Publications
Change search
Refine search result
1 - 26 of 26
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Backe, Susanne
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Norbotten.
    Eriksson, Katarina
    Gunnarsson, Urban
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Markanvändningsbetingade vegetationsförändringar inom öppen myr 1987-2000 i Norrbottens län- Satellitbaserad övervakning2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakning av våtmarker bedrivs inom Naturvårdsverkets programområde våtmark med syfte att långsiktigt följa utvecklingen av våtmarkernas tillstånd vad gäller hydrologiskorördhet och biologisk mångfald. För ett av delprogrammen används en satellitbaserad metodik för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar. Metoden baseras på antagandet att spektralt och vegetationsmässigt homogena myrtyper uppträder likartat med avseende på normal variation i fenologi och väder. Detta innebär att om grupper av homogena myrtyper avgränsas vid tidpunkt 1 så kan spektralt avvikande myrar, dvs förändrade myrar, sökas genom riktad förändringsanalys inom grupperna vid tidpunkt 2. Förändringsriktningen som analyserats är ökad biomassa/igenväxning. Förändringarna redovisas i två klasser; säker och potentiell. Analysen kommer att genomföras i hela landet nedanför fjällen från norr till söder med ett omdrev på tio år.

    Under 2008 utfördes denna förändringsanalys i Norrbottens län. Satellitscenerna som har använts är för tidpunkt 1 från 1984, 1987 samt 1990 och för tidpunkt 2 från 2000. Analysen har resulterat i en mängd ytor inom öppen myr där indikationer på förändring finns. De förändrade ytorna omfattar ca 16 800 ha, vilket motsvarar 1,22 % av arealen öppen myr i undersökningsområdet, dvs hela Norrbottens län med undantag av fjällen

    Vid en utvärdering av resultatet från förändringsanalysen ingick totalt 300 ytor varav 250 förändrade ytor och 50 referensytor. Referensytorna slumpades ut inom den oförändrade delen av den öppna myrmasken. Utvärderingen utfördes mha flygbilder och fältbesök för att verifera förändringar. Utvärderingen visade att säkerheten i förändringsanalysen var mellan 48-91 %. I 48 % av ytorna kunde förändring verifieras. I ytterligare 43 % av fallen var det svårt att bedöma om en förändring skett, men möjlighet fanns att biomassa kan ha ökat under aktuell tidsperiod, dvs säkerheten i analysen kan vara upp till 91%. Förändringsytorna skiljde sig från referensytorna genom att de i högre grad låg i anslutning till vattendrag, sjöar och dråg samt hade fler ingrepp i omgivningen. Vanligast förekommande ingrepp inom 100 m från de förändrade ytorna var dikningar, ungskogar och upphörd myrslåtter. I de östra delarna kunde förändringarna i högre grad verifieras jämfört med i de västra delarna. I väster fanns fler svårbedömda fall. Med andra ord kan man säga att förändringsanalysen har en högre säkerhet och i högre grad kan kopplas till markanvändning i de östra jämfört med de västra delarna. En möjlig orsak till denna skillnad kan vara att fenologiska effekter påverkar analysresultatet i mer höglänta områden med kortare vegetationsperiod.

    Markanvändning i anslutning till de förändrade myrarna har analyserats med hjälp av flygbildstolkning av de förändrade ytornas tillrinningsområde. Flygbilderna som användes var från tre olika tidsperioder : 1960-, 1980- och 2000-tal. Markanvändningen i anslutning till de förändrade ytorna hade ökat i högre grad jämfört med referensytor. Ökningen har framförallt skett under perioden 1980 till 2000. Diken för skogsbruk stod för den största delen av ökningen.

    Kring ytor med säker förändringsindikation fanns en större andel skogsdiken jämfört med ytor som hade potentiell förändringsindikation. Det fanns fler rester av lador och hässjor sedan myrslåtterepoken kring de förändrade ytorna jämfört med referensytorna. Markanvändningsanalysen gav oss ytterligare en bekräftelse på att resultatet från förändringsanalysen fångat upp ytor där snabba förändringar i form av igenväxning skett pga ingrepp.

    Ett förslag på indikator för att följa miljökvalitetsmålet för Myllrande våtmarker har tagits fram baserat på resultatet från förändringsanalysen. Förslaget är att man använder måttet andel förändrad öppen myr av den totala arealen öppen myr som indikator på snabba förändringar.

    Vi föreslår att indikatorn används dels på länsnivå och dels på kommunnivå.

  • 2.
    Carlsson, Therese
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Andersson, Stöt Ulrika
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Vattenvegetation i Dalarnas sjöar: Inventeringar år 2005 och 2006 samt sammanställning av äldre undersökningar2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Vattenförvaltningsarbetet har bidragit till att inventeringar av vattenvegetation blivit allt

    vanligare de senaste åren i hela landet. Historiskt har endast några få undersökningar som

    omfattar ett större antal sjöar utförts i Dalarna. Därför finns ett stort behov att utöka denna

    kunskap.

    I denna rapport redovisas resultaten från inventeringar gjorda 2005 och 2006. Totalt har 26

    sjöar inventerats med avseende på vattenvegetation under denna två-årsperiod (10 st 2005 och

    16 st 2006).

    Metoden som använts syftar till att ge en kvantitativ bild över vegetationen i en sjö. Stickprov

    för att nå denna bild har utgjorts av transekter, inom vilka provytor undersökts. Insamlat

    material med denna metod kan användas såväl till att bedöma ekologisk status i arbetet med

    vattenförvaltningen som vid fortlöpande miljöövervakning eller för att säkerställa naturtyp i

    Natura 2000 arbetet.

    Totalt påträffades 92 olika arter vattenväxter i de 26 inventerade sjöarna. Vanligaste arterna

    var Gul näckros och Gäddnate som fanns i 23 sjöar vardera. Tio natearter påträffades, varav

    en, Bandnate, är utrotningshotad. Uddnate påträffades i Glisstjärn på 1930-talet, men

    återfanns ej vid denna inventering. Av de påträffade kransalgerna är Mellansträfse med i den

    nationella rödlistan som missgynnad.

    Fyra av sjöarna är utpekade Natura2000-objekt. I Jutjärnen påträffades ingen av de fyra

    karaktärsarterna för naturtypen sjön tillhör. Sången däremot, som ej är utpekad men som

    ligger i ett område som omfattas, har fyra karaktärsarter för en av naturtyperna.

    Totalt uppnådde 11 sjöar gränsen för en god status vid bedömning av vattenväxterna, medan

    resterande 15 sjöar utifrån denna så kallade kvalitetsfaktor ej uppnår minimikraven som ställs

    i vattenförvaltningen.

     

  • 3.
    Gunnarsson, Urban
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Fjällfågelinventeringen i Dalarna 2006–20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fjällfågelinventeringen i Dalarna har pågått sedan 2006 och har utförts i

    hela Dalafjällen. Tills idag ingår totalt 24 inventeringsrutter. I denna rapport

    beskrivs de olika rutterna, resultat från sammanställningen av data från de

    inledande årens inventeringar redovisas och dessutom rapporteras trender

    för hur det går för de vanligaste arterna.

    Totalt under inventeringen har drygt hundra arter observerats. Flest arter

    har setts i områdena i de västra delarna av Dalafjällen med områdena runt

    Drevsjön/Drevdalen och Härjehågna som de artrikaste rutterna. De sex

    vanligast observerade fågelarterna i fjällfågelinventeringen var lövsångare,

    ängspiplärka, bergfink, rödstjärt, ljungpipare och småspov.

    För de vanligare arterna har vi kunnat räkna ut trender för fåglarnas

    utveckling i Dalafjällen. För att få ett så bra dataunderlag som möjligt för

    uträkning av trenderna har också de standardrutter som gjorts i Dalafjällen

    inkluderats. Flera signifikanta trender har kunnat räknas fram. Följande

    arter har uppvisat signifikant negativa trender för perioden 2002 till 2014:

    kricka, fiskmås, rödvingetrast, grönsiska, gråsiska, sävsparv och bergfink.

    Arterna har alltså minskat i förekomst under perioden. Ingen art hade ökat

    signifikant.

    Utöver arttrenderna har trender för miljömålsindikatorerna för Storslagen

    fjällmiljö och Begränsad klimatpåverkan beräknats. De två indikatorerna för

    fjällmålet (kalfjäll och fjällbjörkskog) har varit stabila för Dalafjällen under

    perioden, även om de på nationell nivå har visat signifikanta och tydliga

    negativa trender för båda indikatorerna. Indikatorn för Begränsad

    klimatpåverkan har inte heller den någon signifikant trend, även om den på

    nationell nivå visat på en tydligt varmare indikation.

    Fjällfågelinventeringen är en viktig undersökning som bidrar till att öka

    kunskapen om fjällens fåglar och hur utvecklingen av miljömålsindikatorerna

    för Storslagen fjällmiljö och Begränsad klimatpåverkan framskrider.

    Fåglar reagerar generellt sett snabbt på förändringar i miljön och framtida

    klimat- och markanvändningsförändringar, som påverkar vegetationen, kan

    därför komma att ge tydliga förändringar i fågellivet.

  • 4.
    Haglund, Ann-Louise
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Carlsson, Therese
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Larson, Daniel
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Lundvall, David
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Olofsson, Hans
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Utvärdering av biologiska bedömningsgrunder för sjöarerfarenheter från Dalarna2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen Dalarna genomför varje år ett stort antal kemiska och biologiska undersökningar av Dalarnas sjöar och rinnande vatten inom främst miljöövervakningen och den samordnade vattenförvaltningen. Undersökningarna kan både ha specifika syften som uppföljning av kalkningseffekter, inventering av miljögifter och kartläggning av övergödning eller vara av mer allmän karaktär för att beskriva vattnens status. Huvuddelen av undersökningarna har redovisats som underlagsmaterial till rapporter, men vissa data har endast lagrats hos nationella datavärdar eller länsstyrelsen. Dalälvens vattenvårdsförening (DVVF) genomför sedan 1990 samordnad recipientkontroll i ett 30-tal sjöar och lika många rinnande vatten i framför allt Dalälvens huvudflöde och större biflöden där de största punktutsläppen finns. Undersökningarna omfattar både vattenkemi och biologiska parametrar. Alla undersökningar redovisas i en årsrapport. Därutöver har flera tematiska sammanställningar genomförts. De vattenkemiska undersökningarna har fortlöpande lagrats hos nationell datavärd (SLU-IMA). Länsstyrelsen och DVVF beslutade 2006 att inleda ett samarbete för att sammanställa alla Dalarnas biologiska undersökningar av sjöar och rinnande vatten, lagra dessa hos aktuella datavärdar samt presentera och analysera dessa undersökningar i ett antal temarapporter för sjöar respektive rinnande vatten. Arbetet har försenats på grund av att vattenförvaltningens statusbedömning och åtgärdsprogram tagit länsstyrelsens personella resurser i anspråk under 2008 – 2009.

  • 5.
    Hahn, Niklas
    et al.
    Brockmann Geomatics Sweden AB.
    Kjell, Wester
    Brockmann Geomatics Sweden AB.
    Katarina, Eriksson
    Brochmann Geomatics Sweden AB.
    Urban, Gunnarsson
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Olle, Kellner
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Hur förändras våtmarkerna och varför?: Satellitbaserad övervakning av vegetationsförändringar i Dalarna och Gävleborg2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En satellitbaserad metodik för att identifiera snabba vegetationsförändringar i våtmarker har använts för att identifiera områden med förändringsindikation i undersökningsområdet som består av Dalarnas och Gävleborgs län. Projektet drivs inom ramen för den nationella miljöövervakningen och är tänkt att genomföras enligt ett löpande schema över landet fördelat på olika undersökningsområden. Speciellt för detta undersökningsområde var att förändringsanalys genomfördes över tre tidsperioder (1986-1999, 1999-2007 och 1986-2007) mot i normalfallet då enbart en tidsperiod analyseras.

    Om man jämför de tre analyserade tidsperioderna (två 10-årsperioder 1986-1999 respektive 1999-2007 och en 20-årsperiod 1986-2007) kan man se både likheter och skillnader. Den studerade våtmarks-arealen hade ca 1,2 % förändringsindikation för tidsperioden 1999-2007, ca 1,6 % förändringsindikation för 1986-1999 och slutligen ca 1,4 % förändringsindikation 20-årsperioden 1986-2007. Själva slutresultatet är utmärkt för fördjupade analyser trots att metodens statistiska upplägg innebär att de förändringar som detekteras är relativa och inte absoluta. En 20-årsperiod kan således ha lägre andel förändringsindikation än en enskild 10-årsperiod.

    Huvudsyftet och styrkan med metoden är att den pekar ut områden med snabba och tydliga förändringar. Identifieringen av områden med förändrade myrar utgör ett användbart underlag för Länsstyrelsernas arbete. Viktiga användningsområden är t.ex. vid uppföljningen av skyddade våtmarker och för att visa på skillnader mellan olika regioner. Områden som identifierats med stor andel förändring kan också vara ett underlag inför restaureringar av våtmarker.

  • 6. Hahn, Niklas
    et al.
    Wester, Kjell
    Hedvall, Thomas
    Backe, Susanne
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Norbotten.
    Gunnarson, Urban
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Kellner, Olle
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Satellitbaserad övervakning av våtmarker - Kartering av vegetation på öppna myrar2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakning av våtmarker bedrivs inom Naturvårdsverkets programområde våtmark med syfte att långsiktigt följa utvecklingen av våtmarkernas tillstånd vad gäller hydrologisk orördhet och biologisk mångfald.

    För ett av delprogrammen används "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar. Metoden baseras på antagandet att spektralt och vegetationsmässigt homogena myrtyper uppträder likartat med avseende på fenologi och väder. Detta innebär att om myrtyperna avgränsas vid tidpunkt 1 så kan spektralt avvikande myrar, dvs. förändrade myrar, sökas genom riktad förändringsanalys inom grupperna vid tidpunkt 2. I "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" görs en basklassning av öppen myr i den äldre satellitscenen. Basklassningen särskiljer spektralt homogena våtmarksenheter som utgör grunden för den riktade förändrings-analysen som genomförs i nästa steg.

    "Kartering av vegetation på öppna myrar" syftar till att ta fram en vegetationskarta för myrtyper genom att översätta basklassningens våtmarksenheter (via en översättningstabell) till välkända hydrologiska vegetationstyper.

  • 7.
    Hedgren, Olof
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Hipkiss, Tim
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Övervakning av vedlevande insekteri Granåsens värdetrakt, Dalarna2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Länsstyrelsen Dalarnas och Skogsstyrelsens ”Strategi för formellt skydd av skog i

    Dalarnas län” pekar ut områden (så kallade värdetrakter) som har en högre täthet av

    värdekärnor för djur- och växtliv än vad som finns i övrig skogsmark. Granåsens

    värdetrakt, mellan Falun och Rättvik i nordöstra Dalarna, är ett område på 5080 hektar

    som domineras av äldre granskog. 14 procent av arealen är formellt skyddad som

    naturreservat eller Natura 2000-område.

    I syfte att övervaka och följa utvecklingen av faunan av vedinsekter på artnivå inom

    Granåsens värdetrakt har ett urval av arter knutna till naturgranskog eftersökts inom de

    fyra skyddade områden under 2006–2008, vilket ger ett underlag för framtida

    miljöövervakning av vedinsekter. Som ett delprogram inom den regionala

    miljöövervakningen kommer insektsinventeringen i Granåsen genomföras vart femte år.

    Parallellt med insektsinventeringen kommer även utvecklingen av död ved att följas med

    samma metod som används inom basinventering. Skogliga parametrar inventeras vart

    tionde år inom den regionala miljöövervakningen.

    Inventeringarna av insekter 2006–2008, då elva rödlistade arter påträffades, utgör ett

    första steg inom en miljöövervakning av Dalarnas skogsvärdetrakter. Upprepade

    inventeringar av insekter och död ved möjliggör en uppföljning av hotade vedinsekters

    beståndsutveckling och vid behov en eventuell tillämpning av stödåtgärder.

  • 8.
    Hörnell, Maria
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Willebrand, Tomas
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Censusing Spring Population of Willow Grouse and Rock Ptarmigan1998Report (Other academic)
  • 9.
    Jönsson, Mari
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ruete, Alejandro
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gunnarsson, Urban
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Kellner, Olle
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Snäll, Tord
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Övervakning av värdefulla skogsbiotoper: en utvärdering av extensivmetoden efter 10 år2015Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Mellan åren 2009-2011 genomfördes de första återinven­teringarna av de 19 nyckelbiotoper, 17 naturreservat och fyra äldre produktionsskogar i Dalarnas och Gävleborgs län som inventerades tio år tidigare 1998-2002 inom över­vakningsprogrammet ”Extensiv övervakning av biotopers innehåll med inriktning mot biologisk mångfald” (Exten­sivmetoden). I den här rappor­ten redovisas tillståndet vid återinventeringarna 2009- 2011 samt metodens effektivitet för övervakning och uppföljning av biologisk mångfald i dessa naturreservat, nyckelbiotoper och produktionsbestånd. Den ursprungliga tanken med Extensivmetoden är att inventeringarna ska upprepas vart tionde år för en viss grupp av objekt. Syftet här har varit att svara på (1) vilka förändringar som har skett för enskilda objekt samt en viss grupp av objekt för olika skogliga variabler, indikatorarter och vanliga ved­svampar, (2) hur små/stora genomsnittliga förändringar som kan avläsas med statistisk signifikans för enskilda objekt och en grupp av objekt och (3) vilka förändringar som har skett under 10-årsperioden i de skyddade områ­dena respektive nyckelbiotoperna jämfört med de äldre produktionsbestånden och ”vanlig” skogsmark baserat på riksskogstaxeringens data?

    Resultaten visade att mängden substrat, antalet fö­rekomster av indikatorarter och enskilda arter varierar mer än vad som kan förväntas av slumpen mellan olika grupper av inventeringsobjekt. Reservaten var generellt mer strukturellt mångfaldiga och artrika än produktionsbestånden, med mer lövträd, död ved av olika slag och fynd av indikatorarter per hektar. Nyckelbiotoper intog en mellanposition och hade lägre volym av död ved per hektar än naturreservaten. Medelfrekvensen indikatorar­ter och vanliga vedsvampar var i genomsnitt högre per hektar i naturreservat jämfört med nyckelbiotoper. Lägre medelfrekvenser av vanliga vedsvampar i nyckelbioto­perna kunde till stor del förklaras av en högre frekvens av fnöskticka F. fomentarius i reservaten.

    Ingen förändring kunde statistiskt säkerställas för någon av de studerade skogliga variablerna, artgrupperna eller arterna i reservaten eller nyckelbiotoperna efter 10 år. Artrikedomen av indikatorarter förblev också opåver­kad över tidsperioden. Detta betyder att både skyddade naturreservat och frivilligt avsatta nyckelbiotoper hade upprätthållit en mångfald av skogliga strukturer och arter under den angivna tidsperioden. Den här rapporten är därmed den första empiriska studien som visar att artrikedomen och frekvensen av skogliga indikatorarter och vanliga vedsvampar var oförändrad över tid inom både reservat och nyckelbiotoper. Det är dock viktigt att komma ihåg att styrkeanalyserna påvisade att storleken på förändringarna som kunde påvisas med en god statistisk styrka på ca 80 % varierade för den undersökta varia­beln och objektkategorin. Ett urval av 17 naturreservat var tillräckligt för att upptäcka relevanta förändringar på 25-35 % (motsvarande rödlistkategorin sårbar) av den ursprungliga genomsnittliga frekvensen av indikatorarter och vanliga vedsvampar, samt individuellt vanliga svam­par som fnöskticka och klibbticka, med 80 % statistisk styrka. Den statistiska styrkan för att upptäcka liknande förändringar från ett urval av 19 nyckelbiotoper var en­dast 20-40 %. Extensivmetoden hade en sämre precision och styrka för att följa upp förändringar för enskilda arter, speciellt för hänglavar i cirkelprovytor och mer ovanliga arter i bältessegment.

    Vår bedömning är att Extensivmetoden skulle kunna få en betydande roll för miljöövervakning av värdefulla skogsbiotoper i Sverige. Upprepbarheten är god och det finns i dagsläget väldigt få etablerade miljöövervakningsprogram i skyddsvärda skogar där upprepbarheten har utvärderats på ett liknande långsiktigt sätt. Bristen på långsiktiga övervakningsdata gör det svårt att bedöma Extensivmetodens effektivitet och betydelse i förhållande till annan miljöövervakning. En samordnad och jämförbar nationell och regional långsiktig miljöövervakning av miljökänsliga och viktiga artgrupper som lövträdslevande epifyter och vedlevande svampar saknas för olika skogs­biotoper, men är av stor betydelse för förståelsen av dessa biotopers naturvårdsnytta under framtida skötsel, förvalt­ning och klimat.

  • 10.
    Kellner, Olle
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Norrbotten. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Uppsala län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Skåne.
    Nilsson, Kristian
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Företag, WSP.
    Pilotkartering av påverkan på sötvattenstränder2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Strandområden är viktiga miljöer för många djur och växter, men de är även attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Det finns behov av att följa trender i strändernas exploateringsgrad för kommuner, län och hela landet. I denna rapport presenteras resultatet av en landstäckande kartering av inlandsstränders strandzon och av exploateringspåverkade ytor i strandzonen. Karteringsmetoden kan användas för att med ca fem års intervall följa upp exploatering av strandzonen på nationell, regional och lokal nivå. Metoden som använts går ut på att använda befintliga geografiska data och lägga samman dessa för att skapa en indikator som ger ett mått på hur stor arealandel av strandzonen som är exploaterad. Motsvarande kartering har även gjorts för havsstränder, vilket redovisas av Länsstyrelsen Norrbotten (Engdahl och Nilsson 2014).

     

    Karteringen redovisar kartor och arealer för stränder vid tre olika kategorier av sötvatten- sjöar, breda vattendrag och smala vattendrag. För varje vattenkategori finns 3 olika bredder på strandzoner – 30 meter bred, 100 meter bred respektive 300 meter bred. Sammanlagt får man alltså 3x3 = 9 olika kategorier strandzon. Inom strandzonerna karteras påverkansytor vid byggnader (50 m runt varje byggnad) och vägar (2,5 gånger vägbredden på varje sida). Andelen påverkad areal inom de olika strandzonskategorierna har beräknats kommunvis. Som en extra information har även påverkansytor av jordbruk (åker respektive betesmark) och skogsbruk (nya och gamla hyggen) karterats och arealandelarna beräknats.

     

    Karteringen var i stort sett framgångsrik, men det finns en del brister och förbättrings-möjligheter som redovisas i rapporten.

     

    Karteringen kompletterar Statistiska centralbyråns (SCB) redan pågående övervakning av bebyggelse vid stränder. I Länsstyrelsens exploateringsindikator ingår förutom byggnader även vägar. SCB mäter andelen exploaterad längd strandlinje, medan länsstyrelse-övervakningen mäter andelen exploaterad yta i strandzonen. En enkel statistisk jämförelse mellan de olika metodernas mått visar att korrelationen mellan de två måtten är god, men att SCB:s mått generellt sett ligger ca 1,5 gånger högre än länsstyrelse-övervakningens mått. SCB:s övervakning har möjlighet att använda mer detaljerade uppgifter om byggnaderna, men kan av sekretess-skäl inte redovisas annat än som siffror, på kommunnivå eller liknande. Länsstyrelse-övervakningen presenterar heltäckande kartor över resultatet, och det finns möjlighet att göra egna analyser av GIS-materialet. Det bör därför kunna få en bred användning inom uppföljning och planering

  • 11.
    Kirppu, Sebastian
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Gunnarsson, Urban
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Hur går det för fåglarna i Dalarna?2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakningen av fåglar i Sverige påbörjades 1996 då fågeltaxering med

    standardrutter lanserades. Standardrutterna lades ut i ett rutnät på kartan

    med en inventeringsrutt vid varje 25 km avstånd från varandra i alla

    väderstreck. Detta gav en total mängd av 716 rutter i landet, varav 44 av

    dessa rutor hamnade i Dalarnas län.

    Till en början var intresset att inventera relativt svalt hos ideella

    fågelskådare och knappt en tredjedel av rutterna inventerades inledningsvis.

    Men efter millennieskiftet har intresset tagit fart och numera inventeras

    minst 60 % av rutterna årligen. Under ett av åren som förlöpt har faktiskt

    alla rutter i länet inventerats, år 2009.

    Trender för fåglarnas utveckling finns från år 1998 men eftersom de första

    årens fåtal inventerade rutter kan bli missvisande så visar vi trender och

    utvecklingen för fågelfaunan för Dalarnas län från och med år 2002 då ett

    större och bättre inventeringsunderlag finns tillgängligt. Inventeringarnas

    resultat kan idag påvisa trender för 94 olika fågelarter för Dalarnas län.

    Resultatet av beräkningen av trenderna visar att 26 fågelarter har minskat

    och 11 arter har ökat. För de övriga fågelarterna har det inte kunnat

    beräknas några signifikanta trender, eller så har de varit stabila under den

    korta tidsperiod som beräknats.

  • 12.
    Kullman, Leif
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Öberg, Lisa
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län. Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Trädgräns i fjällen: Sammanställning och utvärdering av en metodstudie för klimatrelaterad miljöövervakning2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Klimatet påverkar våra ekosystem i olika grad och fjällen är ett område där klimatförändringar skulle kunna orsaka stora och snabba förändringar. Genom att studera de övre träden på fjällsluttningar kan man följa hur klimatet bidrar till en förändrad trädgräns. Med trädgräns menas på vilken höjd över havet som träd kan finnas utifrån rådande klimat på platsen. I denna rapport redovisas förändringar i trädgränsen i Dalarna, Härjedalen och Jämtland mellan perioderna 2006-2007 och 2010-2013. Resultaten sammanfattas och utvärderas översiktligt i relation till meteorologiska data under samma tidsintervall. Dessutom diskuteras hur man kan utveckla projektets inriktning och metodik i framtida miljöövervakning.

    Rapporten visar att inga förändringar av trädgränsens position kan påvisas under det studerade tidsintervallet, även om tidigare studier över ett längre intervall visat på en stigning av trädgränsen. Orsaken till denna uteblivna ökning under det senaste tidsintervallet diskuteras i rapporten.

    Trädgräns i fjällen är ett gemensamt delprogram inom den regionala miljöövervakningen mellan Länsstyrelserna i Dalarna och Jämtland. Programet påbörjades 2006 som ett utvecklingsprojekt i syftet att utveckla en metod för övervakning av den alpina trädgränsen för att indikera klimatförändringar i fjällen. Uppföljningen av förändringar i trädgränsens position grundar sig på äldre data (från 1915) och tidigare studier av trädgränsernas läge och förändringar i olika tidsskalor genomförda av Leif Kullman vid Umeå universitet från 1970-talet och framåt. De alpina trädgränserna är viktiga i avseende att tidigt upptäcka förändringar i det biologiska fjällandskapet och för att förstå de klimatberoende ekologiska processer som på sikt kan påverka den biologiska mångfalden. Resultaten bidrar till att följa upp miljömålet Storslagen fjällmiljö.

  • 13.
    Larson, Daniel
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Carlsson, Therese
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Utvärdering av vattenväxtsamhället i Dalälvens sjöarVad säger Bedömningsgrunder för miljökvalitet?2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    S

    AMMANFATTNING

    Vattenväxtsamhället i 25 sjöar i Dalälvens avrinningsområde har utvärderas utifrån

    Naturvårdsverkets nyligen reviderade bedömningsgrunder. Samtidigt har

    bedömningsgrundernas funktionalitet inom regionen testats. Bedömningar av den ekologiska

    statusen utifrån vattenväxtsamhället gav i flera fall tvivelaktiga resultat. Bland annat erhölls

    likartade bedömningar för flera sjöar med vitt skild näringspåverkansgrad; såväl två av de

    mest övergödda sjöarna i regionen som en näringsfattig klarvattensjö bedömdes vara av

    måttlig ekologisk status. Granskning av funktionen hos det trofiindex som

    bedömningsgrunderna använder sig av – TMI – visade på låg samstämmighet mellan

    näringshalt bedömd utifrån vattenväxtsamhället och faktisk (uppmätt) näringshalt, varför

    indexets uppbyggnad granskades i detalj.

    Indexet TMI beräknas utifrån förekomst av vattenväxtarter med olika krav på näringshalt

    (indikatortal) där även hänsyn tas till hur väl de olika arterna representerar ett visst

    näringshaltsintervall (viktfaktor). Granskning av enskilda arters indikatortal och viktfaktorer

    visade att indexets uppbyggnad har allvarliga brister. Många av de arter som ska användas för

    att beräkna TMI saknar synbara krav på näringshalt. Dessutom är viktfaktorn konstruerad på

    ett sådant sätt att alltför stor vikt läggs vid indikatorarter som förekommer inom ett stort

    spann av näringsgradienten. Sammantaget ger de reviderade bedömningsgrunderna för

    vattenväxter ingen tillförlitlig bild över sjöars ekologiska status.

  • 14.
    Larspers, Jan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Grundvattenundersökningar i Malung-Sälens kommun 20122012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att belysa den kemiska statusen för grundvatten i grundvattenförekomster i länet har Länsstyrelsen genomfört provtagningar under perioden 2007 till 2012. Resultaten av provtagningarna åren 2007 till 2011 har publicerats i Länsstyrelserapporterna, 2008:13, 2010:05, 2010:06 och 2012:17. 2012 års provtagningar berörde enbart Malung-Sälens kommun och resultaten ingår nu i föreliggande redovisning. Därmed har en genomgång skett av hela länet och denna fas av arbetet med att kartlägga grundvattnets status är avslutat. Vattenkvaliteten för de undersökta grundvattenförekomsterna i MalungSälens kommun är förhållandevis god. Vid en station har en låg halt av bekämpningsmedelsrest detekterats. I övrigt har inga analysvärden, högre än tröskelvärden i SGUs föreskrifter SGU-FS 2008:2 registrerats. Resultaten kan ligga som grund för en klassning av den kemiska statusen av grundvattenförekomsterna. Länsstyrelsen i Dalarnas län i mars 2013

  • 15.
    Larspers, Jan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Verifiering av kemisk status för grundvatten i anslutning til lBadelundaåsen inom Avesta kommun2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Badelundaåsens avsnitt inom Avesta kommun har mycket stor betydelse för dricksvattenförsörjningen. För att belysa den kemiska statusen har ett inledande arbete bestått i att ta fram tillgänglig kemisk data för grundvattnet i åsen. En omfattande kompletterande provtagning och analys har sedan genomförts under november 2009 för 10 grundvattenstationer jämnt fördelade efter sträckan. Vattenkvaliteten för denna del av Badelundaåsen är förhållandevis god. Enstaka analysvärden, högre än tröskelvärden i SGUs föreskrifter SGU-FS 2008:2, har dock påträffats för bekämpningsmedel och klorid. Resultaten kan ligga som grund för en klassning av den kemiska statusen samt underlag för eventuella åtgärder och uppföljning av den kemiska statusen i områden där halterna överstiger tröskelvärdet.

  • 16.
    Larspers, Jan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Verifiering av kemisk status för grundvatten i anslutning till Badelundaåsen inom Borlänge,Säters och Hedemora kommuner2010Report (Other academic)
  • 17.
    Leonaedsson, Kjell
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Uppsala län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västernorrland. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västerbotten. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Norrbotten. Swedish Environmental Protection Agency. Åtgärdsgrupp Nord.
    Mjukbottenfauna i Regional Miljöövervakning längs Norrlandskusten: Utvärdering av tidigare program och förslag till framtida strategi1995Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mjukbottenfauna i Regional Miljöövervakning längs Norrlandskusten.En utvärdering av tidigare program och förslag till framtida strategi.

  • 18.
    Lundmark, Anita
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Miljögifter i Kolbäcksåns avrinningsområde2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    1 Sammanfattning och slutsatser

    Vilka ämnen utgör problem?

    Analys av miljögifter har gjorts på vattenprov från nio lokaler, på sedimentprov från sju lokaler och på fiskprov från fem lokaler i Kolbäcksåns avrinningsområde. Dessutom har motsvarande prov från två referenssjöar analyserats. Alla ämnen har inte analyserats på alla provtagningslokaler och inte heller i alla matriser.

    För de flesta ämnen som påträffats i vatten ligger uppmätta halter väsentligt under vattendirektivets miljökvalitetsnormer (MKN). Tydligt förhöjda halter av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i vatten har konstaterats på ett par lokaler, men inte heller dessa överskrider MKN.

    Många miljögifter har låg löslighet i vatten, men ansamlas i sediment, växter och djur. Ett antal av de analyserade sedimentproverna är förorenade av PAH, dioxiner, furaner, dioxinlika och ej dioxinlika polyklorerade bifenyler (PCB), oktylfenol, klorerade bekämpningsmedel (t.ex. HCH), tennorganiska föreningar (t.ex. TBT) och metaller. I flera av proverna överskrider de uppmätta halterna föreslagna gräns- eller riktvärden för limniska sediment.

    Samtliga fiskprov, inklusive de från referenssjöarna, innehåller halter av bromerade flamskyddsmedel (PBDE), PCB, perfluorerade ämnen (t.ex. PFOS) och kvicksilver (Hg) som överskrider vattendirektivets MKN eller föreslagna gränsvärden.

    Vilka vatten är förorenade?

    Halter nära eller över MKN och föreslagna gränsvärden har uppmätts framför allt i prover från Väsman, Övre Hillen, Norra Barken och Södra Barken.

    I sediment- och fiskprover från Väsman 1 (Lyviken) fanns halter över gränsvärden av dioxiner, furaner, PCB, oktylfenol, ftalater, PAH, tennorganiska föreningar och vissa metaller. Resultaten tyder på att föroreningarna inne i Lyviken har spridits ut i Väsman eftersom även sedimentprov från Väsman 2 har förhöjda halter av dioxiner, furaner, PCB, fenoler, ftalater, PAH och tennorganiska föreningar, sedimentprov från Väsman 3 har förhöjda halter av PAH, tennorganiska föreningar och Hg och Väsman 4 har förhöjda halter av PAH i vattnet.

    I sediment- och fiskprover från Övre Hillen 1 fanns halter nära eller över gränsvärden för PBDE, dioxiner, furaner, PCB, pentaklorfenol, DDT, PAH samt Hg och andra metaller. De högsta PBDE-halterna i fisk uppmättes i prov från Övre Hillen 1. I Övre Hillen 2 är sedimenten förorenade framför allt av PCB, pentaklorfenol, fenoler, ftalater, PAH, Hg och krom.

    I sediment- och fiskprover från Norra Barken fanns halter av PCB, oktylfenol och TBT som överskrider föreslagna gränsvärden. Sedimentprov från Södra Barken innehöll i stället DDT-, HCH- och PAH-halter över föreslagna gränsvärden.

    Varifrån kommer föroreningarna?

    Föroreningarna kan ha många olika ursprung. Till viss del kan de vara orsakade av diffus spridning och för en del ämnesgrupper är detta den huvudsakliga källan. Diffus spridning från produkter och varor når i hög grad sjöar och vattendrag genom punktutsläpp av processat avloppsvatten från avloppsreningsverk. 5

    Jämförelser med resultat från referenssjöar och från övriga provlokaler visar tydligt att det förutom diffus spridning också finns lokala källor som bidrar till föroreningarna. Det kan inte uteslutas att pågående miljöfarliga verksamheter (andra än avloppsreningsverk) inom Kolbäcksåns avrinningsområde medverkar till spridning av miljögifter, men resultaten tyder på att det i första hand är förorenade områden från tidigare verksamheter som orsakat de uppmätta halterna av miljögifter i vatten, sediment och fisk.

    I och omkring Väsman 1 (Lyviken) finns flera historiskt förorenade områden. De påträffade miljögifterna kommer sannolikt i första hand från sediment och markområden som förorenats av tidigare träimpregnering och från en nedlagd industrideponi. Resultaten tyder på att föroreningarna inne i Lyviken har transporterats ut i Väsman så att även Väsman 2, Väsman 3 och Väsman 4 är påverkade av föroreningssituationen i och omkring Väsman 1.

    Övre Hillen 2 är med stor säkerhet påverkad av läckage från de mycket förorenade sedimenten i Marnästjärn. Bäcken som transporterar vatten från tjärnen till Övre Hillen mynnar i närheten av provtagningspunkten.

    De föroreningar som påträffats i Södra Barken härrör huvudsakligen från ett förorenat sågverksområde där doppning och träimpregnering utförts. Påverkansbilden vid Norra Barken är mer komplex med påverkan från förorenade områden av olika slag, men bidrag från pågående verksamheter kan inte uteslutas.

    Hur går vi vidare?

    Projektet kommer att följas av åtgärdsarbete inom vattenförvaltning, tillsyn, prövning och efterbehandling på regional, kommunal och lokal nivå. De ämnesspecifika resultat som finns för bland annat dioxiner, furaner och PCB är användbara vid identifiering av källorna. I så stor utsträckning som möjligt kommer det att vara verksamhetsutövarnas ansvar att göra eventuell ytterligare provtagning och analys av vatten, sediment och fisk.

    Åtgärder behöver vidtas för att begränsa ytterligare spridning av de föroreningar som finns i Lyviken (Väsman 1) och i Marnästjärn (jfr. Övre Hillen 2). Förekomsten av kvicksilver och vissa andra metaller i Marnästjärn är kartlagda, men föroreningar av organiska ämnen i och från tjärnen behöver karakteriseras. För att närmare beskriva hur stor del av påverkan som kommer från diffus spridning via avloppsreningsverk rekommenderas utökade mätprogram i utgående avloppsvatten från reningsverken Gonäs och Gårlången i Ludvika kommun.

    Källorna till vissa av de föroreningar som påträffats i Övre Hillen 1 är svåra att fastställa och där behöver påverkansbilden utredas ytterligare.

    Länsstyrelsen behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamheternas inverkan på ekologisk och kemisk status i vattenförekomster. Resultat från projektet

    Miljögifter i Kolbäcksån kommer att vara ett stöd i detta arbete.

    Spjutsjöns och Gipsjöns lämplighet som referenssjöar behöver utredas (båda i Dalälvens avrinningsområde). Prover från de två sjöarna innehåller halter av PCB och lindan i vatten, DDD, DDE, tennorganiska föreningar och metaller (utom Hg) i sediment och hexaklorbensen i fisk.

  • 19.
    Lundvall, David
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Fiskar i Dalarna: Förekomst och utbredning2016Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Aldrig tidigare har det genomförts fullt ut en så stor och heltäckande undersökning och sammanställning av fiskarternas utbredning och förekomst i Dalarna.

    En kvalitativ enkätundersökning som omfattade 2 353 sjöar och 1 637 vattendragssträckor genomfördes 2006. Denna undersökning har jämförts och sammanställts med alla registrerade provfiskeuppgifter fram t o m år 2012 samt en stor mängd uppgifter som samlats in från andra skriftliga källor från undersökningsområdet.

    Enkätundersökningen som genomfördes omfattade 90 % av alla sjöar >5 hektar och 82 % av vattendragen med avrinningsområde större än 10 kvadratkilometer inom Dalarna och övriga Dalälvens vattensystem utanför Dalarnas län. Svarsfrekvensen i enkätundersökningen var hög. 96 % av de tillfrågade svarade och det inkom uppgifter om 93 % av sjöarna och 81 % av vattendragen som omfattades av undersökningen.

    Dalarna och Dalälvens vattensystem sträcker sig över ett stort geografiskt område där höjdförhållandena varierar mellan 0 och 1 200 meter över havet. Antalet sjöar (>5 hektar) är ca 2 600 och vattendragen (aro >10 km2), är ca 1 9901. Dessa vatten har en spännvidd allt ifrån småtjärnar och bäckar till några av Sveriges största sjöar och älvar. Landmiljöerna som dessa ligger i omfattar flacka slättland med jordbruksbygder, skogsland, myrar och fjälltrakter. Allt detta ger förutsättningar för många arter och varierande fisksamhällen.

    Enkätundersökningen samlade in nästan 15 000 uppgifter om fiskartförekomster som omfattar ca 2 300 sjöar och 1 500 vattendrag. Utöver detta finns provfiskedata med lite mer än 4 000 artförekomstdata från ca 500 sjöar och 700 vattendrag. Ytterligare uppgifter från andra källor som samlats in från olika skriftliga källor omfattar ca 3 500 artförekomster från ca 800 sjöar och ca 150 vattendrag. Uppgifterna fördelar sig på 36 arter samt de två 2 kräftarterna flod- och signalkräfta. Aktuell förekomststatus är dock osäker för ett par av fiskarterna. 

    Antalet fiskarter inom en sjö eller ett vattendrag var i genomsnitt ca 4 i sjöarna och 3,5 i vattendragen. Antalet arter som förekommer i ett vatten är beroende av många faktorer där höjd över havet och sjö-/vattendragsstorlek är bland de mest betydelsefulla. Dessa kan sägas representera klimat (h ö h) respektive förutsättningar för mängden olika livsmiljöer, som i sin tur är avgörande för vilka arter som kan förekomma. Antalet arter avtar med stigande höjd över havet och ökar med storleken på sjö eller vattendrag. Störst antal arter, 26 - 30 st, förekommer från Orsasjön och Siljan samt längs Dalälvens huvudfåra och sjöarna längs dess lopp till mynningen i havet.

    De vanligsate fiskarterna i Dalarnas sjöar är, i fallande ordning; abborre, gädda och mört. De förekommer i ca 2 100, 1 900 respektive 1 400 sjöar. Inte oväntat var den vanligaste artkombinationen i sjöar; abborre, gädda och mört, som förekommer i ca 400 sjöar. I resterande sjöar förekommer arterna i andra artkostellationer, nästan alltid i kombination med de tre vanligaste. Antalet olika artkombinationer som påträffades var omkring 1 200! De fem vanligaste artkombinationerna upptar ca 900 eller ca 40 % av alla undersökta sjöar.

    Standardiserat provfiske är metod att kvantitativt undersöka fiskbestånd. Dalarna har undersökt förhållandevis många sjöar och vattendrag med provfiske men fortfarande är bara en femtededel av sjöarna och två femtedelar av vattendragen undersökta.

    Många av provfiske- och annan fiskartförekomstdata som samlats in överlappar med enkätdata. Dessa möjliggör kontroll och verifikation av enkätuppgifternas tillförlitlighet. En jämförelse av enkätsvar, provfiskefångster och andra registrerade förekomstuppgifter för ca 200 vattendrag respektive 400 sjöar visade att enkätundersökningen i dessa vatten lyckades påvisa/identifiera 40 – 45 % av alla fiskartförekomster i vattendragen och ca 50 – 75 % av alla förekomster i sjöarna. Standardiserat provfiske lyckades påvisa ca 75 – 88 % av samtliga arter i vattendragen och motsvarande ca 60 - 75 % av samtliga arter i sjöarna. Osäkerheterna beror på att inte alla enkätuppgifter kunnat verifieras helt samt att det totala antalet kända förekomster som enkätuppgifterna relateras mot, inte är helt komplett.

    En granskning visade också att ca 1 % och 2 % av enkätsvaren gällande vattendrag respektive sjöar var uppenbart felaktiga. Orsakerna bedömdes vara artförväxling, förväxling av vilket vatten uppgiften gäller för, fel till följd av enkätens utformning samt inaktuella uppgifter. Sannolikt finns fler felaktiga enkätuppgifter som inte kunnat identifieras vid den begränsade granskning som genomfördes. Även i provfiskedata återfanns några felaktiga uppgifter. Av registrerade provfiskefångade arter i vattendrag respektive sjöar bedömdes 0,4 och 0,3 % vara felaktiga. Orsakerna i dessa fall var främst artförväxlingar men även ett par inaktuella uppgifter påträffades. Resterande provfiskeuppgifter bedömdes vara mycket tillförlitliga.

    Den första kolonisationen av fisk till Sveriges inland skedde kort efter att inlandsisens avsmältning under den senaste istiden. I Dalarna skedde detta för ca 10 000 år sedan. I början innan all is smält bort var alla vattenmiljöer kalla men blev sedan successivt varmare. Kolonisationen skedde i flera omgångar styrdes de invandrande arternas krav på klimatet. Östersjöns salthalt som varierade flera gånger under avsmältningens förlopp påverkade också sötvattenfiskarnas möjligheter till kolonisation av inlandets vatten. Ända sedan människans tidiga invandring har fiskarnas spridning troligen även påverkats av mänskliga utplanteringar och flyttning av fisk.

    Under de senaste 200 åren har denna spridning ökat i och med att kunskapen om hur man odlar och transporterar fisk ökade. Med början för ca 150 år sedan inrättades en statlig organisation; Hushållningssällskapet som propagerade, undervisade, samt bistod med hjälp och finansiering till bl a utplantering av fisk för att ”upphjälpa hushållning och matproduktion”. I senare tid har utsättningarna ändrats till att tjäna som kompensation för skada orsakad av vattenkraftsproduktion eller för att skapa ett s k put-and-take-fiske. Utplanteringarna har kraftigt utökat utbredningen av vissa arter men då ibland orsakat att andra försvunnit till följd av ökad konkurrens och predation. 

    Sik, siklöja, sutare är exempel på arter som kraftigt utökat sin utbredning under det senaste århundradet. Störst negativ förändring i förekomst och utbredning har nog inträffat för flodkräftan, ålen och laxen. De två senare arterna är beroende av fria vandringsvägar mellan hav och sötvatten för att kunna fortleva. Dessa vandringsvägar har varit avskurna i hundra år och enstaka sentida utsättningar gör att de temporärt kan påträffas i Dalarna. Flodkräftans tillbakagång kan helt tillskrivas kräftpesten.

  • 20.
    Lundvall, David
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Fiskbestånden i Dalälvens sjöar: faktorer som påverkar och förändringar över tid2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Dalarna har förhållandevis många provfiskade sjöar sett i ett Sverigeperspektiv. De flesta av

    sjöarna är dock provfiskade endast en gång. Några är provfiskade två gånger och en handfull

    sjöar provfiskas årligen eller med annat intervall återkommande. Sjöar som ingår i rullande

    program med återkommande provfiske är i nästan samtliga fall knutna till recipientprogram,

    försurnings- eller kalkningsuppföljningen och är således inte representativa för det stora flertalet

    sjöar i Dalarna och Dalälvens vattensystem.

    Antalet fiskarter som förekommer inom området är relativt stort och 28 av 34 förekommande

    arter har fångats vid provfiske. Abborre, gädda och mört är de arter som fångats i störst mängd

    och andel av de provfiskade sjöarna. Detta speglar väl deras förekomst och utbredning inom det

    undersökta området.

    Den relativa mängd fisk som fångats vid ett standardiserat provfiske inom området varierar

    mellan 0,2 – 6 930 g/nät och 0,1 – 296 ind/nät. Vanligast är dock att fångsterna ligger mellan 250

    – 1 500 g/nät och 5 – 50 ind/nät.

    En regressionsanalys visar att de flesta av omgivningsfaktorerna som analyserades på ett eller

    annat sätt kunde hänföras till klimat och/eller näringsförhållanden. Näringshalt (totalfosfor),

    några klimatvariabler (temp, höh & sjödjup) samt vattnets färgvärde, var de omgivningsförhållanden

    som påverkade mängden fisk i de provfiskade sjöarna mest.

    Skillnaderna i mängd fisk mellan olika sjöar är till stor del beroende av omgivningsfaktorer som

    kan utgöras av naturgivna förutsättningar och i vissa fall mänsklig påverkan. Det är dock viktigt

    att försöka ta hänsyn till de tidsmässiga (mellanårsvariation) och artberoende faktorer som

    påverkar mängd och sammansättning av fiskbestånden. I de analyserade sjöar som fiskats vid

    flera tillfällen så varierade den genomsnittligt fångade mängden med ca 25 - 39 %

    (variationskoefficienten).

    Alla sjöar är unika i sin sammansättning av naturgivna förutsättningar, grad av påverkan och

    sammansättning av fisksamhällen. Inte ens analyser baserade på kontinuerliga variabler för de

    viktigaste faktorerna som formar fisksamhällena kan vi förklara mer än 30 – 60 % av den

    variation i fångstmängd, medelvikt och antal fångade arter som observeras vid provfiske.

    Inom recipientprogrammet för Dalälvens vattensystem utförs provfiske regelbundet i 14 sjöar.

    Provfisket utförs av Dalälvens vattenvårdsförening. Sjöarna varierar mycket i storlek, näringshalt,

    påverkansgrad, etc. De ligger dock alla förhållandevis lågt (<200 möh) och är därför relativt

    artrika. Fisket utförs med ett färre antal nät och genomförs lite senare på säsongen jämfört den

    vanliga standardmetoden.

    Avvikelserna i metodik ger sannolikt en mindre mängd fisk per ansträngning, vilket begränsar

    möjligheterna att jämföra dessa med provfisken utförda vid andra tidpunkter. Variationen i fångst

    mellan provfisketillfällen var dock förhållandevis låg, vilket indikerar att resultaten är tillförlitliga

    och kan användas för analyser och jämförelser mellan provfisketillfällen och mellan de 14 sjöarna.

    I några av de 14 sjöarna har det sannolikt skett förändringar av fiskbestånden under den 20-

    årsperiod som provfiskena pågått. Bland annat har det under 1990-talet påverkade och störda

    fiskbeståndet i Gruvsjön återhämtat sig, och uppvisade vid det senaste fisketillfället en nästan

    ostörd beståndssammansättning.

  • 21.
    Risbecker, Lina
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Organiska miljögifter i Dalälven: Inledande undersökningar2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Den här rapporten sammanställer screeningen av organiska vattendirektivsämnen som gjorts i

    Dalälven åren 2005-2008. Screeningen var mest omfattande år 2008 då 15 lokaler provtogs

    med passiva provtagare och stickprov. De organiska ämnen som på något sätt detekterats

    inom avrinningsområdet finns med i rapporten och inkluderar följande ämnen:

    Prioriterat farliga ämnen Prioriterade ämnen

    Antracen Klorpyrifos

    Bromerade difenyletrar (PBDE) Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP)

    Endosulfan Fluoranten

    Hexaklorbensen (HCB) Oktylfenol

    Hexaklorcyklohexan (HCH) Pentaklorfenol (PCP)

    Nonylfenol Triklorbensen

    Pentaklorbensen Triklormetan

    Bens(a)pyren Trifluralin

    Benso(b+k)fluoranten

    Benso(g,h,i)perylen och Indeno(1,2,3-cd)pyren

    Tributyltennföreningar (TBT)

    Särskilt förorenande ämnen

    Triclosan

    PCB

    Bisfenol A

    Vissa andra förorenande ämnen

    DDT

    I rapporten finns också en kemikaliebeskrivning av utvalda ämnen samt utvärdering av

    provtagningsmetoder och matrisval. Resultatsammanfattningen visar i vilka

    provtagningslokaler olika ämnen har förhöjda halter. De organiska ämnena har screenats

    framförallt med passiva provtagare (SPMD metoden), men även stickprov har använts. Det

    finns även viss provtagningsdata redovisat från sedimentprovtagningar samt provtagning från

    avloppsreningsverk i olika matriser såsom ingående/utgående vatten, slam mm.

    Något som i framtiden bör tas i beaktande vid utvärdering av olika ämneshalter är möjligheten

    till negativa kombinations-/synergieffekter vid förekomst av flera olika ämnen. Den analysen

    finns dock inte med i den här rapporten.

    4

    Nedan ses en sammanfattning av hur ämnena förväntas spridas i miljön. Samma ämnen kan

    finnas i flera olika kategorier.

    Kategori Ämne

    Ej påträffade i ytvatten Alaklor, Antrazin, Bensen (endast

    grundvatten), Kloralkaner C

    10-13, 1,2-

    dikloretan (endast grundvatten),

    Diklormetan, Diuron, Hexaklorbutadien

    (HCBD), Isoproturon, Simazin

    Påträffade med tänkbara punktkällor inom

    länet

    Antracen, Fluoranten, Nonylfenol,

    Oktylfenol, (PCP)

    Påträffade med huvudsaklig diffus spridning

    via avlopps-/avfallshantering

    PBDE, DEHP, Nonylfenol, Oktylfenol,

    Bens(g,h,i)perylen, TBT, Triclosan,

    Bisfenol A

    Påträffade med huvudsaklig spridning via luft Antracen, (PBDE och DEHP via

    sopförbränning), Klorpyrifos, Endosulfan,

    Fluoranten, HCB, HCH, Pentaklorbensen,

    Bens(a)pyren, Bens(b+k)fluoranten,

    Bens(g,h,i)perylene, Indeno(1,2,3-

    cd)pyren, Triklorbensener, Triklormetan

    (kloroform), Trifluralin

    Påträffade med sannolik spridning från bland

    annat förorenade områden

    Pentaklorfenol (PCP), TBT (t.ex.

    skeppsvarv), Triklorbensener, Bisfenol A

    Diffus spridning från många små källor med

    kontakt till vatten, t.ex.skeppsskrov, besprutad

    mark

    TBT, Trifluralin

  • 22.
    Svensson, Jan-Erik
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Hårding, Ingrid
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Medin, Mats
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Växtplankton i 33 sjöar i Västmanlands,Stockholms och Dalarnas län 2011: Klassificering av ekologisk status2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utfallet av den formella klassningen av näringsstatus sammanfattas i tabell 5. Av de 33

    undersökta sjöarna uppnådde åtta sjöar god eller bättre sammanvägd näringsstatus. I

    övriga sjöar klassificerades näringsstatusen som måttlig (13 sjöar), otillfredsställande

    (10 sjöar) eller dålig (två sjöar). I flertalet fall kan resultaten från växtplanktonundersökningen

    förklaras av sjöns halter av näringsämnen men det fanns även några undantag.

    Norra Viggen, Övre Milsbosjön och Lången hade sämre status än vad deras näringshalter

    indikerar medan Tjurlången, Övre Ärtsjön och Hessesjön hade bättre status

    än förväntat utifrån näringshalterna.

    Gonyostomum

    påträffades i 13 av de 33 sjöarna men dess biomassa påverkade inte i

    något fall den sammanvägda statusklassningen. Ingen sjö i undersökningen hade ett

    växtplanktonsamhälle som är märkbart påverkat av försurning.

    Tabell 5. Sammanvägd näringsstatus samt status utifrån växtplanktonundersökningens delparametrar i 33

    sjöar i Västmanlands, Stockholms och Dalarnas län i augusti 2011.

    Västmanlands län

    Sammanvägd

    näringsstatus

    Totalbiomassa

    Andel

    cyanobakterier TPI

    1 Tjurlången

    God Måttlig Hög Måttlig

    2 Högsjön

    God God Hög God

    3 Västlandasjön

    Otillfredsställande Dålig Otillfredsställande Otillfredsställande

    4 Rölen

    Måttlig Måttlig God Måttlig

    5 Lillsvan

    Måttlig Dålig Hög Otillfredsställande

    6 Hällsjön

    Otillfredsställande Dålig Otillfredsställande Otillfredsställande

    7 Fläcksjön

    Otillfredsställande Dålig Otillfredsställande Otillfredsställande

    8 Långforsen

    God God Hög Måttlig

    9 Märrsjön

    Hög God Hög Hög

    10 Hörendesjön

    Måttlig God God Otillfredsställande

    11 Snyten

    God God God Måttlig

    12 Långsjön

    Otillfredsställande Måttlig Otillfredsställande Otillfredsställande

    Stockholms län

    13 Muskan

    Måttlig God Otillfredsställande Måttlig

    14 Långsjön

    God Hög God Måttlig

    15 Vällingen

    Måttlig God Måttlig Måttlig

    16 Lilla Ullfjärden

    Otillfredsställande Måttlig Otillfredsställande Otillfredsställande

    17 Erken

    Måttlig God God Otillfredsställande

    18 Turingen

    Måttlig God God Måttlig

    19 Orlången

    Otillfredsställande Måttlig Otillfredsställande Otillfredsställande

    20 Norrviken

    Måttlig Otillfredsställande Hög Måttlig

    Dalarnas län

    21 Vansjön

    God God Hög Otillfredsställande

    22 Buskasjön

    Otillfredsställande Dålig God Otillfredsställande

    23 Nävden

    Otillfredsställande Dålig Måttlig Otillfredsställande

    24 Norra Viggen

    Dålig Dålig Dålig Otillfredsställande

    25 Flinssjön

    Måttlig Otillfredsställande Hög Otillfredsställande

    26 Lången

    Måttlig Otillfredsställande God Otillfredsställande

    27 Hyen

    Måttlig Dålig Hög Otillfredsställande

    28 Övre Ärtsjön

    Måttlig Dålig Hög Otillfredsställande

    29 Liljan

    God God Hög Måttlig

    30 Lilla Aspan

    Måttlig Dålig God Måttlig

    31 Edstjärnen

    Otillfredsställande Dålig Otillfredsställande Otillfredsställande

    32 Hessesjön

    Otillfredsställande Dålig Måttlig Otillfredsställande

    33 Övre Milsbosjön

    Dålig Dålig Dålig

  • 23.
    Tröjbom, Mats
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län. Svenska MKB.
    Samordnad recipientkontroll iDalälven 2012: Vatten- och sedimentkemi, fisk,växtplankton och bottenfauna2013Report (Other academic)
  • 24. Tröjbom, Mats
    et al.
    Lindeström, Lennart
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län. Svenska MKB.
    Samordnad recipientkontroll iDalälven 20062007Report (Other academic)
  • 25.
    Wemming, Anna
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Organiska miljögifter i Dalarnas ytvatten2016Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Dalarnas har sedan 2004 genomfört provtagningar i länets ytvatten för att analysera organiska miljögifter. Mer än 60 sjöar och vattendrag har provtagits och över 400 olika naturfrämmande ämnen har påträffats. Provtagningarna har varit fokuserade kring större pågående miljöfarliga verksamheter, förorenade områden som utgör stor risk för miljön och vid större tätorter. Denna rapport är en sammanställning av alla analyser av organiska miljögifter som genomförts mellan 2004 och 2014.

    Provtagningen har skett i vatten, sediment och/eller fisk, och vattenprover har tagits både med stickprover och passiva provtagare. Alla resultat presenteras överskådligt för de 24 ämnesgrupper som har analyserats, för att ge en helhetsbild av miljöproblemet i länets ytvatten. I rapportens första del beskrivs ämnesgruppernas kemiska egenskaper, användningsområden, spridning till miljön och effekter i vattenmiljön i ett inledande kapitel innan resultaten från undersökningarna presenteras.

    De ämnesgrupper som oftast påträffas i Dalarnas ytvatten är tungmetaller, perfluorerade ämnen (PFAS) och PAHer. Dessa ämnen påträffas i minst hälften av de prover som de analyserats i. Tungmetaller och PAHer kan kopplas till länets långa industrihistoria av gruv- och metallbearbetning och träindustrier med olika typer av impregneringsverksamheter. Perfluorerade ämnen används inom många olika områden i samhället och har därför spridits till vår miljö från många olika källor under lång tid, vilket återspeglas i att de påträffas i mer än vart annat prov.

    Det finns tre geografiska områden som utmärker sig med höga halter av miljögifter. Det är sjöar längs med Faluån i Falu kommun, Svartån i Avesta kommun och sjöarna längs med Kolbäcksån i Ludvika och Smedjebackens kommuner. I Faluåns sjöar påträffas höga halter av dioxiner och furaner som kan kopplas till två tidigare verksamheter. Påverkansbilden i Svartån är mer komplex. Längs med ån finns det många olika pågående miljöfarliga verksamheter och förorenade områden som kan sprida miljögifter till ån, vilket också syns i analysresultaten med många olika påträffade ämnen. Vid sjöarna i Ludvika och Smedjebacken ligger flera förorenade områden och pågående miljöfarliga verksamheter som har bidragit till de förhöjda halterna av PAHer och PCBer. Även tennorganiska föroreningar förekommer i höga halter i sedimenten i några sjöar, men påverkanskällan för denna förorening är inte helt kartlagd.     Utöver de tre ovan nämnda områdena finns det några provtagningslokaler som sticker ut i datamaterialet, bl.a en lokal i Österdalälven vid Gråda där fiskarna har förhöjda halter av många olika organiska miljögifter. I Bysjön i Borlänge har de högsta halterna av PFOS i fisk uppmätts. Vid Bysjön ligger en brandövningsplats där man använt sig av brandsläckningsskum med PFOS.

    Miljögiftsprovtagningen som genomförts har bidragit till kunskap om problembilden i länets ytvatten, men den har också gett oss erfarenheter inför kommande provtagningar. Flera åtgärder för att minska spridningen av miljögifter till ytvatten har genomförts som ett resultat av miljögiftsprovtagningen, men många fler behöver genomföras för att minska belastningen av miljögifter i länets ytvatten. Provtagningsinsatserna har, utöver ökad kunskap, även resulterat i nya frågeställningar. Vi behöver fortsätta med olika typer av undersökningar, både kemiska analyser men även effektstudier, för att kartlägga miljögiftsproblematiken och dess eventuellt negativa effekter i vattenmiljön. Resultaten behöver även komma till större användning i åtgärdsarbetet i länet, för att vi ska kunna uppnå en giftfri miljö.

  • 26.
    Wramner, Per
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Brockmann Geomatics Sweden AB.
    Wester, Kjell
    Swedish Environmental Protection Agency. Brockmann Geomatics Sweden AB.
    Backe, Susanne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Norrbotten.
    Gunnarsson, Urban
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Hahn, Niklas
    Swedish Environmental Protection Agency. Brockmann Geomatics Sweden AB.
    Sirččám - Inledande dokumentation inom övervakningsprogram för Sveriges palsmyrar2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas den inledande dokumentationen av Sirččám, ett palsmyrområde vid Kaitumälven i norra Lappland som föreslagits att ingå i ett övervakningsprogram för svenska palsmyrar. Bakgrunden till detta program är palsmyrarnas stora värde från naturvårdssynpunkt och det hot mot palsarnas existens – genom att deras kärna av permafrost riskerar att tina upp – som pågående klimatförändringar innebär.

    En inledande dokumentation av här presenterat slag är det första steget i övervakningen av de områden som avses ingå i programmet. Sirččám är ett större våtmarkskomplex som är utsträckt på båda sidor av Kaitumälven. Dokumentationen omfattar en beskrivning av palsmyrarnas natur (morfologi, hydrologi, vegetation m.m.) och bygger på litteratur, flygbilder, en laserbaserad höjdmodell och fältstudier. Fokus ligger på faktorer som har påverkat palsarnas status fram till dagens situation och kan påverka deras bevarande framöver.

    En mer ingående dokumentation har skett i två områden i Sirččám. Den redovisas i bild (kartor, foton, transekter med morfologi, vegetation, djup till tjälytan m.m.) och text. Palsarna är över lag låga och flacka vilket torde hänga samman med grovkorniga mineraljordar och tunt torvtäcke. Det senare är särskilt uttalat i det södra området. Även rena lithalsar (palsartade bildningar utan torv i ytan) förekommer i dess nordligaste del. Här är morfologin tydligt präglad av såväl pågående som tidigare nedbrytning av palsar/lithalsar. Även palsarna i den södra delen liksom i hela det norra området är tydligt påverkade av tidigare nedbrytning men i allmänhet endast i ringa mån av pågående sådan, med ett undantag. Det gäller de embryonala palsar som förekommer i det norra området och i flera fall försvunnit helt mellan 2010 och 2016.

    Palsarna/lithalsarna i det södra området hade kring 2010 en total areal av 16,1 ha och en volym av 89 200 m³. Medelhöjden var 0,55 m och den maximala höjden 2,19 m. I det norra området var motsvarande siffror 3,49 ha, 10 970 m³, 0,31 m och 0,85 m.

    Både det södra området (utom längst i norr) och i än högre grad det norra (utom vad gäller de embryonala palsarna) bedöms vara mindre känsliga för pågående klimatförändringar än flertalet andra palsmyrar i övervakningsprogrammet. Tillgängliga klimatuppgifter tyder dock på att det redan är tveksamt om dagens temperaturförhållanden i Sirččám är sådana att förutsättningar för palsförekomst kommer att finnas kvar på sikt. Pågående klimatförändringar riskerar att ytterligare försämra dessa förutsättningar. Prognosen på sikt för bevarandet av palsarna – och lithalsarna – i Sirččám är således inte gynnsam.

1 - 26 of 26
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf