30 6.50 X 0.15 0.003 0.004 0.7 0.001 0.1 0.1 6.1 x God

    Bor 8.1 6.3 22.0 0.035 2.2 7.8 7.20 1.2 0.11 0.040 1.13 7.7 0.026 4.8 0.3 24.4 x God

    Bottnaryd 8.3 6.20 23.5 0.010 2.0 5.60 8.10 1.2 0.08 0.002 0.01 0.9 0.001 0.3 0.1 5.1 x God

    Broaryd 24.5 7.93 89.0 0.005 24.8 9.48 8.38 4.8 0.04 0.034 0.03 3.9 0.001 1.0 0.1 4.1 x Risk

    Bäckshult 14.8 6.64 23.3 0.005 0.3 6.80 6.10 1.1 0.04 0.010 0.05 3.7 0.018 0.4 0.3 2.6 x God

    Furusjö X 6.35 X 0.010 3.3 6.00 7.60 X 0.16 0.036 0.03 7.6 0.001 0.2 0.4 10.3 x God

    Grimstorp 6.1 6.30 13.3 0.005 2.2 5.20 6.90 0.7 0.03 0.008 0.05 42.7 0.001 1.8 0.2 4.1 x God

    Hjältevad 6.7 6.50 20.0 0.005 0.3 4.57 7.37 1.1 0.09 0.008 0.04 5.9 0.002 0.2 0.1 4.8 x God

    Holsby 16.0 6.40 46.0 0.050 15 7.55 9.70 2.5 0.03 0.007 0.06 8.0 0.002 0.2 0.1 3.1 x God

    Horda X 5.69 5.4 0.005 7.5 7.2 11,00 0.2 0.04 0.044 1.41 5.0 0.026 2.9 0.2 11.5 x God

    Jularp 35.3 7.68 165.0 0.005 7 19.00 24.00 9.3 0.31 0.008 0.02 3.4 0.001 0.3 0.3 5.5 x God

    Korsberga 10.0 6.55 28.5 0.038 2.3 6.90 8.90 1.5 0.11 0.010 0.08 4.1 0.001 0.2 0.2 24.4 x God

    Landsbro 24.5 6.65 61.5 0.038 22 15.50 22.00 3.3 0.08 0.007 0.04 1.6 0.001 0.8 0.1 3.8 x Risk

    Lanna X 5.83 5.4 0.005 0.2 6.8 8.5 0.3 0.04 0.027 0.04 3.9 0.026 0.7 0.2 14.2 x God

    Lekeryd 19.8 6.60 60.6 0.010 5.3 15.50 13.00 3.0 0.18 0.002 0.01 2.5 0.001 1.3 0.2 3.2 x God

    Ljusseveka X 7.40 X 0.071 X 13.50 21.00 X 0.41 0.015 0.92 0.1 0.001 2.8 0.03 3.6 0.11 Otillfredställande

    Malmbäck 8.0 6.67 30.0 0.005 1.0 5.70 9.60 1.9 0.04 0.023 0.03 5.1 0.002 1.8 7.7** 32.8 0.45 Otillfredställande

    N.Unnaryd 15.3 6.05 27.5 0.010 30.5 6.10 11.00 1.5 0.52 0.011 0.01 2.7 0.001 0.7 0.1 5.2 x Risk

    Skede 20.0 6.55 51.0 0.050 16.5 15.50 9.00 2.7 0.11 0.018 0.14 7.9 0.003 1.2 0.7 9.6 x God

    Starhult 19.9 6.70 36.1 0.005 2.7 X X 1.9 0.09 0.003 0.02 1.4 0.002 0.4 0.8 5.3 x God

    Sunnerby 14.9 6.27 21.2 0.005 10 X X 1.1 0.11 0.039 0.14 9.1 0.002 0.5 1.2 21.2 x God

    Svenarum X 6.10 12.0 0.005 4.8 6.90 8.70 0.6 0.06 0.018 0.02 2.9 0.026 1.4 0.1 8.6 0.37 Otillfredställande

    Viebäck X X X X X X X X 0.11 0.008 0.19 15.7 0.002 1.07 0.4 6.3 x God

    Vireda 60.1* 7.70 207.5 0.008 23 22.00* 75.00* 10.8 0.20 0.049 0.02 3.5 0.001 0.7 0.1 2.4 0.76 Otillfredställande

    Glörje källa 23.66 7.7 127 0.064 0.79 7.37 6.70 6.7 1.14 0.001 0.10 0.1 0.001 0.1 0.01 1.2 x God

    Gränseryd 14.95 7.3 56.6 0.006 3.1 6.65 10.5 3.0 0.11 0.007 0.01 0.2 0.002 0.1 0.01 1.6 x God

    Skogshyltan 4.8 6.1 5.33 0.066 0.95 5.21 6.82 0.3 0.03 0.001 0.01 0.1 0.001 0.1 0.04 1.1 x God

    Sunneränga 17.35 7.4 65 0.023 4.8 7.3 13.35 3.5 0.23 0.005 0.01 0.3 0.002 0.1 0.005 1.4 x God

    Taberg 2 33.5 8.35 115.3 0.022 2.6 7.5 19.35 6.1 0.04 0.002 0.20 0.8 0.001 1.9 0.09 0.7 x God

    ÖVERVAKNING AV GRUNDVATTEN I JÖNKÖPINGS LÄN 2005-2008

    6

  • 5.
    Bergengren, Jakob
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Stormusslor i Jönköpings län: Utbredning och status i vattendrag åren 1959-20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Jönköping arbetar ständigt med att förbättra både underlaget och de faktiska livsmiljöerna för akvatiska organismer i sjöar och vattendrag. Varje år undersöks ett stort antal vattendrag och sjöar. För att kunna påvisa förändringar i våra sjöar och vattendrag behöver vi undersöka och kartera både den biologiska mångfalden och de fysiska förutsättningarna. Det finns idag ett flertal organismer och metoder att tillgå. 

    Stormusslor i allmänhet och flodpärlmussla i synnerhet har sedan i början på 1980-talet kommit att bli viktiga indikatorarter som ingår i den svenska akvatiska miljöövervakningen. Stormusslorna är tacksamma att övervaka då de är stationära, relativt lätta att inventera och indikerar, vid livskraftiga bestånd, en relativt opåverkad och naturlig miljö. 

    I Jönköpings län har Länsstyrelsen upprättat och följt ett miljöövervakningsprogram för flodpärlmussla sedan i mitten av 1990-talet. De övriga arterna av stormusslor, framförallt de som är med på den så kallade rödlistan för hotade arter, har fått ökat intresse sedan i början av 2000-talet och ett fåtal av dessa bestånd ingår och övervakas i särskilda program. Ett stort antal inventeringar, både noggranna kvantitativa och mer översiktligt kvalitativa, har genomförts i länets många vatten. 

    Föreliggande rapport beskriver de inventeringar och undersökningar som utförts och de resultat som de generat fram till och med 2014. Bakgrundsmaterialet i rapporten är till en del hämtat från utredningar Länsstyrelsen i Jönköping utfört tillsammans med Naturhistoriska Riksmuseet.

  • 6.
    Bergengren, Jakob
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Carlsson, Maria
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Andersson, Stefan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Årnfelt, Erik
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Ramdirektivet för vattenoch System Aqua: En tids- och kostnadsuppskattning avstatusklassning av vattendragi norra och södra Sverige2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Hösten 2001 sökte och erhöll Länsstyrelsen i Jönköpings län tillsammans med

    Länsstyrelserna i Östergötland och Västerbotten projektmedel från Naturvårdsverket.

    Projektmedlen har främst använts till att ta fram en tids- och kostnadsuppskattning för hur

    mycket arbete som krävs för att göra en karakterisering och statusbedömning av vattendrag

    enligt Ramdirektivet för vatten (Artikel V, bilaga II och V) utifrån det verktyg som System

    Aqua utgör. En naturvärdesbedömning (statusklassning) av ett antal vattendrag i södra

    Sverige (Jönköpings, Västra Götalands och Östergötlands län) och i norra Sverige

    (Västerbottens län) har genomförts. Men även en jämförelse av den nya versionen av System

    Aqua (2001) och dess naturvärdesbedömning med Ramdirektivet för vatten och dess

    statusbegrepp har gjorts. Att påvisa skillnader och likheter mellan de båda systemen samt

    dessa användbarhet har delvis också ingått i uppdraget.

    En rad frågor återstår dock när det gäller de båda systemens kompabilitet gentemot varandra.

    Dessa är både av mindre definitionskaraktär samt av större karaktär i form av rena

    bedömningar. En revision av System Aqua och de svenska bedömningsgrunderna har pågått

    parallellt med detta arbete.

    Karakterisering

    Både Ramdirektivet och System Aqua är uppbyggt i flera delar som i stort sett har

    motsvarigheter i respektive system. I tabell I visas de parametrar som tas upp i den

    övergripande karakteriseringen.

    Tabell I.

    Karakteriserings faktorer som finns

    i System Aqua

    Karakteriserings faktorer som inte finns

    Floder Sjöar Floder Sjöar

    Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer

    Höjd / höjdtypologi

    Bredgrad / Längrad

    Storlek / Storlekstypologi

    baserad på

    tillrinningsområdet

    Höjd / höjdtypologi

    Bredgrad / Längrad

    Djup / Djuptypologi

    baserad på medeldjupet

    Storlek /

    Storlekstypologi baserad

    på ytan

    Ekoregioner

    Geologi

    Ekoregioner

    Geologi

    Tilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer

    Avstånd flodens källa

    Flödesenergi (?)

    Vattnets medelbredd*

    Vattnets medeldjup*

    Vattnets medelfallhöjd

    Huvudflodbäddens förlopp

    och form

    Vattenförings-

    (flödes)kategori

    Syraneutraliserande

    förmåga (ANC)**

    Substratets genomsnittliga

    sammansättning

    Vattnets medeldjup

    Sjöns form

    Uppehållstid

    Syraneutraliserande

    förmåga (ANC)**

    Bakgrundsnäringsstatus

    (?)

    Substrats genomsnittliga

    sammansättning

    Vattenståndsvariationer

    Dalgångsprofil

    Transport av fasta partiklar

    Klorid

    Lufttemperaturintervall

    Medellufttemperatur

    Nederbörd

    Medellufttemperatur

    Lufttemperaturintervall

    Blandningskarakteristik

    * Data hämtad från biotopkarteringen

    ** System

    Aqua har alkalinitet

  • 7.
    Bergengren, Jakob
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Lundberg, Stefan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nationell musselövervakning: Förslag till val av nationella musselvatten2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ett grundläggande förslag ; Miljöövervakningsstrategi för stormusslor ”Utveckling av nationell miljöövervakning för sötvattenslevande stormusslor 2008” har tagits fram under 2008-2009 av Stefan Lundberg, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Jakob Bergengren, Länsstyrelsen i Jönköping enligt uppdrag 216 0740. Den 2 oktober 2008 anordnades ett referensgruppsmöte på Naturhistoriska riksmuseet. Deltagare var Jakob Bergengren, Lst-F, Stefan Lundberg och Thomas Lyrholm (del av mötet), NRM, Marie Eriksson, Lst-M, Cecilia Journath-Pettersson, Lst-T, Erik Årnfelt, Lst- E, Oskar Norrgrann, Håkan Söderberg och Frans Olofsson, Lst-Y, samt Håkan Marklund,NV. Vid detta möte beslutades att ta fram ett förslag till val av nationella musselvatten för övervakning utifrån ett upplägg med både trendstationer (undersökning enligt den kompletta undersökningstypen) samt screening (undersökning enligt den s.k. förenklade statusbedömningen). Den 15 januari 2009 träffades referensgruppen igen. Deltagare vid mötet var Jakob Bergengren, Lst-F, Stefan Lundberg, NRM, Marie Eriksson, Lst-M, Cecilia Journath- Pettersson, Lst-T, Helena Herngren, Lst-D, Håkan Söderberg, och Frans Olofsson, Lst-Y,Lena Tranvik, ADb, samt Håkan Marklund och Ulrika Stensdotter-Blomberg, NV. Föreliggande förslag har tagits fram efter synpunkter av ovanstående referensgrupp. Nedan, under ’Förslag – Nationella vatten’, redovisas förslag enligt Trend+Screening. Även det tidigare förslaget (enligt avtal 216 0740), bakgrund till detta, samt urvalskriterier, redovisas.

  • 8.
    Bergengren, Jakob
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    von Proschwitz, Ted
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Lundberg, Stefan
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Stormusselprojektet 2001: UTVECKLING AV METODIK OCH UNDERSÖKNINGSTYP -  BESKRIVNING AV HABITATVAL-FÖREKOMST I FEM LÄN I SÖDRA SVERIGE2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Mål med stormusselprojektet

    Huvudmålet med detta projekt är att ta fram förslag

    på lämpliga undersökningstyper för övervakning

    av målarmusslor och dammusslor. Ett delmål

    är att utröna i vilka sötvattensmiljöer de tre arterna

    av dammusslor respektive de tre arterna av

    målarmusslor förekommer. Arbetet har också gett

    mycket värdefull kunskap om stormusslornas förekomst

    och status i de undersökta länen.

    Undersökta arter

    Undersökningarna har koncentrerats till lokaler

    med de nationellt rödlistade arterna tjockskalig

    målarmussla,

    Unio crassus [starkt hotad (EN),

    även upptagen i Natura 2000

    ] samt flat dammmussla

    Pseudanodonta complanata

    [missgynnad

    (NT)

    ]. Flodpärlmusslan [sårbar (VU), samt Natura

    2000 art

    ] är idag den mest kända av de totalt

    åtta i Sverige förekommande större arterna av

    sötvattensmusslor. Flodpärlmusslan är nationellt

    sett väl undersökt och ägnades därför mindre intresse

    i detta arbete. De övriga sju omfattar:

    Unio

    (målarmusslor, tre arter),

    Anodonta/Pseudanodonta

    (dammusslor, tre arter) och

    Dreissena polymorpha

    (vandrarmussla). De arter som undersökts

    listas i Tabell 1 nedan.

    Tabell 1. Undersökta arter i stormusselprojektet.

    Vetenskapligt namn Svenskt namn

    Margaritifera margaritifera

    Flodpärlmussla

    Unio pictorum

    Allmän målarmussla

    Unio tumidus

    Spetsig målarmussla

    Unio crassus

    Tjockskalig målarmussla

    Anodonta anatina

    Allmän dammussla

    Anodonta cygnea

    Stor dammussla

    Pseudanodonta complanata

    Flat dammussla

    Undersökningarnas omfattning

    Undersökningarna har genomförts i fem län (Södermanland,

    Östergötland, Kalmar, Jönköping

    och Skåne). Totalt har 56 lokaler i vattendrag

    samt 32 lokaler i sjöar undersökts. Fältarbetet har

    utförts av Jakob Bergengren med assistans av personal

    från länsstyrelserna i de berörda länen. Planeringen

    av arbetet och analysen av materialet har

    utförts i samarbete med Stefan Lundberg från

    Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och Ted

    von Proschwitz vid Naturhistoriska museet i Göteborg.

    Utveckling av metodik och

    framtagande av ny

    undersökningstyp

    Vid metodutvecklingen har undersökningar av lokaler

    med tjockskalig målarmussla (

    U. crassus)

    och flat dammussla (

    P. complanata) prioriterats,

    men även lokaler med de andra musselarterna har

    undersökts. Nedan beskrivs föreslagna undersökningsmetoder

    i sjöar respektive vattendrag.

    Metodik i sjöar

    Att undersöka ett musselbestånd i en sjö är svårare

    än att arbeta på en avgränsad sträcka i ett vattendrag.

    Att skaffa sig en total uppfattning om ett

    musselbestånd, inte sällan med förekomst av flera

    arter, i en sjö är arbetsmässigt tidskrävande. Den

    ofta skiftande karaktären när det gäller bottensubstrat,

    bottenvegetation och djupförhållanden gör

    det omöjligt att undersöka en hel sjö.

    Följande metoder föreslås att användas i sjöar:

    􀀀

    Undersökning med vattenkikare i sjöars

    in- och utlopp.

    Dessa är lätta att avgränsa

    och undersöks och övervakas i ett första skede

    då de ofta hyser flest arter. Kvalitativ och

    kvantitativ övervakning.

    􀀀

    Linjetaxering används om förhållandena

    medger (siktdjup, bottenförhållanden mm).

    Denna metod medger övervakning av en avgränsad,

    subjektivt vald, sträcka. Kvalitativ

    och kvantitativ övervakning. Särskilda ansträngningar

    skall alltid göras för att finna

    ju

    S

    t o r m u s s e l p r o j e k t e t 2 0 0 1 , D e l 1

    12

    venila musslor, då dessa indikerar att populationen

    reproducerar sig.

    􀀀

    Luttnerräfsa används om förhållandena är

    så svåra att ingen av ovanstående metoder

    fungerar. Inventering med Luttnerräfsa ger

    enbart en kvalitativ uppfattning om musselfaunan.

    Metodik i vattendrag

    Att undersöka ett musselbestånd i ett vattendrag

    är ofta, men inte alltid, lättare än undersökningar i

    en sjö. Följande metoder föreslås att användas vid

    undersökningar av stormusslor i vattendrag:

    􀀀

    Undersökning med vattenkikare. Om vattendraget

    är relativt grunt, vadbart och siktförhållandena

    goda, är det ofta möjligt att använda

    en något modifierad variant av den befintliga

    metodiken för undersökning av flodpärlmussla.

    De förekommande arterna räknas

    separat för att en populationsuppskattning för

    respektive art ska kunna göras. Vid användande

    av flodpärlmusselmetodiken skall 15

    lokaler avgränsas och noggrant undersökas.

    Särskilda ansträngningar skall alltid göras för

    att finna juvenila musslor, då dessa indikerar

    att populationen reproducerar sig.

    􀀀

    Fridykning. Om vattendraget innehåller

    sträckor som är svåra att undersöka (stort

    vattendjup, dåliga siktförhållanden, höga

    strandbrinkar etc.), är undersökning med

    vattenkikare inte möjligt. I dessa fall rekommenderas

    fridykning. Denna metod är kvalitativ

    och semikvantitativ. En fördel med fridykning

    är att sökandet efter juvenila musslor

    blir effektivare.

    􀀀

    Luttnerräfsa. Används då förhållandena är

    sådana att ingen av de båda ovanstående

    metoderna kan användas (obefintligt siktdjup,

    låg vattentemperatur). Metoden ger enbart en

    kvalitativ bild av musselfaunan.

    Stormusslornas habitatval

    I Stormusselprojektet har musslornas val av habitat

    undersökts genom att typ av bottensubstrat

    samt vattendjup noterats för varje lokal under inventeringen.

    Undersökningarna har utförts på en

    avgränsad sträcka (en lokal) i ett vattendrag eller

    inom ett bestämt område (en lokal) i en sjö.

    Bottensubstrat – Vattendrag

    Stormusslornas val av bottensubstrat i vattendragen

    kan sammanfattas i följande punkter:

    􀀀

    Mjäla/ler dominerar som det mest prefererade

    substratet för samtliga arter.

    􀀀

    De subdominerande substraten består till stor

    del av grövre material huvudsakligen grus.

    􀀀

    Det substrat som uppvisar högst frekvens på

    lokalerna är grus/fin sten/grov sten. Detta är

    logiskt då dessa fraktioner är de mest förekommande

    i vattendrag överlag.

    Bottensubstrat – Sjöar

    Arternas val av bottensubstrat i sjöar kan sammanfattas

    i följande punkter

    􀀀

    Mjäla/ler dominerar, liksom i vattendragen,

    som det mest prefererade substratet. Detta

    gäller samtliga arter utom den allmänna

    dammusslan (

    A. anatina). Denna tycks föredra

    sand som bottensubstrat.

    􀀀

    De subdominerande substraten består till

    största delen av fraktioner med sand och fin

    sten.

    􀀀

    Det bottensubstrat som uppvisar högst frekvens

    på lokalerna är findetritus. Detta är logiskt

    eftersom findetritus är det dominerande

    substratet i sjöar med kraftig sedimentation.

    Djupintervall – Vattendrag

    Arternas förekomst i olika djupintervall i undersökta

    vattendrag kan sammanfatts i följande

    punkter:

    􀀀

    Medeldjupet som arterna återfanns på varierade

    i liten utsträckning, både mellan de olika

    arterna samt mellan de olika vattendragen.

    􀀀

    Den tjockskaliga målarmusslan (U. crassus)

    finns på de grundare (strömmande) partierna i

    de undersökta vattendragen. Medeldjupet för

    arten var 0,55 m.

    􀀀

    Den stora dammusslan (A. cygnea) finns oftare

    på djupare (lugnflytande) partier och förekommer

    på ett medeldjup av 0,75 m.

    􀀀

    Övriga arter har förekomster i djupintervallet

    0,55 - 0,75 m.

    Anmärkning: i vattendragen undersöktes stormusslornas

    utbredning ner till ca 3 meters djup.

    Djupintervall – Sjöar

    Arternas förekomst i olika djupintervall i undersökta

    sjöar kan sammanfatts i följande punkter

    :

    􀀀

    Medeldjupet som arterna återfanns på varierade

    i större utsträckning i sjöarna än i vattendragen.

    􀀀

    De två arter av målarmusslor (U. pictorum

    och

    U. tumidus) som förekom i sjöarna fanns

    S t o r m u s s e l p r o j e k t e t 2 0 0 1 , D e l 1

    13

    på större djup än de tre undersökta dammusselarterna.

    􀀀

    Den allmänna målarmusslan (U. pictorum)

    förekom på störst djup (medeldjup 1,5 m)

    medan den stora dammusslan (

    A. cygnea)

    fanns på ett medeldjup som enbart var 0,55

    m. Här bör dock beaktas att endast sex respektive

    åtta lokaler ligger till grund för detta

    påstående.

    Anmärkning: i sjöarna undersöktes stormusslornas

    utbredning ner till ca 4 meters djup.

    Stormusslornas utbredning och

    förekomst skiftar

    Stormusselfynd – totalt sett

    Den allmänna dammusslan (

    A. anatina) visade sig

    vara den vanligaste arten och hittades på flest lokaler

    (Tabell 2). Flodpärlmusslan (

    M. margaritifera),

    som ej var prioriterad i detta projekt då den

    tidigare varit föremål för många undersökningar,

    hittades endast på fem lokaler (Tabell 2).

    Tabell 2. Stormussellokaler i respektive län (D = Södermanland, E = Östergötland, , H = Kalmar, F = Jönköping, M = Skåne).

    Fynd Län

    Vetenskapligt namn Svenskt namn Samtliga fyndlokaler D E H F M

    M. margaritifera

    Flodpärlmussla 5 0 1 0 1 3

    U. pictorum

    Allmän målarmussla 13 2 3 2 0 6

    U. tumidus

    Spetsig målarmussla 40 6 12 9 4 9

    U. crassus

    Tjockskalig målarmussla 24 6 3 5 1 9

    A. anatina

    Allmän dammussla 52 3 11 9 16 13

    A. cygnea

    Stor dammussla 21 2 5 4 6 4

    P. complanata

    Flat dammussla 10 4 3 1 0 2

    Totalt antal undersökta lokaler:

    88 9 15 16 25 23

    Sjö eller vattendrag?

    Det är svårt att jämföra antalet fynd från de olika

    länen med varandra då antalet undersökta sjöar

    och vattendrag varierar både inom och mellan länen.

    Vid undersökningen kunde de olika arternas

    förekomst i sjöarna och vattendragen visas generellt.

    Utifrån hela inventeringsunderlaget kan följande

    slutsatser dras (Tabell 3):

    􀀀

    Tjockskalig målarmussla (U. crassus) (och

    flodpärlmussla) påträffades enbart i vattendrag.

    􀀀

    Stor dammussla (A. cygnea) förekommer

    främst i sjöar. Arten påträffades enbart i 8

    vattendrag.

    􀀀

    Flat dammussla (P. complanata) förekommer

    främst i vattendrag. Den påträffades endast i

    2 sjöar.

    􀀀

    Spetsig målarmussla (U. tumidus), allmän

    målarmussla (

    U. pictorum) och allmän dammussla

    (

    A. anatina) förekommer lika ofta i

    sjöar som i vattendrag.

    Tabell 3. Förekomst av arterna i sjöar och vattendrag i hela materialet i absolut och relativ (

    %) frekvens.

    Sjö eller Vattendrag (antal) Antal %

    Vetenskapligt namn Svenskt namn Lokaler Sjöar Vattendrag Sjöar Vattendrag

    M. margaritifera

    Flodpärlmussla 5 0 5 0 100

    U. pictorum

    Allmän målarmussla 13 6 7 46 54

    U. tumidus

    Spetsig målarmussla 40 21 19 52 48

    U. crassus

    Tjockskalig målarmussla 24 0 24 0 100

    A. anatina

    Allmän dammussla 52 24 28 46 54

    A. cygnea

    Stor dammussla 21 13 8 62 38

    P. complanata

    Flat dammussla 10 2 8 20 80

    S t o r m u s s e l p r o j e k t e t 2 0 0 1 , D e l 1

    14

    Studerar man materialet länsvis visar sig följande

    intressanta resultat:

    􀀀

    Den spetsiga målarmusslan (U. tumidus) dominerade

    i sjöarna i Skåne och Östergötlands

    län.

    􀀀

    Den allmänna målarmusslan (U. pictorum)

    förekom främst i vattendrag i Södermanlands

    län men även i sjöar i Skåne län.

    􀀀

    Den tjockskaliga målarmusslan (U. crassus)

    förekom enbart i vattendrag. De flesta förekomsterna

    konstaterades i Skåne och Södermanland.

    􀀀

    Den allmänna dammusslan (A. anatina) förekom

    i alla typer av undersökta vattenmiljöer

    men i Jönköpings län dominerade förekomster

    i sjöar.

    􀀀

    Den stora dammusslan (A. cygnea) förekom i

    både sjöar och vattendrag. I Kalmar län dominerade

    den dock i vattendragen.

    􀀀

    Den flata dammusslan (P. complanta) påträffades

    framför allt i vattendrag. De flesta förekomsterna

    konstaterades i Södermanlands

    län. I Jönköpings län hittades inga exemplar

    av arten över huvudtaget.

    Mycket värdefull kunskap inför

    framtiden

    En mycket värdefull del i projektet är den kunskap

    som samlats in om stormusselarterna. Kunskapen

    om arternas utbredning och habitatval har

    ökat väsentligt. I stort sett allt undersökningsmaterial

    är nytt. Den inhämtade kunskapen om arterna

    och en ny operativ övervakningsmetod kommer

    i framtiden att vara viktig t.ex. vid rapportering

    till EU gällande bevarandestatus för den

    tjockskaliga målarmusslan. De nya kunskaperna

    bör även leda till att naturvårdsåtgärder kan utformas

    effektivare i arternas habitat.

  • 9.
    Bisther, Mia
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Brandt och Gröndahl AB.
    Barmarksinventering av utter i Jönköpings län 2013-20142017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Uttern är Smålands landskapsdjur och var tidigare ett vanligt inslag i den svenska faunan. Jaktstatistik från slutet av 1940-talet visar att det sköts ungefär 1 500 uttrar per år i Sverige. Populationen började dock minska drastiskt mellan 1950 och 1970. Den huvudsakliga anledningen till minskningen har ansetts vara miljögifter, främst PCB, men även andra faktorer som till exempel biotopförstöring och jakt bidrog till utterns tillbakagång.  Kring mitten av 1990-talet verkade det som att den negativa trenden var bruten och att förekomsten av utter sakta började öka igen. Skälet till trendbrottet var troligen mindre miljögiftsbelastning (främst PCB), men säkert har även andra faktorer också spelat in. I dagsläget uppskattas den svenska utterpopulationen till mellan 2 000 och 3 000 djur och majoriteten av populationen återfinns i landets norra och i viss mån sydöstra regioner.   Uttrarna i Jönköpings län har inventerats sammanlagt sex gånger sedan 1983. Utvecklingen har varit positiv sedan 1990-talet. Utbredningen av utter i länet har också fått en bredare geografisk spridning, men länets västra delar (gränsen mot Västra Götalands län) saknar generellt fortfarande förekomst av utter. För första gången på flera decennier påträffades emellertid utterspår i Nissans vattensystem 2013.  En ökad population av utter innebär också att antalet döda uttrar som inkommit från länet ökar. Främst ligger trafiken till grund för majoriteten av de döda uttrar som skickas in. Antalet dödade uttrar per år har ökat från någon enstaka till över ca tio stycken sedan millennieskiftet. I rapporten har en mycket grov uppskattning av utterpopulationens storlek i länet gjorts. Uppskattningen anger att cirka 100 uttrar finns i Jönköpings län.

  • 10.
    Bisther, Mia
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Brandt och Gröndahl AB.
    Utvärdering av det gemensamma delprogrammet Miljöövervakning av utter 2009-20142017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den fortsatta ökningen av utterpopulationen i Sverige har resulterat i att arten vid 2015 års revidering av ArtDatabankens Rödlista gick från Sårbar (VU) till Nära Hotad (NT). Åtgärdsprogrammet för utter har prioriterats ner, vilket inneburit minskade medel för att fortsätta övervaka arten. Vad vi har lärt oss är att uttern är känslig för miljögifter. Trots att halterna av PCB sjunkit, finns det idag andra miljögifter som vi ännu inte vet effekten av. Till exempel har svenska uttrar de högst uppmätta värdena av PFOS i världen. Trots att arten i dagsläget klarar sig bra, måste vi vara medvetna om vad historien visar att förutsättningarna för uttern kan ändra sig snabbt. Därför finns det ett stort behov av ett fortsatt gemensamt delprogram för utter och att det inom programmet finns en tillräcklig geografisk spridning så att en förändring i populationsutvecklingen kan upptäckas i tid. Samtliga län inom programmet visar i dagsläget en ökning av utterpopulationen men eftersom inventeringsresultaten baserar sig på olika stickprovsförfaranden går det inte att direkt jämföra ökningen mellan de olika länen. Dessutom har flera län en stor andel nya lokaler vars påverkan på resultatet först blir synlig vid en återinventering. Resultat från en pilotstudie i Jönköpings län indikerade att fynd av utterspår generellt påträffas de första 200 meterna av inventeringssträckan (totalt 600 m) för de lokaler som hade utterspår. Det finns därför ekonomiska skäl att vidhålla en inventeringssträcka på 200 meter.

  • 11.
    Blank, Henrick
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Kvalitetssäkring av data i Artportalen2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att beskriva kvalitetssäkringen av fynddata i Artportalen samt

    att utifrån denna beskrivning komma med förslag som kan bidra till att utveckla kvalitetssäkringen

    sin medverkan i Artportalsrådet som leds av ArtDatabanken.

    i den nya Artportalen där alla rapportsystem samlas i en databas.

    Med kvalitetssäkring av fynd i Artportalen avses i denna rapport en granskning av ett fynds

    tillförlitlighet, som leder till en kvalitetsmärkning av fyndet från vilken det framgår att fyndet

    är granskat. Av kvalitetsmärkningen ska det framgå hur tillförlitligt fyndet bedöms vara.

    För länsstyrelserna, som är betydande användare av Artportalen (både för lagring av fynddata

    och för användare av fynddata i olika naturvårdssammanhang) är det viktigt att vara

    medvetna om hur kvalitetssäkringen är organiserad och hur den utförs. Länsstyrelsen har

    även ett eget formellt kvalitetssäkringsansvar innan leverans av fynddata från bland annat

    miljöövervakningen till datavärden ArtDatabanken. Idag kan dock inte länsstyrelserna i

    Artportalen tydligt och enkelt markera att levererade fynddata är kvalitetssäkrade. En sådan

    möjlighet vore önskvärd.

    Rapporten inleds med en teoretisk bakgrund till hur kvalitetssäkringen fungerar i Artportalen,

    med en redovisning av grundläggande begrepp och med ett resonemang om begreppet

    kvalitet i detta sammanhang. Därefter följer en beskrivning av hur Naturvårdsverket ser på

    kvalitetsgranskning i Artportalen, framförallt kopplat till datavärdskapet för miljöövervakningsdata.

    Andra delen av rapporten redovisar hur kvalitetssäkringen i Artportalen utförs i praktiken,

    med tyngdpunkt på kvalitetssäkringen av fågelfynd i Svalan. Redovisningen visar bland annat

    vem/vilka som utför granskningen, varför fynden granskas, hur omfattande granskningen

    är och hur det framgår att ett fynd är kvalitetssäkrat. Det ges även en kort bild av

    hur kvalitetssäkringen i Artsobservasjoner är organiserad i Norge.

    I den avslutande diskussionsdelen redovisas ett antal brister och förbättringsförslag på hur

    kvalitetssäkringen i Artportalen kan utvecklas framöver, både teknisk och organisatoriskt.

    Länsstyrelsen bör vara en aktiv och konstruktiv aktör i denna process, framför allt genom

  • 12.
    Blank, Henrick
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nationellt miljögiftsseminarium: 12-13 juni, 2002 Nässjö2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är viktigt att sprida information om miljötillståndet och hur det påverkas på olika sätt. Det här görs också på många sätt, t.ex. via seminarier, rapporter, artiklar. Under ett antal år har miljöövervakningen haft seminarier med olika teman i olika delar av landet. Temat har varierat något mellan åren. Ett syfte har varit att sprida information om vad miljöövervakningen håller på med och vilka resultat som tas fram. I år hålls alltså seminariet i Nässjö i samverkan mellan Länsstyrelsen i Jönköpings län och Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket.

  • 13.
    Blank, Henrick
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Gustafsson, Marielle
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Gemensamt delprogram för fladdermöss: Uppföljning av fladdermusfaunan i Sverige2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med det gemensamma delprogrammet för uppföljning av fladdermusfaunan i Sverige är att på ett samordnat och effektivt sätt: - Följa upp hur utbredning av olika arters populationer förändras. - Följa upp trender på ändringar av olika arters populationsstorlekar. 

    Övervakning och uppföljning av fladdermusarter i Sverige görs huvudsakligen inom tre olika verksamheter, vilka samordnas inom det gemensamma delprogrammet. Dessa verksamheter är regional miljöövervakning av länsstyrelserna, biogeografisk uppföljning och områdesvis uppföljning (uppföljning av barbastell är obligatorisk). 

    Det gemensamma delprogrammet innefattar övervakning/uppföljning i totalt 12 län fördelade på drygt 100 lokaler med dagens utformning. Tre län driver delprogram inom den regionala miljöövervakningen, medan nio stycken berörs av den biogeografiska uppföljnigen och sju län av den områdesvisa uppföljningen. Uppföljningsintervallet varierar mellan ett och sex år beroende på verksamhet. Sammantaget kommer i genomsnitt cirka 50 lokaler att inventeras varje år. 

    De metoder som ska användas är de av Naturvårdsverket fastställda undersökningstyperna Artkartering av fladdermöss, Övervintrande fladdermöss och Linjetaxering av fladdermöss, varav den första används på majoriteten av lokalerna. Artdatabanken genom Artportalen är datavärd för data som samlas in enligt de undersökningstyper som här är relevanta. Dock saknas anpassad inmatningsrutin, men utveckling pågår. Länsstyrelserna har ansvar att data för respektive län lagras i Artportalen. Sammantaget finansieras det gemensamma delprogrammet med uppskattningsvis 450 000-530 000 kr per år, exklusive utvärderingskostnader vart tredje år. Delprogrammet utvärderas löpande under de inledande åren, med fördjupade utvärderingar år 2016 och år 2019. 

    Resultaten från det gemensamma delprogrammet används i flera olika sammanhang: - Naturvårdsverkets rapportering enligt habitatdirektivet - Rödlistningen av fladdermöss i Sverige (Artdatabanken, SLU) - Underlag vid tillståndsprövningar (till exempel vindkraft) - Olika projekt kan använda dessa data och producera rapporter, till exempel forskarrapporter - Miljömålsuppföljning 

    Nyhetsbrev publiceras på samordnande länsstyrelses hemsida (Länsstyrelsen i Jönköpings län) och på en särskild sida för det gemensamma delprogrammet. Nyhetsbrev med lägesrapport skickas ut två gånger per år. Årlig rapport, som publiceras på utförarens på samordnarens hemsida. Fördjupad rapport med analyser av förändringar, effekter av utveckling etc. planeras vart tredje år.

  • 14.
    Bremle, Gudrun
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Beskrivning och analys av nationell miljögiftsövervakning: Underlagsrapport inför översyn av miljöövervakningen av miljögifter på Naturvårdsverket2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Övervakning av miljögifter/hälso- och miljöfarliga ämnen bedrivs inom ett antal

    olika områden och det är ett stort antal ämnen som mäts och har mätts. Det gäller

    så vitt skilda områden som t.ex. deposition via luft, halter i human vävnad och

    halter i biologiskt material som t.ex. älg och fisk. Olika undersökningar har pågått

    under olika lång tid. Syftet med den här rapporten är att sammanställa och beskriva

    den strategi som finns samt de undersökningar som görs inom pågående

    övervakning av hälso- och miljöfarliga ämnen inom det nationella programmet för

    miljöövervakning samt att utvärdera om detta lever upp till de förväntningar och

    krav som finns på verksamheten.

    Miljöövervakningen av miljögifter fungerar bra. Speciellt med tanke på att det är

    ett mycket komplext område med många inblandade aktörer och kravställare med

    olika behov. Det finns en ganska bra balans mellan olika program, ämnen och

    insatser. Men den terrestra miljön än dock som vanligt underordnad. Den strategi

    som vuxit fram där tidsserieövervakningen kombineras med en omfattande

    provbankning samt en offensiv nyfiken screeningverksamhet är bra. Speciellt ur

    aspekten att man bör kunna varna för nya miljöproblem bör effektövervakningen,

    som är i huvudsak historiskt orienterad, förstärkas.

    Strategin är utvecklad och passar bra för klassiska miljögifter med PBT-egenskaper

    och speciellt då persistenta och bioackumulerande ämnen. Vi mäter fortfarande

    efter de klassiska ämnen som på många sätt är åtgärdade och uppmärksammade

    och letar vi efter nya ämnen så hittar våra system i huvudsak dessa när de har

    samma egenskaper. Systemet fungerar även för ämnen som inte mäts i fettväv i och

    med att vi inte letar förutsättningslöst utan på de platser och i de matriser vi tror oss

    kunna återfinna dem. Det finns vissa ansatser till att på ett bättre sätt kunna följa

    upp samhällets kemikalieanvändning med de förslagen om mer förutsättningslös

    screening i vissa matriser, samt projekt där vi letar efter ämnen från

    konsumenttillgängliga produkter i humana matriser.

    Måste man ha tidsserier för alla nya miljögifter eller räcker det att ha för några

    klassiska ämnen för att den är pedagogisk och komplettera med en retrospektiv

    studie i de fall man behöver en tidstrend? Kan man utveckla screeningen och

    provbankningen ytterligare för att uppnå samma syfte som långa tidsserier? Det är

    mycket troligt att man kan det och bli bättre på att göra väl utvalda retrospektiva

    studier på provbankat material. Då behövs dock en förstärkning och bättre styrning

    av provbanken. Det blir andra typer av frågor vi kommer att svara på, inte hur

    många procents förändring vi kan upptäcka från år till år. Om man bygger upp ett

    system för bättre riskbedömning av de halter man mäter upp vid enstaka tillfällen

    kan det fungera som ett steg att avgöra om man skulle behöva mer regelbundna

    mätningar.

  • 15.
    Bremle, Gudrun
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Genomgång och prioritering av kemiska ämnen för nationell screening inom miljöövervakning: En rapport från regional miljöövervakning i Jönköpings län2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport har några kemiska ämnen föreslagits för s.k. screening. Screening kan definieras som mätningar vid ett tillfälle för att se om ett ämne kan återfinnas i miljön och om människa och miljö påverkas. Det finns ca 20 miljoner registrerade kemiska ämnen varav ca 100 000 används i samhället. För ca 400 ämnen är kunskapsläget jämförelsevis tillfredställande. Behovet av kunskap om ett stort antal ämnen är akut och många förslag till prioriteringar finns. Arbetet har inneburit en genomgång av olika prioriteringslistor av farliga ämnen i olika internationella sammanhang, en viss sökning i relevant litteratur och kontakt med olika myndigheter och forskare. För att få en bredd på valet av ämnen på förslag för screening har de valts ut för att representera alla de tre urvalsgrupper som identifierats: 1). Prioriterade substanser i internationella konventioner och i EU:s ramdirektiv för vatten. 2). Ämnen i andra listor, bl.a. kandidater för OSPAR, och av EU utpekade ämnen i olika sammanhang. 3). Ämnen omnämnda i olika rapporter och vetenskapliga artiklar och ämnen utpekade av diverse olika aktörer (forskare och myndigheter). Ämnen har prioriterats genom att sammanväga bedömningar av flera faktorer som: intressanta ämnen (politiskt och miljömässigt), identifierade i miljön i exempelvis avloppsvatten eller biota, hög persistens och/eller bioackumuleringsgrad, ämnen som används i stor mängd (i förhållande till sin funktion och egenskaper), och ämnen som har bred användning på ett sätt som ger en stor emission (exempelvis genom varor). Föreslagna ämnen är utvalda från många relevanta kandidater. De är av lite olika typ och symboliserar lite olika användning och kommer från de olika grupperna (både s.k. måsteämnen och andra), samtidigt som vissa samordningsvinster vid analys har beaktats. För haltmätning med kemiska analyser år 2002 föreslås: Läkemedel (ibuprofen + Penicillin G och V), hexaklorbutadien, pesticider i livsmedel och oktaklorstyren. För teoretisk flödesanalys år 2002 (för att kartlägga ämnet innan kemiska analyser) föreslås: Acrylonitril, BHT (butylated hydroxy toluene), TBF (2,6-di-tertbutylfenol), 2,4,6-tris(1,1-dimethylethyl)-phenol, 4-tertbutylphenol, Bisphenol A , Bromocyklene, Limonen, musk-ämnen, Tris(4-chlorophenyl)methane & methanol. Föreliggande projekt har utförts på uppdrag från miljögiftssamordning inom miljöövervakningen, Naturvårdsverket.

  • 16.
    Broberg, Ola
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Harlén, Anneli
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Jansson, Henrik
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Avrinningsmyndigheternas informationsbehov för att genomdriva vattendirektivet: Fördjupningsstudie2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta projekt var att utifrån enkätsammanställningen av Ellen Bruno, maj 2002,göra en fördjupad studie av informationsbehovet för en tänkt avrinningsmyndighet.Databehov och datahanteringEG:s ramdirektiv för vatten ställer krav på avrinningsdistriktsvis rapportering av data,tekniska format samt på tillgängligheten av data. Detta förutsätter bl.a. en välorganiserad,kvalitetssäkrad och billig tillgång till miljödata. Det är även en förutsättning för andramiljöuppdrag som miljömålsuppföljning och miljöövervakning m.m..

  • 17.
    Carlsson, Maria
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Guide för övervakning a vundervattensvegetation: Utvecklingsprojekt inom regional miljöövervakning2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Inventering av undervattensvegetation bedrivs på många fronter i Sverige och det finns flera

    metoder. Handboken för miljöövervakning innehåller en övervakningsmetod för undervattensväxter.

    Basinventerings- och uppföljningsmanualer för skyddade områden anger

    egna metoder. I havet används ytterligare andra metoder för övervakning av marin vegetation.

    Dessa finns också beskrivna i handboken för miljöövervakning och i basinventeringsmanualer

    för marina habitat. Inom åtgärdsprogram för hotade arter finns ytterligare

    metoder beskrivna med syfte att inventera specifika arter eller artgrupper.

    1. hel sjö inventeras översiktligt med scanning, filmning, vattenkikare från båt etc ger

    - artlista för sjön

    - indelning i biotoper

    - lämpliga övervakningslokaler

    2. lokaler väljs slumpvis eller inom områden som i den översiktliga inventeringen visat sig hysa intressant

    vegetation

    3. täckningsgrad och maxdjupsutbredning mäts genom utläggning av rutor och ev band längs

    transekter

    -

    artlista för lokalen

    -

    frekvens på olika djup

    -

    maxdjupsutbredning

    Figur 1. Principskiss över sjö, den streckad linje visar översiktlig inventering och den minde rektangeln

    en utvald lokal med utlagda transekter.

    Förändring av Handboksmetoden

    Handboken för miljöövervakning bör vara en samlingsplats för metoder för miljöövervakning

    av undervattensvegetation. Det krävs mer än en metod och ambitionsnivå p g a att

    sjöar och växtsamhällen ser olika ut och en enda metod täcker inte behovet. Handboksmetoden

    bör då skrivas om enligt följande punkter:

    Ändringar:

    - Dykning läggs till som observationsmetod (idag står endast undervattensfotografering med

    hjälp av dykare med som metod)

    - Skalan som ska användas bör vara den 7-gradiga skalan från basinventeringen

    - Rutstorleken sätts till 1*1 m (Tobiasson 2000)

    - Djupintervallen ändras från 0,25/0,5 m till 1,0 m

    - Djup mäts med decimeter-noggrannhet

    - Inventeringsprotokollet ersätts med det liggande protokollet från basinventeringsmanualen

    Tillägg:

    - Översiktlig inventering beskrivs som en metod för att leta lokaler om det av någon anledning

    inte lämpar sig att slumpa ut lokaler

    - Förklara att summan av täckningsgraden av arterna i en ruta kan bli >100 % eftersom växterna

    växter i flera lager

    - Bilaga innehållande Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om dyksäkerhet

    Borttagning:

    - Mätning av ”över ytan uppstickande växtdelar”

    Statistiken är inte utredd inom detta projekt, t ex hur många rutor som behövs och hur de

    ska läggas ut.

    Metodguide

    Det behövs en metodguide eller -nyckel som man kan följa för att hitta rätt metod för just

    den sjön man ska inventera. Följande projekt har haft som syfte att utveckla en sådan nyckel.

    I tabellen nedan sammanfattas de metoder som finns beskrivna i olika inventeringsmetoder

    för sötvatten och i vilken typ av sjöar som de är lämpliga. Sjöar skiljer sig åt i djup,

    ljusförhållanden, vattenkemi, artsammansättning och exploateringstryck så även förhållandet

    för växterna i två sjöar nära varandra kan vara olika.

    Det är viktigt att ha syftet klart för sig när man planerar sin undersökning och att man funderar

    på om det ska vara uppföljningsbart. När det handlar om miljöövervakning är det viktigt

    att metoden är uppföljningsbar och inte personberoende. Metodbeskrivningen måste

    därför vara lätt att följa och det ska inte krävas alltför specialiserade kunskaper för att

    genomföra undersökningen.

    Följande tabell är en guide till vilka metoder man kan använda beroende på sjötyp, Tabell 1.

    Gränsdragningen mellan sjötyperna ska ses som en fingervisning och inte absoluta tal. De

    bygger på erfarenhet i fält beträffande sjöstorlek och bottentyp (Carlsson 2006, Olsson

    2006b m fl). Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 1999 står för bedömningen beträffande

    siktdjup och näringshalt. I tabellen inkluderas inte ekonomiska resurser som en

    urvalsfaktor.

    Tabell 1.

    Sammanfattande tabell över sjötyper och vilka makrofytövervakningsmetoder som

    fungerar bäst i respektive typ. Om metoden är kvantitativ anges detta i den övre kolumnen med

    ett +, semikvantitativ anges med (+) och enbart kvalitativ anges med -. Rekommenderad metod

    för olika sjötyper anges i en tregradig skala. Ett X om metoden är lämplig, om metoden fungerar

    men inte är optimal anges detta med (X) och om metoden är inte fungerar i den här typen av sjö

    markeras detta med 0.

    Kvantitativ +/(+)/- + + (+) (+) (+) + + + - -

    Sjötyper

    Inventeringsmetod

    Dykning

    Snorkling

    Filmning

    Kratta

    Luther-räfsa

    Vattenkikare

    Frekvens

    (Rutor)

    Band

    Översiktlig

    scanning m

    dykare

    Översiktlig

    scanning m

    vattenkikare

    från båt

    Mindre sjö (<5 km

    2,

    strandlinje < 1 mil)

    X X X X X X X X (X) X

    Stor sjö (>5 km

    2,

    strandlinje > 1 mil)

    X X X X X X X X X (X)

    Storblockig eller på

    annat sätt oregelbunden

    botten

    X X (X) X (X) 0 X X 0 X

    Relativt slät botten X X X X X X X X X X

    Näringsfattig sjö (<25

    -30 μg P/l)

    X X X 0 X X X X X X

    Näringsrik sjö

    (>25-30 μg P/l)

    0 0 0 X X 0 (X) 0 0 (X)

    Maxdjup >siktdjupet X X X X X X X X X X

    Maxdjup <siktdjupet (X) X X X X X X X X

    Stort siktdjup

    (>2,5 m i aug)

    X X X X X X X X X X

    Litet siktdjup

    (<2,5 m i aug)

    (X) X (X) X X (X) X (X) (X) (X)

    INLEDNING

    8

    Inledning

    Makrofytövervakning i sjö

  • 18.
    Carlsson, Maria
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Typområde på jordbruksmark Draftingebäcken 2001: Treårsrapport från den löpande övervakningen miljöövervakningenav Draftingebäcken Länsstyrelsen i Jönköpings län 2003-03-122001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1993 har Länsstyrelsen i Jönköpings län bedrivit undersökningar i Draftingebäcken

    som ligger på gränsen mellan Gislaveds och Värnamo kommuner. Mätprogrammet har varit

    ett delprogram inom den regionala miljöövervakningen i Jönköpings län och benämns

    ”Typområde på jordbruksmark”. Syftet med undersökningen är att kartlägga och kvantifiera

    utlakningen av växtnäringsämnen från jordbruksmark. Området domineras av ett djurintensivt

    konventionellt jordbruk.

    I mätprogrammet ingår undersökning av vattenföring, vattenkemi samt inventering av

    fastigheter och aktuell odling i området. Provtagning har skett varannan vecka. I denna

    rapporten sammanställs resultat från de vattenkemiska undersökningarna under perioden

    1998-2001, men resultatet relateras också till hela mätserien. Tidigare resultat har rapporterats

    i Länsstyrelsens meddelandeserie nummer 1997:19, 1998:16 och 1999:12.

    Nederbörden under 98/99 till 00/01 var högre än under 95/96 till 97/98. Detta medförde i sin

    tur en högre vattenföring för åren 98/99 till 00/01. Transporten av växtnäringsämnena kväve

    och fosfor är därför högre för perioden under 98/99 till 00/01 än under 95/96 till 97/98.

    Flödesvägda medelvärden för kväve och fosfor tyder på en ökning av fosforhalterna i bäcken.

    Den flödesvägda medelhalten för kväve visar en sjunkande trend för de senaste tre åren.

    Den totala årliga utlakningen från hela Draftingebäckens avrinningsområde uppgick under

    perioden juli 1998 till juni 2001 till i genomsnitt 25 kg kväve och 0,5 kg fosfor per hektar.

    68 % av den totala kväveutlakningen utgörs av nitratkväve som lätt kan tas upp av

    växtligheten. Vad beträffar fosfor utgör partikulärt fosfor ca 50 % av de totala förlusterna för

    perioden och 21% utgörs av lättillgängligt fosfatfosfor.

  • 19.
    Gustafsson, Marielle
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Miljöövervakning av häckande fågelarter i Jönköpings län 2002-20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljöfrågorna finns idag i allas medvetande. Klimatfrågan är den som oftast uppmärksammas i media, men miljöproblemen finns inom en rad olika områden. I syfte att åtgärda miljöproblemen har Sveriges regering antagit 16 miljökvalitetsmål, varav flera syftar till att bevara de ekosystemtjänster vårt samhälle beror på och den biologiska mångfalden. Vid uppföljning av miljömålsarbetet används häckande fåglar som indikatorer för flera av målen. Dessa indikatorer baseras på standardrutter som inventeras av fågelkunniga personer och organiseras av Lunds universitet med stöd av bland annat länsstyrelsen i Jönköpings län via den regionala miljöövervakningen. Inventeringarna är av stor vikt då de utgör en central del av uppföljningen för den biologiska mångfalden inom miljömålen. 

    Syftet med denna rapport är att ge en bild av häckfåglarnas utveckling i länet och genom detta även ge en indikation på tillståndet i miljön de lever i och delar med oss. Samtidigt är förhoppningen att rapporten även kan underhålla läsarna och bidra till ett ökat intresse för fåglar och utvecklingen av vår miljö. 

  • 20.
    Gustafsson, Marielle
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Utvärdering av gemensamt delprogram för fladdermöss: Biogeografisk uppföljningRegional miljöövervakningOmrådesvis uppföljning2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Jönköpings län är samordnande län för biogeografisk uppföljning av fladdermöss, områdesvis uppföljning av fladdermöss, regional miljöövervakning av fladdermöss och åtgärdsprogrammet för barbastell. Arbetet samordnas inom det gemensamma delprogrammet för fladdermöss (Länsstyrelsen, 2015). Utvärderingen har resulterat i ett antal förslag som kommer att utgöra underlag i det fortsatta arbetet med det gemensamma delprogrammet för fladdermöss. Exempel på slutsatser är att de artrika områdena fortsätter att inventeras två nätter vid två tillfällen, med vissa undantag. Vi föreslår även att inventeringsinsatsen kan minskas till en natt vid ett tillfälle i fåartsområden, under förutsättning att den eftersökta arten har registrerats. För få-artsområdena föreslås det även att det görs ett uppehåll i inventeringen av nuvarande områden, med undantag av Mellansel, eftersom vi i dagsläget har tillräckligt med kunskap om dem. En minskad inventeringsinsats i få-artsområdena innebär att fler artrika områden kan ingå i den biogeografiska uppföljningen och öppnar för att områden i utkanten av arternas utbredningsområden kan fångas upp, till exempel i Svealand och Norrland.

  • 21.
    Gustafsson, Marielle
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Thulin, Susanne
    Swedish Environmental Protection Agency . Brockmann Geomatics Sweden AB.
    Satellitbildbaserad analys av skogslandskapets gröna infrastruktur 1985-2014: - med tjäder som modellart2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En satellitbildsbaserad analys är av ett stort värde för att kunna kartlägga värdekärnor i barrskogslandskapet på landskapsnivå, dessutom på ett kostnadseffektivt sätt. Att använda satellitbilder för identifikation av vegetationstyper och habitatklasser medför att landskapsutvecklingen kan följas över tid och över stora områden. Den satellitbildsbaserade metod som har vidareutvecklas i detta projekt är relevant för att ta fram information för miljöövervakning, miljömåls- och Natura 2000-uppföljning, samt för utvärdering av grön infrastruktur och ekosystemtjänster. Den kan också användas för att identifiera habitat för andra skyddsvärda och rödlistade arter eller för planering och uppföljning av naturvårds- och skogsbruksåtgärder med syfte att bevara den biologiska mångfalden. 

    I den framtagna modellen har tjädern använts som en modellart för att få fram barrskogslandskapets värdekärnor. Länsstyrelsen i Jönköpings län har publicerat en metodbeskrivning och hittills uppnådda resultat för två tidigare tidpunkter, år 1985 och år 1999, i sin meddelandeserie (Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande 2014:20). 

    Denna rapport redovisar en modifiering av metoden som dels omfattar habitatmodellering och resultat baserade på satellitdata från en tredje tidpunkt (Landsat 5 från 2011 i Jönköping och Landsat 8 från 2014 i Kolmården) och som dels införlivar information om myrkantslängd och förekomst av störningar. 

    Resultaten från den senaste tidpunkten visar, i likhet med de två tidigare tidpunkterna, god samstämmighet med de områden där aktiva tjäderlekplatser återfinns i skogslandskapet. Den senaste tidpunkten kompletterar därmed tidsserierna för Jönköpings län (för åren 1985, 1999 och 2011) respektive Kolmården (för åren 1989, 2005 och 2014). 

    Genom att inkludera ett index för myrkantslängd och ett index för störning så förbättras habitatmodellens resultat. Ett index för myrkantslängd antas höja ett områdes värde medan ett index för störning antas sänka värdet i närheten av vägar, järnvägar och vindkraftverk. Dessa modifikationer har utvecklats med hjälp av stöd från projektets referensgrupp. 

    Resultatet från projektet medför att habitatmodellens funktion som övervaknings- och uppföljningsverktyg är anpassat till användarnas behov och kan införas i Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas miljöövervakningsarbete. 

    Den tillämpning av metod som gjorts visar att mängden tjäderlämplig skog tenderade att minska från första till andra mättillfället. Den negativa utvecklingen bröts på 2000-talet och i Jönköpings län är tendensen snarare positiv. Utvecklingen av tjäderlämplig mark överensstämmer i stora drag med tjäderbeståndens utveckling för de studerade områdena. 

  • 22.
    Haag, Tobias
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Tärnåsen, Ingela
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Hedberg, Gunnel
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Rydberg, Daniel
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Lind, Sabine
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Hallgren Larsson, Eva
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Åtgärdsplan 2011-2015 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Jönköpings län2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelserna har fått i uppdrag av Naturvårdsverket att ta fram en regional åtgärdsplanför kalkningsverksamheten 2011-2015. Planen beskriver försurningsläget i Jönköpings län, kalkning, biologisk återställning och uppföljning som genomförs för att åtgärda och mildra försurningens effekter.

    Jönköpings län är och har varit hårt drabbat av försurning. Orsakerna till försurningen är utsläpp av framförallt svavel i utlandet och från den internationella sjöfarten. Värst drabbatär länets sydvästra delar där en kombination av högt nedfall och marker med liten motståndskraft mot försurning har gjort att biologiska skador var mycket vanliga innan kalkningsåtgärderna startade. Nedfallet av försurande svavel har minskat mycket kraftigt sedan början av 1980-talet. Detta har lett till att försurningen av sjöar och vattendrag har minskat.

    Trots den stora minskningen i nedfall kan inte kalkningen minska i samma omfattning. Detta beror på att markerna utarmats efter en lång tid med högt nedfall och ett allt intensivare skogsbruk. Modellberäkningar visar att det i länets sydvästra del kommer att behövas fortsatt kalkning i lång tid framöver. Oroväckande är att ingen generell förbättring sker i försurningsstatusen i markvatten eller i skogsmark och det mesta talar för att förbättringen framöver i våra ytvatten kommer att vara blygsam.

    Motiven varför man kalkar är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurning. De vanligaste motiven i Jönköpings län är direkt eller indirekt försurningskänsliga och hotade arter som lake och flodkräfta samt upplåtet fritidsfiske. Målsättningen med länets  kalkningsverksamhet är att motverka försurningens negativa inverkan på det naturliga djur- och växtlivet i väntan på att vattenkvaliteten återhämtar sig samt att säkerställa ett långsiktigt nyttjande av vattnen. Kalkning och biologisk återställning är en del av åtgärderna för att nå de nationella och regionala miljömålen om Levande sjöar och vattendrag samt Bara naturlig försurning liksom målet om god ekologisk status enligt EU:s ramdirektiv för vatten.

    I Jönköpings län är våtmarkskalkning den vanligaste kalkningsmetoden. Detta är ett effektivt sätt att åtgärda främst rinnande vatten men också sjöar med korta omsättningstider.

    Ofta används våtmarkskalkning i kombination med kalkning av sjöar. Doserarkalkning är mycket blygsam och idag är det bara en doserare kvar i drift i länet. 2011 planeras totalt 11 560 ton kalk att spridas vilket är cirka 32 % mindre än under perioden 1997-99. Den största minskningen av kalkningen har skett i länets östra delar medan i de mest försurade västra delarna har minskningen varit lägre. Kalkbehovet bedöms fortsätta att minska, dock inte i samma omfattning som de senaste åren. Den största minskningen bedöms kunna ske i Lagans avrinningsområde.

    Med dagens tillgängliga metoder för kalkning av sjöar och vattendrag bedöms det inte finnas något behov av nykalkning i länet varför åtgärdsplanen endast omfattar omkalkningar.

    Det finns ett behov av skogsmarkskalkning där dagens kalkningsmetoder inte ger tillräckligt resultat och i de delar av länet där vattnen inte kommer att återhämta sig. Skulle nya kalk- ningsmetoder som bäckekalkning och kalkning med grövre kalk i sjöar visa sig fungera kan nykalkningar bli aktuella.

    Biologisk återställning ingår i kalkningsverksamheten och omfattar fysiska åtgärder som exempelvis rivning av dammar, anläggandet av fiskvägar eller återintroduktion av utslagna arter.

    I planen redovisas genomförda och de högst prioriterade åtgärderna.

    Ungefär 40 % av länets yta är indelat i 75 åtgärdsområden för kalkning. Inom dessa finns det 215 sjöar och 146 vattendrag med särskilda målsättningar för vattenkemi och biologi. Alla dessa så kallade målområden har minst vattenkemisk uppföljning och de flesta har även biologisk uppföljning i form av elfiske, nätprovfiske, kräftprovfiske, bottenfauna eller flodpärlmusselinventering.

  • 23.
    Hassel, Linda
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Miljöhänsyn till våtmarkoch vattendrag vidskogliga åtgärder: Underlagsrapport, förslag till nyamiljömålsindikatorer baserade på Polytaxdata2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att nå miljömålen har det i flera fördjupade utvärderingar som gjorts efterlysts en ökadhänsyn till våtmarker och vattenmiljöer från de areella näringarna. Med en ökad hänsyn vid skogsbruksåtgärder skulle störningen av många våtmarker och vattendrag minska och i mångt och mycket klara sig utan extra skyddsinsatser.

    Syftet med projektet är att ta fram uppföljningsindikatorer över delar av den miljöhänsyn skogbruket tar till våtmarker och vattendrag. Underlagen till samtliga föreslagna indikatorer är datamaterial från Skogsstyrelsens Polytaxinventeringar. Genom att utnyttja befintlig uppföljning är det möjligt att ta fram robusta och kostnadseffektiva indikatorer.

    Projektet har resulterat i att två nya indikatorer med tillhörande fördjupningsindikatorer kommer att föreslås publiceras på miljömålsportalen, ”Miljöhänsyn till våtmark” och ”Miljöhänsyn till vattendrag”. Dessa indikatorer kompletterar redan befintliga och blir ytterligare ett verktyg att använda i strävan att uppfylla miljömålens miljötillstånd.

    För Jönköpings län och Västerbottens län (som fungerar som testlänen i metodikutvecklingen) pekar indikatorerna på att markägarna i större utsträckning visar hänsyn till våtmarker än till sjöar och vattendrag.

    Presentationen av indikatorn på miljömålsportalen kommer att ske på länsnivå. Detta för att dels underlätta den regionala indikatoruppdateringen, dels då ett mindre geografiskt fönster ger mer lika förutsättningar för indikatorn.

    Det åligger inte detta projekt att ta fram lösningar för hur skogsbruket ska bli bättre på att ta hänsyn, men ett ledord som blivit uppenbart i denna studie är kommunikation. Kommunikation om vattendrag och våtmarkers allmänna värde, kommunikation till handläggare som gör skogsbruksplaner som inkluderar till exempel information om var vattendrag och våtmarker finns, kommunikation i fält till markägare och entreprenörer om vikten av att vårda våtmarker och vattenmiljöer och visa just miljöhänsyn.

  • 24.
    Hassel, Linda
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Miljöövervakningsmetoder inom Åtgärdsprogrammen för hotade arter2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet har varit att ta fram ett underlag till framtida samordning av miljöövervakning rörande biologisk mångfald och åtgärdsprogram. För merparten av åtgärdsprogrammen föreslås eller genomförs ett omfattande uppföljningsarbete av arter och biotoper. Projektets uppgift har varit att kartlägga vilka program vars uppföljning angränsar till miljöövervakning och direkt eller efter smärre justeringar kan anpassas och inkluderas i miljöövervakningen. En uppgift har även varit att se över om det finns några brister i samordningen mellan miljöövervakning och åtgärdsprogrammen för hotade arter.

  • 25.
    Hassel, Linda
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Liliegren, Yvonne
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Ostörda områden – Var finns de?: En GIS-modell för identifiering av bullerfria områden2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tysta och ostörda områden blir allt mer ovanliga i landskapet. I stora delar av södra Sverige är orörda och ostörda områden en bristvara. I flera av miljömålens preciseringar nämns att påverkan från buller ska minimeras, att fragmentering av livsmiljöer inte ska ske och att värdefulla friluftsområden ska värnas och bibehållas. Länsstyrelsen har därför sökt och därefter erhållit projektmedel av Naturvårdsverket för att ta fram en enkel, lättanvänd och kostnadseffektiv GIS-modell för att identifiera ostörda (bullerfria) områden på länsnivå. Modellen innebär att framtagandeprocessen blir dokumenterad och repeterbar, vilket är ett krav för att underlaget enkelt ska kunna användas inom miljöövervakning eller för miljömålsuppföljning. Genom att modellen kan upprepas efter något eller några år, kan utvecklingen av de ostörda områdena lätt följas upp. I projektet har omfattningen av ostörda områden och var dessa områden är belägna geografiskt identifierats. Modellen har tillämpats i Jönköpings län.

  • 26.
    Hedberg, Gunnel
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Bottenfauna i Jönköpings län 2014: En undersökning av bottenfauna på 49 lokaler i rinnande vatten2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för kalkeffektuppföljningen i Jönköpings län har Ekologgruppen undersökt bottenfaunan vid 49 lokaler i rinnande vatten (tabell 2), på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköping. Ekologgruppen är av Swedac ackrediterat organ. 

    Huvuddelen av årets provpunkter finns i Nissans avrinningsområde i länets västra del, ett område som är hårt drabbat av försurningen sedan lång tid. Jönköpings län är hårt drabbat av försurningen, dels på grund av sitt geografiska läge och stora nederbörd, dels på grund av jordartsförhållandena där de södra delarna naturligt har en svag buffertkapacitet. En omfattande kalkningsverksamhet bedrivs i länet sedan många år. En av målsättningarna med föreliggande undersökning har varit att utröna hur försurningspåverkade bottenfaunasamhällena är och hur kalkningsinsatserna påverkat bottenfaunan i vattendragen. Undersökningen kommer också att ligga till grund för bedömning av vattendragens ekologiska status samt framtida arbeten med biologisk återställning i vattendragen. 

    2014 års medelvattenföring var normal. Från april till oktober var nederbörden lägre än vanligt bortsett från augusti och september då det regnade dubbelt så mycket som normalt. Hösten var nederbördsfattig och vid provtagningen var flödena låga till måttliga. Vid vissa lokaler nedströms sjöutlopp var flödena höga. Rapporten är upplagd på så sätt att resultatet med sammanfattande utvärdering presenteras först. En detaljerad beskrivning av provpunkterna och deras enskilda resultat inklusive artlista redovisas därefter med en provpunkt per uppslag. Metodik och redovisning av resultatbehandlingen med förklaring av indexen redovisas i bilaga 1 och 2, medan litteratur redovisas i bilaga 3. I bilaga 4 finns en sammanfattande tabell över rödlistade och ovanliga arter som noterats i årets undersökning. 

    I tabell 1 redovisas försurningspåverkan och näringspåverkan grundat på Naturvårdsverkets rapport 4913. I påverkansbedömningen har även en expertbedömning av lokalens artsammansättning, övriga index och fakta om lokalen vägts in, detta kommenteras i den provpunktsvisa redovisningen i bilaga 4. I tabell 3 redovisas statusbedömningar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). I vissa fall skiljer bedömningarna sig åt, vilket beror på olika kriterier i de olika indexen. I de fall statusen bedömts vara missvisande, har statusklassen ändrats, vilket framgår av tabell 3.

  • 27.
    Hedberg, Gunnel
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Bottenfauna i Jönköpings län 2015: En undersökning av bottenfauna på 36 lokaler i rinnande vatten2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län har Ekologgruppen undersökt bottenfaunan vid 36 lokaler i rinnande vatten inom ramen för kalkeffektuppföljningen. Bedömning har gjorts av försurningspåverkan, föroreningspåverkan samt naturvärde. En bedömning av ekologisk status avseende surhet, näringspåverkan och ekologisk kvalitet har också gjorts.

  • 28.
    Hedberg, Gunnel
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Jönköpings län är hårt drabbat av försurning och det har sedan 1980-talet bedrivits en omfattande kalkning för att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag. I takt med att de kemiska förhållandena har blivit bättre så har fisken återkommit i många vattendrag. 

    Elfiskeundersökningarna syftar till att följa upp förekomst och rekrytering av öring i de åtgärdsområden där öring utgör motiv för kalkning, kartlägga förekommande arter och följa upp genomförda biologiska återställningsåtgärder. Elfiskeundersökningar görs på totalt 144 lokaler i länet. Det normala provtagningsintervallet är en gång var tredje år och i de fall där försurningspåverkan påvisas är frekvensen en gång om året. 

    Bedömningen av försurningspåverkan baseras främst på förekomst av olika arter. Viktiga arter för försurningsklassning utgör förekomst av elritsa, mört och kräftor och då speciellt förekomst av årsungar av dessa arter. Öringen bedöms som mer försurningstålig men förekomst och täthet av årsungar påverkar dock klassningen i viss utsträckning. Resultaten från elfiskeundersökningarna används även för att bedöma om målet ”God ekologisk status” nås i EU:s vattenförvaltning. 

    Under perioden 10 juli till 15 augusti 2014 genomfördes elfiskeundersökningar på 75 lokaler i vattensystem inom och i nära anslutning till Jönköpings län. Förutom att följa upp kalkningen i länet utfördes elprovfisken kopplade till biologisk återställning, regionala miljöövervakningsprogrammet samt Vätterns vattenvårdsförbund. Länsstyrelsen valde ut de vattendrag och lokaler som ingått i elfiskeundersökningen.

  • 29.
    Hedberg, Gunnel
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Resultatrapport - screening av miljögifter 20112012Report (Other academic)
  • 30.
    Hedberg, Gunnel
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Resultatrapport - screening av miljögifter 20142015Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Kemikalieanvändningen är stor i vårt samhälle och nya ämnen tillkommer kontinuerligt. För att få svar på vilka miljögifter som återfinns i naturen, i vilka halter och i vilken miljö screenas varje år ett stort antal ämnen inom miljöövervakningen. Naturvårdsverket väljer ut vilka ämnen som ska undersökas och vilka platser som ska ingå i den nationella miljöövervakningen. Länsstyrelsen i Jönköpings län lägger till regionala provpunkter i samarbete med kommuner och vattenvårdsförbund. Mätningar har pågått årligen sedan 2000-talets början. 2014 års regionala screening omfattar läkemedel samt UV-filter och doftämnen i kosmetiska produkter. Den regionala undersökningen har finansierats av Länsstyrelsen i Jönköpings län, Emåförbundet, Nässjö Affärsverk (NAV) samt Jönköping, Värnamo och Tranås kommun. Provtagningen har utförts av personal på respektive avloppsreningsverk. IVL har på uppdrag av Naturvårdsverket samordnat mätningarna samt redovisat resultaten i två rapporter (2, 3). Rapporterna är skrivna på engelska men har svensk sammanfattning. I denna rapport redovisas resultaten för de olika ämnesgrupperna för länets provpunkter i diagram. Medianvärdet från den nationella screeningundersökningen har tagits med som jämförelse. Utvärdering av länets screeningundersökningar görs vart tredje år. Nästa rapport omfattar undersökningar som utförts under åren 2014 till 2016 och beräknas vara klar senhösten 2017.

  • 31.
    Hedberg, Gunnel
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Thorfve, Stefan
    Swedish Environmental Protection Agency . VFK Vatten & Fiskevårdskonsult IT.
    Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under perioden 10 juli till 17 augusti 2015 genomfördes elfiskeundersökningar på 95 lokaler i vattensystem inom och i nära anslutning till Jönköpings län. Vid inledningen av elfiskeundersökningen var det generellt låga till normala flöden i länet. I anslutning till månadsskiftet mellan juli och augusti regnade det en del vilket medförde mer normala flödesförhållanden vid elfiskena som utfördes i augusti månad. Sammantaget var flödesförhållandet och temperaturer sådana att elfisket kunde genomföras utan problem. 

    Under år 2015 fångades sammanlagt 11 fiskarter samt signal- och flodkräfta. Antalet arter för respektive lokal varierade mellan 1-8 med ett medelvärde på 3,46 arter vilket är i nivå med det som fångades föregående 3-årsperiod. Öring är liksom föregående år vanligast förekommande fiskart som fångades på 95 % av lokalerna. Den tydligaste nettoförändringen, sedan närmast föregående elfisketillfälle på samma lokal, är att nejonöga och signalkräfta ökat. Resultatet visar att förekomsten av gädda, lake och nejonöga (flodnejonöga + bäcknejonöga) varierar mest då de försvunnit eller tillkommit vid 19-20 tillfällen sedan det senaste genomförda undersökningstillfället. 

    Liksom tidigare år är öringtätheterna högst i Motala ströms vattensystem där det finns sjövandrande bestånd från Vättern. Medeltätheten av öringårsungar var ovanligt hög under 2015 då den uppgick till drygt 63 öringungar per 100 m2. Även Emåns vattensystem hade relativt höga tätheter (16,4) medan övriga vattensystem visade på normala tätheter. Ökningen av öringungar är signifikant på länsnivå och i Lagans vattensystem. I jämförelse med närmast föregående 10-års period har tätheten av äldre öring (främst 2-årig sjövandrande öring) ökat signifikant i Motala ströms vattensystem vilket påvisar en bra vinteröverlevnad och stark årsklass från 2014. Sammantaget visar resultatet att 2015-års tätheter var generellt högre än närmast föregående fisketillfälle. Stora förändringar kunde konstateras på enskilda lokaler som exempelvis i övre delar av Hökesån där förbättrade vandringsmöjligheter medfört ökad täthet av öringungar med nästan tio gånger. 

    Försurningspåverkan som baseras på förekomsten av försurningskänsliga årsungar av fiskar och kräftor, bedöms sammantaget vara låg i länet, 92 % av lokalerna definieras vara opåverkade eller tämligen opåverkade ur försurningssynpunkt. I Emåns vattensystem bedöms ingen lokal vara försurningspåverkad. 

    VIX-klassningen av den ekologiska statusen (VIX-index) visar att det är 71 lokaler (77 %) som når god eller hög status. I jämförelse med närmast föregående fiske i samma lokal ligger VIX-värdet på samma nivå som tidigare. Analysen av VIX visar att det finns brister i klassningen då indexet används för lokaler som har bestånd av sjövandrande öring samt i lokaler nära dammlägen. Länsstyrelsens sammanvägda statusklassning av VIX tar hänsyn till förekommande brister som innebar att totalt 17 av lokalerna fick en högre och tre en lägre statusklassning än vad enbart årets VIX-klassning påvisar. Justeringen av statusklassningen av den ekologiska statusen baseras främst på tidigare års VIX-värden, trender i VIX-klassningen, närhet till dammar och eventuella brister på lokalen med avseende på öringens habitatpreferens.

  • 32.
    Hedberg, Gunnel
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Tärnåsen, Ingela
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Kalka för livet!: Hur kalkningen går till och varför det kalkas i Jönköpings län2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kalkningen i länet är en av åtgärderna för att nå de nationella och regionala miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning, Ett rikt växt- och djurliv liksom målet om god ekologisk status i EU:s ramdirektiv för vatten. För ett fungerande ekosystem och för ett långsiktigt användande av våra vatten är åtgärder som kalkning nödvändig. Friluftsliv, fritidsfiske och folkhälsa är några av de tungt vägande motiven till verksamheten. Kalkningen fungerar idag mycket bra tack vare ett väl fungerande samarbete mellan berörda kommuner, Länsstyrelsen, entreprenörer och konsulter. Kalkningen har bidragit till att många vatten åter fått den kvalité som krävs för att djuren ska kunna trivas och fortplanta sig. 

  • 33.
    Holmström, Cecilia
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Ekologgruppen i Landskrona AB.
    Pröjts, Jan
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Ekologgruppen i Landskrona AB.
    Bottenfauna i Jönköpings län 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län har Ekologgruppen undersökt bottenfaunan vid 29 lokaler i rinnande vatten inom ramen för kalkeffektuppföljningen. Bedömning har gjorts av försurningspåverkan, föroreningspåverkan samt naturvärde. En bedömning av ekologisk status avseende surhet, näringspåverkan och ekologisk kvalitet har också gjorts.

  • 34.
    Jaldemark, Bernhard
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Program för samordnad regional miljöövervakning i Vättern och dess tillflöden1996Report (Other academic)
  • 35.
    Johansson, Karl-Magnus
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Furen 20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Furen provfiskades 2015 av Länsstyrelsen på uppdrag av Furens fiskevårdsområdesförening för att följa upp beståndsutvecklingen från provfisket som utfördes 2004 då också en förvaltningsplan upprättades för sjön som stöd i arbetet för fiskevårdsområdet. Provfisket 2015 utfördes mellan den 10 och 14 augusti enligt samma metodik och nätläggningsplatser som vid fisket 2004. I provfisket fångades elva arter, abborre, mört, siklöja, gädda, gös, gers, benlöja, lake, sarv, braxen och sutare, vilket är tre arter fler jämfört med 2004. Totalt fångades 1 312 individer som tillsammans vägde drygt 68 kg, vilket är en mindre totalfångst jämfört med 2004. Abborren dominerade fångsten antalsmässigt följt av mört medan mört dominerade viktmässigt följt av abborre, vilket överensstämmer med provfisket 2004. Fördelningen av övriga arter var även den andelsmässigt likvärdig provfisket 2004.  Positivt för bedömningen av fisksamhället är fångsten av siklöja vilket saknades 2004. Siklöjan är en känslig art som påverkas negativt av bland annat övergödning och predation från främmande rovfiskar som gös. Fångsten 2015 var generellt betydligt mindre jämfört med provfisket 2004 men i paritet med provfisket som utfördes av Fiskeristyrelsen 1985. Fångsten 2004 var mycket över det normala för sjötypens jämförvärden vilket kan ha med högflödesåren som föregick provfisket att göra som innebar ökad brunifiering och förhöjda fosforhalter i många sjöar. Provfiskeresultatet 2004 bör därmed inte ses som normalförhållandet i Furen. Sjöns ekologiska status 2015 avseende fisk fick precis som 2004 God status enligt EQR8-indexet. Det bedöms därmed inte föreligga några akuta hot mot sjöns fisksamhälle vad gäller påverkansfaktorer som försurning, övergödning eller föroreningar.

  • 36.
    Johansson, Karl-Magnus
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Lyen 20152017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lyen provfiskades 2015 av Länsstyrelsen på uppdrag av Lyen, Rymmen och Långens fiskevårdsområdesförening för att följa upp beståndsutvecklingen från förgående provfisket som utfördes 2004 då också en förvaltningsplan upprättades för sjön som stöd i arbetet för fiskevårdsområdet. Provfisket 2015 utfördes enligt samma standardmetodik som vid fisket 2004. I provfisket fångades tio arter, abborre, mört, siklöja, gädda, sarv, gös, benlöja, braxen, lake och gers. Ål förekommer i sjön men fångas generellt inte vid nätprovfiske. Totalt fångades 838 individer som tillsammans vägde drygt 60 kg, vilket är en mindre totalfångst jämfört med 2004. Dominerande arter var antalsmässigt abborre följt av mört och gers. Viktmässigt dominerade gös följt av abborre och mört. Den lägre fångsten för flertalet arter bedöms till stor del bero på naturliga variationer samt den kalla våren och sommaren som föregick provfisket då utvecklat temperatursprångskikt saknades i sjön. De pelagiskt fiskande näten, där den största procentuella minskningen förelåg, har metodmässigt större osäkerhetsmarginal varför stora slumpmässiga skillnader år från år i fångsten kan förekomma. Det väletablerade beståndet av gös i Lyen kan dock vara en delförklaring till att vissa av arterna, exempelvis abborre och mört, uppvisade något svagt resultat vid 2015 års provfiske. Positivt är att siklöja fångades vilken befarades vara försvunnen då den uteblev i fångsten vid provfisket 2004. Beståndet är dock mycket svagt och dess långsiktiga existens är osäker. Siken kan fortsatt antas vara försvunnen, sik finns dock nedströms i Rymmen där den fångades vid provfisket 2014 och det kan inte uteslutas att vandring sker mellan sjöarna vilket möjliggör återkolonisering om förhållandena i framtiden förbättras, dock är framtidsutsikterna (även för siklöjan), med pågående klimatförändring och etablerade gösbestånd i hela sjösystemet, dåliga.  Sjöns ekologiska status avseende fisk fick precis som 2004 Måttlig status nära gränsen till God enligt EQR8-indexet. Då det inte går att härleda statusen till miljömässiga påverkansfaktorersom försurning eller övergödning justeras statusen till God efter expertbedömning.

  • 37.
    Johansson, Karl-Magnus
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Vallsjön 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vallsjön provfiskades 2014 av Länsstyrelsen på uppdrag av Vallsjöns fiskevårdsområdesförening för att följa upp beståndsutvecklingen från provfisket som utfördes 1998 då också en förvaltningsplan upprättades för sjön som stöd i arbetet för fiskevårdsområdet.

    Provfisket 2014 utfördes enligt samma metodik som vid fisket 1998.

    I provfisket fångades fem arter, abborre, mört, sik, gädda och sutare. Lake och elritsa förkommer också i sjön men fångades inte i fisket. Totalt fångades 1 305 individer som tillsammans vägde 71 kg, vilket är en mindre totalfångst jämfört med 1998. Av dessa utgjorde abborre ca 75 % av biomassan vilket är en mycket hög andel. Vallsjön är därmed precis som tidigare en abborrdominerad sjö. Abborren uppträder både i relativt höga antal och hög vikt vilket också förklarar sjöns popularitet och goda rykte som fiskevatten för abborre.

    Abborren dominerade som mest i de bottensatta näten men även i pelagialen, om än i mindre omfattning. Mört är den art som näst efter abborren var vanligast i fångsten sett till både antal och vikt.

    Störst förändring jämfört med provfisket 1998 hittas i den kraftiga minskningen av sikfångsten. Det går dock inte säkert att säga om minskningen beror på att beståndet faktiskt har blivit mindre eller om det är någon annan bakomliggande orsak till skillnaden, exempelvis skiljde sig temperaturförhållandena kraftigt åt mellan provfisketillfällena. Fångsten 1998 var också ovanligt stor och mängden sik som fångades 2014 ligger fortfarande över jämförvärdena. Även abborren hade 2014 minskat i antal jämfört med 1998 vilket kan förklaras med att beståndet är äldre då vikten tvärtom ökat något.

    Sjöns ekologiska status avseende fisk fick precis som 1998 Otillfredsställande status enligt EQR8-indexet till stor del p.g.a. abborrens höga dominans vilket påverkar flera av de i EQR8 ingående parametrarna. Sjöar av Vallsjöns typ ska enligt bedömningsgrunderna inte vara så dominerade av abborre utan mänsklig påverkan. Sjön bedöms dock naturligt ha osedvanligt goda förhållanden för just abborre vilket gör att statusen justerats genom expertbedömning till God ekologisk status.

  • 38.
    Kellner, Olle
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Norrbotten. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Uppsala län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Skåne.
    Nilsson, Kristian
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Företag, WSP.
    Pilotkartering av påverkan på sötvattenstränder2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Strandområden är viktiga miljöer för många djur och växter, men de är även attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Det finns behov av att följa trender i strändernas exploateringsgrad för kommuner, län och hela landet. I denna rapport presenteras resultatet av en landstäckande kartering av inlandsstränders strandzon och av exploateringspåverkade ytor i strandzonen. Karteringsmetoden kan användas för att med ca fem års intervall följa upp exploatering av strandzonen på nationell, regional och lokal nivå. Metoden som använts går ut på att använda befintliga geografiska data och lägga samman dessa för att skapa en indikator som ger ett mått på hur stor arealandel av strandzonen som är exploaterad. Motsvarande kartering har även gjorts för havsstränder, vilket redovisas av Länsstyrelsen Norrbotten (Engdahl och Nilsson 2014).

     

    Karteringen redovisar kartor och arealer för stränder vid tre olika kategorier av sötvatten- sjöar, breda vattendrag och smala vattendrag. För varje vattenkategori finns 3 olika bredder på strandzoner – 30 meter bred, 100 meter bred respektive 300 meter bred. Sammanlagt får man alltså 3x3 = 9 olika kategorier strandzon. Inom strandzonerna karteras påverkansytor vid byggnader (50 m runt varje byggnad) och vägar (2,5 gånger vägbredden på varje sida). Andelen påverkad areal inom de olika strandzonskategorierna har beräknats kommunvis. Som en extra information har även påverkansytor av jordbruk (åker respektive betesmark) och skogsbruk (nya och gamla hyggen) karterats och arealandelarna beräknats.

     

    Karteringen var i stort sett framgångsrik, men det finns en del brister och förbättrings-möjligheter som redovisas i rapporten.

     

    Karteringen kompletterar Statistiska centralbyråns (SCB) redan pågående övervakning av bebyggelse vid stränder. I Länsstyrelsens exploateringsindikator ingår förutom byggnader även vägar. SCB mäter andelen exploaterad längd strandlinje, medan länsstyrelse-övervakningen mäter andelen exploaterad yta i strandzonen. En enkel statistisk jämförelse mellan de olika metodernas mått visar att korrelationen mellan de två måtten är god, men att SCB:s mått generellt sett ligger ca 1,5 gånger högre än länsstyrelse-övervakningens mått. SCB:s övervakning har möjlighet att använda mer detaljerade uppgifter om byggnaderna, men kan av sekretess-skäl inte redovisas annat än som siffror, på kommunnivå eller liknande. Länsstyrelse-övervakningen presenterar heltäckande kartor över resultatet, och det finns möjlighet att göra egna analyser av GIS-materialet. Det bör därför kunna få en bred användning inom uppföljning och planering

  • 39.
    Lindell, Måns
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Vätternvårdsförbundet.
    Vätternvårdsförbundets verksamhetsberättelse för 20042005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Verksamhetsåret 2004 kan för det första kännetecknas av ett år där miljöövervakningen avVättern har gått enligt planerna. Året har dock inneburit en stor förändring då en inför åretgenomförd upphandling av provtagningsprogrammet och analyser resulterade i byte av konsult,från SLU som innehaft uppdraget sedan 1967, till AnalyCen och Pelagia. Byte av konsulthar ägt rum utan praktiska problem och förbundet har varit nöjd under året. Olyckligtvishar upphandlingen överklagats och förbundet har tvingats avbryta upphandlingen vilket innebäratt en ny upphandling måste genomföras under 2005.För det andra kan 2004 karakteriseras av året då många rapporter har publicerats. Under2004 lanserades inte mindre än sju rapporter, dock tre av dessa precis efter Årsskriften publicerades.Således har kunskapsunderlaget om Vättern öka väsentligt

  • 40.
    Lindell, Måns
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Vätternvårdsförbundet.
    Årsskrift 20062007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ännu ett år har gått och med det redovisas här resultaten från den samordnade miljöövervakningsprogrammetför Vättern. Undersökningsmomenten spänner från allt mellan fågel, fiskoch mittemellan.Genom samordna övervakning kan såväl den ekonomiska som vetenskapliga effektivitetenökas, något som borde gagna alla. Finansiering sker genom medlemsavgifterna, genom bidragfrån Naturvårdsverket (Sötvatten: delprogram Stora Sjöar), Fiskeriverket samt länstyrelsernasfiskeanslag. Utförare är en rad olika aktörer alltifrån Lantmännen AnalyCen AB som tillsammansmed Pelagia Miljökonsult AB ansvarar för vattenkemi, växt-och djurplankton samt bottenfauna,Svenska miljöinstitutet AB som anlitas för analyser av nedfall, Fiskeriverkets personal(ekoräkningar) och Länsstyrelsernas personal, samt ett nätverk av frivilliga som ansvara försmå men viktiga delar. Tack till alla för gott samarbete.

  • 41.
    Linderfalk, Rasmus
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Kräftprovfiske Jönköpings län 2011-20122016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I utvärderingen presenteras resultat från kräftprovfisken gjorda i Jönköpings län under 2011 och 2012. Rapporten omfattar resultat från sammanlagt 26 kräftprovfiskade lokaler inom Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Vaggeryd, Vetlanda, Eksjö, Jönköping och Aneby kommuner. Syftet med de genomförda kräftprovfiskena var bland annat att följa upp utvecklingen av tidigare utsättningar, att inventera lokaler samt att undersöka inkomna uppgifter rörande utslagna flodkräftbestånd respektive nya förekomster av signalkräftor. Många av kräftprovfiskena görs inom ramen för kalkeffektuppföljning.

  • 42.
    Linderfalk, Rasmus
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Kräftprovfiske Jönköpings län 2013-20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I utvärderingen presenteras resultat från kräftprovfisken gjorda i Jönköpings län under 2013, 2014 och 2015. Rapporten omfattar resultat från sammanlagt 41 kräftprovfiskade lokaler inom Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Vaggeryd, Vetlanda, Eksjö, Jönköping, Nässjö och Aneby kommuner. Krusosabäcken, Sågån och Källerydsån har kräftprovfiskats vid två tillfällen under dessa tre år. Syftet med de genomförda kräftprovfiskena var bland annat att följa upp utvecklingen av tidigare utsättningar, att inventera lokaler samt att undersöka inkomna uppgifter rörande utslagna flodkräftbestånd respektive nya förekomster av signalkräftor. Många av kräftprovfiskena görs inom ramen för kalkningseffektuppföljning.

  • 43.
    Linderfalk, Rasmus
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Bunn 20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bunn är utpekad som regionalt särskilt värdefullt vatten för fiske (2006). Bunn provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket 2015 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska också ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningarnas fortsatta arbete med fiskevården. Provfisket har finansierats av Norra och Södra Bunns fiskevårdområdesföreningar, Aneby och Jönköpings kommun. Provfisket ägde rum under fyra nätter mellan den 10 och 14 augusti 2015. Provfisket utfördes av medlemmar ur Norra Bunns fiskevårdsområdesförening, Södra Bunns fiskevårdsområdesförening med ledning av personal från Länsstyrelsen i Jönköpings län.

  • 44.
    Linderfalk, Rasmus
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Nätprovfiske i Fegen 20142015Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport är en utvärdering av det nätprovfiske som genomfördes i Fegen under fem nätter i mitten av augusti, 2014. Provfisket utfördes av medlemmar ur Fegens fiskevårdsområdesförening, Länsstyrelsen i Jönköpings län och frivilliga medhjälpare. Provfisket finansierades av fvof, Länsstyrelserna i Jönköpings, Hallands och Västra Götalands län, Gislaved, Falkenberg och Svenljunga kommun. Syftet med provfisket 2014 var regional miljöövervakning Fisk i Värdefulla vatten. Provfisket ska ligga till grund för en uppdatering av åtgärdsförslagen i fiskevårdsplanen för Fegen. Resultaten från provfisket är viktiga för att kunna föreslå eventuella förändringar i planen och peka ut vilka åtgärder som är viktigast för föreningen att arbeta med. Provfisket ligger även till grund för en statusbedömning för vattenförvaltningen. Sjön nätprovfiskades senast 2003 av Länsstyrelsen i Jönköpings län, i samband med utarbetandet av en lokal fiskevårdsplan. Fisket 2014 utfördes enligt samma metod och samma nätpositioner som 2003. Man satte 56 bottensatta nät och 18 pelagiska nät. Fångsten 2014 bestod av abborre, benlöja, bergsimpa, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört, sik, siklöja. Av de fångade siklöjorna var det minst två som var vårlekande siklöjor. Enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns fiskregister finns det även ruda, sarv, sutare och ål i sjön. Totalt fångades 2190 fiskar med en sammanlagd vikt av 74 kilo. Biomassan dominerades av abborre följt av mört, braxen, gös och siklöja. Fegen får anses vara dominerad av rovfisk då den totala biomassan av abborre, gädda, gös och lake överstiger den totala biomassan av benlöja, braxen och mört i bottensatta nät. Förutom rovfisk och karpfisk förekommer även en ansenlig mängd laxartad fisk (framförallt siklöja men även sik).

  • 45.
    Linderfalk, Rasmus
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Jönköpings län 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten redovisas och utvärderas resultaten från 22 sjöar som nätprovfiskades av Länsstyrelsen i Jönköpings län sommaren 2014. Syftet med provfiskena är i de flesta fall kalkningseffektuppföljning. Syftet kan också vara uppföljning av biologisk återställning i form av mörtutsättningar i sjöar som varit så försurade att mörtbestånden slagits ut eller kraftigt försvagats och inte återhämtat sig på egen hand. Provfiskena ligger även till grund för bedömning av den ekologiska statusen för vattenförvaltningen.

    Provfiskena och utvärderingarna av de 17 sjöar som kalkas har finansierats med medel för kalkningseffektuppföljning. I Axamosjön har provfisket och utvärderingen finansierats av Jönköpings kommun. I Granarpssjön har provfisket och utvärderingen finansierats av Jönköpings kommun och Lovsjöns fvof. I Lillesjön, Grimstorp, har provfisket och utvärderingen finansierats genom uppföljningsprogrammet för den sanering som gjorts i sjön. I Mullsjön har provfisket och utvärderingen finansierats av Habo och Mullsjö kommun. Provfisket i Munksjön har gjorts på uppdrag av och finansierats av Jönköpings kommun.

  • 46.
    Linderfalk, Rasmus
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Lången 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med provfisket 2016 var statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska också ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Provfisket har finansierats av Lyen-Rymmen & Långens fiskevårdsområdesförening samt Länsstyrelsen i Jönköpings län. Provfisket genomfördes med 32 bottensatta nät och två pelagiska nät under tre nätter mellan den 9 och 12 augusti 2016. Provfisket utfördes enligt standardiserad metodik för provfiske med översiktsnät (SIS, 2015). Provfisket utfördes av personal från Länsstyrelsen i Jönköpings län där medlemmar ur fiskevårdsområdesföreningen bistod med hjälp i samband med fältarbetet. Vid provfisket 2016 fångades abborre, benlöja, braxen, gers, gädda, gös och mört. I bottensatta nät fångades totalt 852 fiskar med en sammanlagd vikt av 61 kilo. Fångsten dominerades viktmässigt av gös och antalsmässigt av mört och abborre. Fångsten i bottensatta nät var antalsmässigt inom ramarna för vad som anses normalt men mycket hög viktmässigt jämfört med liknande sjöar i regionen. Jämfört med andra svenska gössjöar av liknande storlek och djup var fångsten normal, även om fångstvikten per ansträngning var nära att betraktas som hög. Av förekommande arter har inte lake, sik, siklöja, sutare och ål fångats i provfisket 2016. Fisk fångades i samtliga djupzoner. Fångsten var störst ner till sex meters djup trots att syreoch temperaturförhållandena var likartade i hela vattenprofilen. Av de arter där fångsten var större än en handfull individer var det främst gers som stack ut. Fångsten per ansträngning av gers var lägre än både regionala jämförvärden och andra gössjöar i Sverige. Fångsten per ansträngning av gös var antalsmässigt inom ramarna för vad som anses vara normalt och viktmässigt hög jämfört med regionala sjöar. Jämfört med andra gössjöar av liknande storlek och djup i Sverige var fångsten hög antalsmässigt och mycket hög viktmässigt. Medelvikten var likvärdig med nationella jämförelsevärden (594 gram) beräknat på medelvikt per sjö för standardiserade provfisken i SLU:s databas. I de pelagiska näten fångades totalt 94 fiskar med en sammanlagd vikt av drygt två kilo. Den totala fångsten per ansträngning var inom ramarna för vad som anses normalt jämfört med regionala sjöar av liknande storlek och djup. Alla utom sex fiskar var mört och abborre. En konsekvens av att pelagiska nät endast lades i den översta djupzonen mellan noll och sex meter var att fångsten per ansträngning tenderar att överskattas för abborre och mört. Normalt sett är fångsterna mellan noll och sex meter större än på djupare vatten för nämnda arter. Fångsten var totalt sett större 2016 jämfört med 2004. Detta kan delvis bero på att förutsättningarna 2004 inte var optimala på grund av högt vattenstånd. Det kan inte uteslutas att de höga flöden det medförde påverkade fångsterna negativt. Fångsten per ansträngning av abborre och mört har mer än dubblerats jämfört med 2004. Fångsten av gös har tredubblats. Fångsten av braxen har också ökat men i mindre utsträckning. Antalet gersar har minskat kraftigt. I övrigt har endast enstaka individer fångats av respektive art vid båda provfisketillfällena. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara god, vilket är en förbättring jämfört med provfisket 2004. Fångstvikten av rovfisk var högre än fångstvikten av karpfisk. Därför bedöms sjön vara rovfiskdominerad. Resultatet från provfisket visade tecken på att en årsklass av mört omkring fem år gammal sannolikt saknades i fångsten. Avsaknaden bedöms inte bero på försurning då liknande mönster återfanns 2004. Dessutom talar vattenkemiprovtagning och sjöns geografiska läge för att sjön inte ska vara utsatt för försurning.

  • 47.
    Linderfalk, Rasmus
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Ramsjön 20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med provfisket 2015 var statusbedömning för vattenförvaltningen samt att provfisket ska ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Provfisket har finansierats av Jönköpings kommun och Ramsjöns fiskevårdsområdesförening. Provfisket ägde rum under tre nätter mellan den 17 och 20 augusti 2015. Provfisket utfördes av medlemmar ur fiskevårdsområdesföreningen och Länsstyrelsen i Jönköpings län.

  • 48.
    Linderfalk, Rasmus
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Rymmen 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rymmen är utpekad som regionalt särskilt värdefullt vatten för natur och fiske (2006). Rymmen provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket 2014 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket har finansierats av fiskevårdområdesföreningen, Värnamo kommun och Länsstyrelsen i Jönköpings län. Provfisket ägde rum tre nätter i slutet av juli 2014 och utfördes av medlemmar ur Rymmens fiskevårdsområdesförening, Länsstyrelsen i Jönköpings län och frivilliga medhjälpare.

    Sjön nätprovfiskades senast 2004 av hushållningssällskapet samt medlemmar i fiskevårdsområdesföreningen. Efter det har en lokal förvaltnings- och utvecklingsplan för Rymmens fvof arbetats fram. Fisket 2014 utfördes enligt samma metod som användes 2004. Man satte 32 bottensatta nät men endast två pelagiska nät till skillnad mot 2004 då fyra pelagiska nät användes. Fångsten bestod av abborre, braxen, gers, gädda, gös, mört och sik. Enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns fiskregister finns det även benlöja, lake, ruda, sarv, siklöja, sutare och ål i sjön.

    Totalt fångades 1517 fiskar med en sammanlagd vikt av knappt 74 kilo. Biomassan (vikten) dominerades av abborre följt av gös och mört. Rymmen får anses vara dominerad av rovfisk då den totala biomassan av abborre och gös överstiger den totala biomassan av braxen och mört i bottensatta nät. I pelagiska nät dominerades biomassan av gös.

  • 49.
    Linderfalk, Rasmus
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Sommen 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport är en utvärdering av det nätprovfiske som genomfördes i Sommen under fem nätter mellan den 14 och 19 augusti 2016. Syftet med provfisket 2016 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska också ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Provfisket har finansierats av Motala ströms vattenvårdsförbund samt Länsstyrelsen i Östergötlands och Jönköpings län. Provfisket utfördes av personal från Länsstyrelsen i Jönköpings län där medlemmar ur Sommens fiskevårdsområdesförening bistod med hjälp i samband med fältarbetet. Nätprovfiske är en väl beprövad metodik för att undersöka fiskbestånd i sjöar. Provfisket ger oss en uppfattning om fisksamhällets storlek, artsammansättning och struktur, men även om enskilda arters täthet. Vi får också en uppfattning om populationsstrukturen inom enskilda arter och kan göra en uppskattning av vilka åldersklasser som varit svaga eller kanske saknas helt. Genom att använda den standardiserade metodiken (SIS, 2015) är det möjligt att jämföra resultatet med andra sjöar som fiskats med samma metodik. Det blir även möjligt att upptäcka förändringar i resultatet mellan olika år. Fiskbestånden fungerar som indikatorer på hur tillståndet i en sjö varit en längre tid och ger en mer rättvis bild än enstaka vattenprover som endast visar ett momentanvärde. Provfiske kan därför ge en bild av i vilken omfattning sjön är påverkad av försurning, eutrofiering (övergödning), giftiga substanser och fysiska miljöstörningar.  Fisken intar en central plats i sjöekosystemet och utgör de övre trofiska nivåerna i sjöns näringsväv. Därför är det viktigt att bedöma fisksamhällenas status och eventuella förändringar, vilket i sin tur gör det möjligt att utvärdera sjöns allmänna tillstånd. Resultatet kan även användas till förvaltningsarbete och planering av fiskevårdsinsatser.  För att bedöma fisksamhällets status används standardiserade bedömningsgrunder för nätprovfisken i sjöar, EQR8 (Holmgren med flera, 2007). Indexet är baserat på åtta indikatorer vilka man får ut från resultaten i standardiserade provfisken med bottensatta nät. Bedömningen av fisksamhällets status utgör en del av uppföljningen av arbetet med vattendirektivets mål; att skapa god ekologisk och kemisk status i våra vatten. Förutom en statusbedömning kan man genom att granska de olika delindexen i bedömningsgrunderna även få indikationer på vilken påverkan som ligger bakom en statusförsämring. Bedömningsgrunderna är konstruerade så att det främst kan ge indikationer på påverkan av försurning och/eller övergödning (Dahlberg 2007).

  • 50.
    Linderfalk, Rasmus
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Stråken 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Stråken är utpekad som nationellt värdefullt vatten för natur och fiske (2006). Stråken provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket 2014 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket har finansierats av fiskevårdområdesföreningen, Habo, Mullsjö och Jönköpings kommun. Provfisket ägde rum fyra nätter i slutet av juli och början av augusti 2014 och utfördes av medlemmar ur Stråkens fiskevårdsområdesförening, Länsstyrelsen i Jönköpings län och frivilliga medhjälpare.

    Utifrån provfiskeresultaten föreslås vilka åtgärder som är viktigast för föreningen att arbeta med. Sjön nätprovfiskades senast 2004 av Länsstyrelsen i Jönköpings län tillsammans med medlemmar i fiskevårdsområdesföreningen. Efter det arbetades en lokal förvaltnings- och utvecklingsplan för Stråkens fvof fram. Fisket 2014 utfördes enligt samma metod som användes 2004. Man satte 48 bottensatta nät och 10 pelagiska nät. Fångsten bestod abborre, benlöja, braxen, gers, gädda, lake, mört och siklöja. Enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns fiskregister finns det även bäcknejonöga, sutare och öring i sjön.

    Totalt fångades 1389 fiskar med en sammanlagd vikt av drygt 45 kilo. Biomassan (vikten) dominerades av abborre följt av mört, braxen. Stråken får anses vara dominerad av rovfisk då den totala biomassan av abborre överstiger den totala biomassan av benlöja, braxen och mört i bottensatta nät. I pelagiska nät dominerades biomassan av siklöja följt av abborre.

12 1 - 50 of 64
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf