Publications
Change search
Refine search result
1 - 22 of 22
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ek, Helene
    et al.
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Sandström, Olof
    Executive, Företag, Skärgårdsutveckling SKUTAB AB.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Appelberg, Magnus
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Olsson, Mats
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Integrated fish monitoring in Sweden2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    The purpose of this report is to present a review and an evaluation of thestrategy of integrated fish monitoring included in the Swedish national marinemonitoring programme. As a background to the review an assessment is madeof some of the long-term changes observed in monitoring.The project is financed by the Environment Protection Agency (Contract no.212 0326) and the Faculty of Science, Göteborg University. The project leader isProf. Åke Larsson. Dr Olof Sandström, Skärgårdsutveckling SKUTAB AB, is contractedas external reviewer of the programme. Subproject leaders and participantsin the programme have contributed with results and comments on thepaper.

  • 2.
    Ek, Helene
    et al.
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Kustfisk hälsa2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det mesta tyder på att abborrarna vid Holmöarna är vid god hälsa. De flesta variabler uppvisar små eller obetydliga förändringar över tiden. Hittills har inga statistiskt säkerställda tidstrender kunnat påvisas. I belastade recipienter, däremot, har samma mätvariabler kunnat spåra hälsoeffekter hos fisk av både metaller och organiska ämnen. Ett par fysiologiska observationer, som gjorts hos abborre under mätperioden 1993–2003, bör dock bli föremål för vidare undersökningar eftersom de kan vara tidiga varningssignaler om en allvarlig miljöpåverkan.

  • 3.
    Ek, Helene
    et al.
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Kustfisk hälsa2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att följa tillståndet i kustmiljön och spåra effekter av toxiska ämnen undersöks varje år hälsotillståndet hos abborre. Sedan tio år tillbaka undersöks hälsotillståndet hos abborre vid Holmöarna, utanför Umeå. Dessa studier ingår i ett integrerat fiskövervakningsprojekt, som även omfattar miljögiftsanalys och undersökningar av fiskbestånden (utförs av Naturhistoriska Riksmuseet respektive Fiskeriverket). Undersökningarna på abborre sker även i Kvädöfjärden i Östergötlands skärgård, och sedan hösten 2002 i Torhamn, Blekinge. Samtliga stationer ligger i områden som inte belastas av stora punktkällor och utgör på så vis goda referensområden som kan återspegla eventuella storskaliga förändringar i havsmiljön. Ett 20-tal fysiologiska, biokemiska och histologiska mätvariabler studeras, och en eventuell respons kan fungera som en tidig varningssignal för miljöstörning.

  • 4.
    Ericson och vid Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet;, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Karlsson, Martin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Andersson, Jan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:1: Fjällbacka (Västerhavet) 1989-20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktober

    månad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning:

    • Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats i Fjällbacka sedan undersökningarna startade. Däremot ses en ökning i de temperaturmätningar som gjorts i området under maj-oktober sedan 1989.

    • Fisksamhället domineras av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk, tånglake och vitling som rödlistade av ArtDatabanken.

    • Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake och även för gulål och rödspotta under oktoberfisket. Oxsimpa och svart smörbult ökar på lång sikt i fångsterna under oktober. I oktoberfisket är den enda signifikanta förändringen att berggyltan ökat sedan provfisket startade.

    • Det har inte setts någon förändring i diversiteten i fisksamhället varken under augusti eller oktober. Den trofiska medelnivån är lägre i oktober än i augusti, men inte vid något av fiskena ses någon signifikant trend. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade.

    • Fångsten av tånglake var år 2014 bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober. Detta är en stor nedgång sedan året innan, då båda månadernas fisken noterade bland de högsta fångsterna av tånglake.

    • Tånglaken är en stationär art som föder levande yngel. Dess ekologi gör den därmed lämplig som miljöindikator. De fångade tånglakehonorna har med tiden blivit kortare, lättare och fått sämre kondition. Andelen honor med yngel som dött har ökat med tiden. Resultaten av undersökningarna indikerar att den kallvattenslevande tånglaken i Fjällbacka utsätts för stress på grund av ökande vattentemperatur.

    • Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering hos fisken.

    • Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer.

    Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Öregrund 2015.

    • Halterna av bly, kvicksilver och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil nivå hos tånglake i Fjällbacka medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium uppvisar ingen trend över tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön. Samtliga av de undersökta ämnena ligger under deras respektive satta gränsvärden, dock ligger halten kvicksilver väldigt nära gränsvärdet.

  • 5.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Karlsson, Martin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Andersson, Jan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:2: Holmön (Bottniska viken)1989-20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kustområdet vid Holmön i Västerbotten är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Bottenviken. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmön under tidsperioden 1989-2014:

    • Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats vid Holmön sedan undersökningarna startades, även om 2000-talet inleddes med några varma somrar.

    • Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat stadium. Den mest sannolika förklaringen till ökningen av karpfiskar är en ökad vattentemperatur, minskad salthalt och möjligen en påverkan av övergödning.

    • Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre som varit konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början har nu avtagit.

    • Tånglake och lake, som återfunnits i fångsten, är rödlistade av ArtDatabanken.

    • Vid Holmön uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i andra referensområden i Egentliga Östersjön och i Västerhavet.

    • Missbildade eller döda tånglakeyngel förkommer mycket sällan vid Holmön och inga tidstrender har noterats, vare sig för frekvensen av yngel eller andelen honor med missbildade eller döda yngel. Trots att parametrarna gonadvikt och embryosomatiskt index uppvisar vikande trender, så tyder den goda yngelstatusen på goda förutsättningar för tånglaken vid Holmön.

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmön signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg och ökad GR-aktivitet i levern, vilket tyder på ökad oxidativ stress. Dessutom noteras en påverkad kalciumreglering och förändrad rödablodcellsbild. Hos hanfiskar noteras en signifikant ökning av leverstorleken (LSI) och en minskning av hematokritvärdet, samt minskad kloridkoncentration i blodet.

    • Förändringarna hos abborrar vid Holmön stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Kvädöfjärden, Torhamn och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.

    • De flesta organiska miljögifter och metaller som övervakas uppvisar dock minskande halter i abborre och tånglake över hela tidsperioden. Undantag är kadmium som ökat mellan 1995 och 2007 i tånglake, och kadmium och kvicksilver, som inte visar någon minskande trend hos abborre samt PCB och HCB i abborre, som planat ut respektive ökar under de senaste tio åren. I tånglake ses ingen tydlig minskning av organiska miljögifter som DDT och PCB, medan α-HCH minskar sedan 1995.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid Holmön

    Den integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Den individuella tillväxttakten hos abborre har ökat, något som tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abborrar i området. Hos tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Holmön bedöms som stabilt.

    Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskars hälsotillstånd, och om eventuella följdeffekter kan spåras på populationsnivå.

  • 6.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Karlsson, Martin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Andersson, Jan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson,, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:3: Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön) 1988-20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1988-2014:

    • Det har setts en svag minskning av det siktdjup som uppmätts i samband med provfisket i Kvädöfjärden under perioden 1988-2014. Denna förändring ses tydligare i en längre tidsserie från 1965. Temperaturmätningarna under fisket visar ingen förändring under 1988-2014. Däremot ses en ökning av vattentemperaturen i området i den längre tidsserien.

    • Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar (mört, sarv och andra karpfiskar) har minskat över tiden och en allmän trend är att det totala antalet fiskar i fångsten minskar. Diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade.

    • Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år.

    • Inga tidstrender för längd, vikt, kondition eller levervikt hos yngelbärande tånglakehonor kan skönjas. Inte heller har olika mått på honornas fertilitet eller ynglens längd förändrats. Andelen honor med missbildade eller döda yngel är väsentligt lägre än i referensområdet Fjällbacka på västkusten, men samtidigt högre än i Holmön i Bottniska viken.

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden.

    • Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg (endast abborre), påverkat immunförsvar, förhöjt hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller (endast abborre), störd reglering av klorid och kalcium i blodet, samt påverkad ämnesomsättning. Dessutom signalerar en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna GR och katalas att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre av båda könen. Dessa effekter och en minskad aktivitet av leverenzymet GST är tecken på att fiskarna sannolikt är exponerade för miljögifter. Den komplexa symptombilden pekar på att det kan vara fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen som tillförs kustvattenmiljön.

    • De flesta övervakade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter i abborre och tånglake. Kvicksilver, HCB och DDE i abborre visar dock en signifikant uppåtgående trend under de senaste 10 åren och även halterna av PCB-kongenern CB-153 visar en tendens till ökning under senare år. Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för både abborre och tånglake medan halterna av de andra undersökta ämnena ligger under respektive gränsvärde.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Kvädöfjärden

    Den integrerade kustfiskövervakningen visar på minskade karpfiskbestånd, minskad totalfångst av fisk, minskade fångster av tånglake, och ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos kustfisk, trots att de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Det är oroande att dessa förändringar sker i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå.

  • 7.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Karlsson, Martin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Andersson, Jan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:4: Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett nationellt referensområde för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2014:

    • Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och säsongstemperatur har inte förändrats i Torhamn sedan undersökningarna startades. Noterbart är dock att temperaturen vid redskap under augusti månad vid provfiske minskat under tidsperioden.

    • Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma har återfunnits i fångsten, samtliga rödlistade av ArtDatabanken.

    • Den invasiva arten svartmunnad smörbult fångades 2013 under provfisket. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid av arten om den visar sig vara etablerad i området.

    • Den totala fångsten uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske syns inte den trenden längre. Fångsterna av både sik och gers har ökat under provfiskeperioden.

    • Abborrarnas tillväxttakt är hög i området och de försvinner ur fångsten redan vid tidig ålder. Varför de försvinner har ännu inte kunnat förklaras, men det kan bero på ett högt fisketryck.

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner.

    • Tydliga förändringar är ökad oxidativ stress, ökning av blodets hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller. Dessutom noteras en tendens till minskad aktivitet av leverenzymet glutation-S-transferas (GST), en ökad aktivitet av leverenzymet katalas, samt en påverkan på ämnesomsättning. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2014. Könskörtlarnas storlek hos honabborrar visar en svag men signifikant ökning från den låga nivå som rådde vid periodens start 2002. Storleken ligger dock fortfarande på samma låga nivå som hos honabborrar i andra kustreferensområden.

    • Signifikanta förändringar för vissa hälsovariabler liksom tendenser till förändringar för andra variabler hos abborrar vid Torhamn stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Kvädöfjärden och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.

    • Det finns ännu inga analysresultat för metaller eller organiska miljögifter i fisk från området. Årligen sker en insamling av abborre som läggs i provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet för att möjliggöra senare tidsserieanalys.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Torhamn

    Resultaten av tretton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Någon koppling till miljögiftsbelastning kan inte göras idag. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfisken

  • 8.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Karlsson, Martin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Franzén, Fredrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:1 Fjällbacka (Västerhavet) 1989-20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktobermånad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning:

    Temperatur och siktdjup

    • Det ses inga förändringar av siktdjup och temperatur i de mätningar som görs varje år under provfiskena i oktober i Fjällbacka. I provfiskemätningarna i augusti har däremot siktdjupet ökat sedan undersökningarna startade. Det ses också svag ökning i de säsongsmätningar av temperatur som görs regelbundet vid mätstationen Byttelocket under maj-oktober sedan 1989.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället domineras i oktober av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk och vitling som rödlistade av ArtDatabanken.

    • Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake samt rödspätta under oktoberfisket. Oxsimpa och svart smörbult har ökat i fångsterna under oktober.

    • Fångsterna i augusti domineras av skär- och stensnultror. Ingen art visar någon signifikant förändring sedan provfisket i augusti startade.

    • Det har inte setts någon förändring under någon säsong varken i diversiteten i fisksamhället eller i den trofiska medelnivån. Den trofiska medelnivån är lägre i augusti än i oktober. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade, framför allt på grund av lägre fångster av gulål.

    • Fångsterna av tånglake har de senaste två åren varit bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober.

    Yngelprovtagning tånglake

    • De fångade tånglakehonorna i Fjällbacka har sedan undersökningarna 1992 fått sämre kondition. Fram tills år 2014 sågs även en ökande trend för andelen honor med döda yngel. År 2015 bröts dock den trenden, då nivån var lägre än den varit i området sedan mitten av 1990-talet. Missbildade och döda yngel har under den tid yngelundersökningar pågått i Fjällbacka varit mycket vanligare här än i referensområdena Holmön i Västerbotten och Kvädöfjärden i Östergötland.

    Hälsotillstånd

    • Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att fisken exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är induceratavgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering.

    • Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer.

    Metaller och organiska miljögifter

    • Halterna av bly, kvicksilver och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil och låg nivå hos tånglake i Fjällbacka, medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium uppvisar ingen trend över tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön. Samtliga undersökta ämnen ligger under deras respektive satta gränsvärden, dock ligger halten kvicksilver väldigt nära gränsvärdet.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Fjällbacka

    Situationen för tånglaken i Fjällbacka är ansträngd. En återhämtning kan dock skönjas de allra sista åren. Tidigare vikande fångster och en försämring av flera individuella indikatorer samt yngelstatus antyder att arten påverkas negativt av omgivningsfaktorer såsom den ökande vattentemperaturen, syrenivåer och exponering för kemikalier. En negativ utveckling ses också för gulål, trots positiva tendenser de senaste åren. Orsaken till tillbakagången för ål speglar en storskalig nedgång för rekrytering av yngel till hela det europeiska ålbeståndet. Åltätheten i Fjällbacka i augusti bedöms ändå vara relativt hög i förhållande till andra undersökta områden på västkusten och betydligt högre än i Östersjöns kustområden. När det gäller tånglakens hälsostatus kan en av flera möjliga förklaringar vara en ständig och ökande tillförsel av kända och/eller okända kemiska ämnen till kustvattnen. Eftersom effekterna hos tånglake bedöms som relativt omfattande och berör flera viktiga fysiologiska funktioner är det angeläget att kartlägga bakomliggande orsaker innan eventuella effekter uppkommer eller förstärker den negativa utvecklingen som nu kan ses på populationsnivå.

  • 9.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Karlsson, Martin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Franzén, Fredrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:2 Holmön (Bottniska viken)1989-20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kustområdet vid Holmön i Västerbotten är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Bottenviken. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmön under tidsperioden 1989-2015:

    Temperatur och siktdjup

    • Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats vid Holmön sedan undersökningarna startades, även om 2000-talet inleddes med några varma somrar.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat tillstånd, då mängden karpfisk, främst mört, ökat kraftigt. Förklaringar till en ökning av karpfiskar i ett område kan vara ökad vattentemperatur, minskad salthalt och en påverkan av övergödning. Vid Holmön har det som nämnts ovan inte setts någon signifikant trend över tid för temperaturen som mätts under provfisket i augusti.

    • Mört är den enda arten som ökat signifikant i den tidsserie för Nordiska kustöversiktsnät som startade år 2002 i området. Åren 1989-2014 fiskades det även med traditionella kustöversiktsnät. Under denna tidsperiod sågs förutom ökningen av mört, också en positiv trend för löja, samt en negativ trend för sik. Fångsterna av sik har dock under senare år ökat.

    • I tidsserien för de Nordiska kustöversiktsnäten ses en ökning av stora fiskar sedan starten år 2002. Den här ökningen beror framför allt på att det har fångats fler stora mörtar och sikar under senare år. Samma trend finns även i den längre tidsserien under perioden 2002-2014.

    • Den trofiska medelnivån i fångsten av minskat i båda provfiskeserierna, vilket troligtvis beror på den ökade fångsten av mört.

    • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Holmön nå upp till god miljöstatus för alla dessa indikatorer utom karpfisk, som ligger på en för hög nivå.

    • Några varma somrar i början av 2000-talet har gynnat tillväxten hos abborre, och medellängden hos två-, tre- och fyraåringar har ökat under mätperioden.

    Yngelprovtagning tånglake

    • Vid Holmön uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i de sydligare referensområdena i Egentliga Östersjön och i Västerhavet.

    • Det ses en ökande trend för andelen tånglakehonor med missbildade yngel. Trots detta tyder övriga resultat på relativt goda förutsättningar för tånglaken vid Holmön. Missbildade eller döda tånglakeyngel förkommer mycket sällan vid Holmön jämfört med i referensområdena Kvädöfjärden i Östergötland och Fjällbacka i Bohuslän.

    Hälsotillstånd

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmön signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem och förminskade könskörtlar med färre ägg. Ökade aktiviteter av enzymen glutationreduktas (GR) och katalas i levern tyder på ökad oxidativ stress. Dessutom noteras en påverkad kalciumreglering och förändrad röda blodcellsbild. Hos hanfiskar noteras en signifikant minskning av hemoglobinhalten i blodet och ett minskat antal omogna röda blodceller.

    • Förändringarna hos abborrar vid Holmön stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Kvädöfjärden, Torhamn och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.

    Metaller och organiska miljögifter

    • De flesta organiska miljögifter och metaller som övervakas uppvisar dock minskande halter i abborre och tånglake över hela tidsperioden. Undantag är kadmium som ökat mellan 1995 och 2007 i tånglake, och kadmium och kvicksilver, som inte visar någon minskande trend hos abborre samt PCB och HCB i abborre som planat ut under de senaste tio åren. I tånglake ses ingen tydlig minskning av organiska miljögifter som DDT och PCB, medan α-HCH minskar sedan 1995.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid Holmön

    Den integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Den individuella tillväxttakten hos abborre har ökat, något som tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abborrar i området. Hos tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Holmön bedöms som stabilt.

    Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskars hälsotillstånd, och om eventuella följdeffekter kan spåras på beståndsnivå.

  • 10.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Karlsson, Martin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Franzén, Fredrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:3 Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)1989-20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1989-2015:

    Temperatur och siktdjup

    • Det har skett en minskning av det siktdjup som uppmätts i samband med provfisket i Kvädöfjärden under perioden 1989-2015. Denna förändring ses även i en längre tidsserie från 1965. Temperaturmätningarna under fisket visar ingen förändring under 1989-2015. Däremot ses en ökning av vattentemperaturen i området i den längre tidsserien från 1965.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar har minskat över tiden och en allmän trend är att det totala antalet fiskar i fångsten minskar, framför allt på grund av den minskade karpfiskfångsten. Diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade.

    • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Kvädöfjärden nå upp till god miljöstatus för alla dessa indikatorer.

    • Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år.

    Yngelprovtagning tånglake

    • Det har skett en ökning av andelen tånglakehonor med döda yngel i undersökningarna i området. År 2015 var nivån högre i Kvädöfjärden än i referensområdet Fjällbacka i Västerhavet, ett område som tidigare år som regel alltid legat över Kvädöfjärdens nivåer. Det har även skett en minskning i de undersökta honornas kondition åren 1994-2015.

    Hälsotillstånd

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden.

    • Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg (endast abborre), påverkat immunförsvar, förhöjt hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller (endast abborre), störd reglering av klorid, natrium och kalcium i blodet samt påverkad ämnesomsättning. Dessutom signalerar en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna GR och katalas att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre av båda könen. Dessa effekter är tecken på att fiskarna sannolikt är exponerade för miljögifter. Den komplexa symptombilden pekar på att det kan vara fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen som tillförs kustvattenmiljön.

    Metaller och organiska miljögifter

    • De flesta övervakade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter i abborre och tånglake. Kvicksilver, HCB och DDE i abborre visade signifikanta uppåtgående trender mellan 2004 och 2013 men data från 2014 indikerar att dessa ökningar har avstannat. Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för både abborre och tånglake medan halterna av de andra undersökta ämnena ligger under respektive gränsvärde.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Kvädöfjärden

    Den integrerade kustfiskövervakningen visar på minskade karpfiskbestånd, minskad totalfångst av fisk och ett påverkat hälsotillstånd hos kustfisk, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Det är oroande att dessa förändringar sker i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå.

  • 11.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Karlsson, Martin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Franzén, Fredrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:4 Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett nationellt referensområde för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2015:

    Temperatur och siktdjup

    • Medeltemperaturen vid provfiskestationerna har minskat signifikant sedan fisket startade i Torhamn. För siktdjupet ses ingen förändring, och inte heller för den säsongstemperatur som mäts augusti-oktober varje år.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma är de arter i fångsten som är upptagna i ArtDatabankens rödlista.

    • Den invasiva arten svartmunnad smörbult har fångats i provfisket i Torhamn sedan 2013. År 2015 fångades 12 individer, vilket är fler än de tidigare åren. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid och dess eventuella effekt i den lokala näringsväven.

    • Den totala fångsten av fisk uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske syns inte den trenden längre. Fångsterna av både sik och gers har ökat under provfiskeperioden.

    • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Torhamn nå upp till god miljöstatus för samtliga indikatorer.

    • Abborrarnas tillväxttakt är hög i området och fångsterna av äldre individer är relativt låg.

    Hälsotillstånd

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner.

    • Tydliga förändringar är en ökning av blodets hematokritvärde och minskad nybildning av röda blodceller. Dessutom noteras en ökad aktivitet av leverenzymen glutationsreduktas (GR) och katalas, samt en påverkan på ämnesomsättning. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2014 men visar på nytt höga värden år 2015. Könskörtlarnas storlek (GSI) hos honabborrar visar under mätperioden en svag ökning från den låga nivå som rådde vid starten 2002. 2014 och 2015 sker dock en tydlig minskning av GSI. Under hela mätperioden ligger GSI i medeltal på samma låga nivå som hos honabborrar i andra kustreferensområden.

    • Signifikanta förändringar för vissa hälsovariabler liksom tendenser till förändringar för andra variabler hos abborrar vid Torhamn stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Kvädöfjärden och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.

    Metaller och organiska miljögifter

    • Det finns ännu inga analysresultat för metaller eller organiska miljögifter i fisk från området. Årligen sker en insamling av abborre som läggs i provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet för att möjliggöra senare tidsserieanalys.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Torhamn

    Resultaten av fjorton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Avsaknad av miljögiftsanalyser i området gör att någon koppling till miljögiftsbelastning inte kan göras idag. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd, och om följdeffekter kan spåras på populationsnivå.

  • 12.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Franzén, Fredrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Ek, Caroline
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:12017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktober

    månad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning:

    Temperatur och siktdjup

    • Det ses inga förändringar av siktdjup och temperatur i de mätningar som görs varje år under provfiskena i oktober i Fjällbacka. I provfiskemätningarna i augusti har däremot siktdjupet ökat sedan undersökningarna startade. Det ses också svag ökning i de säsongsmätningar av temperatur som görs regelbundet vid mätstationen Byttelocket under maj-oktober sedan 1989.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället domineras i oktober av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk och vitling som rödlistade av ArtDatabanken.

    • Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake samt rödspätta och gulål under oktoberfisket. Skärsnultra, oxsimpa och svart smörbult har ökat i fångsterna under oktober.

    • Fångsterna i augusti domineras av skär- och stensnultror. Ingen art visar någon signifikant förändring sedan provfisket i augusti startade.

    • Det har inte setts någon förändring under någon säsong i diversiteten i fisksamhället. Den trofiska medelnivån under augustifisket har varit oförändrad över tid, men i oktober ses en signifikant ökning av indikatorn. Den trofiska medelnivån är också lägre i augusti än i oktober. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade, framför allt på grund av lägre fångster av gulål.

    • Fångsterna av tånglake har de senaste åren varit bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober.

    Yngelprovtagning tånglake

    • De fångade tånglakehonorna i Fjällbacka har sedan undersökningarna 1992 fått sämre kondition. Missbildade och döda yngel har under den tid yngelundersökningar pågått i Fjällbacka varit mycket vanligare här än i referensområdena Holmön i Västerbotten och Kvädöfjärden i Östergötland.

    Hälsotillstånd

    • Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att fisken exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering.

     

    3

    Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Öregrund 2017.

    • Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer.

    Metaller och organiska miljögifter

    • Halterna av bly och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden medan det för kvicksilver ses en signifikant nedåtgång endast för de senaste 10 åren. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil och låg nivå hos tånglake i Fjällbacka, medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium indikerar en uppåtgåendetrend över hela tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön (där även en signifikant uppåtgående trend uppvisas för de senaste 10 åren). Nämnvärt är även den indikerade ökning av koppar över hela tidsperioden och signifikanta ökning av zink de 10 senaste åren som observerats för tånglake i Fjällbacka och som överensstämmer med de signifikanta uppåtgående trender som uppmättats för tånglake i Östersjön de 10 senaste åren. Samtliga undersökta ämnen ligger under deras respektive satta gränsvärden, förutom halten kvicksilver som ligger strax över gränsvärdet.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Fjällbacka

    Situationen för tånglaken i Fjällbacka är ansträngd. Vikande fångster och en försämring av flera individuella indikatorer samt yngelstatus antyder att arten påverkas negativt av omgivningsfaktorer såsom den ökande vattentemperaturen, syrenivåer och exponering för kemikalier. Överlag är fångsterna av de flesta arterna i fisksamhället stabila, men svart smörbult och skärsnultra har ökat i förekomst medan fångsterna av tånglake, rödspätta och gulål minskat över tid. Detta trots positiva tendenser för ålen under de senaste åren. Orsaken till tillbakagången för ål speglar en storskalig nedgång för rekrytering av yngel till hela det europeiska ålbeståndet. Åltätheten i Fjällbacka i augusti bedöms ändå vara relativt hög i förhållande till andra undersökta områden på västkusten och betydligt högre än i Östersjöns kustområden. När det gäller tånglakens hälsostatus kan en av flera möjliga förklaringar vara en ständig och ökande tillförsel av kända och/eller okända kemiska ämnen till kustvattnen. Halterna av majoriteten av de metaller och organiska miljögifter som mäts ligger dock på en relativt låg och stabil nivå. Eftersom dessa effekter hos tånglake bedöms som omfattande och berör flera viktiga fysiologiska funktioner kan det inte uteslutas att de speglar den negativa utvecklingen som ses på populationsnivå.

  • 13.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Franzén, Fredrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Ek, Caroline
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:2: Holmöarna (Bottniska viken)1989-20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kustområdet vid Holmöarna i Västerbotten utgör sedan slutet av 1980-talet ett referensområde för Bottenviken inom den nationella miljöövervakningen. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmöarna under tidsperioden 1989- 2016:

    Temperatur och siktdjup

    • Det har inte skett någon signifikant förändring i siktdjup och temperatur vid Holmöarna sedan undersökningarna startade.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat tillstånd, då mängden karpfisk, främst mört, ökat kraftigt under åren. Förklaringar till en ökning av karpfiskar i ett område kan vara ökad vattentemperatur, minskad salthalt och en påverkan av övergödning. Vid Holmöarna har det som nämnts ovan inte setts någon signifikant trend över tid för temperaturen eller siktdjupet som mätts under provfisket i augusti.

    • Mört och sik är de enda arterna som ökat signifikant i den tidsserie för Nordiska kustöversiktsnät som startade år 2002 i området. Åren 1989- 2014 fiskades det även med traditionella kustöversiktsnät. Under denna tidsperiod sågs förutom ökningen av mört, också en positiv trend för löja, samt en negativ trend för sik.

    • I tidsserien för de Nordiska kustöversiktsnäten ses en ökning av stora fiskar sedan starten år 2002. Den här ökningen beror framför allt på att det har fångats fler stora mörtar och sikar under senare år.

    • Den trofiska medelnivån i fångsten av minskat i båda provfiskeserierna, vilket troligtvis beror på den ökade fångsten av mört.

    • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen i Sverige och Östersjön. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Holmöarna nå upp till god miljöstatus för abborre och rovfisk, men inte för karpfisk, som ligger på en för hög nivå.

    • Några varma somrar i början av 2000-talet har gynnat tillväxten hos abborre, och medellängden hos två-, tre- och fyraåringar har ökat under mätperioden.

    Yngelprovtagning tånglake

    • Vid Holmöarna uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i de sydligare referensområdena i Egentliga Östersjön och i Västerhavet.

     

    3

    • Andelen honor med döda yngel var rekordhög i Holmöarna år 2016. Trots detta tyder övriga resultat på relativt goda förutsättningar för tånglaken vid Holmöarna. Missbildade eller döda tånglakeyngel förekommer mer sällan vid Holmöarna jämfört med i referensområdena Kvädöfjärden i Östergötland och Fjällbacka i Bohuslän.

    Hälsotillstånd

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmöarna signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg och minskande halter guleprotein i blodet. Ökade aktiviteter av enzymen glutationreduktas (GR) och katalas i levern tyder på ökad oxidativ stress. Dessutom noteras en påverkad kalciumreglering och förändrad röda blodcellsbild. Hos hanfiskar noteras en signifikant ökad aktivitet av enzymet glutationtransferas (GST) i levern, en signifikant minskning av hematokritvärdet i blodet och ett minskat antal omogna röda blodceller.

    • Förändringarna hos abborrar vid Holmöarna stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Kvädöfjärden, Torhamn och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.

    Metaller och organiska miljögifter

    • De flesta organiska miljögifter och metaller som övervakas uppvisar dock minskande halter i abborre över hela tidsperioden. Undantag är koppar som ökat under hela tidsperioden samt PCB och HCB som planat ut de senaste tio åren

    • Till skillnad från i abborre ses i tånglake ingen tydlig minskning av organiska miljögifter som DDT och PCB samt metallen bly sett över hela tidsperioden, men övervakningen påbörjades senare (1995) och avslutades 2007. α-HCH och HCB minskar, medan kadmium ökar över hela tidsperioden.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid Holmöarna

    Den integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Här ses ökad individuell tillväxt för abborre, ökande bestånd av karpfisk och ökning av stora fiskar sedan början av 2000-talet. Den ökade tillväxttakten hos abborre tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abborrar i området, medan utveckling för karpfisk är oönskad. Hos tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Holmöarna bedöms som stabilt.

    4

    Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskars hälsotillstånd, och om eventuella följdeffekter kan spåras på beståndsnivå.

  • 14.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Franzén, Fredrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Ek, Caroline
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:3: Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)1988-20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1989-2016:

    Temperatur och siktdjup

    • En minskande trend för siktdjup och en ökande trend för temperatur ses i en tidsserie för säsongsmätningar i undersökningsområdet sedan 1965. Däremot ses ingen förändring för siktdjup eller temperatur i samband med mätningarna som utförts under provfisket 1989-2016.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar har minskat över tiden medan diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade.

    • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen i Sverige och Östersjön. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Kvädöfjärden nå upp till god miljöstatus för karpfisk men inte för abborre och rovfisk.

    • Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som en konsekvens av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år.

    Yngelprovtagning tånglake

    • Det har skett en ökning av andelen tånglakehonor med döda yngel i undersökningarna i området.

    Hälsotillstånd

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden.

    • Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg, minskade halter av guleprotein i blodet (endast abborre), påverkat immunförsvar, förhöjt hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller (endast abborre), störd reglering av klorid, natrium och kalcium i blodet, samt påverkad ämnesomsättning. Dessutom signalerar en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna GR och katalas att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre av båda könen. Dessa effekter är tecken på att fiskarna sannolikt är exponerade för miljögifter. Den komplexa symptombilden

     

    3

    pekar på att det kan vara fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen som tillförs kustvattenmiljön.

    Metaller och organiska miljögifter

    • De flesta övervakade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter i abborre och tånglake. Kvicksilver, HCB och DDE i abborre visade signifikanta uppåtgående trender mellan 2004 och 2013 men data från 2014/2015 indikerar att dessa ökningar har avstannat. För kadmium, koppar och zink ses dock en signifikant ökning de senaste 10 åren för tånglake men inte för abborre. Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för både abborre och tånglake medan halterna av de andra undersökta ämnena ligger under respektive gränsvärde.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Kvädöfjärden

    Den integrerade kustfiskövervakningen visar på god status för karpfiskar trots minskade fångster under senare år, icke önskvärd status för abborre och rovfisk, och ett påverkat hälsotillstånd hos kustfisk, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Det är oroande att dessa förändringar sker i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå hos abborre, rovfisk och karpfisk.

  • 15.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Olsson, Jens
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Franzén, Fredrik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Ek, Caroline
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:4: Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett referensområde inom den nationella miljöövervakningen för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2016:

    Temperatur och siktdjup

    • Medeltemperaturen vid provfiskestationerna har minskat signifikant sedan fisket startade i Torhamn. För siktdjupet ses ingen förändring, och inte heller för den säsongstemperatur som mäts augusti-oktober varje år.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma är de arter i fångsten som är upptagna i ArtDatabankens rödlista.

    • Den invasiva arten svartmunnad smörbult har fångats i provfisket i Torhamn sedan 2013. År 2016 fångades 55 individer, vilket är en stor ökning jämfört med tidigare år. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid och dess eventuella effekt i den lokala näringsväven.

    • Den totala fångsten av fisk uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske ses inte den trenden längre. Fångsterna av både sill, sik och gers har ökat under provfiskeperioden. Detta kan bero på den minskade temperaturen, vilket gynnar dessa arter. Fångsterna av sarv har minskat.

    • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen i Sverige och i Östersjön. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Torhamn nå upp till god miljöstatus för samtliga indikatorer utom karpfisk, där nivåerna har minskat under den bedömningsperiod som använts (2005-2016).

    • Abborrarnas tillväxttakt är hög i området, men fångsterna av äldre individer är relativt låg.

    Hälsotillstånd

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner.

    • Tydliga förändringar är en ökning av blodets hematokritvärde och minskad nybildning av röda blodceller. Dessutom noteras en ökad aktivitet av leverenzymen glutationsreduktas (GR) och katalas. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2016 frånsett ett mycket högt värde år 2015. Könskörtlarnas storlek (GSI) hos honabborrar visar fram till år 2013 en signifikant ökning från den låga

     

    3

    nivå som rådde vid starten 2002. Åren 2014-2016 noteras dock något lägre GSI-värden. Under hela mätperioden ligger GSI i medeltal på samma låga nivå som hos honabborrar i andra kustreferensområden.

    • Signifikanta förändringar för vissa hälsovariabler liksom tendenser till förändringar för andra variabler hos abborrar vid Torhamn stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Kvädöfjärden och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.

    Metaller och organiska miljögifter

    • Det finns ännu inga analysresultat för metaller eller organiska miljögifter i fisk från området. Årligen sker en insamling av abborre som läggs i provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet för att möjliggöra senare tidsserieanalys.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Torhamn

    Resultaten av fjorton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Fisksamhället i Torhamn har varit relativt stabilt under undersökningsperioden där de flesta indikatorer visar en stabil utveckling. Därtill har fångsterna av sik, gers och sill ökat. En något oönskad utveckling är att förekomsten av den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult ökat kraftigt under senare år och att karpfisken minskar till för låga nivåer. Avsaknad av miljögiftsanalyser i området gör att någon koppling till miljögiftsbelastning inte kan göras idag. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd, och om följdeffekter kan spåras på populationsnivå.

  • 16.
    Förlin, Lars
    et al.
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Sturve, Joachim
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hälsotillstånd hos tånglake i kustområden i Östersjön och Västerhavet2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tånglakens hälsotillstånd undersöks i syfte att ta reda på eventuella storskaliga förändringar i svenska kustområden. Provtagningar sker i skärgården utanför Fjällbacka på västkusten och i Kvädöfjärden i Östergötlands skärgård. Dessa lokaler är utvalda referensområden där det inte förekommer kända stora punktutsläpp till vattenmiljön. De tjänar därför som bakgrundsområden som ska återspegla så opåverkade miljöer som möjligt. I fiskundersökningarna följer fiske, provtagning och mätningar standardiserade rutiner. Ett stort antal prover tas för att mäta olika biokemiska, fysiologiska och morfologiska förändringar hos fisken. Förutom tånglake undersöks även hälsotillstånd hos kustlevande abborre i Bottniska Viken och egentliga Östersjön. Studierna av fiskarnas hälsotillstånd ingår i det nationella programmet för integrerad kustfiskövervakning, som även omfattar miljögiftsanalys (Naturhistoriska Riksmuseet) och undersökningar av fiskbestånden (Fiskeriverkets kustlaboratorium). Nyligen genomfördes en gemensam utvärdering av det integrerade fiskövervakningsprojektet med fokus på undersökningarna i Kvädöfjärden (Sandström et al., 2005). I rapporten belystes styrkor och svagheter i det integrerade programmet. I rapporten gjordes även en integrerad tolkning av de trender som observerats hos abborre i Kvädöfjärden (se även Hansson et al., 2006). I en annan internationell rapport redovisades hälsoundersökningar och trender som observerats hos tånglake från Fjällbackas skärgård (Ronisz et al., 2005). I föreliggande rapport redovisas några viktiga resultat och erfarenheter från undersökningarna på tånglake i Fjällbacka och Kvädöfjärden.

  • 17.
    Hanson, Niklas
    et al.
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap. Göteborgs universitet, Inst för Växt- och Miljövetenskaper.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Vad orsakar de observerade effekterna hos abborre i Kvädöfjärden? - Resultat från en fördjupad och integrerad statistisk bearbetning av abborrdata2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet har varit att utföra fördjupade och integrerade databearbetningar av tidseriematerial för kustfisk för att få fram bättre underlag för att förklara och bedöma de effekter som observerats hos abborre i kustreferensområden i Östersjön och Bottniska viken.

  • 18.
    Hanson, Niklas
    et al.
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Gränsvärden för biomarkörer och dess tillämpning i bedömningsgrunder för fiskhälsa2014Report (Other academic)
  • 19.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Pleijel, Håkan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Marknära ozon och meteorologi i Västra Götaland 2010: För Länsstyrelsen i Västra Götaland och Naturvårdsverket2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas mätningarna av ozonhalter och meteorologi vid Östads Säteri för perioden 1 april – 30 september 2010. Mätningarna har sammanställts och xponeringsindex och målvärden har beräknats. Dessa är relevanta bl. a. för Sveriges nationella miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer. Förekomsten av ozon jämförs med mätstationen Råö, belägen på Onsalahalvön söder om Göteborg samt med mätningar vid Prestebakke, en mätstation i Norge strax över gränsen från Dalsland. Trender för ozonförekomst i Västra Götaland sedan 1993 har analyseras och diskuteras med avseende på förändrade emissioner av ozonbildande ämnen samt förändringar i klimatet.

    Ozonbelastningen i Västra Götaland fram till och med 2010 kan beskrivas enligt följande:

    Nu gällande miljökvalitetsnorm för ozon, som är ett "börvärde” till skydd för människors hälsa, överskreds under 2010 vid alla tre mätplatserna Råö, Prestebakke och Östads Säteri.

    Nu gällande miljökvalitetsnormen till skydd för växtligheten från 2010 överskreds den inte vid någon mätplats.

    Den miljökvalitetsnorm som gäller från 2020 till skydd för växtligheten överskreds vid Råö men ej vid Östad eller Prestebakke. Målvärdet från 2020 har överskridits nästan varje år sedan mätningarna startade vid Råö men mer sällan vid Östads Säteri och Prestebakke.

    De nya målvärden för ozon inom miljökvalitetsmålet Frisk Luft, som skall uppnås till år 2020, överskreds kraftigt vid alla mätplatser 2010, liksom under flertalet tidigare år.

    Två viktiga ozonindex som avser att spegla ozonets inverkan på människors hälsa; det maximala 8-timmarsmedelvärdet respektive det maximala 1-timmesmedelvärdet, uppvisar en statistiskt säkerställd minskning vid Råö över perioden 1990-2010. Detta tyder på att människors exponering för ozon i kustnära områden inom Västra Götalands län, utanför de större tätorterna, har minskat under denna period.

    Ozonindex som avser att skydda växtligheten, AOT40, uppvisar ingen statistiskt säkerställd förändring över tiden vid någon av mätlokalerna. Den tidigare ökande skillnaden i månadsmedelvärden för ozonhalter dagtid mellan Östads Säteri och Råö har under 2000-talet reverserat och skillnaderna blir allt mindre.

    Vad gäller ozonhalter nattetid är dock skillnaden mellan Råö och Östad fortsatt stor. Lufttemperaturinversion nattetid under månaden juni (2002-2010) är den enda statistiskt säkerställda meteorologiska förändringen vid Östads Säteri under mätperioden.

    Eftersom meteorologiska mätningar ej bedrivs vid Råö är det svårt att dra slutsatser om hur detta har påverkat ozonförekomsten vid Östads Säteri jämfört med Råö.

  • 20.
    Olsson, Mats
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Larsson, Åke
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Förlin, Lars
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Appelberg, Magnus
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Andersson, Jan
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Integrerad fiskövervakning2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet är att skapa en bättre förklaringsmodell för hur en mänskligt betingad miljöpåverkan påverkar känsliga och tidigt inducerade biologiska funktioner på låg och hög organisationsnivå. Fiskövervakningen omfattar mätningar på individnivå av koncentrationer av miljögifter och biokemiska, fysiologiska och patologiska variabler, samt mätningar av ekologiska variabler på individ-, bestånds- och samhällsnivå. Verksamheten ger oss möjligheter att tidigt spåra fysiologiska effekter av giftiga ämnen i miljön som antingen är okända eller inte ingår i övervakningsprogrammet för miljögifter. Studierna på individnivå kopplas sedan till ekologiska undersökningar av kustfiskens individtillväxt, populationernas täthet och struktur och andra ekologiska mått. De olika undersökningarna genomförs årligen vid samma årstid på de utvalda provtagningsområden vilket ökar jämförbarheten för de olika mätningarna mellan år och område. Här redovisas resultaten från Kvädöfjärden i Östergötland, den kustlokal som ligger i Egentliga Östersjön. Området är mycket lämpligt för långsiktig miljöövervakning eftersom det saknar större tillflöden och lokala större utsläpp från industri och samhälle. Härigenom är det ett unikt skärgårdsområde längs en i övrigt hårt industriellt belastad östersjökust. En annan stor fördel är att området sedan 1960-talet utnyttjats som referensområde vid fiskeribiologiska undersökningar, och sedan början av 1980-talet för miljögiftsövervakning. Det innebär att man har ett förhållandevis långt tidsperspektiv.

  • 21.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Pleijel, Håkan
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Grundström, Maria
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Ozonmätnätet i södra Sverige Marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige med hänsyn till ozonets variation i landskapet Resultat för 20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I maj 2009 startade IVL Svenska Miljöinstitutet AB länsbaserade undersökningar av marknära ozon inom "Ozonmätnätet i södra Sverige" i Skåne, Blekinge, Halland, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Jönköping, Västra Götaland, Östergötland samt Västmanland på uppdrag av Länsstyrelser och Luftvårdsförbund. Grundtanken med detta Gemensamma Delprogram är att ge en mer detaljerad, heltäckande bild av ozonbelastningen i bakgrundsmiljö i södra Sverige. Målet är även att kartlägga eventuella överskridanden av olika målvärden för ozon, både miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och miljökvalitetsmålet

    Frisk Luft. Inriktningen ligger på de ozonindex som beskriver inverkan av ozon på växtligheten (AOT40). Ett mätår omfattar perioden 1 mars till 30 september. Området som omfattas av Ozonmätnätet ligger huvudsakligen söder om den biologiska norrlandsgränsen, vilket kan vara viktigt för sambandet mellan ozondynamiken och temperaturdynamiken. Urbana och periurbana områden omfattas inte av mätprogrammet.

    Då ozon är en gränsöverskridande luftförorening är mätstationerna inom Ozonmätnätet i södra Sverige indelade i zoner som baseras på klimatologi och ej efter länsgränser. De fem zonerna är en kustzon, en central zon som domineras av småländska höglandet samt en västlig, en ostlig och en nordlig zon.

    Övervakningen baseras på en metodik att uppskatta viktiga ozonindex utifrån enkla ozonmätningar med diffusionsprovtagare på månadsbasis i kombination med lufttemperaturmätningar på timbasis. Dessutom används resultat från förekommande ozonmätningar med instrument på timbasis. Metoden bygger på att det finns ett samband mellan variationen hos timvisa värden av ozonhalter inom en mätperiod och variationen hos lufttemperaturerna under samma period. Resultaten från 2009 och 2010 års mätningar bekräftade att denna metodik fungerar.

    Medan sommarhalvåret 2009 karakteriserades av lågtrycksbetonat väder karaktäriserades säsongen 2010 av en sen vår, varmt och soligt i april, svalt och ostadigt i maj och juni, soligt och varmt i juli och en höst som kom tidigt, redan i slutet av augusti i delar av södra Sverige. Dygnets genomsnittliga temperaturvariation var, precis som för 2009, för 2010 minst för de kustnära lokalerna. Detta beror framför allt på att nattemperaturerna var högre på dessa lokaler jämfört med låglänta och höglänta lokaler. För säsongen 2010 var den genomsnittliga temperaturvariationen för de kustnära lokalerna 24 % lägre jämfört med de låglänta lokalernas genomsnittliga temperaturvariation. För de höglänta lokalerna var den genomsnittliga temperaturvariationen 18 % lägre än för de låglänta lokalerna.

    Under 2010 var ozonförekomsten för de flesta lokalerna högst under april och juli medan augusti och september hade de lägsta ozonhalterna. De höglänta lokalerna hade under säsongen den genomsnittligt högsta ozonhalten förutom under augusti då de kustnära lokalerna hade något högre genomsnittliga ozonhalter. De låglänta lokalerna hade under april till september genomgående de lägsta ozonhalterna och av dessa hade de i den ostliga zonen de allra lägsta ozonhalterna.

    Miljömålssystemet har under 2010 förändrats kraftigt och generationsmålen och delmålen har tagits bort och ersatts med miljömål med preciseringar. Till skydd för växtligheten gäller därför idag att exponeringsmåttet AOT40 (april-september) inte bör överskrida 10 000 μg m

    -3 timmar per år. De gällande miljökvalitetsnormerna är dock oförändrade.

    Som genomsnitt för alla zoner och kategorier ger resultaten att miljömålet som finns för skydd av växtligheten överskreds vid samtliga höglänta platser i kustzonen, centrala zonen och ostliga zonen, men ej i den västliga och nordliga zonen. Mijömålet överskreds även vid låglänta platser i kustzonen och i den centrala zonen, medan låglänta platser i den västliga, ostliga och nordliga zonen ej överskred gränsvärdet på 10 000 μg m

    -3 timmar beräknat som AOT 40 (apr-sept). Miljömålet överskreds ej heller vid kustnära platser i kustzonen. Det skall dock tas med i beräkningen att under 2010 förekom några ozonepisoder som påverkade vissa områden av Sverige och där gav högre halter än genomsnittet, varför gränsvärdet överskreds där.

    Miljökvalitetsnormen för ozon bör ej överskridas 2010 - 2019 med mer än 18 000 μg m

    -3 timmar beräknat som AOT 40 (maj-juli), bestämt som ett glidande 5-årsmedelvärde. Från 2020 sänks målvärdet till 6 000 μg m-3 timmar som ej bör överskridas något år. Årets resultat visar att de beräknade AOT40-värdena i genomsnitt låg klart under miljökvalitetsnormen vid samtliga kategorier i samtliga zoner, något som gällde även under 2009. Om den nya strängare normen, som skall gälla från och med 2020 hade gällt idag hade dock normen överskridits vid samtliga platser i södra Sverige förutom vid låglänta lokaler i den västliga och den ostliga zonen.

  • 22.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Pleijel, Håkan
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära pzon i bakgrundsmiljön i södra Sverige med hänsyn tagen till ozonets variation i landskapet.: Resultat för 20122013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I maj 2009 startade IVL Svenska Miljöinstitutet länsbaserade undersökningar av marknära ozon inom programmet "Ozonmätnätet i södra Sverige" i Skåne, Blekinge, Halland, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Jönköping, Västra Götaland, Östergötland samt Västmanland på uppdrag av Länsstyrelser och Luftvårds­ förbund. Grundtanken  med detta Gemensamma Delprogram är att ge en mer detaljerad, heltäckande bild

    av ozonbelastningen i bakgnmdsmiljö i södra Sverige. Målet är även att kartlägga eventuella överskridanden

    av olika målvärden för ozon, både avseende miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och inom miljökvalitets-målet Frisk Luft. Inriktningen ligger på de ozonindex som besktiver inverkan av ozon på växtligheten (AOT40). Ett mätår omfattar perioden 1 mars till30 september.

    Då ozon är en gränsöverskridande luftförorening är mätstationerna inom Ozonmätnätet i södra Sverige indelade i zoner som baseras på klimatologi. De fem zonerna är en kustzon, en central zon som domineras av småländska höglandet samt en västlig, en ostlig och en nordlig zon.

    Öve!Yakningen baseras på en metodik att uppskatta ozonindex utifrån enkla ozonmätningar med diffusionsprovtagare på månadsbasis i kombination med lufttemperaturmätningar på timbasis. Dessutom används ozonmätningar med instrument  på timbasis. Metoden bygger på att det finns ett starkt samband mellan variationen i rimvisa ozonhalter inom en mätperiod och variationen i lufttemperaturer under sanuna period. Resultaten från 2009-2012 bekräftar att denna metodik att uppskatta AOT40 fungerar väl.

    Liksom under 2011 präglades sommaren 2012 av lågtrycksbetonat väder. Våren var dock varm och relativt nederbördsfattig. Som helhet var sommaren och början på hösten dock kyligare och regnigare än normalt i nästan hela Sverige. Dygnets genomsnittliga temperaturvariation var under 2012, precis som för 2009-2011 minst vid de kustnära lokalerna. Detta beror framför allt på att nartemperaturerna var högre på dessa lokaler jämfört med vid de låglänta och höglänta lokalerna.

    De högsta ozonhaltema  uppmättes vid de flesta platser under maj. Under juni-september var ozonhalterna låga beroende på det lågtrycksbetonade vädret. Under våren uppmättes de högsta ozonmedelhalterna vid de höglänta lokalerna och under resten av sommaren fram till och med september uppmättes de högsta

    halterna vid de kustnära lokalerna. De lägsta ozonmedelhalterna uppmättes vid de låglänta lokalerna. Under maj- juli var AOT40 vid de låglänta lokalerna högst i den centrala zonen och under april- september i kustzonen. För de höglänta lokalerna var AOT40 högst i den ostliga zonen under båda perioderna.

    Det miljömål som gäller till skydd för växtligheten att exponeringsmåttet AOT40 (april-september) inte får överskrida 1 O 000 J..l8 m-3 timmar per år. Som genomsnitt för alla zoner och kategorier visar resultaten

    2012 att miljömålet för skydd  av växtligheten överskreds endast vid samtliga platser ikustzonen samt  höglänta platser iden ostliga zonen.

                                Miljökvalitetsnormen för ozon som gäller fram till och med 2019 anger att AOT40 (maj- juli) inte får överskrida 18 000 fl!\ m' timmar beräknat som ett glidande femårsmedelvärde (om fem års data inte finns används data för tre år). Årets resultat visar att de beräknade AOT40-värdena under  maj-juli, 2012, i genomsnitt låg klart under miljökvalitetsnonnen vid samtliga platser i samtliga zoner, något som gällde  även för åren 2009, 2010 och 2011 ocb som  periodmedelvärde får 2010-2012. Dock, om den nya strängare normen2020 (AOT40 maj -juli 6 000 fl!\ m' timmar), som skall gälla från och med 2020 hade gällt idag hade normen överskridits vid samtliga platser i kustzonen, låglänta platser i den centrala zonen samt höglänta plaster i den ostliga zonen.

     

    Ozonbelastningen i södra  och mellersta Sverige vad gäller inverkan på växtligheten är generellt högt vid kustnära platser och högt  belägna platser i inlandet.

    Årets resultat visade  att som  genomsnitt för alla zoner  och kategorier överskreds endast miljömålet för skydd av växtlighet vid samtliga platser i kostzonen samt höglänta platser  i den ostliga zonen.

    Miljökvalitetsnormen får ozon som  gliller för perioden 2010 -2019 överskreds inte vid någon plats. Dock, om den  nya strängare normen, som skall gälla från och med 2020 hade gällt idag hade normen överskritlits vid samtliga platser i knstzonen, låglänta platser  i den centrala zonen samt höglänta plaster i den ostliga zonen.

    Ozonförekomsten i södra Sverige  beror till största delen  på långväga transport av ozonbildande ämnen från kontinentala och södra Europa. Genom att Sverige är verksamt inom intemationella förhandlingar om utsläppsbegränsningar vad gäller  ozonbildande ämnen kan man  på sikt minska denna påverkan.

     

1 - 22 of 22
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf