Publications
Change search
Refine search result
1 - 27 of 27
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Appelberg, Magnus
    et al.
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Fiskeriverket.
    Forsgren, Gunilla
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Holmqvist, Malin
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Strategi för ett samordnat nationellt/regionalt övervakningsprogram för kustfisk i Bottniska Viken2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Övervakning av kustfiskbestånd har tidigarefrämst varit inriktad mot att bedöma förändringari för fisket viktiga arter och årsklasseroch i mindre utsträckning mot attbedöma förändringar relaterade till biologiskmångfald. Under 2002 startade länsstyrelsernai Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlandsoch Gävleborgs län, Fiskeriverket,Umeå Marina Forskningscentrum och Naturvårdsverketett projekt med syfte att utarbetaen strategi för ett samordnat nationellt/regionalt övervakningsprogram för kustfiski Bottniska viken. Projektet finansieras avNaturvårdsverket och Fiskeriverket. Ett samordnatövervakningsprogram är framför alltnödvändigt för att klara uppföljningen av detnationella miljömålet ”Hav i balans samtlevande kust och skärgård” och motsvaranderegionalt formulerade mål. Ambitionen är attsamordning även kan göras med uppföljningenenligt EU:s ramdirektiv för vatten. I föreligganderapport redovisas resultaten frånprojektets första år. Resultaten omfattar jämförelsermellan två provfiskestrategier ochett preliminärt förslag till strategi för ett samordnatövervakningsprogram för kustfisk.

  • 2.
    Berglund, Ingemar
    et al.
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Fiskeriverket.
    Dahlberg, Magnus
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Järvi, Torbjörn
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Resultat från Sötvattenlaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 20032004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan mitten av 1940-talet har Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium provfiskat sjöar i olika delar av Sverige. Sedan mitten av 1980-talet har provfiskena i första hand utförts i kalkade sjöar för att följa fiskbeståndens utveckling efter kalkning. I början av 1990-talet utökades verksamheten till att omfatta även referenssjöar som ej skulle vara påverkade av någon lokal föroreningskälla. Detta för att detektera biologiska förändringar som beror av mer diffusa orsaker som t ex klimatförändringar och en ändrad deposition av luftföroreningar. Följande rapport redovisar resultaten från de 37 sjöar som provfiskades under år 2003 och innehåller en övergripande del samt en utvärdering av resultaten från varje sjö.

  • 3.
    Bergquist, Björn
    et al.
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Fiskeriverket.
    Axenrot, Thomas
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Carlstein, Mikael
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Degerman, Erik
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Fiskundersökningar i större vattendrag: Utveckling av kvantitativ metodik för båtelfiske och hydroakustiska undersökningar i större vattendrag - ett pilotprojekt2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det saknas idag en standardiserad metodik för att övervaka fiskbestånd i djupa och breda vattendrag där konventionellt elfiske med vadning inte går att genomföra. I ett pilotprojekt har båtelfiske och hydroakustiska undersökningar (ekolodning)testats som metoder för övervakning av fiskbestånd i större vattendrag. De olika metoderna testades under olika miljöförhållanden i två olika vattendrag – Österdalälven (uppströms Älvdalen) och Svartån (vid Örebro). Österdalälven är ett näringsfattigt och snabbt strömmande vattendrag medan Svartån är ett näringsrikt och lugnflytande vattendrag. Innan undersökningarna genomfördes biotopkarterades de sträckor som hade valts ut. Med hjälp av karteringsuppgifterna avgränsades i varje vattendrag 400–850 m långa sträckor (undersökningslokaler)som delades upp i grunda (medeldjup <2 m) och djupa (medel djup >2 m)biotoper. På varje lokal och inom varje biotop genomfördes båtelfisken dagtid med s.k. ”strip-fishing” metodik som innebär en kvantitativ stratifierad undersökning av fiskbeståndet i flera habitat-specifika strips där varje stripomfattade ett område som var 5 m brett och 100–150 m långt. För varje habitat (biotop) beräknades ett medelvärde för fisktäthet och biomassa som sedan användes för att beräkna ett viktat medelvärde för hela lokalen. I Svartån genomfördes även utfiskningsförsök för att fastställa elfiskets fångsteffektivitet för de dominerande arterna. För övriga arter skattades fångsteffektiviteten utgående från korrelationer med data från vadningselfiske (Svenskt ElfiskeRegiSter; SERS). De hydroakustiska undersökningarna genomfördes som mobil horisontell ekolodning längs stränderna, både i uppströms och nedströmsriktning, med ekolodets transduktor riktad mot flodfårans centrala del. Ekolodningen genomfördes både på kvällstid (Österdalälven) och nattetid (Svartån). Räckvidden för ekolodet varierade med vattendjupet, men var ca 15 m vid 2 m vattendjup. Ekolodsresultaten analyserades huvudsakligen med bildanalys och filtrering av data (korsfiltrering) eftersom den metoden bedömdes ge mest tillförlitliga resultat. Med hjälp av analyserade och räknade fiskspår beräknades fiskförekomsten inom den djupa delen av varje lokal och jämfördes med resultaten från båtelfisket. Vid jämförelsen mellan båtelfiske- och ekolodsresultaten användes enbart fångstresultaten för pelagiskt uppträdande arter, då ekolodet inte detekterar bottenlevande fiskarter som lake, gers och stensimpa. Vid båtelfisket i Österdalälven varierade de viktade medelvärdena för den totala fisktätheten mellan 37 och 187 individer/ha. Dominerande arter var elritsa, stensimpa, harr och öring. I Svartån, som är mera näringsrik, var fisktätheten som väntat betydligt högre och de viktade medelvärdena för den totala fisktätheten varierade mellan 271 och 912 individer/ha. Vid båtelfisket i Svartån dominerades fångsten av karpfiskar som benlöja, mört och braxen. Fiskbiomassan varierade från 9,3 till 24,6 kg/ha. Båtelfisket gav en representativ bild av förekommande arter och storlekar i de båda vattendragen enligt tillgängligt referensmaterial. De erhållna skattningarna av fiskförekomsten i Österdalälven och Svartån var i nivå med resultat rapporterade från båtelfisken i andra länder. Den från ekolodningarna beräknade fiskförekomsten (beräkningar baserad på bildanalys) visade generellt en relativt god överensstämmelse med resultaten från båtelfisket i båda vattendragen även om ekolodsresultaten var något högre i Svartån. Vid ekolodningarna i Österdalälven låg den beräknade fisktätheten i intervallet 15–21 individer/ha. I Svartån var fisktätheten betydligt högre och varierade från 532 till 1 261 individer/ha. Fiskbiomassan låg i intervallet 17,1–23,7 kg/ha. Resultaten visar att båtelfiske och mobil horisontell ekolodning är lämpliga metoder för långsiktig övervakning av fisk i större vattendrag. I grunda områden med vattendjup mindre än 2 m kan båtelfiske användas som ensam metod för att kvantifiera fiskförekomsten (individtäthet och biomassa), men i områden med större vattendjup där båtelfisket inte är effektivt krävs att båtelfisket kompletteras med horisontell ekolodning. Genom att kombinera metoderna kan mängden fisk kvantifieras även i de djupa delarna av vattendragen. Båtelfisket ger information om förekommande fiskarter och deras storleksfördelning och dessa uppgifter kan sedan användas för att tolka de ekon (fiskspår) som registreras vid ekolodningen i de djupa avsnitten. Vår bedömning är att de testade metoderna, med vissa förbättringar, väl motsvarar kraven i en framtida övervakning av fiskresurser, ekologisk status och miljömål. Båda metoderna ger kvantitativa och upprepbara skattningar av fiskfaunan i en miljö som idag saknar lämplig kvantitativ metodik och bör implementeras i de nationella resurs- och miljöövervakningsprogrammen.

  • 4.
    Bergquist, Björn
    et al.
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Järvi, Torbjörn
    Dahlberg, Magnus
    Provfiskeresultat år 20012002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vattendragsdelen i Naturvårdsverkets nationella effektuppföljningsprogram för kalkade vatten (IKEU-programmet), som startade 1989,omfattar för närvarande 12 kalkade vattendrag och 11 referensvattendrag fördelade på 5 geografiska regioner. I båda vattendragstyperna genomförs integrerade undersökningar med identiska undersökningsprogram som omfattar både vattenkemiska och biologiska undersökningar (bottenfauna och fisk). Programmets mål är att studera och analysera de långsiktiga effekterna av kalkning i försurade vatten och att bedöma om den svenska kalkningsverksamheten återskapar ekosystem med en artsammansättning, funktion och biologisk mångfald liknande situationen innan försurning. Uppföljningen görs också i syfte att kunna avgöra om kalkningsverksamheten leder till oönskade effekter i sjöar och vattendrag.

  • 5.
    Bergström, Lena
    et al.
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Florin, Ann-Britt
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Gårdmark, Anna
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Söderberg, Kerstin
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Kustfisk och Fiske: Analyser av tillståndet hos abborre, gädda, gös, piggvar, sik, siklöja och skrubbskädda år 20052006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna internrapport redovisas de analyser som utgjort underlag till Kustlaboratoriets bidragtill Fiskeriverkets gemensamma resurs- och miljööversikt år 2006. Analyserna häri byggerpå loggboksdata, provfi ske, journalföringsdata, samt i vissa fall även omgivningsdata, ochomfattar abborre, gädda, gös, piggvar, sik, siklöja och skrubbskädda. Syftet har varit attdokumentera analyserna för spridning inom laboratoriet, och de tillhörande texterna är därförkortfattade. Vidare information kan fås av Ann-Britt Florin, Kerstin Söderberg, Lena Bergströmeller Anna Gårdmark, som genomförde analyserna.

  • 6.
    Bergström, Ulf
    et al.
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Sundblad, Göran
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Sandström, Alfred
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Kartor över fiskrekryteringsområden: Ett viktigt underlag för kustfiskövervakningen2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket uppdrog 2006–01–26 åt Fiskeriverkets Kustlaboratorium att inom ramen förprogramområdet Kust och Hav genomföra ett specialprojekt för utveckling och utvärdering avmöjligheter för ett samordnat nationellt–regionalt kustfiskprogram för Östersjön och Västerhavet.Syftet med projektet är:• Att starta ett samarbete med marina centra, länsstyrelser och vattenmyndigheter kring en samordnadkustfiskövervakning.• Att genomföra en analys av pågående övervakningsprogram i de aktuella kustlänen. Analysen börresultera i ett förslag till hur pågående program kompletterar varandra och var eventuella bristerförekommer.• Att få till stånd ett samordnat nationellt – regionalt kustfiskprogram längs hela Sveriges kust. Nyaövervakningsprogram inleds om och där så anses vara nödvändigt. Pågående program kompletterasmed rekryteringsundersökningar (engångsinsats) om så anses nödvändigt.• Att vidareutveckla indikatorer och faktablad baserade på kustfiskövervakning.• Att öka kunskapen om fiskrekrytering i en eller flera övervakningslokaler genom inventering avrekryteringsmiljöer.Arbetet inleddes under 2006 och skulle enligt avtalet slutrapporteras 31 mars 2007. Efter godkännandeav uppdragsgivaren förlängdes tiden för slutlig rapportering till 30 juni 2007. Rapporteringen delashär upp i en del som omfattar en utredning av möjligheter till utveckling och samordning avkustfiskövervakning och indikatorer och en fristående del som beskriver resultaten frånrekryteringsutredningar och betydelsen av sådan för tolkning av övervakningens resultat (Bergströmet al. 2007).

  • 7.
    Dahlberg, Magnus
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Resultat från provfisket 1999 - Miljökvaliteten i 39 sjöar med fisk som miljöindikator2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren 1999 provfiskade Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium 39 geografiskt väl spridda sjöar runt om i landet, från Abiskojaure i norr till Brunnsjön i söder. Provfisket genomfördes på uppdrag av Naturvårdsverket inom ramen för nationell miljöövervakning och kalkeffektuppföljning. I det nationella kalkeffektuppföljningsprogrammet (IKEU) ingår 13 kalkade och 8 okalkade, sura eller neutrala, sjöar. Syftet med undersökningarna är att följa kalkningens långsiktiga effekter och bedöma om sjöarnas fiskfauna återfår sin naturliga status. I det nationella miljöövervakningsprogrammet ingår 7 sjöar med årliga provfisken och 16 sjöar som provfiskas vart 3:e år. Programmet syftar till att följa utvecklingen i lokalt opåverkade sjöar för att bedöma övergripande förändringar i fiskfaunan. Utöver dessa program har provfiske skett i fem sjöar som utgör recipienter för lakvatten från kommunala avfallsdeponier för att bedöma fisksamhällenas status i dessa. I de flesta kalkade sjöarna, förutom Gyslättasjön, har fiskbestånden normaliserats efter kalkning och de avvikelser i provfiskefångsterna som observerats i några kalkade sjöar har sannolikt andra orsaker än försurning. I de okalkade sjöarna som sedan lång tid är försurade är fiskbestånden fortfarande starkt påverkade av försurning. I några av dessa finns vissa tecken på att en återhämtning har börjat ske, sannolikt beroende på den minskade depositionen av försurade ämnen. I en sjö har rekrytering av braxen och sarv skett under de senaste åren och i en annan sur sjö håller ett fiskbestånd möjligen på att återetableras. I några av sjöarna fångades även fiskarter som inte fångats i respektive sjö vid tidigare provfisken, bland annat fångades sutare i en sjö och lake i en sjö. Resultaten från provfiskena i de fem sjöarna som utgör recipienter för lakvatten från kommunala avfallsdeponier visade att fisksamhällena i åtminstone två av sjöarna är kraftigt påverkade av miljöstörningar. Båda sjöarna uppvisade gravt utarmade fisksamhällen med få arter och individer. Fisksamhällena i två ytterligare sjöar visade tecken på förhöjd närsaltbelastning och indikationer på att det kan föreligga perioder med låg syrgashalt. Fisksamhället i den femte provfiskade sjön avvek inte från förväntat. Fångsten var emellertid relativt liten vilket kan tyda på att sjön är näringsfattig. Analysen av provfiskeresultaten i enlighet med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder visade att sjöar som är påverkade av någon miljöstörning ofta avvek från det förväntade. En utvärdering av bedömningsgrundernas förmåga att upptäcka förändringar i miljön visar att fisksamhällen som bioindikator fungerar väl för att upptäcka miljöförändringar i en sjö. Det finns emellertid några svagheter i bedömningsgrunderna som måste beaktas vid analysen för att undvika att resultatet av ett provfiske feltolkas.

  • 8.
    Dahlberg, Magnus
    et al.
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Bergquist, Björn
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Provfiskeresultat År 2002 IKEU-programmets vattendrag och Miljöövervakningens referensvattendrag2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    År 2002 fick Sötvattenslaboratoriet uppdrag av Naturvårdsverket att genomföra elfisken i vattendrag som ingår i nationella kalkeffektuppföljningen (IKEU) och den nationella miljöövervakningen. IKEU-programmet omfattar för närvarande 12 kalkade vattendrag och 11 referensvattendrag. Programmets mål är att studera och analysera de långsiktiga effekterna av kalkning i försurade vatten och att bedöma om den svenska kalkningsverksamheten återskapar ekosystem liknande situationen innan försurning. Elfisken inom det nationella miljöövervakningsprogrammet omfattar för närvarande unders ökningar i 15 referensvattendrag. Syftet med programmet är att följa mellanårsvariationer och förändringar över tiden i ett för landet representativt urval av vattendrag som inte direkt är påverkade av utsläpp eller intensiv markanvändning. Under år 2002 var fångsterna av årsungar generellt högre jämfört med år 2001. IKEUvattendragen (både kalkade och okalkade vattendrag)hade liksom tidigare år lägre täthet av öringungar än miljöövervakningens referensvattendrag. Till stor del beror detta på att öringbest ånden i de kalkade IKEU-vattendragen huvudsakligen är strömlevande medan flera av miljöövervakningens vattendrag har havsvandrande öringbestånd med höga tätheter av öringungar. Tätheten av äldre öring var dock ungefär lika stor i alla tre typerna av vattendrag. Klassificeringen utgående från bedömningsgrunderna för fisk och förekomsten av försurningskänsliga arter och stadier indikerade att IKEU-programmets referensvattendrag var mer påverkade av försurning än miljöövervakningens referensvattendrag och de kalkade IKEU-vattendragen. Detta var väntat eftersom IKEU-referenserna omfattar två kraftigt försurade och två vattendrag som troligen påverkas av sura episoder.

  • 9.
    Dahlberg, Magnus
    et al.
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Fiskeriverket.
    Järvi, Torbjörn
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfisken 20012002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren 2001 provfiskade Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium 37 geografisktspridda sjöar runt om i landet. Provfisketgenomfördes på uppdrag av Naturvårdsverketinom ramen för nationell miljöövervakningoch kalkeffektuppföljning. Ide flesta kalkade sjöarna, förutom Gyslättasjön,har fisksamhällena normaliserats efterkalkning. Fisksamhällena är dock inte heltjämställda med neutrala sjöar då artantaletär färre, diversiteten och antal fångade individerär lägre. I flera av de sjöar som regelbundetprovfiskas av Sötvattenlaboratoriethar fisksamhällena uppvisat tydliga försurningsskador.I några av dessa sjöar synsingen förbättring och fiskbestånden är fortfarandestarkt påverkade av försurning. Inågra sjöar finns vissa tecken på att en återhämtninghar börjat ske, sannolikt beroendepå den minskade depositionen av försuradeämnen. I en sjö där rekryteringen avden försurningskänsliga mörten var störd islutet av 1980-talet och början av 1990-talethar frekvensen av små mörtar varit god ifångsten sedan 1995 vilket tyder på att rekryteringennumera fungerar normalt.

  • 10.
    Dahlberg, Magnus
    et al.
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Fiskeriverket.
    Järvi, Torbjörn
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Vad finns under ytan? Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfiskesjöar år 20022003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan mitten av 1940-talet har FiskeriverketsSötvattenlaboratorium provfiskat sjöar i olikadelar av Sverige. Sedan mitten av 1980-talethar provfiskena i första hand utförts i kalkadesjöar för att följa fiskbeståndens utveckling efterkalkning. I början 1990-talet utökades verksamhetentill att omfatta även referenssjöar somej skulle vara påverkade av någon lokal föroreningskälla.Detta för att detektera eventuellabiologiska förändringar som beror av mer diffusaorsaker som t ex klimatförändringar och en ändrad deposition av luftföroreningar. År2002 provfiskades sammanlagt 44 sjöar. Förutomde ordinarie programmen provfiskades fyrasjöar inom det biologiska återställningsprogrammet,två sjöar i programmet om miljöövervakningi skyddad natur och en sjö på uppdragav ett företag där provfiskeresultatet skaingå i en miljökonsekvensbeskrivning. Följanderapport redovisar resultaten från 2002 års provfiskenoch innehåller en övergripande del samten utvärdering av resultaten från varje sjö.

  • 11.
    Duberg, Jon
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Ericson, Ylva
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2017:1. Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002-20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]
    • Fångsterna under provfisket 2016 skiljer sig en del från tidigare år. Till exempel var den trofiska novån den lägsta och diversitetsindexet var det högsta som uppmätts sedan provfisket startade 2002. Detta kan förklaras av en ökad fångst av arter som inte är rovfiskar, främst abborre som är den dominerande rovfisken i Lagnö.
    • Fångsten av karpfisk, framför allt mört, var också jämförelsevis hög i 2016 års fiske. Under 2015 och 2016 var fångsten karpfiskar för första gången, sedan provfisket i Lagnö inleddes 2002, högre än fångsten av abborre. Orsaken till detta kan vara en kombination av gynnsamma förhållanden för karpfisken (t.ex. nääringsbelastning och minskat predationstryck från rovfisk och möjligen mindre gynnsamma förhållanden för abborren såsom högt fisketryck (framförallt från fritidsfiske) i kombination med en ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv och hög exploatering av lek och uppväxthabitat i Lagnös närområde.
    • Fångsten av stora individer (> 30 cm) har minskat över tid sedan provfisket startade. 2016 fångades det lägsta antalet abborar sedan provfisket inleddes 2002. Vad detta beror på är oklart men kan möjligen kopplas till ökat fisketryck och/eller en ökad naturlig dödlighet.
    • Totalfångsten visar en positiv trend samtidit som antalet fångade arter per år visar en negativ trend, samverkan av dessa trender bidrar till ett ökat diversitetsindex och minskat trofiskt index.
    • De arter där det ses förändringar sedan provfisket startade är strömming och tånglake som visar ökande trender, samt björkna och gädda som visar nedåtgående trender.
    • Två arter som finns på Artdatabankens rödlista har fångats i provfisket; torsk och vimma.
    • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen längs Sveriges kuster. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Lagnö nå upp till god miljöstatus för abborre och rovfisk, men inte för karpfisk som ligger på en för hög nivå.
    • Sammanfattningsvis är det värt att notera att om den utveckling vi ser i Lagnö (med färre stora fiskar, färre stora rovfiskar som gädda och gös, ökade nivåer av karpfisk samt färre arter i fångsten) fortsätter så är det oroande och det är en förändring som inte är önskvärd.
  • 12.
    Duberg, Jon
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Landfors, Fredrik
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Ericson, Ylva
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2017:2. Vaxholm (Egentliga Östersjön) 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]
    • I Vaxholm uppmättes något högre medeltemperatur samt lägre siktdjup och salthalt jämfört med närliggande provfiskestationerna i Lagnö. Det lägre siktdjupet indikerar att Vaxholm kan vara mer påverkat av övergödning än Lagnö.
    • Sammanlagt fångades 13 arter under provfisket 2016. Mört är den vanligaste arten i fångsten (43 procent), följt av abborre, strömming, gers och braxen.
    • Fångsten av stora individer (> 30 cm) domineras av braxen och abborre men även gös och sik förekommer i fångsten. Under provfisket 2016 fångades mer än tre gånger så många stora abborrar (25 cm och över) mot vad som fångades i det närliggande provfiskeområdet Lagnö under 2016. Även fångsterna av gös över 30 respektive 40 cm var högre än i Lagnö.
    • Den totala fångsten av karpfisk i Vaxholm var 28,9 individer per ansträngning vilket är högt jämfört med det närliggande provfiskeområdet i Lagnö.
    • 2016 är första året som provfiske utförs i Vaxholm och med anledning av detta är det svårt att dra några slutsatser om fisksamhällets struktur och funktion. Överlag är det dock inga stora avvikelser jämfört med närliggande områden frånsett den höga andelen mört, vilket kan bero på att området runt Vaxholm är näringsrikt. Intressant är även att det fångades förhållandevis mycket stor abborre, detta trots att området är mycket populärt för fritidsfiske.
  • 13.
    Ek, Helene
    et al.
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Sandström, Olof
    Executive, Företag, Skärgårdsutveckling SKUTAB AB.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Appelberg, Magnus
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Olsson, Mats
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Integrated fish monitoring in Sweden2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    The purpose of this report is to present a review and an evaluation of thestrategy of integrated fish monitoring included in the Swedish national marinemonitoring programme. As a background to the review an assessment is madeof some of the long-term changes observed in monitoring.The project is financed by the Environment Protection Agency (Contract no.212 0326) and the Faculty of Science, Göteborg University. The project leader isProf. Åke Larsson. Dr Olof Sandström, Skärgårdsutveckling SKUTAB AB, is contractedas external reviewer of the programme. Subproject leaders and participantsin the programme have contributed with results and comments on thepaper.

  • 14.
    Fagerholm, Björn
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Fiskeriverket.
    Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka: Årsrapport för 20022003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Resultaten från ryssjeprovfiskena år 2002 skilde sig från föregående år, sannoliktpå grund av den varma sommaren. Tre nya arter för fisket kunde noteras,oxsimpa, randig sjökock och tångspigg. Tånglake har sedan ett antal år uppvisatsjunkande fångster och sjönk i år ytterligare till den lägsta nivå som förekommit.Fångsterna av gulål var fortsatt låga i motsats till vitling, som efter några år medlåga fångster visade en starkt positiv förändring. Förekomsten av torsk gicktillbaka i jämförelse med 2001 års resultat till en förhållandevis normal nivå.Under höstprovtagningen var andelen tånglakehonor med döda yngel någotmindre än fjolåret, antalet döda yngel per hona var däremot något högre. Enökning av andelen honor med missbildade yngel kunde noteras, liksom av honormed yngel med lägre tillväxt. Tånglakehonor med döda yngel var något äldre iförhållande till övriga honor.

  • 15.
    Gårdmark, Anna
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Modellering av fisklarvsspridning2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi har modellerat transporten av skarpsillslarver och deras individuella tillväxt i subdivision 27 under åren 1996-2005 med en hydrodynamisk cirkulationsmodell (baserad på drivdata från SMHI) kopplad med en individ-baserad tillväxtmodell. Syftet var att identifiera (i) säsongs- och mellanårsvariation i skarspsillslarvers spridningsmönster, (ii) åldersspecifik (50 dgr) och längdspecifik (25 mm) utbredning av skarpsillslarver, (iii) potentiella uppväxtområden för skarspillslarver, samt (iv) analysera huruvida skarpsillslarvernas utbredning överlappar med rekryteringsområden av abborre och gädda. Dessutom har vi studerat torsklarvers spridning från lekområden i de tre djupbassängerna in till subdivision 27. Våra resultat visar att i genomsnitt 65-100 % av skarpsillslarverna som kläcks i djupvattnen (>40m) i subdivision 27 hålls kvar inom subdivisionen. Variationen är stor mellan år, men generellt driver larver som kläcks sent på säsongen i högre grad ut ur området jämfört med tidigt kläckta larver. Det finns en skillnad i utbredning av 50 dgr gamla larver och larver som är 25 mm stora (motsvarande 8-25 dgr gamla). När larverna är större än 25 mm antas de kunna simma aktivt, och predikterade transportmönster är därför mindre tillförlitliga för larver >25 mm. På grund av den kortare spridningsperioden är de yngre larverna, som är 25 mm stora, inte lika utspridda som de som är 50 dgr, och de är mer koncentrerade till de norra delarna av västra Gotlandsbassängen. Andelen skarpsillslarver som transporteras in till grundare vatten (< 30m) längs kusten varierar mindre mellan år. På grund av den kortare drifttiden så når en lägre andel av 25 mm-larver grundare vatten än 50 dgr gamla larver. Då tillväxten (och därmed perioden av passiv transport) beror av temperaturen varierar andelen larver som når grundare vatten med säsong. Tidigt kläckta larver, som växer långsamt pga låga temperaturer, transporteras i högre grad in till grundområden än sent kläckta individer. I genomsnitt når omkring 15 % av skarpsillslarverna som kläcks i subdivision 27 de grundare vattnen längs kusten. Våra resultat indikerar att hela kuststräckan i subdivision 27 kan utgöra uppväxtområde för skarpsill, med en viss tyngdpunkt mot de nordligare delarna. Den genomsnittliga utbredningen av 25 mm-larver under 1996-2005 korrelerar endast svagt med potentiella rekryteringsområden (<6m djup) för abborre och gädda. Minskad rekryteringsframgång hos dessa arter kan därför inte förklaras med passivt transporterade skarpsillslarver. Det bör dock påpekas att vår studie inte omfattar prediktioner av aktivt simmande larver, vilka har en stor möjlighet att sprida sig från de häri modellerade utbredningsområdena vidare in på grunda kustvatten. Våra prediktioner för transport och settling av torsklarver visar att endast mycket låga andelar av torsk som kläcks i Bornholmbassängen, och som potentiellt skulle kunna kläckas i Gdansk- och Gotlandsbassängen, når kustområdena i subdivision 27. På grund av avsaknad av zooplankton data har vi antagit att födointag (och därmed tillväxt) begränsas enbart av temperatur. Individerna i modellen har därför maximal tillväxthastighet, och perioderna av passiv transport för 25 mm stora skarpsillslarver är därför kortast möjliga. Vårt resultat att omkring 15 % av skarpsillslarverna som kläcks i subdivision 27 transporteras in till de grundare vattnen längs kusten är därmed en konservativ skattning. Vid längre transporttider på grund av lägre födotillgång kan potentiellt en större andel av skarpsillslarverna spridas in till kusten. Projektet har visat att modellen kan generera typiska utbredningsmönster av skarpsill för områden från tidigare studier, och därför kan användas för att studera kopplingen mellan kust och utsjö på grund av larvtransport. Projektet har vidare visat att prediktioner av transport och utbredning av absoluta larvtätheter kräver data på såväl zooplankton som ägg och larver av skarpsill, liksom studier av hur vertikala rörelsemönster hos skarpsill påverkar dess horisontella driftmönster.

  • 16.
    Holmqvist, Malin
    et al.
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Appelberg, Magnus
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Kustfiskövervakning2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren 2002 genomfördes pilotförsök med den nya Nordiska metodiken för provfiske, parallellt med att ordinarie fiskövervakning med Kustöversiktsnät genomfördes. En jämförelse mellan de bägge metoderna visar att den Nordiska metodiken ger en bättre täckning av artförekomst inom ett undersökningsområde, vilket i sin tur ökar möjligheterna att observera förändringar av den biologiska mångfalden. Även ett bredare storleksspektrum av fisk fångas, vilket ger en mer sann bild av hela fisksamhällets och enskilda bestånds storleksstruktur. Storleks- och åldersstrukturen kan i sin tur spegla effekter av omgivningspåverkan som t.ex. rekryteringsstörningar eller överfiske. Att även de minsta storleksklasserna fångas medger att säkrare beståndsprognoser kan göras, och att fiskrekryteringsstörningar observeras i ett tidigare skede.

  • 17.
    Lessmark, Olof
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Malövervakning i Möckelnområdet 2015 och strömhastighetens betydelse för beståndstäthet och storlek på mal2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Övervakning av mal i Möckelnområdet har skett på sju lokaler 24 augusti – 4 september med ryssjor. Övervakning har skett på samma sätt varje år sedan 2005. Årets resultat tyder på att reproduktionen varit god 2013 och 2014 och att det finns gott om mal inom området. Inget kan sägas om reproduktionen 2015, eftersom fiskar från detta år ännu var för små för att fångas i de ryssjor som användes.

    För första gången kunde konstateras att mal återetablerats i Lilla Helgeå ovanför Diö. Två tvåsomriga malar fångades, vilket visar att malen reproducerar sig. Detta är ett resultat av den återintroduktion av mal som gjordes 2008 då 53 stycken 20- 50 cm långa malar sattes ut. Dessa har nu vuxit och blivit så stora att de är könsmogna och reproducerat sig.

    Beståndstätheten av små, ett- och tvååriga malar, var störst på de mest strömmande områdena. På de mer lugnflytande områdena var malarna större än i de mer strömmande områdena.

    Rapporten innehåller även resonemang om strömhastighetens betydelse för beståndets täthet och malens storlek samt rensningens konsekvenser för malbeståndet samt konsekvenser av skyddsåtgärder.

    INLEDNING

    Malen (Silurus glanis Linné) är en av de hotade arter som ingår i Länsstyrelsens miljöövervakningsprogram. Målsättningen är att följa hur beståndet förändras på lång sikt men även att följa variationer mellan olika år. Resultaten är viktiga för bevarande och skydd av malen och för att följa malens utveckling i Möckelnområdet.

    Malen är beroende av varma somrar för att reproduktionen ska lyckas och den står i direkt relation till julitemperaturen. Det är den faktor som mest kan förklara årsvariationer i beståndets storlek (Lessmark 2014).

    Under åren 2001-2014 har Länsstyrelsen i Kronobergs län gjort inventeringar av miljöer lämpliga för mal i Möckelnområdet och genomfört provfisken (Samuelsson 2001 och 2003, Lessmark 2003, 2005, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, Denward 2007). I dessa rapporter har redovisats hot mot malen, miljökrav, utbredning och förekomst i landet samt mycket annat. Detta upprepas inte här och årets rapport har gjorts mycket kortfattad med huvudsakligen fakta från årets undersökning utan djupare analys och jämförelse med andra års resultat. En sådan analys har gjorts för övervakningen fram till och med år 2013 (Lessmark 2014).

  • 18.
    Lewander, Maria
    et al.
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Karlsson, Malin
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Lundberg, Karin
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Havet 2011 Om miljötillståndet i våra havsområden2011Report (Other academic)
  • 19.
    Linderfalk, Rasmus
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Nätprovfiske i Fegen 20142015Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport är en utvärdering av det nätprovfiske som genomfördes i Fegen under fem nätter i mitten av augusti, 2014. Provfisket utfördes av medlemmar ur Fegens fiskevårdsområdesförening, Länsstyrelsen i Jönköpings län och frivilliga medhjälpare. Provfisket finansierades av fvof, Länsstyrelserna i Jönköpings, Hallands och Västra Götalands län, Gislaved, Falkenberg och Svenljunga kommun. Syftet med provfisket 2014 var regional miljöövervakning Fisk i Värdefulla vatten. Provfisket ska ligga till grund för en uppdatering av åtgärdsförslagen i fiskevårdsplanen för Fegen. Resultaten från provfisket är viktiga för att kunna föreslå eventuella förändringar i planen och peka ut vilka åtgärder som är viktigast för föreningen att arbeta med. Provfisket ligger även till grund för en statusbedömning för vattenförvaltningen. Sjön nätprovfiskades senast 2003 av Länsstyrelsen i Jönköpings län, i samband med utarbetandet av en lokal fiskevårdsplan. Fisket 2014 utfördes enligt samma metod och samma nätpositioner som 2003. Man satte 56 bottensatta nät och 18 pelagiska nät. Fångsten 2014 bestod av abborre, benlöja, bergsimpa, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört, sik, siklöja. Av de fångade siklöjorna var det minst två som var vårlekande siklöjor. Enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns fiskregister finns det även ruda, sarv, sutare och ål i sjön. Totalt fångades 2190 fiskar med en sammanlagd vikt av 74 kilo. Biomassan dominerades av abborre följt av mört, braxen, gös och siklöja. Fegen får anses vara dominerad av rovfisk då den totala biomassan av abborre, gädda, gös och lake överstiger den totala biomassan av benlöja, braxen och mört i bottensatta nät. Förutom rovfisk och karpfisk förekommer även en ansenlig mängd laxartad fisk (framförallt siklöja men även sik).

  • 20.
    Lingman, Anna
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Faktablad Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön. Lagnö 2002-20142014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    • Resultaten indikerar att fisksamhällets status varit oförändrad under den studerade

    tidsperioden 2002-2014, sett till antal fiskar, antal arter och trofisk struktur. Fisksamhällets

    artssammansättning har dock förändrats.

    • Fångsten av strömming har ökat medan björkna, braxen, gädda, gös, och id har minskat.

    • Fångsten av individer större än 30 centimeter har minskat.

    • I områden fångas tre arter som återfinns på Artdatabankens rödlista; torsk, tånglake

    och vimma.

    • En del av förändringarna skulle kunna förklaras av en sjunkande vattentemperatur

    vid fisket.

  • 21.
    Lingman, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Skåne.
    Kustfiskövervakning i Öresund, 2011 Barsebäck, Lundåkrabukten/Lommabukten 1999-2011 December2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Majoriteten av analyserna på art- och samhällsnivå tyder på ett relativt stabilt fisksamhälle under de analyserade åren. Stabila eller ökande fångster av fiskar av konsumtionsstorlek av kommersiellt viktiga arter som torsk, skrubbskädda och ål indikerar ett måttligt fisketryck och/eller goda förutsättningar för föryngring i bestånden.

  • 22.
    Nellbring, Sture
    et al.
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Aneer, Sture
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Löfgren, Susanna
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    ALGBLOMNING - Några frågor och svar2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna skrift presenterar det mesta du behöver veta om algblomning i Egentliga Östersjön, särskilt blomningar av cyanobakterier (även kända som "blågrönalger"). Materialet är baserat på en rapport från 1996 som gavs ut av Informationscentralen för Egentliga Östersjön, Länsstyrelsen i Stockholm. Materialet är något modifierat och utökat i den här versionen.

  • 23.
    Olsson, Mats
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Appelberg, Magnus
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Andersson, Jan
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Integrerad fiskövervakning2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet är att skapa en bättre förklaringsmodell för hur en mänskligt betingad miljöpåverkan påverkar känsliga och tidigt inducerade biologiska funktioner på låg och hög organisationsnivå. Fiskövervakningen omfattar mätningar på individnivå av koncentrationer av miljögifter och biokemiska, fysiologiska och patologiska variabler, samt mätningar av ekologiska variabler på individ-, bestånds- och samhällsnivå. Verksamheten ger oss möjligheter att tidigt spåra fysiologiska effekter av giftiga ämnen i miljön som antingen är okända eller inte ingår i övervakningsprogrammet för miljögifter. Studierna på individnivå kopplas sedan till ekologiska undersökningar av kustfiskens individtillväxt, populationernas täthet och struktur och andra ekologiska mått. De olika undersökningarna genomförs årligen vid samma årstid på de utvalda provtagningsområden vilket ökar jämförbarheten för de olika mätningarna mellan år och område. Här redovisas resultaten från Kvädöfjärden i Östergötland, den kustlokal som ligger i Egentliga Östersjön. Området är mycket lämpligt för långsiktig miljöövervakning eftersom det saknar större tillflöden och lokala större utsläpp från industri och samhälle. Härigenom är det ett unikt skärgårdsområde längs en i övrigt hårt industriellt belastad östersjökust. En annan stor fördel är att området sedan 1960-talet utnyttjats som referensområde vid fiskeribiologiska undersökningar, och sedan början av 1980-talet för miljögiftsövervakning. Det innebär att man har ett förhållandevis långt tidsperspektiv.

  • 24.
    Söderberg, Kerstin
    et al.
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Appelberg, Magnus
    Forsgren, Gunilla
    Samordnat program för övervakning av kustfisk i Bottniska viken och Stockholms skärgård – utveckling av undersökningstyp och indikatorer2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Här har utvärderingen skett utifrån de indikatorer som HELCOM MONAS under våren 2004 föreslagit som relevanta indikatorer baserade på kustfisk. Indikatorerna har delats in i fisksamhällsnivå, populationsnivå samt individnivå och i denna rapport presenteras ett flertal exempel på indikatorer från respektive grupp. Projektet syftar till att utarbeta en strategi för ett samordnat program för övervakning av kustfisk i Bottniska viken och Svealands kustvatten och är inne på sitt andra år. Projektet är ett samarbete mellan Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands,Gävleborgs, Uppsala och Stockholms län, Fiskeriverket, Umeå Marina Forskningscentrum och Naturvårdsverket. Med tyngdpunkt i Bottniska viken och med en geografisk spridning längs hela Sveriges ostkust redovisas resultat från provfisken i fem områden där provfiske genomförts med Kustöversiktsnät enligt HELCOM guidelines,parallellt med provfiske med djupstratifierat/randomiserat provfiske med översiktsnät av typen Norden. Ytterligare fem områden har dessutom provfiskats med enbart översiktsnät av typen Norden. Provtagningstrategin har undersökts för att analysera effekter av provfiskeinsatsens storlek på antalet fångade arter och antalet fångade individer. Resultaten visar att djupstratifierat/randomiserat provfiske med översiktsnät av typen Norden på mellan 30 till 50 stationer per område i första hand ger en kvantitativ bild av abborrens abundans ner till 10 m djup. I ett flertal provfiskeområden kan även abundansen av mört och gers övervakas kvantitativt. För andra förekommande arter blir övervakningen av mer kvalitativ natur. När avståndet mellan nätstationer inom ett provfiskeområde analyserades visade det sig att i hälften av provfiskeområdena är närbelägna stationer mer likartade med avseende på fångst av abborre och mört än stationer med större inbördes avstånd. Vid jämförelse av betydelsen om samma provfiskestationer används upprepat år efter år eller om nya stationer slumpas ut varje år, antyder resultaten att mellanårsvariationen är större än den variation som beror av att nya provfiskestationer utslumpats. Sammanfattningsvis kan sägas att med reservation för något ökad risk för förlust i representativitet kan det vara fördelaktigt att fiska samma stationer år efter år i denna typ av övervakning av kustfisk. Det förslag till typindelning av kustvatten som SMHI har tagit fram med anledning av genomförandet av Ramdirektivet för vatten föreslås i denna rapport vara en grund för dimensioneringen av ett program för övervakning av kustfisk. Den tidigare geografiska spridningen av provfiskeområden har gjort att Kustfiskprojektet har valt att under år 2004 utöka programmet med två nya provfiskeområden.Resultat från provfisken under projektperioden 2002–2004 och den samlade kompetensen och erfarenheten inom projektet kommer att ligga till grund för den slutliga programstrategi som ska tas fram under år 2004/2005.

  • 25.
    Söderberg, Kerstin
    et al.
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Gårdmark, Anna
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Kustfisk och fiske2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom svenska kustområden utgör fisk en viktig resurs för såväl yrkesfisket som fritidsfisket. Därför är det av stor vikt att följa fiskbeståndens tillstånd och utvecklig. Tillståndet för de arter som har störst värde för yrkesfisket behandlas årligen i en sammanställning som baserats på uppskattningar gjorda inom Internationella havsforskningsrådet (ICES). Lekbeståndets storlek och fiskeridödligheten (det vill säga den andel av beståndet som fångas årligen) utgör riktmärken vid bedömningen av beståndens överlevnadsförmåga och fiskets varaktiga hållbarhet. Fångstkvoter reglerar sedan det yrkesmässiga fisket på dessa arter. För Egentliga Östersjön och Bottniska viken är lax, sill/strömming, skarpsill och torsk kvoterade arter. För övrig arter saknas kvoter och därmed motsvarande samlad bedömning av beståndens tillstånd och utveckling. I nuläget (mars 2004) är en resursöversikt under bearbetning hos Fiskeriverket. Den redogör för bedömningar av tillståndet hos de viktigaste icke kvoterade arterna (Fiskeriverket 2004). Fiskeriverkets standardiserade provfisken och andra undersökningar tillsammans med loggboksstatistik utgör underlag för bedömningarna som baseras på data från det senaste decenniet.

  • 26.
    Thörnqvist, Stig
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Fiskeriverket.
    Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka: Årsrapport för 20002001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För de flesta arterna var fångsterna genomsnittliga. Tånglake och strandkrabba visar sedan ett antal år vikande fångster och den tendensen höll i sig år 2000. Fångsterna av gulål var fortsatt låga medan antalet vitlingar i fångsten efter några år med låga fångster visade en positiv förändring. Torskfångsterna var måttliga och dominerades av årets årsklass, men inslaget av torskar över 30 cm var större än normalt. Andelen tånglakehonor med döda yngel var relativt hög men antalet döda yngel per hona var inte nämnvärt högre än normalt.

  • 27.
    Viklund, Kristina
    et al.
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Brenner, Ulrika
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Tidlund, Annika
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Svärd, Marie
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Havet 2010 om miljötillståndet i våra havsområden2010Report (Other academic)
1 - 27 of 27
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf