Publications
Change search
Refine search result
1 - 16 of 16
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ask, Karolin
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Petersson-Grawé, Kierstin
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Vahter, Marie
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Palm, Brita
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Berglund, Marika
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Kvicksilverexponering hos kvinnor med högt fiskintag2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den övergripande målsättningen med den hälsorelaterade miljöövervakningen (HÄMI) är att följa exponering för miljöföroreningar över tid, speciellt hos känsliga och riskutsatta grupper, och att så långt som möjligt identifiera de huvudsakliga exponeringskällorna för att möjliggöra en effektiv exponeringsreduktion. Det specifika syftet med föreliggande projekt var att belägga exponeringsnivåer för kvicksilver, framförallt metylk vicksilver (MeHg), hos kvinnor i barnafödande ålder med hög fiskkonsumtion. De utgör en potentiell riskgrupp i den allmänna befolkningen eftersom fostret är speciellt känsligt för MeHg. Kvicksilverhalter i blod och hår utvärderas i relation till fiskintag (sort och mängd). Tidigare undersökningar inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har påvisat stor variation i exponeringen för MeHg även bland kvinnor med måttlig fiskkonsumtion. Genom denna studie och upprepade undersökningar kan eventuella förändringar i exponering över tid detekteras. Resultaten från studien jämförs med resultat från tidigare projekt inom HÄMI och andra svenska studier. På lång sikt är förhoppningen att exponeringen sjunker till en nivå som medför att kostrekommendationerna för fiskintag kan tas bort. Detta är i linje med det nationella miljömålet ”giftfri miljö” som regering och riksdag beslutat om. Föreliggande undersökning har utförts i samarbete mellan Institutet för Miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet och Livsmedelsverket på uppdrag av Naturvårdsverket.

  • 2.
    Ask, Karolin
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Petersson-Grawé, Kierstin
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Vahter, Marie
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Palm, Brita
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Berglund, Marika
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Kvicksilverexponering hos kvinnor med högt fiskintag2002Report (Other academic)
  • 3.
    Berglund, Marika
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Ask, Karolin
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Palm, Britta
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Petersson-Grawé, Kierstin
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Björs, Ulla
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Vahter, Marie
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Undersökning av kvicksilverexponering hos gravida kvinnor i Uppsala län2001Report (Other academic)
  • 4.
    Berglund, Marika
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Åkesson, Agneta
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Utvärdering av genomförda studier av halter av kadmium i urin hos två åldersgrupper av kvinnor2008Report (Other academic)
  • 5.
    Borg, Daniel
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Håkansson, Helen
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Environmental and Health Risk Assessment of Perfluoroalkylated and Polyfluoroalkylated Substances (PFASs) in Sweden2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report summarizes the outcome of a project to present new information and knowledge about possible environmental- and health risks of perfluoroalkylated and polyfluoroalkylated substances (PFASs) in the Swedish population and in Swedish biota. The project was carried out as a risk assessment, consisting of an exposure assessment with Swedish biomonitoring data for 23 PFASs measured in humans, mammals, birds and fish, a hazard assessment with toxicological data from studies on mammals, birds and fish for the selected compounds and a risk characterization for humans, mammals, birds and fish. This is the first environmental and health risk assessment investigating a large number of PFASs, individually and in combination.

    In the human exposure assessment, two populations were identified and selected – individuals exposed indirectly via the environment (i.e. the general population) and an occupationally exposed subpopulation – professional ski waxers. The exposure data used consisted of PFASs levels in blood and serum. The result showed that PFAS congeners were found at low ppb (ng/ml) concentrations in serum in the general population. In a small subpopulation eating contaminated fish, PFOS was found at higher ppb concentrations.

    In the occupationally exposed, the levels of some congeners were significantly higher than in the average population, i.e. PFNA and PFOA reaching high ppb and low ppm (μg/ml) levels in serum, being approximately 125 and 200 times higher than in the general population. Temporal trend studies in the general population showed that the levels of PFOS, PFDS, PFOSA and PFOA seem to decrease, whereas, the levels of PFBS, PFHxS, PFNA, PFDA and PFUnDA in serum seem to increase.

    In the human hazard assessment, toxicity data and conclusions were primarily based on already existing hazard- and/or risk assessments and supplemented with additional published toxicological data of relevance. Two toxicological endpoints common for PFASs were identified and selected: 1) hepatotoxicity and 2) reproductive toxicity. For congeners lacking toxicological data or internal dose measurements a read-across was performed to the closest most potent congener for the respective endpoint. In addition, other endpoints showing lower effect levels were also considered. The result showed that the PFAS congeners were relatively similar with regard to their hepatotoxic and reproductive toxic properties, with points of departure (PODs) ranging from 4–89 μg/ml serum and 4–> 60 μg/ml, respectively. However, relevant toxicological data with internal doses were available for 4 of 15 congeners in the general population and for 5 of 17 in the occupationally exposed. For some congeners, other endpoints were identified at very low doses (e.g. immunotoxicity, impaired mammary gland development, obesity), similar to or below current human exposure levels. Epidemiological studies on PFASs showed inconsistent results.

    The risk characterization did not indicated any cause for concern 2 for hepatotoxicity or reproductive toxicity in the general population, neither for congeners assessed individually nor in combination. PFOS levels in the subpopulation that consumed contaminated fish were, or were close to, being of concern. For the occupationally exposed ski waxers a cause for concern was identified for hepatotoxicity based on single and combined PFAS exposure, as well as for reproductive toxicity based on combined PFAS exposure. It should be noted, that this group comprises a very limited number of people in Sweden.

    In the environmental exposure assessment, five species/subgroups with corresponding tissues were identified and selected: 1) seals (liver), 2) otters (liver), 3) birds (eggs), 4) marine fish (liver), and 5) highly exposed freshwater fish (muscle) based on the presence of PFASs in these species. All of these are present in or connected to the aquatic environment, demonstrating how PFASs enter the food chain via this route. In contrast, PFASs-levels were significantly lower in the terrestrial species examined. PFOS was the dominant congener in all species, often present at levels one to three orders of magnitude higher than the other congeners, and found at low ppm (μg/g) or high ppb (ng/g) levels in seals and otters, bird’s eggs and highly exposed freshwater fish, and at low ppb levels in marine fish. In seals and otters, there was a tendency for levels of sulfonates to decrease and carboxylates to increase. In peregrine falcon eggs, all PFASs detected were long chain congeners and temporal trends showed that the levels of sulfonates were either unchanged or decreasing. For carboxylates, the levels of congeners with 11–15 carbons were decreasing, but increasing for PFNA and PFDA. In marine fish, all congeners detected contained six or more carbons for sulfonates and nine or more for carboxylates, likely reflecting the higher bioconcentration factor (BCF) for the long chain congeners. In highly exposed freshwater fish, PFASs levels were significantly higher than in marine fish. In the environmental hazard assessment, hepatotoxicity and reproductive toxicity were assessed for seals and otters, and the PODs were derived from the same toxicological database as for the human hazard assessment but with hepatic concentrations used as internal dose. Toxicological data with hepatic PFASs-levels were available for 4 of 17 congeners assessed; thus data for the other congeners had to be extrapolated. For birds, only data from reproductive toxicity studies with PFASs-levels in eggs were considered, which was available for 5 of 15 congeners, and data for the other congeners had to be extrapolated. Few relevant studies on the reproductive toxicity of PFASs in birds were available, with effects being shown only for PFOS, hence the data can be considered uncertain with regard to effects and effect levels, and consequently, the extrapolations were uncertain. For fish, toxicological data were available for 5 of 17 congeners but are highly uncertain due to different species, study durations and endpoints used in the different studies.

    The result of the environmental risk characterization indicated a cause for concern for seals and otters for hepatotoxicity and reproductive toxicity, for either individual congeners and/or all congeners combined. It should be noted that the conclusions regarding seals and otters are based on the average PFASslevels at the latest time-point in temporal studies, and that the levels can be higher on an individual basis, which would result in lower safety margins than presented herein. For reproductive toxicity in birds, a cause for concern was indicated for PFOS where the highest level in peregrine falcons eggs (sampled in 2006) exceeded the toxic effect level identified in one study and where the average PFOS level is close to the toxic effect level. Thus, it cannot be excluded that these levels of PFOS in the eggs could give rise to adverse effects. For marine as well as freshwater fish, the available data do not indicate any cause for concern, even in waters contaminated by PFOS. However, it should be noted that the data for fish, monitoring as well as toxicity data, were subject to highly uncertain extrapolations.

  • 6.
    Enghardt Barbieri, Heléne
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Nälsén, Cecilia
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Sand, Salomon
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Berglund, Marika
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Littorin, Margareta
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Provinsamling i anslutning till Riksmaten pilot 2008 – slutrapport2008Report (Other academic)
  • 7.
    Hanberg, Annika
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Högberg, Johan
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Berglund, Marika
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Bensryd, Inger
    University Hospital of Lund.
    Skerfving, Staffan
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Remberger, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Calafat, Antonia
    Division of Laboratory Sciences, National Centre for Environmental Health, Atlanta.
    Appelgren, Malin
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Filipsson Falk, Agneta
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Jansson, Bo
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Håkansson, Helen
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Phthalates and their metabolites in human breast milk, blood and urine as measures for monitoring exposure in human risk groups2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att undersöka halter av ftalater i svenskar och vilken matris som bäst lämpar sig för hälsorelaterad miljöövervakning har ftalater och ftalatmetaboliter analyserats i en grupp kvinnor som nyligen fött barn. I samband med förlossning på Universitetssjukhuset i Lund tillfrågades förstföderskor om medverkan och 42 kvinnor kom att ingå i studien. När barnet var 2-3 veckor gammalt pumpade mamman ut 50 mL bröstmjölk. Blod- och urinprov togs en vecka senare. Omfattande förändringar av standardmetoder för provtagning av mjölk och blod gjordes för att minimera risken för kontaminering av proverna. För mjölkprovtagningen användes en specialkonstruerad manuell pump av polykarbonat med ftalatfri packning. Blodprov togs med hjälp av endast kanyl och provrör (eftersom propparna i vaccutainrör innehåller ftalater). Proverna förvarades i värmebehandlade glasbehållare och fosforsyra tillsattes för att motverka metabolism av ftalater i mjölk- och blodprover. Analyserna av bröstmjölk visade värden nära eller under detektionsgränsen (LOD) för flertalet ftalater eller deras metaboliter. Även i blod och serum var nivåerna vanligtvis nära eller under LOD. I urin analyserades endast metaboliter och dessa kunde kvantifieras i 53-100 % av proverna. Nivåerna av ftalatmetaboliter i urin hos de svenska kvinnorna var i paritet med nivåerna hos en allmänbefolkning i USA och Tyskland. Några klara korrelationer mellan nivåer i t ex urin och bröstmjölk respektive blod påvisades inte. Resultaten av studien anger att för närvarande är analys av ftalatmetaboliter i urin den mest framkomliga vägen för skattning av ftalatexponering hos människa. Provtagning och analys av mjölk och blod innebar betydligt större svårigheter. Framför allt framstår risken för kontaminering vid provtagning som betydande och en stor del av ftalaterna och dess metaboliter uppvisade låga halter, vid eller under LOD. Dessutom kan ftalater brytas ned i blod och mjölk. I flertalet internationella publicerade studier av ftalatexponering används urinmetabolit-analyser som ett mått på exponering för ftalater. I en nyligen publicerad amerikansk studie av ett 80-tal nyfödda pojkar sågs ett samband mellan kort ano-genitalt avstånd och nivåer av ftalatmetaboliter i urin hos deras mammor under graviditeten. Den amerikanska studien behöver bekräftas, men metaboliterna var desamma som i vår studie och en jämförelse visar att mediannivåerna var lägre för vissa men högre för andra metaboliter. Vår studie indikerar att svenska kvinnor i fertil ålder inte sällan exponeras för ftalater i nivåer som satts i samband med fosterpåverkan.

  • 8.
    Helmfrid, Ingela
    et al.
    Executive, Universitet, Linköpings universitet, LiU.
    Wingren, Gun
    Executive, Universitet, Linköpings universitet, LiU.
    Salihovic, Samira
    Executive, Universitet, Linköpings universitet, LiU.
    van Bavel, Bert
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    Berglund, Marika
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Exponering och kroppsbelastning av PCB och metaller hos befolkningen i ett historiskt kontaminerat samhälleReport (Other academic)
    Abstract [sv]

    I ett förorenat område i Gusum, Valdemarsviks kommun i Östergötland har en epidemiologisk fall

    ‐kontrollstudie genomförts. Omgivningsmätningar i detta område har påvisat förhöjda halter av zink (Zn), koppar (Cu), bly (Pb) och kadmium (Cd) i jord, grönsaker, rotfrukter, bär och svamp. Mätningar i lokalt fångad gädda och abborre har påvisat förhöjda halter av PCB och även kvicksilver.

    Att äta grönsaker, frukt, bär, svamp och fisk från ett förorenat samhälle skulle kunna innebära ökad exponering för miljögifter jämfört med om man inte äter sådana livsmedel. Vid långvarig hög exponering för miljögifter ökar risken för hälsoeffekter. Risken för hälsoeffekter beror på vilka miljöföroreningar man exponeras för, hur mycket man får i sig av de olika ämnena och hur känslig man är som individ.

    Syftet med den här studien var att undersöka om: a) rapporterad konsumtion av lokala livsmedel samvarierar med uppmätta halter av PCB, bekämpningsmedel, bly, kadmium och kvicksilver i en befolkning boende i ett förorenat område, b) befolkningen i ett förorenat område är högre exponerade än befolkningsgrupper i andra områden, c) exponeringen skiljer sig mellan kvinnor och män, och d) individer med cancerdiagnos, som tidigare identifierats via ett nationellt register, skiljer sig från kontroller med avseende på uppmätta halter av miljöföroreningar.

    Individer med cancerdiagnos (n=36) och kontroller (n=59; högkonsumenter och lågkonsumenter av lokala livsmedel) som ingick i den tidigare fall

    ‐kontrollstudien tillfrågades om de ville lämna blod, urin och hår för analys av PCB, bekämpningsmedel, bly, kadmium och kvicksilver samt besvara en enkät om konsumtionsfrekvenser av livsmedel, livsstils‐ och exponeringsfaktorer.

    Faktorer som ålder, kön, rökvanor, yrke och cancerdiagnos utvärderades i relation till konsumtion av lokala livsmedel och uppmätta halter av miljöföroreningar i blod, urin och hår. Samband sågs mellan kadmiumhalt i urin och att vara aktiv rökare, konsument av svamp och vegetabilier från Gusum/Ringarums församling, ålder, metallarbete, att ha bott i Gusum i 5 år eller mer och att ha fått en cancerdiagnos. Blyhalt i blod samvarierade med rapporterad konsumtion av viltkött och kvicksilver i hår samvarierade med fiskkonsumtion, både Gusumfisk och annan fisk. PCB samvarierade med ålder, konsumtion av Gusumfisk och strömming, lantbruksarbete och cancerdiagnos. Även halter av bekämpningsmedel samvarierade med lantbruksarbete.

    Generellt hade män högre halt av PCB och bekämpningsmedlen transklordan, transnonaklordan än kvinnor och cancerfallen hade högre halt av PCB och bekämpningsmedlet HCB än kontrollerna. Det förekom ingen skillnad i metallhalt mellan män och kvinnor eller mellan cancerfall och kontroller.

    Resultaten tyder på att konsumtion av svamp och vegetabilier från Gu

    Gusumområdet bidrar till exponeringen för kadmium och att konsumtion av fisk från Gusumområdet bidrar till exponering för PCB och MeHg, men att faktorer som kön, ålder, rökning och yrke spelar stor roll för de uppmätta halterna. Exponering för bekämpningsmedel och kvicksilver kunde inte kopplas till konsumtion av föda från Gusum. Istället är det användning av bekämpningsmedel samt att ha arbetat inom lantbruk som bidrar till exponeringen för bekämpningsmedel och konsumtion av fisk generellt (och inte enbart fisk från Gusum) som bidrar till kvicksilverexponeringen. Uppmätta halter av miljöföroreningar i blod,

    urin och hår uppvisade stor variation mellan studiedeltagarna, men låg i nivå med vad som uppmätts hos andra grupper av befolkningen i samma åldersintervall.

    I den multivariata analysen sågs samvariation mellan cancerdiagnos och PCB i blod respektive kadmium i urin. I den här studien går det inte att uttala sig om orsaken till cancersjuklighet, dels för att provtagningen har utförts långt efter det att personer har fått sin cancerdiagnos, dels för att orsakerna till cancersjukdom oftast är många och till stor del okända. Materialet är också litet vilket

    ökar osäkerheten i analysen. Fortsatta studier av exponering och hälsorisker hos befolkning i kontaminerade områden planeras.

  • 9.
    Larsson, Kristin
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Berglund, Marika
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Children’s exposure to chemicals in indoor environments - a literature survey of chemicals in dust2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Children spend the majority of their time indoors where they can be exposed to hazardous chemicals in dust. Due to their frequent hand-to-mouth and object-to-mouth activities, children have a higher intake of dust compared to adults. Therefore, there is a need to estimate and evaluate children’s exposure to chemicals via dust in the indoor environments where they spend most time.

    In this report, we have reviewed the literature about chemicals in indoor dust collected in Europe, North America and Australasia over the last 13 years. In total, data from 132 publications reporting concentrations of chemicals in dust from homes, schools and preschools were included. The main chemical groups that have been measured in dust were brominated and organophosphate flame retardants (BFRs and OPEs), phthalates and non-phthalate plasticizers, per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs), polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs), polychlorinated biphenyls (PCBs), dioxins, pesticides, bisphenols, parabens and metals.

    High molecular weight phthalates and non-phthalate plasticizers were generally found at the highest concentrations in dust, followed by lead and some OPEs. The intakes of different chemicals via dust ingestion in 1-2 year old children, based on the highest reported median concentrations in dust, did not exceed available health based reference values. The estimated intakes of the phthalates DEHP and DBP, the brominated flame retardants BDE-47 and -99 as well as lead were among the highest in relation to the health based reference values. The relatively high intakes of phthalates are representative for indoor environments in Sweden, whereas the relatively high intakes of PBDEs reflect the high degree of contamination in the US, which is not relevant for Sweden. For lead, there is no established safe exposure level and the intakes of lead via dust ingestion in 1-2 year old children were

  • 10.
    Larsson, Kristin
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Jönsson, Bo AG
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lindh, Christian H
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    de Wit, Cynthia
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sellström, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Magnér, Jörgen
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Berglund, Marika
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Tidstrender av kemiska ämnen i barns urin och utvärdering av förskoledamm som exponeringskälla2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I en tidsserie av kemiska ämnen i urin från fyraåriga barn i Stockholm samlades urinprov in 2015 från 113 barn och analyserades för ftalater, bisfenoler och bekämpningsmedel. Resultaten jämfördes med urinprov insamlade 1998-2000 från en jämförbar grupp fyraåringar. Halter av BPA och metaboliter till idag tillståndspliktiga ftalater var signifikant lägre i urinproven från 2015, medan halterna av metaboliter till en ftalat som fortfarande används i stor utsträckning (DiNP) var högre 2015.

    I studien utvärderades även förekomsten av ftalater, alternativa mjukgörare, bisfenoler, fosforbaserade och bromerade flamskyddsmedel i damm från förskolor, samt faktorer av betydelse för dammhalterna av dessa ämnen. Byggnadsår och förekomst av vissa produkter, som skummadrasser, elektronik och PVC-golv, samvarierade med halter av vissa mjukgörare och flamskyddsmedel i damm.

    Barns exponering för de undersökta ämnena via dammintag beräknades och jämfördes med hälsobaserade riktvärden. Exponeringen för de undersökta ämnena via damm i förskolan underskred i samtliga fall de hälsobaserade riktvärdena. Exponeringen via intag av damm på förskolan uppskattades motsvara 2-27% av barnens totala intag (baserat på urindata) av olika ftalater och BPA.

    Halter av mjukgörare och BPA i damm samvarierade inte med halter av motsvarande metaboliter i urin från förskolebarn, vilket talar för att andra källor än förskoledamm är viktigare för den totala exponeringen för dessa ämnen. Däremot observerades signifikanta korrelationer mellan vissa flamskyddsmedel i damm och handavstrykningsprov från förskolebarn, vilket reflekterar betydelsen av kemikalier i damm för hand-till-mun exponering

  • 11.
    Lindh, Christian
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Jönsson, Bo
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Berggren, Maya
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Beronius, Anna
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Carlberg, Bo
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Sundkvist, Anneli
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Bergdahl, Ingvar
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Bisfenol A i urin från män och kvinnor i Norr- och Västerbotten2012Report (Other academic)
  • 12.
    Lundh, T
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axmon, A
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Skerfving, S
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Broberg, K
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM. Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Cadmium and mercury exposure over time in children in southern Sweden (1986 – 2013)2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The variation in exposure to toxic metals over time is still not well-characterized, especially in children, the most vulnerable group. The aim of this study was to evaluate whether a reduction in environmental pollution with cadmium (Cd) and mercury (Hg) caused a change in exposure over time in two Swedish cities. For this, 1,257 children between the ages of 4 and 9 from Landskrona and Trelleborg, in the south of Sweden, were sampled once during 1986-2013. Cd (n=1120) and Hg (n=560) concentrations were determined in blood (b-Cd, b-Hg). The median b-Cd was 0.10 (geometric mean 0.10; range 0.01-0.61) μg/L and b-Hg was 0.91 (geometric mean 0.83; range 0.02-8.2) μg/L.

    No sex or age difference was seen in b-Cd or b-Hg. Regarding the cities, children living in Landskrona close to a smelter had higher b-Cd and b-Hg than those living in urban and rural areas. Over the studied time, b-Cd slightly decreased (0.7% per year, p<0.001) while b-Hg showed a marked decrease (3% per year, p<0.001).

    In conclusion, exposure to Cd was low during the ages 4 to 9, but the risk of disease might increase later in life since b-Cd only showed a minor decrease over time. This indicates, that Cd pollution should be further restricted. Regarding Hg, b-Hg concentration in children was low and decreased over time. The decrease is probably due to the reduced use of dental amalgam and the lower Hg intake from fish.

  • 13.
    Sagán, Ilia
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Löhmus Sundström, Mare
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Hälsorelaterad miljöövervakning Cancerframkallande ämnen i tätortsluft: Personlig exponering och bakgrundsmätning Stockholm 20152015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Cancerframkallande ämnen i tätortsluft är en studie som utförs på uppdrag av Naturvårdsverket. Projektet utförs i fem städer i Sverige (Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Lindesberg) och återkommer till samma stad ungefär vart femte år. Studien genomfördes första gången i Stockholm 2002, andra gången 2009 och nu senast hösten 2015. Syftet med projektet är att kartlägga allmänbefolkningens exponering för utvalda luftburna cancerframkallande ämnen, såsom: bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, kvävedioxid (NO2), kväveoxid (NOx) samt PM2,5 och ett antal polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er). Resultaten används främst för att utvärdera miljökvalitetsmålet "Frisk Luft" och som underlag för en förbättrad riskvärdering hos allmänbefolkningen. Kemikalier vars utbredning undersöktes i studien är vanliga i tätortsluft och kan i höga koncentrationer ge upphov till olika symptom i luftvägar, ögon och slemhinnor, samt öka förekomsten av hjärt- och kärlsjukdom och antalet cancerfall.

    40 slumpvis utvalda stockholmsbor i åldrarna 20-50 rekryterades för årets undersökning. Samtliga försökspersoner bar på personliga provtagare för respektive ämnen under en veckas tid. Hälften av dessa gjorde även en upprepad mätning, bortsett från formaldehyd. Tjugo av deltagarna samtyckte även till mätningar av PM2,5 (partiklar med aerodynamisk diameter ≤2,5μm) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er) i deras vardagsrum under 48 timmar. Parallellt med dessa mätningar genomfördes även stationära mätningar av samma ämnen i den urbana utomhusluften. Detta gjordes vid två referensplatser, Wollmar Yxkullsgatan, Capio Maria (taknivå) och Hornsgatan (gatunivå).

    Deltagarfrekvensen var 25 % och medelåldern för deltagarna 38,5 år. Fördelningen mellan könen var 37,5/62,5 (15 män och 25 kvinnor). Medianhalten som uppmättes av de personburna mätarna var för bensen 0,9 μg/m3, vilket är lägre än miljökvalitetsmålet (1 μg/m3). Det motsvarande värdet för 1,3-butadien var 0,3 μg/m3, vilket är högre än miljökvalitetsmålet (0,2 μg/m3). Jämfört med den senaste mätning i Stockholm 2009 har medelvärden, som uppmättes av de personburna mätarna, för bensen blivit lägre medan halterna av 1,3-butadien blivit något högre. Dock ligger bakgrundshalterna för bensen oförändrade sedan senaste mätning i Stockholm medan halterna för 1,3-butadien har ökat något.

    Medianhalten för den personliga exponeringen för formaldehyd var 15 μg/m3, vilket ligger något högre än miljökvalitetsmålets årsmedelvärde och är dessutom en ökning med 5 μg/m3 sedan senaste mätningen i Stockholm 2009. Jämfört med mätomgången från 2002 låg bakgrundshalter av formaldehyd vid referensplatserna på en högre nivå under 2015, men när det gäller gatunivå (Hornsgatan) så ligger halterna lägre under 2015 jämfört med mätomgångarna från 2002 och 2009.

    Medianhalter för kvävedioxid och kväveoxid var 16 μg/m3 respektive 45,4 μg/m3. Halterna av kvävedioxid ligger därmed under både miljökvalitetsnormen och miljökvalitetsmålen. Trendmässigt kan man se en liten ökning i kvävedioxidhalterna i den urbana bakgrunden sedan senaste mätomgången i Stockholm (2009). Även medianhalter för den personliga exponeringen för kvävedioxid ökade från 15 μg/m3 (2009) till 16 μg/m3. 3

    Medianhalten för PM2,5 i deltagarnas vardagsrum var 5,8 μg/m3 för 48 timmar vilket är under miljökvalitetsmålet (10 μg/m3). De urbana bakgrundshalterna av partiklar ligger på ett medianvärde på 4,7 μg/m3 för två dygn (48 timmar) vilket också är lägre än miljökvalitetsmålet. PM2,5 filtren från vardagsrumsmätningarna och de stationära mätningarna analyserades även på sitt innehåll av nio polycykliska kolväten. Bens(a)pyren användes som ett indikatorvärde av dessa och halterna inomhus ligger under rådande gräns- och riktvärden och betydligt lägre än motsvarande halter utomhus vid samma tillfälle

  • 14.
    Sällsten, Gerd
    et al.
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Berglund, Marika
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Hg i hår hos gravida kvinnor i Västsverige2009Report (Other academic)
  • 15.
    Yazar, Mine
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Merritt, Anne-Sophie
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Bellander, Tom
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Cancerframkallandeämnen i tätortsluft 20092009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Cancerframkallande ämnen i tätortsluft

    är en studie som utförs på uppdrag av

    Naturvårdsverket. Projektet utförs i fem städer i Sverige (Stockholm, Göteborg, Malmö,

    Umeå och Lindesberg) och återkommer till samma stad ungefär vart femte år. Studien

    genomfördes första gången i Stockholm 2002 och nu senast hösten 2009. Syftet är att

    undersöka allmänbefolkningens exponering för 1,3-butadien, bensen, formaldehyd och

    kvävedioxid samt PM

    2.5 och ett antal polycykliska aromatiska kolväten (PAH), däribland

    bens(a)pyren. I studien 2009 i Stockholm gjordes även ett tillägg med analys av kväveoxider

    och sot. Resultaten används främst för att utvärdera miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” och som

    underlag för en förbättrad riskvärdering hos allmänbefolkningen. De ämnen som ingår i

    studien är vanliga i tätortsluft och kan ge olika symtom i luftvägar, ögon och slemhinnor, ge

    upphov till hjärt- kärlsjukdom samt vara cancerframkallande i höga koncentrationer.

    Fyrtio deltagare rekryterades slumpmässigt till studien för personburna mätningar under en

    vecka varav 20 utförde en upprepad mätning några veckor senare. Parallellt med de

    personburna mätningarna gjordes stationära mätningar vid två referensplatser, urban bakgrund

    (taknivå, Wollmar Yxkullsgatan) och vid trafikerad gata (Hornsgatan). Partikelmätningar

    gjordes med pump i 20 av deltagarnas vardagsrum under två dygn och även samtidigt vid den

    urbana bakgrundsplatsen. Av deltagarna var 21 män och 19 kvinnor. Hälften bodde i

    Stockholms innerstad och hälften utanför innerstaden. Medelåldern var 38 år och fem av

    deltagarna var rökare. Större delen av deltagarnas tid (89 procent i mätomgång ett)

    tillbringades i olika inomhusmiljöer.

    För samtliga ämnen som ingick i studien var halterna högre vid trafikerad gata än vid urban

    bakgrund. Kväveoxider och kvävedioxid samt 1,3-butadien och bensen samvarierade vid

    bägge referensplatser. Kväveoxider och kvävedioxid samvarierade även mellan

    referensplatserna. Det fanns ett statistiskt säkerställt samband mellan PM

    2.5 och sot samt

    mellan PM

    2.5 och bens(a)pyren i den urbana bakgrunden. Bens(a)pyren korrelerade även med

    sot i urban bakgrund.

    Halter av 1,3-butadien var statistiskt säkerställt högre för rökare jämfört med icke-rökare.

    Formaldehydhalterna var lägre hos de deltagare som bodde i innerstaden, jämfört med dem

    som bodde utanför innerstaden. Det fanns även en signifikant skillnad mellan deltagare med

    och utan gasspis i hemmet, där de med gasspis hade högre halter av kväveoxider och

    kvävedioxid.

    Halterna för de personburna mätningarna av kväveoxider samvarierade statistiskt säkert med

    de uppmätta halterna i urban bakgrund. Inga andra ämnen som mättes personburet uppvisade

    något samband med referensplatsmätningarna. Det fanns inget samband mellan partiklarna

    som mättes inomhus hos deltagarna och utomhus på referensplatsen i urban bakgrund.

    Däremot fanns ett signifikant samband mellan inom- och utomhushalterna av bens(a)pyren.

    Halterna för de personburna mätningarna hade minskat mellan år 2002 (då studien tidigare

    utförts i Stockholm) och 2009 för samtliga ämnen som undersöktes i studien. Vid bägge

    referensplatserna var halterna i samma nivå eller lägre för 1,3-butadien, bensen, formaldehyd,

    kvävedioxid och bens(a)pyren, förutom för formaldehyd vid trafikerad gata där det skett en

    ökning.

  • 16.
    Åkesson, Agneta
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Berglund, Marika
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Lind, Birger
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Björs, Ulla
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Palm, Brita
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Vahter, Marie
    Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Metaller i miljön - riskfaktorer under graviditet och amning1999Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Abstract

    When investigating metal concentrations during pregnancy, it is important to consider the

    physiological hemodilution of the maternal blood that occurs, and which is most prominent in

    the beginning of the third trimester.

    The cadmium load seemed to increase after a terminated pregnancy. This can, to a large

    extent, be explained by an increased absorption of cadmium in the intestine due to a

    concomitant increased absorption of iron. In women with two or more children the increase in

    urinary cadmium with increasing age was more pronounced than in women with none or one

    previous child.

    Methyl mercury constituted about 75% of the total amount of mercury in the maternal blood.

    Moreover, it was almost twice as high in the cord blood compared to the maternal blood in

    late gestation. The concentration of methyl mercury in cord blood was related to the maternal

    intake of fresh water fish, while the level of inorganic mercury was related to the maternal

    number of amalgam fillings. The level of inorganic mercury decreased during and after

    lactation which can be explained by an elimination to the milk.

    The levels of lead in cord blood was similar to that of the mother four weeks before delivery.

    The concentration of maternal blood lead seemed to increase after the terminated pregnancy.

    This may partly be explained by a higher bone turn over during lactation than during

    pregnancy, and thereby an increased release of lead from bone tissue. This will be further

    evaluated in relation to markers of bone metabolism.

1 - 16 of 16
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf