Publications
Change search
Refine search result
1 - 5 of 5
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bergstedt-Söderström, Anita
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Lång, Lars-Ove
    Executive, Universitet, Chalmers.
    Grundvatten i Västra Götaland: Underlag för arbete med miljökvalitetsmål”Grundvatten av god kvalitet”2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    En enkätundersökning har genomförts bland sex av länets 49 kommuner. Urvalet av

    kommuner har gjorts på ett sätt som skall göra det möjligt att dra sådana slutsatser av svaren

    så att de blir giltiga för hela länet. Av svaren från de sex kommunerna framgår bland annat att

    det finns ett stort antal vattentäkter i länet som saknar skyddsområde och/eller vattendom.

    Geologiska formationer som inte används för vattenuttag saknar skydd för vattenförekomsten.

    I vissa fall ger de skyddsbestämmelser som finns för vattentäkterna ett otillräckligt skydd för

    vattnet. Detta innebär att ett stort antal beslut om skyddsföreskrifter bör fattas vid

    Länsstyrelsen alternativt kommunerna och prövningar avseende vattendomar bör utföras i

    miljödomstolen de närmsta åren för att delmål 1 för grundvattnet skall uppnås.

    Generellt sett har grundvattnet i länet god kvalitet. Påverkan från försurning och kväve

    orsakar problem i vissa områden, medan föroreningar från utsläpp oftast har en lokal,

    begränsad påverkan. Ställvis ger grundvattnets naturliga sammansättning problem vid

    användning som dricksvatten. Exempelvis har vattnet i vissa områden högt innehåll av salt,

    radon, järn eller mangan. En närmare kartering av förhållandena kan ofta behövas.

    Ett bra underlagsmaterial för att klara miljömålsarbetet är moderna jordarts- och hydrogeologiska

    kartor. Äldre geologiskt underlagsmaterial kan vara svårare att arbeta med. Andra

    synpunkter som framkom var att den gällande lagstiftningens roll i samband med

    genomförandet av miljökvalitetsmålet måste tydliggöras. Det är också en önskan från

    kommunerna att det erbjuds handledning och inspiration i arbetet. Miljökvalitetsnormer som

    håller på att införas i Sverige välkomnas.

    Kommunerna ser det som positivt om vissa moment i miljömålsarbetet kan samordnas med

    andra kommuner. Till exempel metoder för ett bättre utnyttjande av befintligt underlagsmaterial,

    bevakning av nytt underlagsmaterial, samt översyn av ytterligare behov.

    Om tillräckliga resurser i form av pengar och personal sätts in för att arbeta med

    grundvattenfrågorna, bör det vara möjligt att uppnå miljökvalitetsmålet för grundvatten i länet.

  • 2. Hansen, Karin
    et al.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Ferm, Martin
    Karlsson, Per Erik
    Bennet, Cecilia
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Granat, Lennart
    Kronnäs, Veronika
    von Brömssen, Claudia
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Engardt, Magnuz
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Simpson, David
    Executive, Universitet, Chalmers, Chalmers tekniska högskola, rymd- och geovetenskap.
    Hellsten, Sofie
    Svensson, Annika
    Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-20112013Report (Other academic)
  • 3.
    Lagerström, Maria
    et al.
    Executive, Universitet, Chalmers.
    Ytreberg, Erik
    Executive, Universitet, Chalmers.
    Utveckling av analysverktyg för att bedöma påverkan från tributyltenn (TBT) i svenska vattenförekomster2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den tennorganiska föreningen tributyltenn (TBT) tillhör ett av de giftigaste ämnena som människan någonsin släppt ut till vattenmiljön och förbjöds för användning i fritidsbåtsfärger 1989 och sedan 2008 råder ett globalt förbud för fartyg enligt AFS-konventionen. Trots detta fortsätter TBT att spridas till vattenmiljön där hantering av båtskrov, förorenade sediment och fartyg till sjöss bedöms utgöra källor för kontinuerlig tillförsel av TBT till miljön.

    Syftet med projektet var att försöka ta fram en modell för att prediktera halt av TBT i sediment med hjälp av olika förklaringsparametrar. Det slutgiltiga målet var att med hjälp av modellen därefter kunna identifiera geografiska områden där TBT-halter riskerar att överskrida miljökvalitetsnormen för sediment.

    Analysdata insamlades från Sveriges Länsstyrelser, SGU, Västerås stad, Stockholm stad samt Nacka kommun.

    Jämförelse av TBT-halterna i ytsediment (0-2 cm) med gränsvärdet på 1,6 μg/kg TS visar 83 % av alla provpunkter överskrider gränsvärdet. För de marina punkterna skulle eventuellt en fritidsbåtsaktivitet ≥ 45000 båtar kunna användas för att identifiera de vattenförekomster med störst risk för överskridning. 48% av vattenförkomster längs kusten visade sig ha denna egenskap. Analysen har dock stora osäkerheter och en lägre fritidsbåtsaktivitet utesluter inte att miljökvalitetsnormen för TBT överskrids. För att validera hur väl parametern "fritidsbåtsaktivitet > 45000 båtar" predikterar om TBT-halter överskrider miljökvalitetsnormen bör framtida miljöövervakning även inkludera vattenförekomster med en fritidsbåtsaktivitet under 45000 båtar.

  • 4.
    Mellqvist Glenn Persson, Johan
    et al.
    Executive, Universitet, Chalmers.
    Angelbratt, Jon
    Executive, Universitet, Chalmers.
    Persson, Glenn
    Executive, Universitet, Chalmers.
    Sol FTIR mätningar vid Harestua solobservatorium under 20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mätningar av den atmosfäriska kolumnen av väteklorid, ozon och ersättningfreonet HCFC22

    har, tillsammans med flera andra ämnen, genomförts under 53 dagar år 2010 från Harestua

    solobservatorium (60 oN, 11oO). Mätningarna är en del i det Svenska naturvårdsverkets

    program:

    Skyddande ozonskikt och görs inom ramen för det globala nätverket NDACC. För

    Harestua mätstation finns sedan 1994 cirka 800 mätdagar lagrade i en databas, vilket

    möjliggör att studera trender av ovan nämnda ämnen. En analys av trenden för ozon indikerar en svag positiv trend på 0.25%/år. För HCl, i vilket merparten av atmosfären klor finns lagrat, erhålls en signifikant negativ trend på 0.90%/år och för HCFC 22 en positiv trend på 4.3%/år.

  • 5.
    Mellqvist, Johan
    et al.
    Executive, Universitet, Chalmers.
    Persson, Glenn
    Executive, Universitet, Chalmers.
    Sol FTIR mätningar vid Harestua solobservatorium under 2011. Årsrapport.2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mätningar av den atmosfäriska kolumnen av väteklorid, ozon och ersättningfreonet HCFC22

    har, tillsammans med flera andra ämnen, genomförts under 55 dagar år 2012 från Harestua

    solobservatorium (60 oN, 11oO). Mätningarna är en del i naturvårdsverkets program:

    Skyddande ozonskikt och görs inom ramen för det globala nätverket NDACC. För Harestua

    mätstation finns sedan 1994 cirka 790 mätdagar lagrade i en databas, vilket möjliggör att

    studera trender av ovan nämnda ämnen.

    Ett antal intressanta trender kan detekteras ur årsmedelvärdena, men dessa behöver studeras ytterligare i form av känslighetsstudier av instrumentparametrar, jämförelser med andra mätstationer, samt test av andra trendmetoder.

1 - 5 of 5
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf