Publications
Change search
Refine search result
1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Boresjö Bronge, Laine
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Hallands län.
    Flodin, Lars-Åke
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Hallands län.
    Gunnarsson, Urban
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Hallands län.
    Mycket högupplösande satellitdata för upptäckt av långsiktiga vegetationsförändringar på öppna mossar2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att kunna uppfylla de nationella och regionala miljömålen samt Natura-2000-uppföljningen behöver Naturvårdsverket och Länsstyrelserna kostnadseffektiva metoder som kan producera jämförbara resultat vid återkommande tillfällen. Två myrhabitat av intresse för bl a Natura-2000-uppföljningen är högmossar (habitat 7110), degenererade högmossar (habitat 7120) och öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn (habitat 7140). Den hotbild som identifierats för habitaten omfattar förutom ingrepp som dikning, torvbrytning, vägdragning etc, också ökad våtdeposition av kväve, vilket medför att andelen vitmossor minskar samtidigt som andelen gräs, buskar och träd ökar. Syftet med föreliggande projekt är att utveckla en satellitbildsbaserad metod för upptäckt och övervakning av långsiktiga vegetationsförändringar på öppna mossar och kärr i Syd- och Mellansverige. Målet är en metod som utnyttjar den höga detaljeringsgraden i mycket högupplösande satellitdata tvåfalt, dels för övervakning av förändringar i botten-, fält- och trädskikt i utvalda nyckelobjekt, dels för kalibrering av SPOT-data för regional analys av samma företeelser. Projektet drivs av Vattenfall Power Consultant i samverkan med Naturvårdsverket, Länsstyrelserna i Halland och Jönköpings län samt med Växtekologiska avdelningen vid Uppsala universitet. Projektet har bedrivits inom i huvudsak två studieområden utmed den sk kvävenedfallsgradienten, dels inom ett område i norra Halland omfattande tre mossar, dels över Store Mosse nationalpark i Jönköpings län. Metodutveckling genomfördes 2004 för att länka detaljerade fältdata till mycket högupplösande satellitdata, QuickBird, som i sin tur används för kalibrering av SPOT-data för regional analys. Ett preliminärt indelningssystem och en preliminär klassningsmetod utarbetades baserade på fältinmätta provytor. Indelningssystemet och klassningsmetoden förfinades därefter under 2005-2006 utifrån fortsatt insamling av fältdata med återkoppling till klassningsresultat. Under 2006 togs klassningsresultat fram i QuickBird-data över Hallandsområdet som utvärderades i fält baserat på utslumpade kontrollytor. Ett preliminärt klassningsresultat genererades också för Store Mosse nationalpark, men för detta område återstår att genomföra en utvärdering av resultatet. En regional analys baserad på SPOT-data har också påbörjats över Hallands och Jönköpings län. Slutprodukt och underlag för återkommande uppföljning är ett antal härledda kartor som visar de viktigaste ekologiska gradienterna. Den klassningsmetod som utarbetats på basis av den spektrala analysen är baserad på stegvis grånivåklippning i enskilda band och i kvoter mellan band. Genom att analysera spektrala signaturer för ett stort antal fältinmätta ytor har det varit möjligt att finna grupperingar av ytor som har gemensamma spektrala egenskaper och också vissa gemensamma egenskaper i täckningsgrad av olika vegetationskomponenter. De olika beslutsgränserna är satta utifrån de fältinmätta ytorna så att dessa grupperingar av ytor särskiljs på ett enhetligt sätt i en stegvis hierarkisk klassificeringsprocedur. Klassningsstrukturen är utformad så att den inom samma ramar tillåter urskiljande av fler klasser där så behövs för att samma metod ska vara användbar från Halland till Småländska höglandet. Indelningssystemet omfattar tolv klasser som är definierade så att förändringar som har sin grund i miljötrender som t ex kvävedeposition, igenväxning, ska kunna upptäckas och kvantifieras. Utifrån det ursprungliga indelningssystemet kan kartor som visar de viktigaste ekologiska gradienterna produceras. Dessa kartor visande näringsgradienten, fuktighetsgradienten, vitmosstäckning och rik-fattiggradienten är tänkta att utgöra underlag för kommande uppföljning och förändringsanalys. Den utvärdering som genomförts för QuickBird-resultaten i Halland visar på mycket hög klassningssäkerhet och ligger på drygt 90 % i genomsnitt om svårbedömda ytor i fält som ligger på gränsen mellan två klasser accepteras som korrekt i endera fallet. Accepteras endast första bedömningsalternativet som korrekt sjunker noggrannheten till ca 80 %. Den analys av återupprepbarhet som genomförts med SPOT-data under närmast ideala förhållanden över Store Mosse nationalpark (samma registreringsdatum men med olika SPOT-instrument och olika registreringsvinklar) visar på avvikelser för de olika klasserna på max ± 3 %. Detta ger en uppfattning om hur stora förändringarna måste vara i en övervakningssituation för att inte utgöras av brus i metoden. För en framtida operationell övervakning baserad på utvecklad metodik tänker vi oss ett koncept där QuickBird-data i ett väl utplacerat ”nät” av observationspunkter utnyttjas till både detaljerad uppföljning av vissa centrala och värdefulla Natura 2000-myrar och för kalibrering av SPOT-data för en regional analys. Styrkan i detta koncept är att man både får detaljerad information över nyckelobjekten och kan följa regionala trender på basis av i stort sett alla myrar i en region. En fungerande tillförlitlig metod enligt beskrivet koncept skulle både ge kompletterande information och betydande tidsvinster gentemot traditionell miljöövervakning, samt dessutom ge möjlighet till areell bedömning av olika förändringar, något som inte är möjligt med fältbaserade insatser.

  • 2.
    Flodin, Lars-Åke
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Hallands län.
    Övervakning av häckande fåglar på havsstrandängar i Halland 20122015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Övervakningen visar att flertalet av de inventerade strandängsfåglarna i Halland minskat kraftigt under de fem år som gått mellan inventeringarna 2007 och 2012 och det är i de flesta fall en fortsättning på de kraftiga minskningarna mellan 2002 och 2007. Vid jämförelse med inventeringen i Skåne visar de flesta vadararterna samma negativa trend, medan tärnorna i Skåne, till skillnad från Halland, har haft en positiv beståndsutveckling.

    Även vid jämförelse mellan Halland och danska lokaler är det god överenstämmelse.

    När det gäller Öland finns resultat fram t.o.m. 2008 och dessa avviker tydligt för ett par arter.

    När det gäller jämförelse mellan Halland och analysen av beståndsutveckling i hela Sverige så finns det stora skillnader. Det gäller t.ex. vadarna tofsvipa och enkelbeckasin, vilka anses öka i Sverige som helhet, medan de minskar starkt i Halland. Måhända är det den del av arterna som finns på havsstrandängar som drabbats av tillbakagång. Samma sak gäller fiskmås, fisk- och silvertärna. De ökar i Sverige som helhet, men de minskar på havsstrandängarna.

    Orsaken till minskningen av vadarbestånden är trots stora forskningsansträngningar fortfarande inte helt klarlagd. Tänkbara orsaker diskuteras i rapporten.

  • 3.
    Löfgren, Hannes
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Hallands län.
    Tollebäck, Erika
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Hallands län.
    Bekämpningsmedel i halländska yt- och grundvatten2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en sammanställning av resultat från:

    En ytvattenstudie som utfördes 2011 och vars syfte var att undersöka i vilken utsträckning de

    vattendrag som rinner igenom jordbrukslandskapet är belastade med bekämpningsmedel.

    Lokalerna som ingick i undersökningen har en stor andel jordbruksmark i sina

    tillrinningsområden och ibland även växthusodling och golfbanor.

    Regional grundvattenövervakning, 2008-2011, vars syfte var att genom provtagning och analys

    av källor få en översiktlig bild av storskalig påverkan från markanvändning, med fokus på

    jordbruksmark, på grundvattnets kvalitet samt provtagning av råvatten från allmänna

    vattentäkter som utfördes 2010.

    Resultaten från ytvattenstudien visar att förekomst av ogräs-, svamp- och insektsbekämpningsmedel

    under maj till juni 2011 uppmätts i en nivå som kan påverka växt- och djurlivet i vattendragen negativt.

    Bekämpningsmedel hittades i alla vattendragslokalerna. Totalt ingick 12 vattenprover i undersökningen

    och i 100 procent av dessa hittades bekämpningsmedel. Av 44 undersökta substanser hittades 26

    substanser (59 procent). Totalhalten (summahalten) för alla bekämpningsmedel i ett prov var i medel

    0,99

    μg/l. Detta värde ligger över EU:s gränsvärde för totalhalten i dricksvatten och Livsmedelsverket

    gränsvärde för otjänligt vatten, 0,5

    μg/l. I hälften av proverna översteg ett eller två bekämpningsmedel

    Kemikalieinspektionens riktvärden. Dessa utgjordes av insekticiden imidakloprid och herbiciderna

    metribuzin, diflufenikan och metazaklor. I vissa fall är de observerade halterna sex gånger högre än

    riktvärdet. Imidakloprid används i första hand i skogsindustrin, och ingår bland annat i preparatet Merit

    Forest WG, och ibland som betning av potatis inom jordbruket. Av dessa riktvärdesöverskridande

    bekämpningsmedel återfinns metribuzin och diflufenikan på vattenmyndighetens lista över särskilt

    förorenade ämnen

    1 (SFÄ).

    I grundvattenstudien detekterades sammanlagt bekämpningsmedel i 25 procent av de analyserade

    proverna, det vill säga i 16 av 64 stycken. Av de sammanlagt 46 stycken olika substanser inklusive

    nedbrytningsprodukter som har analyserats har sju stycken substanser detekterats. I två av proverna

    överstegs riktvärdet för grundvatten

    2 och i 14 stycken utgångspunkt för att vända trend3. De två

    substanser som översteg riktvärdet är bentazon och diuron. Övriga detekterade substanser,

    fyndfrekvens inom parantes, är 2,6-diklorbenzamid (4), atrazin (9), atrazin-desetyl (7), atrazindesisopropyl

    (1) och metribuzin-diketo (3). Av de substanser som detekterats är alla utom två,

    metribuzin-diketo (nedbrytningsprodukt till metribuzin) samt bentazon, sedan länge förbjudna.

    Resultaten från den nationella miljöövervakningen i Hallands län är relativt britsfälliga, men visar att

    bekämpningsmedelhalten i ytvatten till viss del har minskat från 1990-talet till i dag. Däremot har

    fyndfrekvensen av bekämpningsmedel inte sjunkigt utan varierat kraftigt under de senaste tio åren.

    Analysresultaten från grundvattenövervakningen visar inte på någon entydig minskning av

    bekämpningsmedelshalter. Inte heller fyndfrekvensen visar på någon tydlig minskning utan den varierar

    från år till år och för olika substanser. 2,6-diklorbenzamid (BAM) är den substans där fyndfrekvensen är

    1

    Ämnen, utvalda av Naturvårdsverket i samarbete med KemI, som belastar en vattenförekomst så mycket att det finns

    risk att den ekologiska statusen ej uppfylls 2015 och som inte behandlas under kemisk status (på listan över prioriterade

    ämnen och de som regleras av fiskvatten- och skaldjursdirektiven).

    2

    Riktvärdet för grundvatten enligt SGU-FS 2008:2: Den koncentration av ett särskilt förorenande ämne eller

    föroreningsindikator i grundvatten som inte bör överskridas, för att människors hälsa och miljön ska skyddas. Detta

    gäller för en grundvattenförekomst eller grupp av grundvattenförekomster, ett vattendistrikt, svensk del av ett

    internationellt avrinningsdistrikt eller på nationell nivå.

    3

    När utgångspunkt för att vända trend nås krävs intensivare övervakning (operativ övervakning) för att fastställa

    trenden för föroreningen i grundvattenmagasinet. I regel ligger denna punkt ca 75 % under riktvärde för respektive

    ämne.

    6

    som störst och som dessutom visar på en ökning snarare än en minskning avseende fyndfrekvens sedan

    1990-talet. Bentazon är exempel på en substans där fyndfrekvensen har minskat. Eftersom det ofta

    handlar om låga halter av bekämpningsmedel i grundvattnet har det stor betydelse vilket krav som ställs

    på detektionsgräns i samband med analys. Bättre analysmetoder och lägre detektionsgränser kan

    innebära att fyndfrekvensen ökar vilket inte automatiskt innebär att den reella

    bekämpningsmedelsmängden i grundvattnet har ökat.

    Den positiva utvecklingen av den något minskade bekämpningsmedelhalten i länet kan till viss del bero

    på bland annat utbildning av sprutförare, olika miljöstöd för åtgärder inom jordbruket, Greppa

    Näringens rådgivning, förbättrad teknik vid besprutning av till exempel banvallar samt översyn av

    gamla och bildande av nya vattenskyddsområden. Trots utvecklingen visar resultaten från denna

    sammanställning och den nationella miljöövervakningen att vi inte har nått acceptabla halter av

    bekämpningsmedel i våra vatten, utan att det krävs ytterligare åtgärder för att minska spridning och

    läckage av bekämpningsmedel till ytvatten och grundvatten.

    En ytterst viktig åtgärd är att värna om de skyddsavstånd och skyddszoner som, enligt föreskrifter och

    rekommendationer, finns för att skydda ytvatten och grundvatten från att förorenas av

    bekämpningsmedel. Tillsynen som Länsstyrelsen och kommunerna genomför av

    bekämpningsmedelsanvändningen är viktig för att kontrollera att dessa skydd efterlevs. Ekologisk

    odling är en annan viktig åtgärd för att minska spridningen av bekämpningsmedel i miljön. Eftersom

    bekämpningsmedel inte används inom ekologisk odling minskar sprid

    spridningen till miljön då andelen

    ekologisk odlad areal ökar.

  • 4.
    Meissner, Ylva
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Hallands län.
    Sundberg, Iréne
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Hallands län.
    Kiselalger i Hallands län 2011: En undersökning av 14 vattendragslokaler2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kiselalger analyserades på 14 vattendragslokaler i Hallands län år 2011. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.

    Samtliga av de 14 undersökta lokalerna bedömdes ha hög status. Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

    Sju av lokalerna klassades som nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) år 2011, nämligen N24 Kungsäterån, N20 Stenån, N10 Boarpsbäcken, N11 Lyngabäcken, N17 Kvarnbäcken, N12 Sännan, och N8 Teglabäcken. Av dessa låg N24 Kungsäterån mycket nära gränsen mot alkaliska förhållanden.

    Måttligt sura

    förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 5,9-6,5 och/eller pHminimum under 6,4) konstaterades i N21 Skottsjöbäcken, N6 Assman, N13 Slissån och N19 Stampån. Den sistnämnda låg relativt nära gränsen mot sura förhållanden.

    Surhetsindexet ACID visade

    sura förhållanden, (årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att pH-minimum är under 5,6) på tre lokaler i undersökningen, nämligen N7 Vekaåns utflöde, N18 Ryenbäcken och N5 Fylleån. Vekaåns utflöde låg dock relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden.

  • 5.
    Persson, Kill
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Hallands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län. MiNa natur AB.
    Wirdheim, Anders
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Hallands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Karlsson, HG
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Hallands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Hur går det för fåglarna?: Trender för arter och miljöindikatorer baserade på standardrutter 2002-2014 i Hallands, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Resultat från standardrutter 2002-2014 har analyserats och populationstrender beräknats för såväl enskilda arter (118) som grupper av fåglar och för miljömålsindikatorer. Trender presenteras gemensamt för Jönköpings (F), Kronobergs (G), Kalmar (H) och Hallands län (N) för att resultatet ska bli stabilt.

    Resultatet för vårt område är något bättre för miljömålsindikatorn Levande skogar-gammal skog och den europeiska indikatorn vanliga skogsfåglar jämfört med landet i övrigt. För två av indikatorerna, Levande sjöar och vattendrag och Begränsad klimatpåverkan, är resultatet sämre än i övriga Sverige. I övrigt är resultaten samstämmiga med övriga delar av landet och innebär att ingen tydlig förändring ses i trenderna.

    Hälften av fågelarterna har en tydlig positiv eller negativ trend. För de andra 59 arterna finns ingen statistiskt säker förändring. 38 arter ökar, till exempel trana, ladusvala och gransångare. Bland de 21 arter som minskar finns storspov, tornseglare och kungsfågel.

    Det finns skillnader mellan de västra och de östra delarna: Till exempel går det bra i väster för arter som vigg, silltrut och i viss mån tornseglare, som går tillbaka i öster. Å andra sidan går det bättre för gravand, svartvit flugsnappare och sånglärka i öster än i väster. Effekter av klimatets förändring missgynnar vissa nordliga arter, medan några sydliga arter expanderar. Exempel på arter som missgynnas av klimatförändringen är björktrast och rödvingetrast, medan gransångare och gärdsmyg gynnas.

  • 6.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Hallands län.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Hallands län.
    Kronnäs, Veronika
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Hallands län.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Hallands län.
    Tillståndet i skogsmiljön i Halland: Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 20112011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Halland mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkemi på sex platser i länet. På en plats mäts även lufthalter. Målet med nuvarande Program 2011 inom Krondroppsnätet är att ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. De modellansatser som ingår rör kommunvis deposition och antropogent försurade sjöar.

    Emissionerna av svavel i Europa har minskat med 82 % sedan 1990, vilket återspeglas i halter av svaveldioxid i luft, nedfall av svavel till skog och halter av svavel i markvattnet. Svavelnedfallet har minskat signifikant i länet. Det sura nedfallet har dock tömt marken på buffringskapacitet, och det tar lång tid innan marken återhämtar sig. Markvattnets pH är fortfarande ofta mycket lågt i skogarna i Halland, och det finns inga tydliga positiva trender. Ca 80 % av sjöarna i Halland har bedömts som antropogent försurade. Detta är avsevärt högre än gränsen i det regionala miljömålet. Sjöarna kan inte förväntas återhämta sig fullt ut förrän marken återhämtats.

    Kväveemissionerna i Europa har inte minskat i samma takt som svavel, och för kvävenedfall är det svårare att påvisa tydliga trender. Interncirkulationen i trädkronorna gör det svårt att tolka krondroppsdata. För kvävenedfall på öppet fält syns dock en signifikant minskning i Halland, men nedfallet överskrider trots detta den lägre gränsen, och ofta även den högre gränsen, i det kritiska belastningsintervallet 5-10 kg per hektar och år. Kväveupplagring under många år har lett till kväveöverskott, vilket syns i förhöjd nitratutlakning på flertalet ytor i Halland. Detta innebär negativa effekter både för övergödning och försurning.

    I takt med att nedfallet av svavel minskat och biomassauttag ur skogen ökat har skogsbrukets bidrag till försurningen ökat. I Halland har skogsbrukets bidrag beräknats till mellan 40 och 60 % beroende på om enbart stam eller även grenar och toppar (GROT) och stubbar tas ut. Andelen är dock något över-skattad, eftersom kvävets bidrag till försurningen begränsats till försurningseffekten efter avverkning.

    Resultaten visar att det är viktigt att minskningen i svavelemissioner fortsätter och att åtgärder vidtas för att avsevärt kunna minska kväveemissionerna. Arbete med detta måste göras i lokal och regional skala såväl som nationellt och internationellt. Vidare är det viktigt att skogsbrukets försurningspåverk

  • 7.
    Stibe, Lars
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Hallands län.
    Vattenkemiska undersökningar i Hallandsåarna 1972-20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I rapporten presenteras och utvärderas resultat från vattenkemiska undersökningar i Hallandsåarna under perioden 1972-2014. Utvärderingen fokuserar på utvecklingen rörande försurning, innehåll av organiskt material (brunifiering) och näringsämnen. Trendanalys för de senaste 25 åren visar sammantaget på statistiskt signifikant ökade pH-värden och ökat innehåll av organiskt material (brunare vatten). Halterna av näringsämnen har minskat signifikant. Särskilt tydligt är detta när det gäller halterna av kväve.

  • 8.
    Stibe, Lars
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Hallands län.
    Vattenkvalitet i Hallands sjöar: Resultat från omdrevsprogrammet 2007-20122013Report (Other academic)
  • 9.
    Thronée, Jennie
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Hallands län.
    Miljöövervakning i Halland2013Report (Other academic)
1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf