Publications
Change search
Refine search result
12345 1 - 50 of 237
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Akselsson, Cecilia
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ferm, Martin
    Hallgren Larsson, Eva
    Knulst, Johan
    Lövblad, Gun
    Malm, Gunnar
    Regional övervakning av nedfall och effekter av luftföroreningar:   2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL har tillsammans med länen (Luftvårdsförbund och Länsstyrelser) och Naturvårdsverket utförtett projekt under tre år (1997 till 1999) där de framtida metoderna för att övervaka luftföroreningarmed regional upplösning har utretts och utvecklats. Utredningen har resulterat i ett förslag till framtidaregional miljöövervakning av luftföroreningar som omfattar en kombination av mätningar ochresultat från andra program. Samordningen innebär att resultatredovisningen blir mer komplett ochanpassad till nya krav på indikatorer och uppföljningsmått. Programmet omfattar följande moment;deposition, halter i luft och markvatten, modellberäkningar, lagring, bearbetning och utvärdering avdata, redovisning samt samordning, kvalitetssäkring och programutveckling. Samarbetsprojektet harutvärderat de olika momenten och utvecklat rutiner för lagring, bearbetning och redovisning avresultat i form av länsrapporter och en hemsida. Förbättrade metoder att mäta och beräkna den totaladepositionen av baskatjoner och kväve till skog har utvecklats inom projektet.

  • 2.
    Andersson, Markus
    et al.
    Statistics Sweden.
    Eklund, Veronica
    Statistics Sweden.
    Gerner, Annika
    Statistics Sweden.
    Gustafsson, Tomas
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Quality assurance of calculations for "Reference approach"2012Report (Other academic)
  • 3.
    Bengtsson, Roland
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Alger som fastnar på fisknät i Vänern, Mälaren och Hjälmaren2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Alger som fastnar på fisknät har under många år varit ett problem för yrkesfiskarna iVänern, Mälaren och Hjälmaren. Under hösten, vintern och våren får näten ibland entjock brun eller grön beläggning av kiselalger. Dessa problem har förmodligen funnitsså länge man fiskat med redskap. De äldsta kända noteringarna i Sverige handlar ombeläggningar på fisknät i Ringsjön 1887.På uppdrag av vattenvårdsförbunden i Vänern, Mälaren och Hjälmaren har problemenmed kiselalger studerats. Eftersom problemen uteblev hösten 1999 har inga provkunnat analyseras, och arbetet har framför allt gått ut på att genom telefonintervjuerförsöka ta reda på om algbeläggningarna ökat eller minskat under senare år. Speciellthar dagboksanteckningar över algproblemen efterfrågats. I Hjälmaren uppger trettonav de fjorton fiskare som har intervjuats att de inte tycker problemen blivit värre påsenare år. Detsamma svarade en klar majoritet i Mälaren, medan något mer än hälftenav de tillfrågade fiskarna i Vänern anser att problemen blivit värre.

  • 4.
    Bergström, Jonas
    et al.
    SCB.
    Eklund, Veronica
    SCB.
    Gerner, Annika
    SCB.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Preliminär skattning av utsläpp av växthusgaser 20122013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket har fått ett informellt uppdrag från regeringskansliet att rapportera grovt uppskattade utsläpp av växthusgaser för år 2012 den 15 april 2013.

    Med tanke på den tidigarelagda publiceringen av preliminära utsläppsskattningar 2012 levereras skattningarna med en något annan sektorsindelning än till ordinarie rapportering. Utsläppen redovisas i Gg CO2-ekvivalenter totalt samt per sektor enligt den modifierade sektorsindelningen. Metodiken baseras i huvudsak på SMED 20121. Förutsättningarna och metodvalet skiljer sig åt mellan olika sektorer. För utsläpp från energiproduktion och transporter samt i viss mån industriprocesser och avfallsförbränning har data avseende 2012 funnits tillgängliga och utnyttjats. Utsläpp från jordbruk och avfallshantering exklusive förbränning har skattats genom framskrivning av tidigare års utsläpp med linjär regression.

    Resultatet av beräkningarna blev att Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 2012 uppgick till 58 260 Gg CO2-ekvivalenter exklusive utrikes transporter. Det innebär en minskning med 5 procent jämfört med 2011 års utsläpp enligt submission 2013. Totalt 76 procent av utsläppen har beräknats baserat på uppdaterade data avseende 2012. Resultatet är preliminärt och 2012 års utsläpp kommer i viss mån att revideras till ordinarie submission 2014

  • 5.
    Bignert, Anders
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Vasileiou, Maria
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Fång, Johan
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Dahlgren, Henrik
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Kylberg, Eva
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Staveley Öhlund, Jill
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Jones, Douglas
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Stenström, Malin
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Berger, Urs
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Alsberg, Tomas
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Kärsrud, Anne-Sofie
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sundbom, Marcus
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Holm, Karin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Eriksson, Ulla
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Egebäck, Anna-Lena
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Kaj, Lennart
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20152015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The environmental toxicants examined in this report can be classified into five groups – heavy metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants, polyaromatic hydrocarbons and perfluorinated compounds. Each of these contaminants have been examined from various sites for up to six different fish species, in blue mussels, and in guillemot eggs, for varying lengths of time. The following summary examines overall trends, spatial and temporal, for the five groups.

    Condition and Fat Content

    Condition and fat content in different species tended to follow the same pattern at the same sites, with a few exceptions. Most of the fish species generally displayed a decreasing trend in both condition and fat content at most sites examined. Exceptions to this were increases in condition factor seen in cod liver at Fladen, perch muscle at Kvädöfjärden, and for herring at Ängskärsklubb in spring. Also, an increase in fat content was seen during the most recent ten years for herring at Ängskärsklubb in spring. There were also some sites where no log linear trends were seen.

    Heavy Metals

    Due to a change in methods for metal analysis (not mercury) in 2004, values between 2003 and 2007 should be interpreted with care. From 2009 metals are analyzed at ACES, Stockholm University.

    Generally, higher mercury concentrations are found in the Bothnian Bay, but also from one station in the Northern parts of Baltic Proper, compared to other parts of the Swedish coastline. The time series show varying concentrations over the study period. The longer time series in guillemot egg and spring-caught herring from the southern Bothnian Sea and southern Baltic Proper show significant decreases of mercury. On the other hand, increasing concentrations are seen in e.g., cod muscle, but the concentrations are fairly low compared to measured concentrations in perch from fresh water and coastal sites. In most cases, the mercury concentrations are above the EQSbiota of 20 ng/g wet weight.

    Lead is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length), supposedly due to the elimination of lead in gasoline. The highest concentrations are seen in the southern part of the Baltic Sea. Elevated lead concentrations between 2003 and 2007 (e.g. Harufjärden) should be viewed with caution (see above regarding change in analysis methods). Lead concentrations are below the suggested target level at all stations.

    Cadmium concentrations show varying non-linear trends over the monitored period. It is worth noting that despite several measures taken to reduce discharges of cadmium, generally the most recent concentrations are similar to concentrations measured 30 years

    ago in the longer time series. Cadmium concentrations in herring and perch are all below the suggested target level of 160 μg/kg wet weight.

    The reported nickel concentrations show no consistent decreasing trends. Some series begin with two elevated values that exert a strong leverage effect on the regression line and may give a false impression of decreasing trends. Chromium generally shows decreasing concentrations, possibly explained by a shift in analytical method. The essential trace metals, copper and zinc, show no consistent trends during the monitored period.

    Generally higher concentrations of arsenic and silver are found along the west coast compared to other parts of the Sweadish coast line. However for silver a few stations in the Bothnian Sea and Bothnian Bay show comparable concentrations to the west coast stations.

    Chlorinated Compounds

    Generally, a decreasing concentrations were observed for all compounds (DDT’s, PCB’s, HCH’s, HCB) in all species examined, with a few exceptions, such as no change in TCDD-equivalents being seen in herring muscle (except at Änskärsklubb where very high concentrations at the beginning of the sampling period were seen and also at the west coast station Fladen). The longer time-series in guillemot also show a marked decrease in TCDD-equivalents from the start in the late 1960s until about 1985 from where no change occurred for many years, however, during the most recent ten years a decrease in the concentration is seen. Concentrations of DDE and CB-118 are for some species and sites still above their respective target levels.

    The chlorinated compounds generally show higher concentrations in the Bothnian Sea and/or Baltic Proper when compared to the Bothnian Bay and the Swedish west coast.

    Brominated Flame Retardants

    Elevated levels of HBCDD are seen in sites from the Baltic Proper, while the investigated PBDEs show higher concentrations in the Bothnian Bay. In addition, lower concentrations of all investigated PBDEs and HBCDD are seen on the Swedish west coast compared to the east coast. Temporally, significant increases in BDE-47, -99 and -100 have been seen in guillemot eggs since the late 1960s until the early 1990s, where concentrations then began to show decreases. Also, the concentration of HBCDD in guillemot eggs shows a decrease during the most recent ten years. For fish and blue mussels, BDE-47, -99, and -153 decreased at some sites and showed no trend at other sites. The concentration of HBCDD in fish and blue mussels showed inconsistent trends. The concentration of HBCDD is below the EQSbiota of 167 μg/kg wet weight for all fish species from all areas, while the concentration of BDE-47 alone is above the EQSbiota for sumPBDE of 0.0085 ng/g wet weight.

    PAHs

    Only blue mussels have been examined for spatial differences in PAH concentrations. Concentration of ΣPAH was found to be higher from Kvädöfjärden in the Baltic Proper compared to stations at the West coast, but individual PAHs showed varying spatial patterns. Over time, acenaphthalene was rarely found above the detection limit. Significant decreasing trends were observed for ΣPAH, chrysene, fluoranthene and pyrene at Fjällbacka; for naphthalene at Kvädöfjärden; and for pyrene at Fladen.

    All time series where concentrations of various PAHs were compared with the target value based on OSPAR Ecological Assessment Criteria, or EC Environmental Quality Standards were below the target value.

    PFASs

    PFHxS and PFOS show a similar spatial pattern, but PFOS concentrations were approximately 25 times higher than PFHxS levels. The distribution of PFOS is quite homogenous along the Swedish coast but with somewhat higher concentrations in the Baltic Proper. PFOS concentrations in guillemot eggs are about 100-200 times higher than in herring liver. An overall increasing concentration of PFOS in guillemot eggs has been observed throughout the whole time period, however, during the most recent ten years, a change of direction is detected. The longer herring time series from Harufjärden, Landsort, and Utlängan show increasing concentrations for PFOS and most carboxylates. For FOSA, on the other hand, decreasing concentrations are seen during the most recent ten years.

    Organotin compounds

    The majority of the analysed tinorganic compounds showed concentrations below LOQ. However TBT and DPhT showed concentrations above LOQ at all stations with highest reported concentrations in fish from Örefjärden in the northern part of Bothnian Sea.

  • 6.
    Boström, Curt-Åke
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Flodström, Eje
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Cooper, David
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Emissionsfaktorer för stationär förbränning2004Report (Other academic)
  • 7.
    Brandt, Maja
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Ejhed, Helene
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Klassificering av påverkan av näringsämnen på rapporterings- och havsområden: Underlag inför Ramdirektivsrapporteringen 2005 Slutrapport januari 20052005Report (Refereed)
  • 8.
    Brandt, Maja
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Ejhed, Heléne
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Klassificering av påverkan av näringsämnenpå rapporterings- och havsområden: Underlag inför Ramdirektivsrapporteringen 2005Slutrapport januari 20052005Report (Other academic)
  • 9.
    Brandt, Maja
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rapp, Lars
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningen för år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004.  Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagna med samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir så jämförbara som möjligt. Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseras på statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandena år 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- och IAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökat stöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmark mellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige. I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark. I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även som jämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning från hygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealer för åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälven finns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år 2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även 1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007). Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till haven söder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskning med 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 % räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om 3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellan åren. Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarna de olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogen nettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16 % för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.

    På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningen

    för år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004.

    Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagna

    med samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir så

    jämförbara som möjligt.

    Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseras

    på statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandena

    år 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- och

    IAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökat

    stöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmark

    mellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige.

    I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark.

    I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även som

    jämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning från

    hygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealer

    för åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälven

    finns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år

    2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även

    1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007).

    Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till haven

    söder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak)

    minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskning

    med 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 %

    räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om

    3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellan

    åren.

    Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarna

    de olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogen

    nettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16

    % för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.

  • 10.
    Brandt, Maja
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rapp, Lars
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Omräkning avnäringsbelastning påÖstersjön och Västerhavetför år 2000 med PLC5metodik2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningen för år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004. Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagna med samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir så jämförbara som möjligt. Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseras på statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandena år 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- och IAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökat stöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmark mellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige. I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark. I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även som jämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning från hygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealer för åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälven finns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år 2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även 1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007). Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till haven söder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskning med 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 % räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om 3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellan åren. Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarna de olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogen nettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16 % för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.

  • 11.
    Brorström Lundén, Eva
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Remberger, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kaj, Lennart
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Palm Cousins, Anna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Andersson, Hanna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Results from the national screening programme 20082010Report (Other academic)
  • 12.
    Brorström-Lundén, Eva
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lundin, Lisa
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Dioxins in atmospheric deposition: comparison of samplers2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Persistent organic pollutants (POPs) such as polychlorinated dibenzo-p-dioxins and polychlorinated dibenzofurans (PCDDs /PCDFs) have great potential for atmospheric long-range transport and deposition. The atmosphere is an important pathway for these contaminants to both aquatic and terrestrial environments. The Swedish national monitoring program for organic contaminants in air and precipitation includes, except PCDD/PCDFs, a large number of different substances/group of substances which differ in chemical and physical properties which not only affect their behaviour in the atmosphere and the deposition process but also the requirements on sampling methods used. This leads to great demands on the type of deposition sampler to be used in a monitoring program where the aim is to monitor several different organic substances and compromises are necessary when choosing sampler type.

    The overall aim of this study is to compare two different types of deposition samplers for sampling of PCDDs/PCDFs. These two samplers, the IVL-sampler and the MONAS sampler, have quite different sampling characteristics. In addition, brominated dioxins/furans were included in the measurements in order to get an idea of their occurrence in deposition at the Swedish west coast.

    The sampling program lasted for one year with 4 sampling periods with a sampling duration of 3 months. This gives results showing seasonal variation and the opportunity to estimate the annual deposition.

    The overall results from this study show that:

    • Differences in measured deposition fluxes were found between the two samplers with a variation in magnitude between different sampling occasions. A greater amount of dioxins/furans in deposition was measured with the MONAS sampler at three out of the four periods.

    • The annual dioxin/furan deposition was about 25 % higher with the MONAS sampler compared to the IVL sampler, when LOD (limit of detection) was replaced with zero for all non-detected congeners in the sum of the congeners.

    •The results from the sampling comparison for the two samplers gave a difference of 25%on annual basis which should be assessed in relation to the given analytical uncertainty which was +/-29% for all samples.

    The results found here are in agreement with other comparison studies when deposition samplers with different sampling characteristics were used (Brorström-Lundén, 1995). From this and other studies we can conclude that sampling of dioxins/furans as well as for other POPs gives different deposition fluxes when using samplers with different sampling characteristics. The collection efficiency differs not only among e.g. different congeners but also between sampling occasions which differ in ambient conditions such as amounts of precipitation, ambient air temperature and atmospheric particle concentrations. The choice of the type of deposition sampler to be used must therefore depend on the purpose of the measurements and the results should be discussed in relation to the sampling methods.

  • 13.
    Brorström-Lundén, Eva
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Palm Cousins, Anna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Skårman, Tina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Collin, Marie
    SCB.
    Långsiktig plan för programområdet Farliga Ämnen2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report presents a proposal for a long-term strategy for supply of data in the field of emis-sions of hazardous substances. The strategy aims to be a supporting document both for the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) and for the work of the Swedish Environ-mental Emissions Data (SMED). The strategy has continuously been discussed with EPA during the working process.

    The work has been preformed in two steps:

    1. Inventory of the data needed.

    2. Formulation of the long-term strategy.

    The inventory of data needed have in consultation with EPA been limited to include the interna-tional agreements of PRTR/E-PRTR, CLRTAP, HELCOM, OSPAR, and Water Framework Directive 2000/60/EC

    1. The national need of data where discussed both in terms of official obli-gations and from a strategic perspective.

    1

    For all the hazardous substances included in the PRTR/E-PRTR, the emission data demand to water and air has been presented. By dividing the filed of hazardous substances in to different emission categories we believe that the work with other sources of emissions than end-of-pipe sources can be clarified. Based on the demand of data from different actors division into four emission categories are suggested in the document:

    1. Reporting companies, excluding emissions due to unintentional formation of pollutants

    2. Non-reporting companies, excluding emissions due to unintentional formation of pol-lutants

    3. emissions due to unintentional formation of pollutants

    4. Diffuse sources of emissions

    This document identifies several areas in need of development. Above all, knowledge about emissions due to diffuse sources is almost lacking. In order to improve this the long-term strat-egy suggests a step-by-step methodology including identification of substances, mechanism for distribution of emissions, quantification of diffuse emission and diffuse emissions in relation to end-of-pipe sources. In this project, an overall survey of the spreading mechanisms of 65 of totally 91 chemicals that are included in the PRTR/E-PRTR was performed as a first step to determine what substances that may be emitted due to diffuse uses.

    This document also includes discussions about short and long-term needs for development and proposals for future work in the field of emissions of hazardous substances.

  • 14.
    Brorström-Lundén, Eva
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, Svenska Miljöinstitutet, IVL.
    Svenson, Anders
    Executive, Forskningsinstitut, Svenska Miljöinstitutet, IVL.
    Viktor, Tomas
    Executive, Forskningsinstitut, Svenska Miljöinstitutet, IVL.
    Woldegiorgis, Andreas
    Executive, Forskningsinstitut, Svenska Miljöinstitutet, IVL.
    Remberger, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, Svenska Miljöinstitutet, IVL.
    Kaj, Lennart
    Executive, Forskningsinstitut, Svenska Miljöinstitutet, IVL.
    Dye, Christian
    Bjerke, Arve
    Schlabach, Martin
    Measurements of Sucralose in the Swedish Screening Program 2007: PART I; Sucralose in surface waters and STP samples2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en screening av sötningsmedlet sukralos. Sukralos är en disackarid, som modifierats i tre positioner med klor. Ämnet är ca 600 gånger sötare än sackaros och används efter tillstånd i USA och Europaunionen, m.fl. länder som tillsats i livsmedel. Ämnet är lättlösligt i vatten och vid intag utsöndras minst 95 % i oförändrad form. Ingen ackumulering i organismen är känd och nedbrytning eller omvandling har endast påvisats i vattenmiljö under inverkan av mikroorganismer. Tre primära klorinnehållande omvandlingspordukter har påvisats. De studier i djurförsök som legat till grund för tillståndsgivningen har visat mycket små effekter. Det huvudsakliga syftet med denna översiktliga kartläggning var att bestämma koncentrationer av sukralos i några olika matriser i miljön, framförallt för att belysa viktiga transportvägar i vattenmiljön i Sverige. Totalt bestämdes sukralos i 57 prover. Studien visar att; • Sucralose detekteras i vattenrecipienter i Sverige som tar emot utgående vatten ifrån reningsverk. • Inkommande vatten till svenska avloppsreningsverk (2 ARV) innehåller 3 500-7 900 ng sukralos/l. • Reningsgraden m a p. sukralos är låg i reningsverk, maximalt uppmättes 10 % reningsgrad i de parade prover som analyserats (inkommande/utgående). • Sukralos detekterades i alla de 29 utgående reningsverksvattenproverna ifrån 25 olika reningsverk i landet; 1 800-10 800 ng/l, median 4 900 ng/l. • Det sker ingen ackumulation av sukralos i slam. Denna rapport utgör den första delen av en fördjupad screening av sukralos i den svenska miljön. I en fortsättande, kommande rapport kommer resultat ifrån undersökningar av sukralosupptag i akvatiska biotaprover att redovisas.

  • 15.
    Carlsson, Annica
    et al.
    SCB.
    Hemström, Kristian
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Edborg, Per
    SCB.
    Stenmarck, Åsa
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The knowledge about flows of textiles in Sweden is limited. The objective of this project has therefore been to calculate the net inflow of textiles to Sweden and follow the flows of textile waste from different actors in the country. Suggestions on indictors in order to observe flows of recycled textiles have also been part of the study. The project has been limited to textiles in the form of clothing and home textiles.

    It is possible to calculate the net inflow of clothing and home textiles in tonnes by combining statistics on imports, exports and domestic production of textile goods. In 2008 the net inflow of clothing and home textiles to Sweden was 131 800 tonnes or just below 15 kg / capita. In order to see changes over time, the net inflows for the period 2000-2009 was also estimated. However, only account for as imports - exports. This approximation was considered possible since the domestic production of clothing and home textiles is little in Sweden. Over the entire period, net inflows of clothing and home textiles, in tonnes have increased by nearly 40%.

    According to the Business Register, Statistics Sweden, there are about 4600 com-panies and 8000 employees in the textile and clothing industries in Sweden. The sector is divided into three subsectors according to Swedish Standard Industrial Classification (SIC). More than 80% of companies in the sector do not have any employees, i.e. it is in most cases one-person businesses.

    For accounting the amount of textile waste and the share of recycled textile from households, data from two waste streams were collected: textiles that are thrown into a bag and container waste and textiles donated to charities. Based on sorting analysis approximately 8 kg textiles per person and year are to be found in waste s from households. About 3 kg textiles per person and per year is given to charities.

    The life time of clothing and home of textiles can diverge widely for the same type of garment. But also differ largely among users of the same type garment. Due to the large uncertainties in applying life times the assumption that the amount of textile waste per year is equal to the net inflow for the same year were used in the calculations. Hence, in order to continue to monitoring flows of clothing and home textiles, we suggest the following indicators.

    • Collected amount of clothing and home and textiles of the used volume of apparel and home textiles.

    • Reused amount of clothing and home textile / the used volume of clothing and textiles

    • Share of clothing and home textiles in the domestic waste per consumed clothing and home textiles

  • 16.
    Cooper, David
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Flodström, Eje
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    Statistics Sweden.
    Jernström, Mats
    Statistics Sweden.
    Emission factors, fuel consumtion and emission estimates for Sweden´s fishing fleet 1990-20042005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Fuel consumption for the Swedish fishing fleet 1990-2004 has been estimated using statistics from the Swedish National Board of Fisheries on installed engine power. An additional estimation method was also described. Data on installed power was available for the years 1995-2004, and estimates 1990-1994 have been calculated by extrapolation. Thermal values and emission factors are based on a study conducted by SMED on behalf of the Swedish EPA in 2004. In order to fit the national fuel sales statistics, the diesel oil consumption was adjusted according to the national allocation model for international reporting. The adjusted fuel consumption accounted for about 68 700 – 93 900 m3, corresponding to about 187 – 256 ktons CO2.

  • 17.
    Cooper, David
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    Statistics Sweden.
    Methodology for calculating emissions from ships: 1. Update of emission factors2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    SMED (Swedish Methodology for Environmental Data, a collaboration between the Swedish Environmental Research Institute, Statistics Sweden and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute) has derived emission factors for ships (> 100 Gross Register Tonnage) to be applied in Sweden’s international reporting duties. The basis for this type of reporting is that only emissions derived from Swedish sold marine fuels are accounted for.

    The study has focused on 28 different air pollutants, where the emission factors have been proposed as a function of engine and fuel type. For year 2002, the factors cover three operational modes (“at sea”, “manoeuvring” and “in port”) and thereby take into account main engine and auxiliary engine emissions. A set of “at sea “ emission factors has also been prepared from 1990 up to 2001 to allow an update of the marine emission time series.

    In order to obtain representative and up-to-date emission factors for this application, “in-house” emission data and also published literature emission factor databases have been assessed. Thus emission factors were derived from a database consisting of exhaust measurements from ca. 62 ships involving ca.180 marine engines. The emission factors have been weighted to account for the proportion of the fleet using exhaust gas cleaning measures, age factors for fuel consumption and increased use of low-sulphur fuels.

    Since the number of measurement data available for the different pollutant emission factors varies considerably, an attempt has been made to classify the factors after estimated uncertainty.

  • 18.
    Cooper, David
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    Statistics Sweden.
    Methodology for calculating emissions from ships: 2. Emission factors for 2004 reporting2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    As part of an on-going project to improve the quality of Swedish marine emission reporting, SMED (Swedish Methodology for Environmental Data, a collaboration between the Swedish Environmental Research Institute, Statistics Sweden and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute) has derived emission factors for ships (> 100 Gross Register Tonnage). The basis for this type of reporting is that only emissions derived from Swedish sold marine fuels are accounted for. This work presents the agglomerated emissions factors to suit available activity data (i.e. Swedish marine fuel sales) enabling total emissions for the period 1990 – 2002 to be calculated.

    When tentatively comparing the new emission totals with those reported earlier (using older emission factor data), a striking difference is that SO2 emissions have been previously underestimated (ca. 5 times too small for International sea traffic). The new HC and CO emissions are however approximately half of those calculated earlier. For NOx, the older estimates agree reasonably well with the new estimates.

  • 19.
    Cooper, David
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    Methodology for calculating emissions from ships: 2. Emission factors for 2004 reporting: On behalf of the Swedish Environmental Protection Agency2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    As part of an on-going project to improve the quality of Swedish marine emission reporting, SMED (Swedish Methodology for Environmental Data, a collaboration between the Swedish Environmental Research Institute, Statistics Sweden and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute) has derived emission factors for ships (> 100 Gross Register Tonnage). The basis for this type of reporting is that only emissions derived from Swedish sold marine fuels are accounted for. This work presents the agglomerated emissions factors to suit available activity data (i.e. Swedish marine fuel sales) enabling total emissions for the period 1990 – 2002 to be calculated.

    When tentatively comparing the new emission totals with those reported earlier (using older emission factor data), a striking difference is that SO2 emissions have been previously underestimated (ca. 5 times too small for International sea traffic). The new HC and CO emissions are however approximately half of those calculated earlier. For NOx, the older estimates agree reasonably well with the new estimates.

  • 20.
    Cooper, David
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    Methodology for calculating emissionsfrom ships: 1. Update of emissionfactors: Assignment for Swedish Environmental Protection Agency2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    SMED (Swedish Methodology for Environmental Data, a collaboration between the Swedish Environmental Research Institute, Statistics Sweden and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute) has derived emission factors for ships (> 100 Gross Register Tonnage) to be applied in Sweden’s international reporting duties. The basis for this type of reporting is that only emissions derived from Swedish sold marine fuels are accounted for.

    The study has focused on 28 different air pollutants, where the emission factors have been proposed as a function of engine and fuel type. For year 2002, the factors cover three operational modes (“at sea”, “manoeuvring” and “in port”) and thereby take into account main engine and auxiliary engine emissions. A set of “at sea “ emission factors has also been prepared from 1990 up to 2001 to allow an update of the marine emission time series.

    In order to obtain representative and up-to-date emission factors for this application, “in-house” emission data and also published literature emission factor databases have been assessed. Thus emission factors were derived from a database consisting of exhaust measurements from ca. 62 ships involving ca.180 marine engines. The emission factors have been weighted to account for the proportion of the fleet using exhaust gas cleaning measures, age factors for fuel consumption and increased use of low-sulphur fuels.

    Since the number of measurement data available for the different pollutant emission factors varies considerably, an attempt has been made to classify the factors after estimated uncertainty.

  • 21.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Uppdatering och förbättring av beräknade partikel-emissioner till luft i Sverige: Delrapport/Lägesrapport – NFR 1 A 3 b, Road transportation2007Report (Other academic)
  • 22.
    Danielsson, Helena
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nyström, Anna-Karin
    SCB.
    Fortsättning av riktad kvalitetskontrollstudie av utsläpp från industrin i Sveriges internationella rapportering: 2C5 –Övrig metallindustri inklusive gjuterier: Utsläpp rapporterade till UNFCCC, EU Monitoring Mechanism, CLRTAP och NEC2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In this study, emissions of CO2, CH4, N2O, NOX, CO, NMVOC, NH3, particles, metals, dioxins and PAH:s from a sample of the industries included in Sweden's international reporting to the EU Monitoring Mechanism, the EU NEC Directive, the UNFCCC and CLRTAP have been studied. The aim was to examine if the reported emissions are accurate and to investigate if the reporting is complete. In the study, emissions from facilities associated to NFR / CRF 2C5 - Other metal industries including foundry industry, are included.

    Data reported by Sweden for this subsector have been compared with data from other sources (environmental reports), and any differences have been noted. In cases where deficiencies were found in the internationally reported inventory data, suggestions on improvements have been made which will increase the quality in coming submissions, if implemented.

  • 23.
    Danielsson, Helena
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller i mossa 20102011Report (Other academic)
  • 24.
    Danielsson, Helena
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller i mossa 20152016Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört mätningar av koncentrationer av metaller i mossa insamlade över hela Sverige under 2015. Iden att storskaligt använda mossor som bioindikator för mätningar av metaller utvecklades i Sverige under 1970- talet (Ruhling och Skarby, 1979). De nationella mossundersökningarna startade i Sverige 1975 och har genomförts vart 5:e år sedan dess. Sedan 1990 bedrivs motsvarande studier inom det europeiska samarbetet inom Luftkonventionen (ICP Vegetation). Metoden med att använda mossor som bioindikator for metaller ger en god bild av nedfallet över Sverige och andra lander.

  • 25.
    Edborg, Per
    et al.
    SCB.
    Hemström, Kristian
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jakobsson, Klara
    SCB.
    Sundqvist, Jan-Olov
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Livsmedelsindustrins matavfall2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I studien har vi kartlagt uppkomst och hantering år 2009 av biprodukter och matavfall och jämförligt avfall från livsmedelsindustrin.

    Mängden matavfall uppgick till 534 000 ton och mängden biprodukter till 1 300 000 ton.

    Det mesta av avfallet har behandlats biologiskt genom rötning och kompostering, nämligen 288 000 ton respektive 93 000 ton, dvs. totalt 71 %. Endast 46 000 ton,

    8 %, behandlades genom förbränning eller deponering, medan resten behandlats genom annan typ av återvinning, t.ex. spannmålsrester till pellets, vegetabiliskt fett till biodiesel eller gödsel på åkrar. Det avfall som förbrändes var spannmålsavrens, animaliska biprodukter kategori 1 och mindre mängder av kasserade chips.

    Förutom det egentliga avfallet har det uppkommit stora mängder biprodukter inom livsmedelsindustrin, 1,3 miljoner ton. Övervägande del av biprodukterna har använts till djurfoder, 95 %. Biprodukterna uppkommer i de flesta delbranscher inom livsmedelsindustrin, såsom foder- eller gränsmjölk från mjölkindustrin, fisk- och skaldjursrens till minkfoder från fiskberedningsindustrin och slaktavfall från slakterier.

    Av resultatet kan man dra följande slutsatser:

    1. Det är 71 % som behandlas biologiskt samt ytterligare ca 5 % som kan användas som gödselmedel utan föregående behandling. Det är dock en relativt stor andel av återstående avfall där det är svårt att säga om biologisk behandling är lämpligaste metoden.

    2. Av det som används som bränsle eller materialåtervinns är det en del som möjligen skulle kunna behandlas biologiskt. Det skulle behövas ett klargörande av hur man ska ställa sig till torra energirika material (spannmålsavrens) eller fetter som används till bränsle. Är det beslutsfattarnas mening att detta ska behandlas biologiskt, eller är återvinning eller användning som bränsle en godtagbar behandling?

    I projektet ingick även att ta fram uppgifter avseende 2009 för att kunna användas till rapporteringen WStatR 2012. Förutom matavfall uppkom enligt denna undersökning 29 000 ton farligt och 879 000 ton icke-farligt avfall inom livsmedelsindustrin.

  • 26.
    Edborg, Per
    et al.
    SCB.
    Stenmarck, Åsa
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sundqvist, Jan-Olov
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Förbättring av beräkningsunderlag för metangasberäkningar avseende avfallsdeponering2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanställning av ett nytt förbättrat beräk-ningsunderlag för metanutsläpp från avfalls-deponier

    Befintligt beräkningsunderlag för metanutsläpp från avfallsdeponier för rapporte-ring till UNFCCC bygger både på årligt och regelbundet producerad statistik. I de delar för vilka uppgifter inte tas fram årligen används istället uppgifter från en-skilda studier, framskrivningar och expertbedömningar. Dessa uppgifter har med tiden förlorat sin aktualitet, och lyckas inte på ett väl underbyggt och dokumenterat sätt beskriva de förändringar som deponeringsförbuden av utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall medfört för avfallsdeponeringen i Sverige. Därför har ett nytt beräkningsunderlag tagits fram.

    Det nya beräkningsunderlaget bygger på att uppgifter om deponerade avfallsmäng-der hämtas från WStatR-rapporteringen och används i beräkningsunderlaget för åren fr.o.m. 2006 och framåt. WStatR-data avseende år 2006 och år 2008 för de utvalda avfallsslagen har använts till beräkningsunderlaget. Uppgifter avseende år 2007 är framtagna med linjär interpolering.

    Resultat av provberäkningar

    Resultaten av provberäkningarna med nuvarande beräkningsunderlag och det nya förbättrade beräkningsunderlaget visar följande: Båda beräkningsunderlagen ger för åren 2006-2008 väldigt lika skattningar av metangasemissioner från avfallsde-ponier. Skillnaderna är mindre än vad som skulle kunna förväntas med avseende på de kända brister som finns i det nuvarande beräkningsunderlaget. Detta beror till viss del på den fördröjningseffekt som finns inbyggd i beräkningsmodellen – metan genereras av avfall som deponerats historiskt. Skillnaden i beräkningsunderlaget kommer dock att slå igenom tydligare om några år. Det nya beräkningsunderlaget minskar osäkerheterna jämfört med det gamla.

    Rekommendationer

    Projektet rekommenderar att man från och med referensår 2006 för avfallsmängder helt övergår till WStatR-uppgifter som beräkningsunderlag till beräkningsmo-dellen. Fördelarna är bl.a. att det nya beräkningsunderlaget:

     är komplett med avseende på omfattning.

     produceras fortlöpande (vartannat år).

     använder avfallsslag med tydligare beskrivningar (definitioner) av vad som ingår, än vad det nuvarande beräkningsunderlaget gör.

     i mindre omfattning än nuvarande beräkningsunderlag bygger på fram-skrivningar och expertbedömningar, framför allt avseende avfallsmängder.

     

     är mer känsligt för de snabba förändringar som har skett och sker avseende avfallsdeponering, beroende på möjligheten att uppdatera såväl DOC-halter som avfallsmängder oftare än tidigare.

    Övriga uppgifter i det nya beräkningsunderla-get

    WStatR kan förse det nya beräkningsunderlaget med uppgifter om avfallsmängder och (indirekt via skattningar) DOC-halter. Övriga uppgifter, bl.a. uppgifter om återtagning av deponigas, måste fortfarande hämtas från samma datakällor som tidigare (i detta exempel från Avfall Sverige).

    Förslag till förändringar i befintliga datain-samlingar

    För att ytterligare förbättra underlaget (och möjligheterna att skatta DOC-halter) bör uppgifter i WStatR, åtminstone de avseende deponering så långt det är möjligt hanteras genom ökat användande av LoW-nomenklaturen. F.n. har det varit god-tyckligt att använda LoW eller EWC-Stat, då uppgifterna slutligen ändå aggregeras ihop till EWC-Stat-kategorier.

    Det vore även en förbättring om övriga statistikinsamlingar använde sig av LoW-koder som standard. I enkäterna för dispensdeponering förekommer t.ex. egna beteckningar och inte minst sammanslagningar av vitt skilda avfallsslag. Detta försvårar analyser av DOC-halter.

    För WStatR:s avfallskategorier 03.2 "Avloppsslam från industrier" och 11A "Van-ligt slam (exkl. 11.3)" föreslås att man i beräkningsmodellen använder sig av torr-vikten på slammet. Detta eftersom man då kan anta att DOC-halten på slammet är densamma mellan åren oberoende av variationer av vattenhalter i slammet.

    De satta DOC-värdena bör inte ses som statiska. För flera av EWC-Stat-avfallsslagen har DOC beräknats genom att vikta ihop från de ingående LoW. Denna LoW-fördelning kan ändras med tiden, så att även DOC-värdet för EWC-Stat kommer att ändras. Om data om deponering samlas in på LoW-nivå kan man göra en uppdaterad DOC-beräkning för EWC-Stat vid varje rapporteringsomgång. Det bedöms vara relativt lite merarbete att samla in konsekvent på LoW-nivå, och beräkningarna kan genomföras ganska enkelt.

  • 27.
    Edborg, Per
    et al.
    SCB.
    Stenmarck, Åsa
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sundqvist, Jan-Olov
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Förbättring av beräkningsunderlag för metangasberäkningar avseende avfallsdeponering: Inför submission 20112010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanställning av ett nytt förbättrat beräk-ningsunderlag för metanutsläpp från avfalls-deponier

    Befintligt beräkningsunderlag för metanutsläpp från avfallsdeponier för rapporte-ring till UNFCCC bygger både på årligt och regelbundet producerad statistik. I de delar för vilka uppgifter inte tas fram årligen används istället uppgifter från en-skilda studier, framskrivningar och expertbedömningar. Dessa uppgifter har med tiden förlorat sin aktualitet, och lyckas inte på ett väl underbyggt och dokumenterat sätt beskriva de förändringar som deponeringsförbuden av utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall medfört för avfallsdeponeringen i Sverige. Därför har ett nytt beräkningsunderlag tagits fram.

    Det nya beräkningsunderlaget bygger på att uppgifter om deponerade avfallsmäng-der hämtas från WStatR-rapporteringen och används i beräkningsunderlaget för åren fr.o.m. 2006 och framåt. WStatR-data avseende år 2006 och år 2008 för de utvalda avfallsslagen har använts till beräkningsunderlaget. Uppgifter avseende år 2007 är framtagna med linjär interpolering.

    Resultat av provberäkningar

    Resultaten av provberäkningarna med nuvarande beräkningsunderlag och det nya förbättrade beräkningsunderlaget visar följande: Båda beräkningsunderlagen ger för åren 2006-2008 väldigt lika skattningar av metangasemissioner från avfallsde-ponier. Skillnaderna är mindre än vad som skulle kunna förväntas med avseende på de kända brister som finns i det nuvarande beräkningsunderlaget. Detta beror till viss del på den fördröjningseffekt som finns inbyggd i beräkningsmodellen – metan genereras av avfall som deponerats historiskt. Skillnaden i beräkningsunderlaget kommer dock att slå igenom tydligare om några år. Det nya beräkningsunderlaget minskar osäkerheterna jämfört med det gamla.

    Rekommendationer

    Projektet rekommenderar att man från och med referensår 2006

    för avfallsmängder helt övergår till WStatR-uppgifter som beräkningsunderlag till beräkningsmo-dellen. Fördelarna är bl.a. att det nya beräkningsunderlaget:

    är komplett med avseende på omfattning.

    produceras fortlöpande (vartannat år).

    använder avfallsslag med tydligare beskrivningar (definitioner) av vad som ingår, än vad det nuvarande beräkningsunderlaget gör.

    i mindre omfattning än nuvarande beräkningsunderlag bygger på fram-skrivningar och expertbedömningar, framför allt avseende avfallsmängder.

    6

     

    är mer känsligt för de snabba förändringar som har skett och sker avseende avfallsdeponering, beroende på möjligheten att uppdatera såväl DOC-halter som avfallsmängder oftare än tidigare.

    Övriga uppgifter i det nya beräkningsunderla-get

    WStatR kan förse det nya beräkningsunderlaget med uppgifter om avfallsmängder och (indirekt via skattningar) DOC-halter. Övriga uppgifter, bl.a. uppgifter om återtagning av deponigas, måste fortfarande hämtas från samma datakällor som tidigare (i detta exempel från Avfall Sverige).

    Förslag till förändringar i befintliga datain-samlingar

    För att ytterligare förbättra underlaget (och möjligheterna att skatta DOC-halter) bör uppgifter i WStatR, åtminstone de avseende deponering så långt det är möjligt hanteras genom ökat användande av LoW-nomenklaturen. F.n. har det varit god-tyckligt att använda LoW eller EWC-Stat, då uppgifterna slutligen ändå aggregeras ihop till EWC-Stat-kategorier.

    Det vore även en förbättring om övriga statistikinsamlingar använde sig av LoW-koder som standard. I enkäterna för dispensdeponering förekommer t.ex. egna beteckningar och inte minst sammanslagningar av vitt skilda avfallsslag. Detta försvårar analyser av DOC-halter.

    För WStatR:s avfallskategorier 03.2 "Avloppsslam från industrier" och 11A "Van-ligt slam (exkl. 11.3)" föreslås att man i beräkningsmodellen använder sig av torr-vikten på slammet. Detta eftersom man då kan anta att DOC-halten på slammet är densamma mellan åren oberoende av variationer av vattenhalter i slammet.

    De satta DOC-värdena bör inte ses som statiska. För flera av EWC-Stat-avfallsslagen har DOC beräknats genom att vikta ihop från de ingående LoW. Denna LoW-fördelning kan ändras med tiden, så att även DOC-värdet för EWC-Stat kommer att ändras. Om data om deponering samlas in på LoW-nivå kan man göra en uppdaterad DOC-beräkning för EWC-Stat vid varje rapporteringsomgång. Det bedöms vara relativt lite merarbete att samla in konsekvent på LoW-nivå, och beräkningarna kan genomföras ganska enkelt.

  • 28.
    Edborg, Per
    et al.
    SCB.
    Stenmarck, Åsa
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sundqvist, Jan-Olov
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Förbättring av beräkningsunderlag för metangasberäkningar avseende avfallsdeponering: Inför submission 20112010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanställning av ett nytt förbättrat beräk-ningsunderlag för metanutsläpp från avfalls-deponier

    Befintligt beräkningsunderlag för metanutsläpp från avfallsdeponier för rapporte-ring till UNFCCC bygger både på årligt och regelbundet producerad statistik. I de delar för vilka uppgifter inte tas fram årligen används istället uppgifter från en-skilda studier, framskrivningar och expertbedömningar. Dessa uppgifter har med tiden förlorat sin aktualitet, och lyckas inte på ett väl underbyggt och dokumenterat sätt beskriva de förändringar som deponeringsförbuden av utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall medfört för avfallsdeponeringen i Sverige. Därför har ett nytt beräkningsunderlag tagits fram.

    Det nya beräkningsunderlaget bygger på att uppgifter om deponerade avfallsmäng-der hämtas från WStatR-rapporteringen och används i beräkningsunderlaget för åren fr.o.m. 2006 och framåt. WStatR-data avseende år 2006 och år 2008 för de utvalda avfallsslagen har använts till beräkningsunderlaget. Uppgifter avseende år 2007 är framtagna med linjär interpolering.

    Resultat av provberäkningar

    Resultaten av provberäkningarna med nuvarande beräkningsunderlag och det nya förbättrade beräkningsunderlaget visar följande: Båda beräkningsunderlagen ger för åren 2006-2008 väldigt lika skattningar av metangasemissioner från avfallsde-ponier. Skillnaderna är mindre än vad som skulle kunna förväntas med avseende på de kända brister som finns i det nuvarande beräkningsunderlaget. Detta beror till viss del på den fördröjningseffekt som finns inbyggd i beräkningsmodellen – metan genereras av avfall som deponerats historiskt. Skillnaden i beräkningsunderlaget kommer dock att slå igenom tydligare om några år. Det nya beräkningsunderlaget minskar osäkerheterna jämfört med det gamla.

    Rekommendationer

    Projektet rekommenderar att man från och med referensår 2006 för avfallsmängder helt övergår till WStatR-uppgifter som beräkningsunderlag till beräkningsmo-dellen. Fördelarna är bl.a. att det nya beräkningsunderlaget:

     är komplett med avseende på omfattning.

     produceras fortlöpande (vartannat år).

     använder avfallsslag med tydligare beskrivningar (definitioner) av vad som ingår, än vad det nuvarande beräkningsunderlaget gör.

     i mindre omfattning än nuvarande beräkningsunderlag bygger på fram-skrivningar och expertbedömningar, framför allt avseende avfallsmängder.

    6

     

     är mer känsligt för de snabba förändringar som har skett och sker avseende avfallsdeponering, beroende på möjligheten att uppdatera såväl DOC-halter som avfallsmängder oftare än tidigare.

    Övriga uppgifter i det nya beräkningsunderla-get

    WStatR kan förse det nya beräkningsunderlaget med uppgifter om avfallsmängder och (indirekt via skattningar) DOC-halter. Övriga uppgifter, bl.a. uppgifter om återtagning av deponigas, måste fortfarande hämtas från samma datakällor som tidigare (i detta exempel från Avfall Sverige).

    Förslag till förändringar i befintliga datain-samlingar

    För att ytterligare förbättra underlaget (och möjligheterna att skatta DOC-halter) bör uppgifter i WStatR, åtminstone de avseende deponering så långt det är möjligt hanteras genom ökat användande av LoW-nomenklaturen. F.n. har det varit god-tyckligt att använda LoW eller EWC-Stat, då uppgifterna slutligen ändå aggregeras ihop till EWC-Stat-kategorier.

    Det vore även en förbättring om övriga statistikinsamlingar använde sig av LoW-koder som standard. I enkäterna för dispensdeponering förekommer t.ex. egna beteckningar och inte minst sammanslagningar av vitt skilda avfallsslag. Detta försvårar analyser av DOC-halter.

    För WStatR:s avfallskategorier 03.2 "Avloppsslam från industrier" och 11A "Van-ligt slam (exkl. 11.3)" föreslås att man i beräkningsmodellen använder sig av torr-vikten på slammet. Detta eftersom man då kan anta att DOC-halten på slammet är densamma mellan åren oberoende av variationer av vattenhalter i slammet.

    De satta DOC-värdena bör inte ses som statiska. För flera av EWC-Stat-avfallsslagen har DOC beräknats genom att vikta ihop från de ingående LoW. Denna LoW-fördelning kan ändras med tiden, så att även DOC-värdet för EWC-Stat kommer att ändras. Om data om deponering samlas in på LoW-nivå kan man göra en uppdaterad DOC-beräkning för EWC-Stat vid varje rapporteringsomgång. Det bedöms vara relativt lite merarbete att samla in konsekvent på LoW-nivå, och beräkningarna kan genomföras ganska enkelt.

  • 29.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brandt, Maja
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Djodjic, Faruk
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ryegård, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Larsson, Martin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nisell, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Rapp, Lars
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Brånvall, Gunnar
    SCB.
    Miljömålsuppföljning Ingen övergödning 1995 och 2005: Slutrapport2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En uppföljning av två delmål för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning mellan år 1995 och 2005 har genomförts av SMED på uppdrag av Naturvårdsverket. Det gäller specifikt delmålen om tillförseln av kväve och fosfor till havet respektive till vatten. Underlag och indata till beräkningarna har tagits fram inom det parallella PLC5- projektet som genomförs för rapportering till HELCOM och från TRK-projektet (Brandt och Ejhed 2002). Metodik för beräkningarna har utvecklats mycket sedan TRK-projektet och beskrivs utförligt i rapporten. En av de största förändringarna i metodik har genomförts för fosfor belastningsberäkningar från jordbruksmark där nya mer fysikaliska modeller använts. Ytterligare en stor förändring har varit användning av Tekniskt Beräkningssystem Vatten (TBV) som ska medföra en mer kvalitetssäkrad hantering av beräkningarna

    Resultaten i denna rapport presenteras och bedöms med avseende på kvalitet och jämförs med transporterade mängder i flodmynningarna, TRK-resultat och resultat i HBV-NP.

    Resultaten visar att den antropogena belastningen av kväve minskat med cirka 25 % från år 1995 till år 2005 för de svenska vattenburna utsläppen till haven söder om Ålands hav. Delmålet för kväve anger en minskning med 30 % till år 2010.

    Resultaten visar vidare att den antropogena bruttobelastningen av fosfor minskat med cirka 14 % från år 1995 till år 2005 för de svenska vattenburna utsläppen till sjöar, vattendrag och kustvatten. Delmålet för fosfor anger en minskning med minst 20 procent till år 2010

  • 30.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brandt, Maja
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Djodjic, Faruk
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ryegård, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Larsson, Martin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nisell, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Rapp, Lars
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Brånvall, Gunnar
    Miljömålsuppföljning Ingenövergödning 1995 och 2005: Slutrapport2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En uppföljning av två delmål för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning mellan år 1995 och 2005 har genomförts av SMED på uppdrag av Naturvårdsverket. Det gäller specifikt delmålen om tillförseln av kväve och fosfor till havet respektive till vatten.

    Underlag och indata till beräkningarna har tagits fram inom det parallella PLC5-projektet som genomförs för rapportering till HELCOM och från TRK-projektet (Brandt och Ejhed 2002). Metodik för beräkningarna har utvecklats mycket sedan TRK-projektet och beskrivs utförligt i rapporten. En av de största förändringarna i metodik har genomförts för fosfor belastningsberäkningar från jordbruksmark där nya mer fysikaliska modeller använts. Ytterligare en stor förändring har varit användning av Tekniskt Beräkningssystem Vatten (TBV) som ska medföra en mer kvalitetssäkrad hantering av beräkningarna

    Resultaten i denna rapport presenteras och bedöms med avseende på kvalitet och jämförs med transporterade mängder i flodmynningarna, TRK-resultat och resultat i HBV-NP.

    Resultaten visar att den antropogena belastningen av kväve minskat med cirka 25 % från år 1995 till år 2005 för de svenska vattenburna utsläppen till haven söder om Ålands hav. Delmålet för kväve anger en minskning med 30 % till år 2010.

    Resultaten visar vidare att den antropogena bruttobelastningen av fosfor minskat med cirka 14 % från år 1995 till år 2005 för de svenska vattenburna utsläppen till sjöar, vattendrag och kustvatten. Delmålet för fosfor anger en minskning med minst 20 procent till år 2010.

  • 31.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brånvall, Gunnar
    SCB.
    Junestedt, Christian
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Industrier med möjligt direktutsläpp till havet2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I takt med att miljörapporteringen via SMP har utökats har det påträffats tidigare okända punktutsläpp till vatten av närsalter. Åtskilliga av dessa har visat sig vara felrapporterade; man har i själva verket skickat sitt avloppsvatten till reningsverk. Därför har en viss försiktighet iakttagits med att ta med dessa data i den officiella statistiken.

    I detta projekt har vi studerat 85 textdelar till miljörapporter för anläggningar som i emissionsdeklarationerna uppges ha (i de flesta fall små) utsläpp av närsalter till vatten, men som tidigare inte funnits med i statistikunderlagen.

    Undersökningen visade att emissionsdeklarationerna ska betraktas som korrekta i de flesta fall. Totalt påträffades år 2010 utsläpp av 175 ton tot-N och 1,5 ton tot-P via dessa korrekta emissionsdeklarationer. Detta utgör 4 respektive 0, 4 procent av de mängder som deklareras i den officiella statistiken för 2010 (4 233 ton respek-tive 289 ton, Naturvårdsverket och SCB 2012). Ungefär lika stora mängder visar sig vid kontroll vara felaktigt bokförda som utsläpp direkt till recipient. Huvudpar-ten av dessa "nya" utsläpp gäller lakvatten från avfallsanläggningar.

    Preliminära bedömningar tyder på att av de "nya" utsläppen (22 ton tot-N och 0,5 ton kväve) bör klassificeras som kustnära. Detta är mindre än en procent av de mängder som framkommer i den officiella statistiken.

     

    I takt med att miljörapporteringen via SMP har utökats har det påträffats tidigare okända punktutsläpp till vatten av närsalter. Åtskilliga av dessa har visat sig vara felrapporterade; man har i själva verket skickat sitt avloppsvatten till reningsverk. Därför har en viss försiktighet iakttagits med att ta med dessa data i den officiella statistiken.

    I detta projekt har vi studerat 85 textdelar till miljörapporter för anläggningar som i emissionsdeklarationerna uppges ha (i de flesta fall små) utsläpp av närsalter till vatten, men som tidigare inte funnits med i statistikunderlagen.

    Undersökningen visade att emissionsdeklarationerna ska betraktas som korrekta i de flesta fall. Totalt påträffades år 2010 utsläpp av 175 ton tot-N och 1,5 ton tot-P via dessa korrekta emissionsdeklarationer. Detta utgör 4 respektive 0, 4 procent av de mängder som deklareras i den  recipient. Huvudpar-ten av dessa "nya" ut

  • 32.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Magnus
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Köhler, Stephan J
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Malm, Jakob
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustavsson, Hanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Westerberg, Ida
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nettobelastning av metaller i Dalälven2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Load of metals on water is included in several international reportings; annually to HELCOM and OSPAR, and every third year to the EEA WISE SoE Emissions. Cd, Pb, Hg and Ni are included in the list of priority substances under the Daughter Directive (2008/105/EC) to the EU Water Framework Directive (2000/60/EC). To analyze the emission and transport of metals into inland waters and the sea, sources and retention from the source to the sea is calculated. One of the key input parame-ters to calculate metal retention is the proportion of particulate metals.

    The purpose of this project was to calculate the retention of metals during transport from source to sea in the whole catchment of a large river, Dalälven. The purpose was further to produce better regression equations that can estimate the proportion of particulate metal with additional parameters in addition to the chemical parame-ters used in the past and that can take into consideration the conditions in Dalälven catchment. This work builds on a previously tested retention model and developed regression equations for particulate proportion of metals (Lindström and Håkanson 2001, Ejhed et al 2011) and the gross load (emissions at source) of metals calculat-ed for catchments across Sweden (Ejhed et al , 2010). The metals that were includ-ed in the project was the priority substances, Cd, Hg, Pb, Ni, and further Cu and Zn as a selected priority by the Swedish Environmental Protection Agency.

    To improve the regression equations to calculate the proportion of particulate met-als and adapt the regression equations to the Dalälven catchment, the environmen-tal monitoring in Dalälven catchment was expanded through this project. The regu-lar sampling and analysis program of metals was expanded in both the existing test sites and at additionally five test sites by adding analysis of metals in unfiltered samples, in consultation with the County of Dalarna. Flow data, chemistry data (pH, alcalinity) and landcover were studied to determine the factors controlling the proportion of metals in particulate form. Equations were developed to calculate the proportion of metals in dissolved form for all the above metals. Together with total concentrations, proportion of metals in particulate form is estimated for all metals in all areas.

    The analysis shows that there are significant differences for the metal fraction for the various metals and the different areas. The largest driver for predicting the particulate form of metals is pH. In the acidic waters as at the sampling site Lill- Fämtan almost all metals are in dissolved form, while in the more alkaline areas as Dalälven Älvkarleby much higher proportion of the metals are in the particulate form. Larger areas usually have higher pH values because the contribution of groundwater which is well buffered is greater. This also applies to lakes with long-er residence times. Areas with a high proportion of arable land and low terrain also exhibit a higher proportion of metals in particulate form (i.e. the sampling site Holen). This arises presumably by mobilizing greater proportion of particles from arable land than from land use in the other catchments. The empirical derived equa-

    tions are valid at all sites irrespective of land use or whether the site is anthropo-genically affected or not. Percentage of particulate metals varies from 12% for Cu to 92% for Hg.

    A simplified retention model was developed for the Dalälven catchment, based on lake area, average depth, average inflow, particulate percentage of metals and fall-ing velocity of the metals. Net load and transport between subcatchments in Daläl-ven down to the sea was calculated using the setup of the HYPE model based on Swedish waters archives (SVAR) 2010_2. The validity of the retention model was tested by comparing the calculated retention with the corresponding measured values in three lakes in the Dalälven catchment. It was found that the simplified model approach fairly well describes the retention of the investigated metals. The maximum deviation observed for Cu, where the average retention was underesti-mated by 16 % while for Zn and Pb differs by 8 % between the empirical and mod-eled values. The total retention of the metals to the sea varies from 35% for Cu to 78% for Hg. The relative difference between different metals is caused by their different particle-bound existence.

    This project has developed a general model that could usefully be applied and test-ed in other large water basins. The model does not require much input, which can be considered an advantage as much input data are rarely available in most of Swe-den's catchment area. The model provides the estimated net load of the sources of metals and transport in river basins, which are required for the impact analysis under the WFD.

    Model results show that calculations of retention and net load is a useful tool for verifying results of the gross load and accounting for sources of the load. It became clear that there are missing sources in the calculation of gross load in the Dalälven catchment. It is likely that leakage from old mining sites are missing, but also local variations, with higher losses of diffuse sources can cause differences in the meas-ured river transport and the estimated load.

  • 33.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Liljeberg, Marcus
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wallin, Mats
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Rönnback, Pernilla
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Stenström, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Bruttobelastning på vatten av metaller från punktkällor och diffusa källor - slutrapport2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report includes presentations of calculations and results regarding gross load of the metals Zn, Cd, Cu, Ni, Pb and Hg from diffuse sources and point sources geographically distributed for the entire Sweden. The diffuse sources that are included are leakage from all land-use classes: forest, clear-cut forest, other open area (e.g. meadows), alpine area, wetland, arable land, lake, urban area. Point sources that are included are: scattered dwellings not connected to a municipal waste water treatment plant (MWWTP), all registered load to water and ground water in the national register EMIR (industry, waste, mining and all other activities with significant effect on the environment) regarding load year 2007, MWWTPs regarding year 2008 or latest accessible load data, E-PRTR plants are included as a subset in the EMIR dataset, and load data from closed mining sites that are not registered in EMIR have been collected from county reports. The results of industries presented below include all point sources except MWWTP and scattered dwellings. This report further describes the underlying data, specifically weaknesses, and includes discussion about differences between model results and measured transport in the monitored river mouths. The report includes suggestions of further work to improve results and progress for example to include retention of metals during the transport from inland waters to the sea. The model results of the gross load are of the same order of magnitude as the measured transport in the river mouths, implying that the most important inland sources are included in the modelled sources. However, there still are a number of sources that have been identified during the project as important sources which could not be included due to lack of information; additional not registered waste sites, Cu in antifouling products for boats, release from paint and anticorrosive products, load from non-reporting point sources and recirculation from sediments.

    Results from this report in selection:

    · The diffuse sources are dominating the gross load; for Cd, Cu and Hg the diffuse sources contribute with more than 80 % and for Pb and Ni more than 90 % of the total gross load.

    · For Cd, Pb and Hg the release from forest, clearcut forest and deposition on open lake waters have been calculated to be the most important sources.

    · For Hg, "other" landuse (meadows, wetlands, alpine regions etc nonanthropogenic landuse) and daywater (stormwater from paved surfaces in urban areas and roads) are important contributions to the load.

    · For Cu, forest and clearcut forest landuse are the largest sources and other

    diffuse sources are contributing evenly.

    · Ni contributions are largest from forest, clear-cut forest and arable land.

    · For Zn, the contributions from the diffuse sources are slightly less, 77 % of the total gross load.

    · 20 % of the total gross load of Zn is contribution from industries (all registered EMIR load and closed mining sites collected).

    · Industry is by far the most important point source of Cd and Pb (more than 90 % of the total point source gross load).

    ·For Cu, the contributions from point sources are more equally dividedbetween MWWTP and industry ( 30 % and 60 % respectively).

    There are differences between the calculated results and the measured transport in the river mouths. The following differences in selection have been noted:

    · The gross load is generally higher than the mean transport in the river mouths in southern Sweden with a couple of exceptions. This can be due to separation processes of the metals from the water phase from the source to the river mouth (retention).

    · The calculated gross load is generally low in relation to the mean of the measured transport of metals in the river mouth in northern Sweden. This may be due to too low calculated leaching concentrations applied to the land-use.

    ·Cu and Ni calculated gross load are low especially in northern Swedencompared to the measured mean transport in the river mouths, which may be due to too low calculated leaching concentrations of forest, "other" land-use or arable land.

    Separation between background load and anthropogenic (human induced) diffuse load was not possible with the available information in this project. Several involved processes in the anthropogenic land-uses arable land, forest and clear-cut forest as well as the effect from deposition of both metals and acid on all land-uses, makes interpretations difficult and need more investigation before results can be presented. However, all point sources and diffuse load from urban areas and deposition can be assumed to be dominated by anthropogenic origin.

    Suggestions of further work to improve the results and progress:

    · Investigations of differences between calculated results and measured transport.

    · Development of calculations of retention of metals.

    · Addition of missing sources, e.g. Cu from antifouling of boats.

    · Investigation of anthropogenic and background diffuse load of metals.

    · Improvement of underlying data for leakage concentrations (additional monitoring in arable regions, alpine regions and wetland regions) and additional monitoring stations for deposition.

  • 34.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Liljeberg, Marcus
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wallin, Mats
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Rönnback, Pernilla
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Stenström, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Bruttobelastning påvatten av metallerfrån punktkällor ochdiffusa källor - slutrapport2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report includes presentations of calculations and results regarding gross load of the metals Zn, Cd, Cu, Ni, Pb and Hg from diffuse sources and point sources geographically distributed for the entire Sweden. The diffuse sources that are included are leakage from all land-use classes: forest, clear-cut forest, other open area (e.g. meadows), alpine area, wetland, arable land, lake, urban area. Point sources that are included are: scattered dwellings not connected to a municipal waste water treatment plant (MWWTP), all registered load to water and ground water in the national register EMIR (industry, waste, mining and all other activities with significant effect on the environment) regarding load year 2007, MWWTPs regarding year 2008 or latest accessible load data, E-PRTR plants are included as a subset in the EMIR dataset, and load data from closed mining sites that are not registered in EMIR have been collected from county reports. The results of industries presented below include all point sources except MWWTP and scattered dwellings. This report further describes the underlying data, specifically weaknesses, and includes discussion about differences between model results and measured transport in the monitored river mouths. The report includes suggestions of further work to improve results and progress for example to include retention of metals during the transport from inland waters to the sea.

    The model results of the gross load are of the same order of magnitude as the measured transport in the river mouths, implying that the most important inland sources are included in the modelled sources. However, there still are a number of sources that have been identified during the project as important sources which could not be included due to lack of information; additional not registered waste sites, Cu in antifouling products for boats, release from paint and anticorrosive products, load from non-reporting point sources and recirculation from sediments.

    Results from this report in selection:

    · The diffuse sources are dominating the gross load; for Cd, Cu and Hg the diffuse sources contribute with more than 80 % and for Pb and Ni more than 90 % of the total gross load.

    · For Cd, Pb and Hg the release from forest, clearcut forest and deposition on open lake waters have been calculated to be the most important sources.

    · For Hg, "other" landuse (meadows, wetlands, alpine regions etc nonanthropogenic landuse)and daywater (stormwater from paved surfaces in urban areas and roads) are important contributions to the load.

    · For Cu, forest and clearcut forest landuse are the largest sources and other diffuse sources are contributing evenly.

    · Ni contributions are largest from forest, clear-cut forest and arable land.

    · For Zn, the contributions from the diffuse sources are slightly less, 77 % of the total gross load.

    · 20 % of the total gross load of Zn is contribution from industries (all registered EMIR load and closed mining sites collected).

    Industry is by far the most important point source of Cd and Pb (more than 90 % of the total point source gross load).

    · For Cu, the contributions from point sources are more equally divided between MWWTP and industry ( 30 % and 60 % respectively).

    There are differences between the calculated results and the measured transport in the river mouths. The following differences in selection have been noted:

    · The gross load is generally higher than the mean transport in the river mouths in southern Sweden with a couple of exceptions. This can be due to separation processes of the metals from the water phase from the source to the river mouth (retention).

    · The calculated gross load is generally low in relation to the mean of the measured transport of metals in the river mouth in northern Sweden. This may be due to too low calculated leaching concentrations applied to the land-use.

    · Cu and Ni calculated gross load are low especially in northern Sweden compared to the measured mean transport in the river mouths, which may be due to too low calculated leaching concentrations of forest, "other" land-use or arable land.

    Separation between background load and anthropogenic (human induced) diffuse load was not possible with the available information in this project. Several involved processes in the anthropogenic land-uses arable land, forest and clear-cut forest as well as the effect from deposition of both metals and acid on all land-uses, makes interpretations difficult and need more investigation before results can be presented. However, all point sources and diffuse load from urban areas and deposition can be assumed to be dominated by anthropogenic origin.

    Suggestions of further work to improve the results and progress:

    · Investigations of differences between calculated results and measured transport.

    · Development of calculations of retention of metals.

    · Addition of missing sources, e.g. Cu from antifouling of boats.

    · Investigation of anthropogenic and background diffuse load of metals.

    · Improvement of underlying data for leakage concentrations (additional monitoring in arable regions, alpine regions and wetland regions) and additional monitoring stations for deposition.

  • 35.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Malander, Milla
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roslund, Maria
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Beräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC52007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Torne älvs avrinningsområde delas mellan Sverige och Finland och Sverige har tidigare beräknat belastning för hela avrinningsområdet baserat på markanvändning enligt GRID-Arendal, men utan att kunna inkludera Finlands antropogena källor. Syftet med projektet var att importera data från Finland i Torne älvs avrinningsområde till TBV (Tekniskt Beräkningssystem Vatten) för beräkningar av belastning inför rapportering till PLC5 HELCOM.

  • 36.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Malander, Milla
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roslund, Maria
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Beräkning avnäringsbelastning på Torneälv för PLC5: Slutrapport2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Torne älvs avrinningsområde delas mellan Sverige och Finland och Sverige har tidigare beräknat belastning för hela avrinningsområdet baserat på markanvändning enligt GRID-Arendal, men utan att kunna inkludera Finlands antropogena källor. Syftet med projektet var att importera data från Finland i Torne älvs avrinningsområde till TBV (Tekniskt Beräkningssystem Vatten) för beräkningar av belastning inför rapportering till PLC5 HELCOM.

  • 37.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik: Underlag till Sveriges miljömålsuppföljning2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet var att räkna om belastningen avseende kväve och fosfor för Sverige för år 1995 med samma metodik som användes i PLC5- beräkningarna (Brandt m.fl. manuskript). Detta för att få bättre jämförbarhet mellan åren än för de resultat som togs fram till FUT miljömålsuppföljningen (Ejhed m.fl. 2007). Jämförbarhet med belastning år 2006 skapades genom att en delmängd indata även för år 2006 omräknades. Resultaten beräknade för år 1995 jämfördes med resultat för år 2006.

    Förbättringar genomförda inom detta projekt, jämfört med beräkningar i projektet FUT Miljömålsuppföljning för år 1995, berör beräkningar av belastning från enskilda avlopp och inkluderande av retention för fosfor från PLC5-projektet. Utöver dessa förbättringar, har retentionsandelar för kväve från PLC5-projektet använts i detta projekt och beräkningsunderlag för dagvatten är identiskt som för år 2006. För år 2006 (jämfört med FUT Miljömålsuppföljning år 2005) har underlagen ändrats genom användande av 2006 års utsläpp från industrier (A, B) och reningsverk (A, B), metodik för enskilda avlopp, ny metodik för markanvändningsareal i tätorter, retentionsandelar för kväve från PLC5-projektet och genom att retention inkluderats för fosfor. Jämfört med PLC5-projektet har underlag avseende belastning och utsläpp för år 2006 ändrats genom att de finska punktkällorna ej inkluderats och att belastningen från areal hyggesmark har beräknats med samma belastning som skogsmark, d.v.s. utan att ta hänsyn till högre belastning från areal hyggen.

    Enligt denna rapport har den antropogena nettobelastningen av kväve till haven söder om Ålands hav (havsbassängerna Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) minskat med 12 700 ton, motsvarande 23 %, från 1995 års nivå.Den antropogena bruttobelastningen av fosfor har minskat med totalt 270 ton eller 12 % från 1995 till 2006 enligt resultat i detta projekt (samtliga havsbassänger). Belastningen från reningsverk och industrier har minskat mest, med 29 respektive 20 % för kväve och ca 20 % vardera för fosfor mellan 1995 och 2006 (hela Sverige). Den antropogena nettobelastningen av kväve från jordbruksmark har minskat med ca 12 %.

    Projektet syftade vidare till att utveckla TBV (Tekniskt Beräkningssystem för Vatten) i avsikt att förenkla urvalet av beräkningar som ska genomföras och tydliggöra det stora antalet beräkningar som krävs för att genomföra kompletta beräkningar till rapporteringar från systemet. Utvecklingen skulle leda till dokumentation av hur de olika beräkningarna hänger ihop. En fil bestående av en mall med samtliga beräkningar som ska köras i systemet (en s.k. styrfil) och en ny funktion i TBV som hanterar denna, har utvecklats i projektet och motsvarar behoven av förenkling och tydlighet som efterfrågades.

  • 38.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik: Underlag till Sveriges miljömålsuppföljning2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet var att räkna om belastningen avseende kväve och fosfor för Sverige för år 1995 med samma metodik som användes i PLC5- beräkningarna (Brandt m.fl. manuskript). Detta för att få bättre jämförbarhet mellan åren än för de resultat som togs fram till FUT miljömålsuppföljningen (Ejhed m.fl. 2007). Jämförbarhet med belastning år 2006 skapades genom att en delmängd indata även för år 2006 omräknades. Resultaten beräknade för år 1995 jämfördes med resultat för år 2006.

    Förbättringar genomförda inom detta projekt, jämfört med beräkningar i projektet FUT Miljömålsuppföljning för år 1995, berör beräkningar av belastning från enskilda avlopp och inkluderande av retention för fosfor från PLC5-projektet. Utöver dessa förbättringar, har retentionsandelar för kväve från PLC5-projektet använts i detta projekt och beräkningsunderlag för dagvatten är identiskt som för år 2006. För år 2006 (jämfört med FUT Miljömålsuppföljning år 2005) har underlagen ändrats genom användande av 2006 års utsläpp från industrier (A, B) och reningsverk (A, B), metodik för enskilda avlopp, ny metodik för markanvändningsareal i tätorter, retentionsandelar för kväve från PLC5-projektet och genom att retention inkluderats för fosfor. Jämfört med PLC5-projektet har underlag avseende belastning och utsläpp för år 2006 ändrats genom att de finska punktkällorna ej inkluderats och att belastningen från areal hyggesmark har beräknats med samma belastning som skogsmark, d.v.s. utan att ta hänsyn till högre belastning från areal hyggen.

    Enligt denna rapport har den antropogena nettobelastningen av kväve till haven söder om Ålands hav (havsbassängerna Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) minskat med 12 700 ton, motsvarande 23 %, från 1995 års nivå. Den antropogena bruttobelastningen av fosfor har minskat med totalt 270 ton eller 12 % från 1995 till 2006 enligt resultat i detta projekt (samtliga havsbassänger).Belastningen från reningsverk och industrier har minskat mest, med 29 respektive 20 % för kväve och ca 20 % vardera för fosfor mellan 1995 och 2006 (hela Sverige).Den antropogena nettobelastningen av kväve från jordbruksmark har minskat med ca 12 %.

    Projektet syftade vidare till att utveckla TBV (Tekniskt Beräkningssystem för Vatten) i avsikt att förenkla urvalet av beräkningar som ska genomföras och tydliggöra det stora antalet beräkningar som krävs för att genomföra kompletta beräkningar till rapporteringar från systemet. Utvecklingen skulle leda till dokumentation av hur de olika beräkningarna hänger ihop. En fil bestående av en mall med samtliga beräkningar som ska köras i systemet (en s.k. styrfil) och en ny funktion i TBV som hanterar denna, har utvecklats i projektet och motsvarar behoven av förenkling och tydlighet som efterfrågades.

  • 39.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brånvall, Gunnar
    SCB.
    Gerner, Annika
    SCB.
    Bergström, Jonas
    SCB.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Blombäck, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nisell,, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gustavsson, Hanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Persson, Christer
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Alavi, Ghasem
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Beräkning av kväve-och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet "Ingen övergödning"2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    On behalf of the Swedish Environmental Protection Agency, SMED has performed calculations of nitrogen and phosphorus loads on inland waters and sea areas in Sweden for the year 2009. The calculations were carried out with PLC5 methodol-ogy to enable comparison with previously calculated load in 1995, 2000 and 2006. Within this, data and summaries were prepared for the assessment of the national environmental objective "zero eutrophication" and for assessing any improvements in relation to the Swedish emissions reduction targets in the Baltic Sea Action Plan.

    Earlier load calculations (year 1995, 2000 and 2006) were based on long-term mean runoff to assure that short-term climate variability would not overshadow any changes in loads from diffuse sources. Calculations were carried out of the net load on the sea for nitrogen and phosphorus, i.e. the proportion of the input to inland waters reaching the sea after retention that occurs during transport through soil, lakes and streams. In this project the same application was used, as well as the same runoff and retention has been used, in order to make the results from all years to be comparable with each other.

    The total gross load of nitrogen from all sources (diffuse and point source) is 155700 tonnes of nitrogen in 2009 (without contributions from clear-cutting), which represents an overall decrease of 11% from 1995. The total gross load from of nitrogen from diffuse sources was calculated for the year 2009 to 129 200 tonnes, i.e. about 6% decrease from the 1995 level. The gross load of nitrogen from agricultural land, decreased by about 10% from 1995 levels and by about 2% from year 2006 to 2009.The reduction in total area of agricultural land accounts for al-most the entire reduction of the load of agricultural land from 2006 to 2009. Measures in terms of protective zones and catch crops have declined over the peri-od from 2006, and thus did not contribute to the lower load. The gross load of ni-trogen from municipal wastewater treatment plants (MWWTP) and industries have declined over the period 1995 to 2009 with a total of 31 % and 34% respectively. The biggest change occurred between 1995 and 2000, when nitrogen reduction techniques were introduced in many wastewater treatment plants and industries. From 2000 to 2009, the gross load continued to decrease by 8 % and 17% from MWWTPs and industries respectively. The load from scattered dwellings not con-nected to MWWTPs has increased slightly with 200 tonnes of nitrogen since 1995, due to increased number of houses with private sewers.

    Total net load of nitrogen in 2009 for the whole of Sweden is 115700 tonnes, rep-resenting a decrease from 1995 by 11%. The government's Marine Environmental Plan (Government Communication 2009/10: 213), is targeting the environmental work under the Baltic Sea Action Plan (BSAP). The decrease in net load of nitro-gen from the years 2000 to 2009 is only 4700 tonnes of nitrogen (Baltic Proper, the

    Sound and Kattegat) and much remains on the BSAP target, 20 780 tonnes of ni-trogen, to be achieved.

    The anthropogenic load after retention (net) is 59 000 tonnes of nitrogen in 2009 for the whole of Sweden in total, including clear-cuttings. Point source emissions of nitrogen in 2009 is 21 800 tonnes, accounting for a significant portion of the reduction of the net anthropogenic load by 30% from 1995. The anthropogenic non-point sources have decreased by 12% (net on the sea) from 1995 to 2009. The

    interim target for nitrogen in the national environmental objective of "Zero eu-trophication" states that by 2010 Swedish waterborne emissions of nitrogen com-pounds from human activities to the seas south of the Åland Sea have declined by at least 30% from 1995 levels. The total net anthropogenic loading of nitrogen to the seas south of the Åland Sea is estimated at 42400 tons (without clear-cuts for comparison with 1995). This represents a decrease of about 25% from 1995 to 2009, which means that the interim target for nitrogen is not reached.

    The total gross loads of phosphorus (diffuse and point source) is 4730 tons (4750 tonnes, when clear-cuttings are included). This represents a decrease of 10% since 1995. The total gross diffuse load of phosphorus is reduced by approximately 4% from 1995. Gross load of phosphorus from agricultural land decreased by about 7% from 1995 levels and by about 2% from 2006. The reason for the change be-tween 1995 and 2006 is the introduction of measures to decrease nutrient losses. From 2006 to 2009, the reduced total area of agricultural land accounts for virtually all of the change. Gross load of phosphorus from point sources in 2009 was esti-mated to 880 tonnes, equivalent to a decrease of approximately 17% from 2006 and 30% since 1995. Municipal wastewater treatment plants account for the biggest change, equivalent to about 45% lower load in 2009 compared with 1995. The main reason for the decrease is that new phosphorus reduction technology was introduced mainly in the largest treatment plants. Industries also account for a significant reduction, equivalent to 33% from 1995 to 2009. The total change in emissions results in private sewers, MWWTP respective industries accounting for approximately the same amount of load in 2009.

    The anthropogenic gross load of phosphorus is a total of 1930 tonnes in 2009, representing a decrease of approximately 7% from 2006. The interim target for phosphorus in the environmental objective of "Zero eutrophication" states that by the year 2010, Swedish waterborne discharges of phosphorus from human activi-ties to the lakes, rivers and coastal waters have decreased by at least 20% from 1995 levels. The waterborne load of phosphorus from anthropogenic sources has decreased by about 18% from 1995 to 2009 and thus the environmental objective has thus not been achieved. According to these calculations, approximately 50 tons of phosphorus remains to be reduced to reach the environmental interim target to be achieved.

    Total net load of phosphorus in 2009 for the whole of Sweden is 3360 tons, repre-senting a decrease from 1995 by 11%. The net anthropogenic load of phosphorus to the sea has decreased by about 22% (380 tonnes) in 1995 for the whole of Swe-den. According to the Baltic Sea Action Plan (BSAP) the Swedish commitment is to reduce the load of phosphorus by 290 tons from land to the Baltic Proper. The decrease in net load of phosphorus from 2000 to 2009 to the Baltic Proper is only 50 tonnes of phosphorus and much remains on target to be achieved

  • 40.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Palm Cousins, Anna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Magnus
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Köhler, Stephan J.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Huser, Brian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Westerberg, Ida
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Feasibility study of net load of metals: Particulate fraction and retention of metals in lakes and rivers2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The load of metals on the water environment is dependent on the gross load from primary and secondary sources, but also on the transport and fate of the metals within the water environment. The target in this study was to investigate the possibility to use retention models/methods of metal loads on national scale with the relatively high resolution needed to fulfil international reporting obligations of Sweden. This study has been focusing on literature studies on the processes of retention of metals, testing of two retention models and a mass balance approach. Specific attention has been given to add knowledge of particulate, colloid and dissolved forms of metals in Swedish rivers and lakes.

    The metal retention studies found in literature indicate a large variation of retention of metals, from a few per cent up to nearly 100%, but the retention is relatively constant in the order of magnitude between the different metals. The retention order is in most studies Pb>Cd, Zn, Cu>Ni, Cr. The retention in the Swedish large lake Mälaren has been calculated to max Cd 60%, Zn 50 % and Cu 30%. In Lake Vättern the retention has been calculated in one study to Cd 60% and Hg 97%. The tributaries to the large lakes are not completely monitored and the retention tests could therefore not be performed on the large lakes within this study. Metals are retained by the burial in the sediments. Several authors in literature successfully use water residence time to describe the retention by models and point out the importance of grain size and particulate forms of metal. The focus of continued work should mainly be on those parameters.

    The particulate fraction of metals Al, Fe, Ni, Cu, Zn and Pb in Swedish lakes and rivers was further investigated within this study using two different approaches; empirical regression approach by linear regression and partial least square analysis and chemical speciation approach by the program VisualMinteq. The results showed that linear regression models are most useful for estimating the particulate fraction of metals and should be used for all metals until a better chemical characterization of the particulate fraction becomes available. The efficiency with which the concentration of the particulate concentration of the various metals can be predicted using linear equations is good for the metals Al, Fe and Pb, acceptable for Zn and Ni, but poor for Cu. Further, a limited study has been performed of the changes of the Pb carrier colloids such as ferrihydroxide particles and organic carbon using so called snapshot samplings upstream and downstream lakes. This data suggests that losses of organic matter from soils within the landscape may significantly affect the load of Pb. In this study the organic bound Pb was retained in watercourses to a larger degree than minerogenic bound Pb. Further investigations of these types of observations at other sites and for other metals are strongly suggested.

    Two dynamic process-based metal retention models, the Lindström and Håkanson model and the QWASI model, were successfully tested on Pb, Cd, Zn and Cu in three lakes within this study, and one mass balance program (FlowNorm), was successfully tested on six rivers stretches. Only a few lakes were nationally available with the critera of several years inlet and outlet monitoring of metals. An expanded selective criteria described in this study will increase the number of available sites for calibration and validation in the future. The tested lake retention models Lindström & Håkanson and the QWASI model give comparable results specifically in the outlet concentration and predict the concentrations from two lakes, Innaren and Vidöstern well for all metals. Both models largely over-predict the outlet concentrations of Lake Södra Bergundasjön, which has been evaluated to be due to errors in the calculated gross load to that lake. The tests thus show the importance of calculation of retention as a tool to validate and correct gross load estimations. The Lindström and Håkanson model was further tested in this study by sensitivity and uncertainty analysis, and the results showed that the model was most sensitive to variations of the gross load. The retention models are furthermore dynamic and are a useful tool to predict responses in changes of the load, illustrated in a scenario example of lake Innaren and lake Vidöstern. The Lindström and Håkanson model requires less indata and is therefore recommended for future work.

    For the river retention program FlowNorm there were only a few paired stream stations present and even fewer data available for use in calculating potential retention of metals in stream reaches. A different type of selection of sites along different stream reaches is necessary to quantify metal retention. The sites available for this study did show, however, that retention can occur for metals in streams, to varying degrees. Future work should thus regard metal retention in both lakes and rivers.

    Recommendations for future work:

    - The linear regression models are most useful for estimating the particulate fraction of metals.

    - Further investigation of the colloid carrier and particulate fractions, as performed for Pb in this study, at other sites and for other metals, which further includes recommendations to increase the data by:

    - Sampling of sediments in the areas where synoptic sampling was done.

    - Sampling of filtrated and unfiltrated samples in the areas where the synoptic sampling was done.

    - It is strongly recommended to continue the work on retention of metals to improve the gross load calculations.

    - Increase the number of sites for modeling using suggested criteria.

    - Apply the Lindström and Håkanson model on national scale.

  • 41.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Palm Cousins, Anna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Magnus
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Köhler, Stephan J.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Huser, Brian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Westerberg, Ida
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Feasibility study of net load of metals: Particulate fraction and retention of metals in lakes and rivers2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The load of metals on the water environment is dependent on the gross load from

    primary and secondary sources, but also on the transport and fate of the metals

    within the water environment. The target in this study was to investigate the possibility

    to use retention models/methods of metal loads on national scale with the

    relatively high resolution needed to fulfil international reporting obligations of

    Sweden. This study has been focusing on literature studies on the processes of

    retention of metals, testing of two retention models and a mass balance approach.

    Specific attention has been given to add knowledge of particulate, colloid and dissolved

    forms of metals in Swedish rivers and lakes.

    The metal retention studies found in literature indicate a large variation of retention

    of metals, from a few per cent up to nearly 100%, but the retention is relatively

    constant in the order of magnitude between the different metals. The retention

    order is in most studies Pb>Cd, Zn, Cu>Ni, Cr. The retention in the Swedish large

    lake Mälaren has been calculated to max Cd 60%, Zn 50 % and Cu 30%. In Lake

    Vättern the retention has been calculated in one study to Cd 60% and Hg 97%. The

    tributaries to the large lakes are not completely monitored and the retention tests

    could therefore not be performed on the large lakes within this study. Metals are

    retained by the burial in the sediments. Several authors in literature successfully

    use water residence time to describe the retention by models and point out the importance

    of grain size and particulate forms of metal. The focus of continued work

    should mainly be on those parameters.

    The particulate fraction of metals Al, Fe, Ni, Cu, Zn and Pb in Swedish lakes and

    rivers was further investigated within this study using two different approaches;

    empirical regression approach by linear regression and partial least square analysis

    and chemical speciation approach by the program VisualMinteq. The results

    showed that linear regression models are most useful for estimating the particulate

    fraction of metals and should be used for all metals until a better chemical characterization

    of the particulate fraction becomes available. The efficiency with which

    the concentration of the particulate concentration of the various metals can be predicted

    using linear equations is good for the metals Al, Fe and Pb, acceptable for

    Zn and Ni, but poor for Cu. Further, a limited study has been performed of the

    changes of the Pb carrier colloids such as ferrihydroxide particles and organic carbon

    using so called snapshot samplings upstream and downstream lakes. This data

    suggests that losses of organic matter from soils within the landscape may significantly

    affect the load of Pb. In this study the organic bound Pb was retained in

    watercourses to a larger degree than minerogenic bound Pb. Further investigations

    of these types of observations at other sites and for other metals are strongly suggested.

    9

    Two dynamic process-based metal retention models, the Lindström and Håkanson

    model and the QWASI model, were successfully tested on Pb, Cd, Zn and Cu in

    three lakes within this study, and one mass balance program (FlowNorm), was

    successfully tested on six rivers stretches. Only a few lakes were nationally available

    with the critera of several years inlet and outlet monitoring of metals. An expanded

    selective criteria described in this study will increase the number of available

    sites for calibration and validation in the future. The tested lake retention models

    Lindström & Håkanson and the QWASI model give comparable results specifically

    in the outlet concentration and predict the concentrations from two lakes,

    Innaren and Vidöstern well for all metals. Both models largely over-predict the

    outlet concentrations of Lake Södra Bergundasjön, which has been evaluated to be

    due to errors in the calculated gross load to that lake. The tests thus show the importance

    of calculation of retention as a tool to validate and correct gross load estimations.

    The Lindström and Håkanson model was further tested in this study by

    sensitivity and uncertainty analysis, and the results showed that the model was

    most sensitive to variations of the gross load. The retention models are furthermore

    dynamic and are a useful tool to predict responses in changes of the load, illustrated

    in a scenario example of lake Innaren and lake Vidöstern. The Lindström and

    Håkanson model requires less indata and is therefore recommended for future

    work.

    For the river retention program FlowNorm there were only a few paired stream

    stations present and even fewer data available for use in calculating potential retention

    of metals in stream reaches. A different type of selection of sites along different

    stream reaches is necessary to quantify metal retention. The sites available for

    this study did show, however, that retention can occur for metals in streams, to

    varying degrees. Future work should thus regard metal retention in both lakes and

    rivers.

    Recommendations for future work:

    - The linear regression models are most useful for estimating the particulate

    fraction of metals.

    - Further investigation of the colloid carrier and particulate fractions, as performed

    for Pb in this study, at other sites and for other metals, which further

    includes recommendations to increase the data by:

    - Sampling of sediments in the areas where synoptic sampling was

    done.

    - Sampling of filtrated and unfiltrated samples in the areas where the

    synoptic sampling was done.

    - It is strongly recommended to continue the work on retention of metals to

    improve the gross load calculations.

    - Increase the number of sites for modeling using suggested criteria.

    10

    - Apply the Lindström and Håkanson model on national scale.

  • 42.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Palm Cousins, Anna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Magnus
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Köhler, Stephan J.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Huser, Brian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Westerberg, Ida
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Feasibility study of net load ofmetals: - Particulate fraction and retention of metals inlakes and rivers2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The load of metals on the water environment is dependent on the gross load from primary and secondary sources, but also on the transport and fate of the metals within the water environment. The target in this study was to investigate the possibility to use retention models/methods of metal loads on national scale with the relatively high resolution needed to fulfil international reporting obligations of Sweden. This study has been focusing on literature studies on the processes of retention of metals, testing of two retention models and a mass balance approach. Specific attention has been given to add knowledge of particulate, colloid and dissolved forms of metals in Swedish rivers and lakes.

    The metal retention studies found in literature indicate a large variation of retention of metals, from a few per cent up to nearly 100%, but the retention is relatively constant in the order of magnitude between the different metals. The retention order is in most studies Pb>Cd, Zn, Cu>Ni, Cr. The retention in the Swedish large lake Mälaren has been calculated to max Cd 60%, Zn 50 % and Cu 30%. In Lake Vättern the retention has been calculated in one study to Cd 60% and Hg 97%. The tributaries to the large lakes are not completely monitored and the retention tests could therefore not be performed on the large lakes within this study. Metals are retained by the burial in the sediments. Several authors in literature successfully use water residence time to describe the retention by models and point out the importance of grain size and particulate forms of metal. The focus of continued work should mainly be on those parameters.

    The particulate fraction of metals Al, Fe, Ni, Cu, Zn and Pb in Swedish lakes and rivers was further investigated within this study using two different approaches; empirical regression approach by linear regression and partial least square analysis and chemical speciation approach by the program VisualMinteq. The results showed that linear regression models are most useful for estimating the particulate fraction of metals and should be used for all metals until a better chemical characterization of the particulate fraction becomes available. The efficiency with which the concentration of the particulate concentration of the various metals can be predicted using linear equations is good for the metals Al, Fe and Pb, acceptable for Zn and Ni, but poor for Cu. Further, a limited study has been performed of the changes of the Pb carrier colloids such as ferrihydroxide particles and organic carbon using so called snapshot samplings upstream and downstream lakes. This data suggests that losses of organic matter from soils within the landscape may significantly affect the load of Pb. In this study the organic bound Pb was retained in watercourses to a larger degree than minerogenic bound Pb. Further investigations of these types of observations at other sites and for other metals are strongly suggested.

    Two dynamic process-based metal retention models, the Lindström and Håkanson model and the QWASI model, were successfully tested on Pb, Cd, Zn and Cu in three lakes within this study, and one mass balance program (FlowNorm), was successfully tested on six rivers stretches. Only a few lakes were nationally available with the critera of several years inlet and outlet monitoring of metals. An expanded selective criteria described in this study will increase the number of available sites for calibration and validation in the future. The tested lake retention models Lindström & Håkanson and the QWASI model give comparable results specifically in the outlet concentration and predict the concentrations from two lakes, Innaren and Vidöstern well for all metals. Both models largely over-predict the outlet concentrations of Lake Södra Bergundasjön, which has been evaluated to be due to errors in the calculated gross load to that lake. The tests thus show the importance of calculation of retention as a tool to validate and correct gross load estimations. The Lindström and Håkanson model was further tested in this study by sensitivity and uncertainty analysis, and the results showed that the model was most sensitive to variations of the gross load. The retention models are furthermore dynamic and are a useful tool to predict responses in changes of the load, illustrated in a scenario example of lake Innaren and lake Vidöstern. The Lindström and Håkanson model requires less indata and is therefore recommended for future work.

    For the river retention program FlowNorm there were only a few paired stream stations present and even fewer data available for use in calculating potential retention of metals in stream reaches. A different type of selection of sites along different stream reaches is necessary to quantify metal retention. The sites available for this study did show, however, that retention can occur for metals in streams, to varying degrees. Future work should thus regard metal retention in both lakes and rivers.

    Recommendations for future work:

    - The linear regression models are most useful for estimating the particulate fraction of metals.

    - Further investigation of the colloid carrier and particulate fractions, as performed for Pb in this study, at other sites and for other metals, which further includes recommendations to increase the data by:

    - Sampling of sediments in the areas where synoptic sampling was done.

    - Sampling of filtrated and unfiltrated samples in the areas where the synoptic sampling was done.

    - It is strongly recommended to continue the work on retention of metals to improve the gross load calculations.

    - Increase the number of sites for modeling using suggested criteria.

    - Apply the Lindström and Håkanson model on national scale.

  • 43.
    Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Zakrisson, Jessica
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ryegård, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Liljeberg, Marcus
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Westling, Olle
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Munthe, John
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Uggla, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ulén, Barbro
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Sonesten, Lars
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Karlsson, Bert
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wikström, Helene
    SCB.
    Uppskattning av utsläpp för Cd, Hg, Cu ochZn på TRK-områden: Slutrapport januari 20052005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport sammanställer lokala bruttoutsläpp av diffusa källor , punktkällor samt totalt utsläpp av metallerna kadmium, koppar, kvicksilver och zink geografiskt fördelat till rapporteringsområden för att ge underlag till rapportering enligt ramdirektivet för vatten. Ingen beräkning av avskiljning av metaller till mark eller sediment under transporten genom vattensystemet har genomförts.

    Utsläpp av diffusa källor har beräknats baserat på inom projektet nya framtagna typhalter och samband för utlakning av metaller för olika markanvändning samt sammanställningar av kända typhalter för utlakning av typhalter där de bedömts vara trovärdiga. De nya typhalterna baseras på uppmätta halter från miljöövervakningsprogram för sjöar och vattendrag samt typområden för jordbruksmark. Deposition av metallerna på öppen sjöyta har tagits fram baserat på uppmätta depositionsvärden kopplat till nederbörd för området samt för metallerna kadmium, koppar och zink baserat på ett omfattande nätverk av uppmätta halter i husmossa och väggmossa. Typhalterna har multiplicerats markanvändning som till stor del tagits fram inom TRK-projektet förutom vägmark som tagits fram för det statliga vägnätet inom detta projekt. Typhalterna har också multiplicerats med avrinningen för området som togs fram inom TRK-projektet som ett långtidsmedel för perioden 1985-2000. Stora punktutsläpp har framför allt inhämtats från Länsstyrelsens databas EMIR med efterföljande omfattande kvalitetssäkring av data. Data har inhämtats för år 2003 eller senast registrerat data, nedlagd verksamhet exkluderad utom avseende deponier och avfallsupplag. Utöver denna databas har data inhämtats från enskilda Statistiska meddelanden avseende utsläpp från reningsverk och miljörapporter och uppgifter från Länsstyrelser och Naturvårdsverks rapporter avseende gruvverksamhet samt SMED rapport avseende avfallsanläggningar. Små punktkällor har ansatts schabloner för utsläpp baserat på resultat i enskilda referenser och SMED rapporter och avseende små reningsverk baserat på medelvärde för reningsgrad och föroreningsmängd redovisat för stora reningsverk.

    Resultaten redovisas i tabeller summerat per vattendistrikt och i kartbilder över utsläppen per rapporteringsområde och havsområde. Kartorna läggs till rapporten i separata filer med numrering enligt rapportens avsnitt kartbilder. Kartorna presenterar klassade data enligt percentil indelning av utsläpp i kg i 25:e, 50:e, 75:e och 90:e percentilen för att visa fördelningen av utsläppen så tydligt som möjligt samt kartor över omräknat utsläpp vid källan med hjälp av avrinning och områdets areal till mg/l med klassning enligt bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag för att visa utsläppen i förhållande till gränser för biologisk effekt. Resultaten presenteras även för tillförseln till havsområden klassade enligt 25:e, 50:e, 75:e samt 95:e percentilen av diffusa utsläpp och totalt utsläpp i enheten g/ha för att skillnader i tillrinningsområdets areal inte skulle dominera resultatet. Tillförseln av punktkällor till havsområdena presenteras totalt summerat i kg eftersom dessa källor inte är relaterade till arealen. Jämförelser mellan beräknat resultat och beräknade transporter baserat på uppmätta halter i flodmynningarna visar att beräkningarna är av rätt storleksordning. Vissa områden har större transport baserat på uppmätta data än beräknat resultat och kan bero på brister i de ingående utsläppen eller avsaknad av utsläppskällor som till exempel återcirkulation av metaller från sediment.Osäkerheter i markläckagens storlek vilka står för en stor del av utsläppen kan också vara en orsak till skillnad i resultat och transporterad mängd i flodmynningarna. Resultaten för jordbruksmarkens utlakning av kadmium jämfördes dessutom med en beräkning av kadmiumbalansen baserat på tillförsel i form av gödsel, kalkning, utsäde, deposition samt slam och bortförsel i form av upptag i gröda till jordbruksmarken.

    Skillnader mellan resultat i denna rapport och tidigare totala sammanställningar av utsläpp av metaller till vatten beskrivs översiktligt i avsnittet diskussion. Brister i indata redovisas delvis i delrapporter avseende typhalter för de diffusa markläckagen i appendix till rapporten och delvis i avsnittet bristanalys. Estimerat bortfall av utsläpp för olika typer av större punktkällor på grund av saknade data har beräknats och visar att stora enskilda utsläpp troligen saknas i rapportens resultat.

  • 44.
    Ejhed, Heléne
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Omräkning avnäringsbelastning påÖstersjön och Västerhavetför år 1995 med PLC5metodik: Underlag till Sveriges miljömålsuppföljning2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet var att räkna om belastningen avseende kväve och fosfor för Sverige för år 1995 med samma metodik som användes i PLC5- beräkningarna (Brandt m.fl. manuskript). Detta för att få bättre jämförbarhet mellan åren än för de resultat som togs fram till FUT miljömålsuppföljningen (Ejhed m.fl. 2007). Jämförbarhet med belastning år 2006 skapades genom att en delmängd indata även för år 2006 omräknades. Resultaten beräknade för år 1995 jämfördes med resultat för år 2006.

    Förbättringar genomförda inom detta projekt, jämfört med beräkningar i projektet FUT Miljömålsuppföljning för år 1995, berör beräkningar av belastning från enskilda avlopp och inkluderande av retention för fosfor från PLC5-projektet. Utöver dessa förbättringar, har retentionsandelar för kväve från PLC5-projektet använts i detta projekt och beräkningsunderlag för dagvatten är identiskt som för år 2006. För år 2006 (jämfört med FUT Miljömålsuppföljning år 2005) har underlagen ändrats genom användande av 2006 års utsläpp från industrier (A, B) och reningsverk (A, B), metodik för enskilda avlopp, ny metodik för markanvändningsareal i tätorter, retentionsandelar för kväve från PLC5-projektet och genom att retention inkluderats för fosfor. Jämfört med PLC5-projektet har underlag avseende belastning och utsläpp för år 2006 ändrats genom att de finska punktkällorna ej inkluderats och att belastningen från areal hyggesmark har beräknats med samma belastning som skogsmark, d.v.s. utan att ta hänsyn till högre belastning från areal hyggen.

    Enligt denna rapport har den antropogena nettobelastningen av kväve till haven söder om Ålands hav (havsbassängerna Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) minskat med 12 700 ton, motsvarande 23 %, från 1995 års nivå. Den antropogena bruttobelastningen av fosfor har minskat med totalt 270 ton eller 12 % från 1995 till 2006 enligt resultat i detta projekt (samtliga havsbassänger). Belastningen från reningsverk och industrier har minskat mest, med 29 respektive 20 % för kväve och ca 20 % vardera för fosfor mellan 1995 och 2006 (hela Sverige). Den antropogena nettobelastningen av kväve från jordbruksmark har minskat med ca 12 %.

    Projektet syftade vidare till att utveckla TBV (Tekniskt Beräkningssystem för Vatten) i avsikt att förenkla urvalet av beräkningar som ska genomföras och tydliggöra det stora antalet beräkningar som krävs för att genomföra kompletta beräkningar till rapporteringar från systemet. Utvecklingen skulle leda till dokumentation av hur de olika beräkningarna hänger ihop. En fil bestående av en mall med samtliga beräkningar som ska köras i systemet (en s.k. styrfil) och en ny funktion i TBV som hanterar denna, har utvecklats i projektet och motsvarar behoven av förenkling och tydlighet som efterfrågades.

  • 45.
    Ek, Mats
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Junestedt, Christian
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kock, Elisabet
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ljunggren-Söderman, Maria
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Utvecklingsprojekt för byggavfall: Hur ska avfallsstatistik från byggsektorn tas fram på bästa sätt?2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this project was to find a well defined and not too laborious method to collect statis-tics for waste from the building trade in Sweden. The statistics will be used as a base for report-ing to the EU Waste Statistics Regulation, but perhaps mainly to give actors in Sweden better possibilities to evaluate their environmental targets. The methods of other European countries have been studied, and different operators within construction waste have been interviewed. Discussions with a panel of experts in the start and end of the project have also been important. Other countries have used questionnaires, waste factors and different types of administrative systems or combinations of these for their reporting to the EU. Unfortunately there is a lack of information about the uncertainty of data with the different methods. The different operators that have been contacted are building companies and waste transporta-tion and waste treatment companies. None of these groups have well implemented systems for waste statistics today. Some companies within the different trades have good control, but far from all. Different coding systems are also used by different operators to describe the waste. There is thus no really natural way today to collect waste statistics from the building trade. A natural way should be to ask the builders themselves, where the waste originates. However, as long as there is no legal demand for them to create systems for this, it is not of high priority. Another problem is that there are more than 70 000 registered companies in Sweden, and that the very dominating (less than 10 companies) have another mix of projects than most of the smaller companies. It is mainly demolition, with its high waste generation, that is predominantly done by smaller companies. The waste treatment companies are fewer, but if their statistics is used there is a risk that a lot of construction material and already sorted material for reuse are missed. This can be transported directly to other building areas or to specialized recovery enterprises. However, the waste treat-ment companies should have the best possibilities to give data on further treatment of the waste. For 2008 years reporting SMED used a thorough survey of a restricted geographic region, and based on the answers data on a national level was estimated. The drawbacks are that the method is very dependent on the person doing the survey, and that different parts of the country proba-bly have quite different mixes of building projects. To decrease the uncertainty several regions would have to be studied. Since many European countries use waste factors this method has also been evaluated. With good statistics of construction, renovation and demolition available it would be easy to use the factors for calculation. However, most factors are relatively uncertain, especially these for reno-vation and demolition. It is also difficult to get both factors and constructed amounts when it comes to roads, bridges and tunnels.

    Pure questionnaires with a standardized form are not considered to be suitable for this trade with the great amount of very big and very small operators. The percentage of answers has been very low in earlier investigations. The final decision has been to study a number of waste transportation companies of three differ-ent size classes in detail, and to survey their transports from building companies. This will then be transformed to the whole trade by means of these companies share of the total trade. An important reason for the choice is that this is when the waste is transported for the first time, and it should be possible to avoid counting masses twice or completely missing them. There are a few very big companies with good possibilities to give their figures, and a number of smaller ones with less gathered statistics. The drawback of the method is that it might be difficult to choose representative companies among the smaller ones, and to make the extrapolation from these.

  • 46.
    Ek, Mats
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Junestedt, Christian
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Cajsa
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ericsson, Marianne
    SCB.
    Teknikenkät - enskilda avlopp 20092011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket har givit SMED i uppdrag att genomföra en undersökning för att uppdatera uppgifter om enskilda avlopp som ett led i planering och uppföljning av åtgärder för att nå uppsatta miljömål.

    En enkät med förtryckta centrala registeruppgifter från fastighetstaxering och mantalsskrivning skickades ut till Sveriges samtliga kommuner. I enkäten efterfrågades vilken typ av avloppstekniklösning som är knuten till fastigheterna samt vilka av dessa som endast har avloppslösning för BDT-vatten. Den samlade informationen om den här typen av uppgifter är så gammal (ca 10 år) och ofullständig att det är angeläget att förnya den.

    Efter två påminnelser och utsträckt svarstid samt telefonintervjuer med utvalda kommuner, baserat på antal enskilda avlopp enligt SCB, inkom totalt 142 svar. De representerade totalt 148 kommuner, då några blanketter innehöll sammanlagda data från fler kommuner. Tyvärr innehöll många bara konstaterandet att man inte hade möjlighet att besvara enkäten. De absolut vanligaste skälen var tids- och resursbrist och att man inte hade data i en lämplig form för att ta ut de önskade uppgifterna. Det var antagligen också skälen till att vi inte fick något svar alls från 140 kommuner.

    Från totalt 102 kommuner kom svar som bedöms som mer tillförlitliga än de uppgifter som redan fanns i SMEDs register. Av dem är det dock bara 42 som har kunnat skilja på fastigheter med permanentboende och sådana för fritidsboende. I de flesta fallen var den uppdelningen inte heller fullständig, utan mer en uppskattning. En majoritet av kommunerna hade också problem att redovisa fastigheter med enbart BDT-avlopp.

    I projektet har även det mycket viktiga arbetet med att uppdatera schablonvärden för belastning och avskiljning av organiskt material (BOD och COD, i framtiden antagligen TOC), totalkväve (N-tot) och totalfosfor (P-tot) i enskilda avlopp av olika typer genomförts.

    Schablonerna ska användas för att uppskatta belastningen från enskilda avlopp i större avrinningsområden. De ska inte användas vid val av metod för rening i enskilda fall. Schablonerna har tagits fram i samråd med en grupp ledande aktörer inom området i Sverige.

    Belastningsberäkningar genomförda i projektet med användande av de nya schablonerna visar på stora skillnader jämfört med tidigare beräkningar. Med samma statistik som användes i PLC5 leder de nya schablonerna till att belastningen ökar med 21% för fosfor och 120% för kväve, vilket visar hur avgörande schablonerna är för beräkningsresultatet. Med de nya schablonerna blir den totala belastningen från enskilda avlopp i Sverige 287 ton P och 2 900 ton N jämfört med 237 ton P och 1 317 ton N enligt PLC5. Visserligen omfattar de nya beräkningarna även gemensamhetsanläggningar mellan 25-200 pe, vilka tidigare inte ingått i beräkningarna men dessa anläggningar som servar knappt 8 000 fastigheter står endast för 1,3 ton P och 45 ton kväve. Beräkningarna visar också att belastningen av fosfor har minska något pga förbättrad rening och reducerad BDT-belastning, pga fosfatfria tvättoch diskmedel. Denna förbättring ”försvinner” dock i den ökade belastning de förändrade schablonerna leder till.

  • 47.
    Elander, Maria
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Dunsö, Olof
    SCB.
    Stare, Malin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Allerup, Jonas
    SCB.
    Konsumtion och återanvändning av textilier2014Report (Other academic)
  • 48.
    Engström, Rebecka
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gode, Jenny
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Axelsson, Ulrik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Vägledning och metodval vid beräkning av påverkan från förändrad energianvändning på de svenska miljömålen: Framtagen med stöd av miljömålsrådet Energimyndigheten och Naturvårdsverket2009Report (Other academic)
  • 49.
    Eriksson, Marianne
    et al.
    SCB.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp: Slutrapport2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Enligt Skatteverkets fastighetstaxeringsregister finns det i Sverige 744 863 fastigheter med enskilt wc-avlopp. En stor del av dessa, 294 197, har egentliga Östersjön som slutlig mottagare för sina föroreningar. För de flesta föroreningar utgör inte enskilda avlopp en stor källa men för fosfor, som har stor betydelse för Östersjöns ekologiska status, visar beräkningar (Brandt, M., Ejhed, H., 2002) att enskilda avlopp står för en betydande del av belastningen.

    Detta projekt visar att genom att ta bort fosfater ur tvätt- och rengöringsmedel skulle utgående belastning av fosfor från de enskilda wc-avloppen minska med ca 20%, vilket motsvarar ca 20 ton per år för egentliga Östersjöns avrinningsområde och 50 ton per år totalt för hela Sverige.

  • 50.
    Fejes, Jonas
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lindgren, Charlotte
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tvätt av oljeskadade fåglar2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Oljeutsläpp i vattenmiljöer kan drabba sjöfåglar hårt. Oljan kommer vanligtvis ut i vattnetgenom olyckor på land eller till sjöss, eller genom slarv och okunnighet från verksamheter somhanterar olja och oljeliknande kemikalier. Bl a har Kustbevakningen registrerat mellan 200-500oljeutsläpp/år i den svenska zonen i Östersjön under de senaste åren. Exakt hur många fåglarsom oljeskadats och dött på grund av dessa oljeutsläpp i Östersjön är omöjligt att uppskattamen det rör sig troligen om 10 000-tals, kanske mer än 100 000 individer årligen.De arter som drabbats värst av oljeutsläppen är havslevande fåglar såsom alfåglar, sillgrisslor,tordmular och lommar, men även andra arter utsätts emellanåt för olja beroende på var ochnär oljeutsläppet sker.Den största mängden sjöfåglar i Östersjön förekommer längs Gotlands sydostkust medrelativt kort avstånd till farled och Hoburgs bank. Vid Hoburgs bank uppehåller sig varjevinter omkring en miljon alfåglar. Sedan 1996 har antalet oljeskadade fåglar på Gotlandinventerats varje vinter, främst alfåglar. Inventeringen går ut på att se om situationen föralfåglar har förbättrats eller försämrats med åren. Inventeringarna har i regel påvisat cirka 20000 skadade alfåglar varje vinter. Antalet observerade oljeskadade fåglar har dock ökat desenaste åren ( 27 000 fåglar vintern 00-01 och 36 800 vintern 01-02). Inventeringen visar intepå någon reducering av antalet drabbade alfåglar trots att antalet observerade oljeutsläpp harminskat (även i farleden utanför Gotland) (Kustbevakningen, 2003).När alfåglar blir oljeskadade flyger de in till land, där de dör p.g.a. förgiftning, köld eller svält.Fåglar som är helt nedsmetade tar sig dock aldrig till land utan dör till havs.Idag avlivar länsjägmästare eller jaktvårdsföreningar huvuddelen av funna oljeskadade fåglar.Detta sker helt enligt svensk jaktlag. Allmänheten uppfattar ibland detta som oetiskt och tvättav oljeskadade fåglar framhålls då som ett ”mjukare” alternativ.Det finns idag ett antal internationella och nationella organisationer som har erfarenhet av atttvätta oljeskadade fåglar. Dokumentationen av erfarenheterna är dock mycket begränsade.

12345 1 - 50 of 237
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf