Publications
Change search
Refine search result
1 - 26 of 26
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Karin
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Berglind, Sven-Åke
    Executive, Universitet, Uppsala University. Naturvårdsbiologi och genetik, EBC.
    Inventering av sandödla (Lacerta agilis) i Gävleborg: med notiser om andra hotade sandmarksarter2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En inventering av sandödla (Laverta agilis) utfördes i gävleborgs län under sommaren 2001, som ett led i naturvårdsverkets åtgärdsprogram för atrens bevarande i Sverige.Syftet var att fastställa atrens eventuella förekomst och hotstatus i länet.Inga sandödlor kunde påvisas, ej heller några särskilt troliga lokaler med eventuell förekomst. En orsak till att sandödlan sannolikt saknas i länet kan vara att storleken på de största flygsandområdena är mindre än i de närmast belägna nordliga länen med sandödla (Dalarna och Värmland).

  • 2.
    Berglund, Marika
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Ek, Britt-Marie
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Thunholm, Bo
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Lax, Kaj
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Nationell kartläggning av arsenikhalter i brunnsvatten samt hälsoriskbedömning2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Arsenik (As) är ett grundämne som förekommer naturligt i berggrunden. I områden

    med sulfidrika bergarter som vissa skiffrar och andra äldre sedimentbergarter kan

    arsenikhalten i vattnet vara över eller mycket över gränsvärdet för dricksvatten (10 μg

    As/l). Dricksvattnet från framför allt bergborrade brunnar kan därför utgöra en

    betydande källa till arsenikexponering. Drygt en miljon permanentboende och ungefär

    lika många fritidsboende har sin dricksvattenförsörjning från egen brunn. Antalet

    borrade brunnar ökar. Tidigare undersökningar har visat förhöjda till höga

    arsenikhalter i brunnsvatten, framför allt i bergborrade brunnar, i Skelleftefältet i

    Västerbotten, i ett stråk mellan Västerås och Enköping och kring Sollefteå. I flera län

    saknas i dagsläget helt information om arsenikhalter i grundvatten.

    Gränsvärdet för arsenik i dricksvatten baseras på livstidsrisken för cancer. Arsenik

    kan ge tumörer i hud, lunga och urinblåsa, möjligen även i lever och njure. De

    tidigaste symptomen på kronisk arsenikförgiftning är pigmenteringsförändringar i

    huden och förtjockning av hudens hornlager framför allt på handflator och fotsulor.

    Risken för negativa hälsoeffekter minskar om exponeringen minskar eller upphör. Det

    är således önskvärt att begränsa intaget av arsenik så långt det är möjligt. Detta gäller

    speciellt för barn, eftersom experimentella studier tyder på att foster och små barn kan

    vara känsligare än vuxna.

    Inom ramen för den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen analyserades

    under 2004 arsenik i 199 brunnsvattenprover tagna före eventuella filter. I denna

    rapport redovisas även resultaten från arsenikanalyser utförda vid SGU 2001-2003

    (totalt 178 brunnsvatten). Sammantaget redovisas arsenikanalyser för 377

    brunnsvatten från 14 län och 97 kommuner. I några län har endast ett fåtal prov tagits.

    Syftet med undersökningen var att kartlägga arsenikhalter i enskilda brunnar samt att

    sätta uppmätta halter i relation till kända risknivåer och göra en hälsoriskbedömning.

    Arsenikhalterna var låga i del flesta län. I 4,8% av brunnarna var arsenikhalten högre

    än 10 μg/l (range 11-297 g/l) och i 1,9% av brunnarna var halten högre än 100 μg/l

    (range 108-297 g/l). De högsta halterna uppmättes i Västerbotten (297 μg/l),

    Stockholm (max-halt 231μg/l) och Västmanlands län (25 μg/l). Arsenikhalter strax

    under gränsvärdesnivån 10 μg/l uppmättes i Jämtland, Norrbotten och

    Västernorrlands län samt på Öland. I övriga län låg alla uppmätta arsenikhalter under

    10 μg/l.

    Syfte

    Att kartlägga arsenikhalter i enskilda brunnar samt att sätta uppmätta halter i relation

    till kända risknivåer och göra en hälsoriskbedömning.

  • 3.
    Berglund, Marika
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet.
    Holmström, Katrin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Ask, Karolin
    Executive, Universitet, Karolinska institutet.
    Petersson-Grawé, Kierstin
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Pickova, Jana
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Järnberg, Ulf
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Exponering för perfluorkarboner hos kvinnor med högt fiskintag2004Report (Other academic)
  • 4.
    Bignert, Anders
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Odsjö, Tjelvar
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Galgan, Vera
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Petersson, Lars
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Mörner, Torsten
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Time trends of metals in organs of moose (Alces alces) from Sweden, 1980-20002002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    The long-term monitoring of persistent and bio-accumulating chemicals in the Swedishenvironment is part of the Swedish National Environmental Monitoring Programme. It is based on chemical analyses of tissues and organs from species collected in selected referenceareas of the Swedish mainland, lakes and coastal areas (Odsjö & Olsson 1979a,b, Bernes1985). As part of the terrestrial contaminant monitoring programme, specimens of muscle,liver and kidney of moose (Alces alces) have been collected since 1980 from Grimsö, areference area in the monitoring programme and a coherent hunting district in the Örebrocounty (T) in south-central Sweden. In 1996, the monitoring was extended by collection andchemical analysis of organs of moose from six further counties and districts in Sweden. Thesedistricts are situated in the Norrbotten county (BD), Jämtland county (Z), Västmanland county(U), Älvsborg county (P), Jönköping county (F) and Kronoberg county (G) (Figure 1).Moose, with a diet dominated by twigs and leaves of trees and shrubs (Cederlund et al. 1980),was chosen in the monitoring programme as a representative of biota in the Swedish forestareas. Since the moose is distributed almost all over the country, it was considered as an idealmaterial also for studies of spatial distribution of environmental pollution and bio-accumulation,which is the reason for the extended collection of samples in 1996 onwards.This report presents levels and time trends of Ca, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Mg, Mn, Mo, Ni, Pb, Vand Zn in liver and kidney and Hg and Se in liver and muscle from the period 1996-2000. For Grimsö data from an extended period, 1980-2000 is presented.

  • 5.
    Bråkenhielm, Sven
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Ivantjärnshedens vegetation1974Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapportsyftar till att ge en kort beskrivning av vegetationen inom försöksområdetIvantjärnsheden, Jädraås. Tonvikten läggs på vegetationens förändringar frånkalyta till moget bestånd. Målet är att ge en grundläggande beskrivning av hedensvegetation. En ravin finns inom området. Då ravinens vegetation indikerar eneutrofigradient tvärs över mitten av området behandlas den relativ utförligt

  • 6.
    Forsberg, Bertil
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Segerstedt, Bo
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Norrman, Eva
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Thomasson, Lissi
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Torén, Kjell
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Olin, Anna Carin
    Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
    Norbäck, Dan
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Jansson, Christer
    Akuta luftvägsbesvär hos vuxna astmatiker i relation till luftföroreningshalter2001Report (Other academic)
  • 7.
    Glynn, Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Darnerud, Per Ola
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Törnkvist, Anna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Ankarberg, Emma
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Svensson, Kettil
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Nonylfenol och bisfenol A i blod från ammande kvinnor från Uppsalatrakten2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka kroppsbelastningen av industrikemikalierna

    nonylfenol (NP) och bisfenol A (BPA) bland unga kvinnor i Sverige. BPA, NP, och en

    närbesläktat substans (oktylfenol, OP), samt NP- och OP-etoxylater, analyserades med hjälp

    av LC-MS-MS i blodserum från 100 ammande förstföderskor från Uppsalatrakten. Fritt NP

    över analysmetodens kvantifieringsgräns (LOD: 0,5 ng/g serum) hittades hos 43 % av

    studiedeltagarna, medan mätbara halter av totalt NP observerades hos 39 % (LOD: 0,8 ng/g

    serum). Motsvarande procenttal för BPA var 27 % och 22 %. Andelen fritt NP i förhållande

    till totalt NP var 84 % (median, range: 42-112 %) bland deltagarna som hade kvantifierbara

    halter av både fritt och totalt NP (N=35). För BPA var motsvarande siffra 76 % (49-109 %)

    (N=17). Ett parvist t-test visade att halterna av fritt NP och BPA var signifikant lägre än

    halterna av totalt NP (p<0,001) och BPA (p<0,001). En stark korrelation mellan halten av fritt

    och totalt NP (Spearmans r=0,86, p<0,001) och BPA (r=0,75, p<0,001) observerades. Fritt

    och totalt OP detekterades hos endast 5 kvinnor i nivåer mellan 0,56 ng/g serum och 1,07 ng/g

    serum. Alla kvinnor hade halter av etoxylater av NP och OP som låg under LOD (OPE

    1O: 0,2

    ng/g; OPE

    2O:0,02 ng/g; NPE1O:0,7 ng/g; NPE2O:0,1 ng/g). En signifikant högre

    totalkonsumtion av frukt och grönt observerades bland deltagare med NP-halter på eller över

    LOD. Fler deltagare än förväntat med halter av BPA på eller över LOD bodde i bostäder som

    byggts senare än 1999. Sammanfattningsvis så antyder resultaten att det finns en pågående

    exponering av konsumenterna för NP och BPA som är tillräckligt hög för att fritt NP och

    BPA ska kunna detekteras hos en del konsumenter. Svaren på enkätfrågorna pekar ut nyare

    bostadshus som en möjlig exponeringskälla för BPA, medan konsumtion av frukt och

    grönsaker kan vara en källa för NP-exponering. Resultaten får dock anses vara

    hypotesbildande eftersom studien är liten och att NP- och BPA-halterna i de flesta fallen låg

    under eller endast lite över analysmetodens LOD.

  • 8.
    Gunnarsson, Urban
    et al.
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Kempe, Göran
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Kellner, Olle
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Mer träd på myrarna: igenväxning de senaste 20 åren2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    I Riksskogstaxeringens landsomfattande inventeringar följs trädförekomstens

    utveckling i permanenta provytor, bl.a. på myr. I denna studie använder vi oss av

    Riksskogstaxeringens data för att undersöka om träd på myrar har ökat under den

    senaste 20-årsperioden från 1980-talet (1983-87) till 2000-talet (2003-07). Utifrån

    studien kan vi dra följande slutsatser:

    Den stående trädvolymen på myrar har för hela Sverige ökat med 75 % och mer

    än fördubblats i sydöstra Sverige under den studerade 20-årsperioden.

    Arealen trädklädd myr (med stamvolym > 25 m3 per ha) har ökat med 55 % under

    perioden.

    Igenväxningen är extra stor i S och SÖ Sverige.

    Myrar med höga naturvärden i Våtmarksinventeringen (VMI klass 1 objekt) har

    större andel öppen myr än lägre klassade myrar.

    Myrar med diken i direkt anslutning har större trädvolym än myrar utan diken och

    diken påskyndar igenväxningsprocessen.

    En lämplig miljöindikator för Regionalt UppföljningsSystem (RUS) i våtmarker

    skulle kunna vara att följa arealutvecklingen av öppen myr (utan träd) och glest

    trädbevuxen myr (stamvolym upp till 25 m

    3 per ha). Båda arealerna bör

    fortsättningsvis inte minska alltför kraftigt.

  • 9.
    Gyllenhammar, Irina
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Fridén, Ulrika
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lampa, Erik
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Utvärdering av samband mellan mammors POP-belastning under graviditets- och amningsperioden och deras barns hälsa2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk och blod från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar (POPar). Proverna samlas in tre veckor efter förlossning. PCB, dioxiner och bromerade flamskyddsmedel analyseras i bröstmjölk och perfluorerade alkylsyror (PFAA) i serum. De uppmätta halterna i mammornas mjölk och serum speglar barnens exponering under graviditets och amningsperioden. Barnen till mammorna följs också upp vid 4, 8 och 12 års ålder med frågor om bland annat hälsa. I denna rapport undersöktes hälsoutfallen födelsevikt, och förekomst av astma, allergi och öroninfektioner hos barnen och samband med mammornas halter av olika POPar. Resultaten visar att det finns ett statistiskt signifikanta samband mellan PFAA och sänkt födelsevikt. För PCB/dioxiner sågs tvärt om ett samband mellan ökad exponering och ökad födelsevikt om den statistiska modellen tog hänsyn till mammans halt av bromerade flamskyddsmedel. För förekomst av astma och allergi sågs inga signifikanta samband med POP-halter. Ökade halter av PFDA i mammans blod gav en signifikant ökad risk (oddskvot:2,32) bland barnen för att få 3 eller fler öroninfektioner upp till 12 års ålder. Inga andra samband var signifikanta för öroninfektioner. I den här studien har också stickprovsberäkningar gjorts för att beräkna hur många studiedeltagare som skulle behövas för att upptäcka ett statistiskt säkerställda samband utifrån de data vi har. Resultaten visar att för födelsevikt är antalet tillräckligt, men för att upptäcka mindre förändringar av födelsevikten krävs många fler deltagare. För astma, allergi och öroninfektioner behövs det i de flesta fall ungefär dubbelt så många deltagare för att med 80 % säkerhet kunna upptäcka en förändring av oddskvoter liknande de som observerades i studien

  • 10.
    Haglund, Erik
    Executive, Universitet, Uppsala University. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Dalälvens tidigare utbredning i trakten av Gysinge och Österfärnebo1964Report (Other academic)
    Abstract [sv]

         Den framlagda hypotesen om Dalälvens tidigare utbredning inom detta område, tycks mig i viss grad vara styrkt. Det framlagda materialet tyder på att det verkligen varit en högre nivå på fjärden under gången tid. De från område 1,2,3, och 4 beskrivna dalarna kan enligt mitt förmenande betecknas som torrdalar.

         Framförallt dalen på Mattön indicerar att den högre vattennivån verkligen existerat.

         I korta drag kan utveckligen sägas ha tillgått på följande sätt. När Färnebofjärden isolerades, omkring 5000-4500 år f. kr. , från Litorina  havet, skedde detta på ungefär 60 m- nivå. (bil.2). Under relativt lång tid, då havet drog sig tillbaka från 60-56 m-nivå (bil.4), låg Färnebofjärdens yta på denna nivå. Vid denna tidpunkt, då erosionen nått det lägre värdet, började den kraftigare erosiva verkan i hindret V Gysinge göra sig gällande, varvid denna passpunkt så småningom kom att ligga så lågt att den inte tillät vattentransport över passen in mot karinmossen.

        Under tiden som detta hände transporterades vatten troligtvis också längs det förmodade hindret mot söder. Detta har inte tidigare berörts, men på bil.2 finns ett pass som leder från den nuvarande älvfåran och mot söder in i den öster om område 3 belägna dalen. Detta ligger på kartan under 55m-kurvan, men enligt mina avvägningar 57,87m.ö.h.Det borde, enligt tidigare fört resonemang, också ha något högre från början, men senare eroderats ned  Det har troligtvis torrlagt av samma orsak som passen mot Karinmossen .

        Ungefär samtidigt med  detta måste en sänkning av passnivån ha skett förmodat skeende här, på grund av frånvaron av lämpliga hinder i form av en moränrygg.

         Söder om forsen SSV Åsbyvallens f.d. fäbod finns en rygg, som slutar i och med forsen. Jag har inte lyckats följa den från forsen och mot norr. Om denna rygg fortsatt över älven skulle det kunna förklara torrdalen på Mattön och det breda passet genom ryggen vid Åsbyvallens  f.d. fäbod, där det i dag endast passerar obetydligt med vatten (foto 7).

          Passet över nuvarande Sjöforsen skulle i så fall inte ha behövt ligga så högt. Det ha stigit upp över vattenytan senare då det förmodade hindret delvis varit genombrutet. Att passets höj 1 ändå varit högre tyder torrdalarna i område 4 på . Åtminstone upp till deras nivå borde det ha nått.

         Genom Gäddsjöpasset får man väl också tänka sig en transport av vatten. Denna vattenström borde då ha mynnat i Litorina havet, vilket troligen stått någonstans över Kerstinbomyren.

         Över Tärnsjöpasset har troligtvis inte någon vattentransport skett. Detta skulle då vara den punkt, som begränsar Färnebofjärdens utbredning. Den förmodade högsta vattenytan skulle då kunna ha legat mellan Tärnsjöpassets nivå och torrdalens på Mattön. Antagligen närmare Mattödalens nivå eftersom denna är av relativt liten omfattning.

          Den förmodade utvecklingen styrks av det faktum, att laborator Sten Florin kunnat konstatera en samtidig isolerings tidpunkt för Färnebofjärdens hela bäcken, och det onormalt stora tidsintervallet till Hedesundafjärdens isolering.

  • 11.
    Hagmar, Lars
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Wallin, Ewa
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tysklind, Mats
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Sjöström, Anna Kitti
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Vessby, Bengt
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Jönsson, Bo AG
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Rylander, Lars
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tidstrender för halter av persistenta klororganiska miljögifter i blod hos vuxna svenska män i relation till konsumtion av fet östersjöfisk2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det har skett en signifikant genomsnittlig minskning med 34 till 55 % av serumhalterna av CB-153, p,p´-DDE och HCB under perioden 1991 till 2001 bland 39 medelålders svenska män, varav en del med hög konsumtion av fet östersjöfisk. Detta kunde inte förklaras med förändrad fiskkonsumtion över tiden. Däremot förklarade en ökad kroppsvikt en del av minskningen, genom en ”utspädningseffekt” (större distributionsvolym). Det är sannolikt att en minskad förorening av animaliska livsmedel med dessa POPs under senare år bidragit till de sjunkande halterna i serum. I motsats till resultaten för CB-153, p,p´-DDE och HCB förelåg det inte någon signifikant tidstrend för TEQ för PCDD eller PCDF I serum bland 26 medelålders svenska män, trots en längre uppföljningsperiod (1987 till 2002). För enskilda PCDD/F kongeners noterades såväl minskningar som ökningar över tiden. Resultaten ger vid handen att dioxinbelastningen varit oförändrad under den senaste 15 års perioden.

  • 12.
    Hansson, Kenth
    et al.
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Wikström, Gunnar
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Gröntjärn- ett Naturfenomen eller...1975Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fältarbetet utfördes under tiden 8/4 - 10/4, 2/5 – 6/7 1974 samt vid ett flertal tillfällen under hösten 1974. Under tiden 5/5 – 6/7 bodde vi i Bergvik och Ala:s stuga vid Gröntjärn.

    SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER

    Det undersökta området är beläget i ett mäktigt stråk av isälvsavlagringar norr om Ljusdal.  Gröntjärn och Strå sjö-Långtjärn utgörs av dödisgravar på ömse sidor om en hög brant ås. Gröntjärn saknar både ytligt tillopp och ytligt avlopp.

    En ytvattenförbindelse mellan Gröntjärn och Benbergsbäcken kan uppstå vid mycket höga vattenstånd i tjärnen väster om Gröntjärn. En fåra i den rygg som avskiljer från varandra tyder på att så har varit fallet någon gång.

  • 13.
    Hilding-, Tuija
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Blicharska, Malgorzata
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Ekosystemtjänster i praktiken: Erfarenheter av att praktiskt använda begreppet ekosystemtjänster i planering och beslutsfattande i Sverige och en exempelsamling2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Står du inför utmaningen att börja arbeta med ekosystemtjänster i din myndighet, organisation eller företag? Eller har du redan påbörjat arbetet och behöver lära hur andra har gjort för att komma vidare? Då kan du ta del av erfarenheter i denna rapport.

    Här presenteras resultaten av arbeten med ekosystemtjänster. Detta kompletteras med en intervjustudie så att du ska kunna ta del av personliga reflektioner som du kan komma att känna igen dig i och förhoppningsvis kommer hämta inspiration ur när du tar nästa steg i din analys av ekosystemtjänster.

    Naturvårdsverkets ambition är att rapporten inspirerar fler att börja förhålla sig till och räkna med ekosystemtjänster när planer, strategier och beslut ska tas. Rapporten är framtagen av professor Tuija Hilding-Rydevik, och forskare Malgorzata Blicharska, Centrum för biologisk mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet. Författarna svarar själva för rapportens innehåll.

  • 14.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Malmaeus, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jonsson, Per
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Rydin, Emil
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Sediment studies in the Stockholm archipelago 20082009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I takt med att larmrapporter om frekventa algblomningar, ökad utbredning av döda bottnar, minskande bestånd av rovfisk, förändringar i makrovegetationens sammansättning mm. under senare år duggat tätt har samhället börjat ställa krav på att åtgärder genomförs som väsentligt förbättrar miljöförhållandena i Östersjön. Ett av de mer påtagliga fenomen som kan kopplas till övergödning är den syrgasbrist som ibland uppstår längs bottnar där sedimenterande organiskt material ackumuleras och bryts ned. I många marina och limniska miljöer finns i de översta sedimentlagren längs mjukbottnar ett diversifierat och individrikt organismsamhälle. Om syrgasnivån varaktigt underskrider en kritisk nivå elimineras emellertid förutsättningarna för djurliv och det sker en succession mot bakterier som förmår leva under anaeroba förhållanden. Detta innebär att fisk och mobila bottenlevande djur lämnar området medan djur som saknar förmåga till längre förflyttningar slås ut. Ansträngda syrgasförhållanden längs bottnar har sedan lång tid tillbaka också ansetts kunna leda till en försämrad fastläggning av näringsämnet fosfor. Fosfor är ett av de näringsämnen som algerna behöver för sin tillväxt. Under ganska lång tid ansågs emellertid fosfors betydelse i Östersjön vara underordnad förekomsten av kväve, som också är ett essentiellt näringsämne för alla organismer. Senare års forskning har dock snarare pekat på motsatsen och den tidigare strategin att i första hand minska tillförseln av kväve är numer ersatt av en rekommendation att fokusera reningsåtgärderna mot fosfor. Vissa forskare anser också att det skulle vara önskvärt att på artificiell väg försöka syresätta Östersjöns bottenvatten och på så sätt öka fastläggningen av fosfor i sedimenten. Vid flera sedimentologiska undersökningar i Stockholms skärgård som genomfördes under 1990-talet förvånades man över att de påtagliga förbättringar av vattenkvaliteten som noterades i vattenmassan efter att förbättrad reningsteknik infördes under 1970-talet, resulterande i kraftigt minskad tillförsel av näringsämnen från Stockholm och Mälardalen, inte återspeglades i successivt förbättrade miljöförhållanden längs bottnarna. Tvärtom fann man att omfattande försämringar av bottenförhållandena skett under samma tidsepok som reningsverksutbyggnaden skett och att stora arealer av skärgårdens bottnar led av ansträngda syrgasförhållanden. I motsats till detta har dock regelbundna undersökningar av förekomsten av bottenlevande djur inom ramen för Stockholms stads recipient-kontrollprogram givit indikationer på en påtaglig förbättring av syrgasförhållandena i Stockholms innerskärgård under det senaste decenniet. Metodik I föreliggande studie har vi återupprepat provtagningar av sediment i flertalet av de fjärdar i Stockholms skärgård som undersöktes under 1990-talet. Vi har jämfört de resultat som erhållits från de nya undersökningarna med resultaten från undersökningarna på 1990-talet. I innerskärgården har vi också jämfört resultaten från sedimentundersökningarna med bottenfaunaundersökningar av samma områden utifrån recipientkontrollprogrammets data. Vidare har vi i fyra utvalda områden från inner-, mellan- och ytterskärgård studerat fosfors dynamik och förekomstformer i sedimenten. Förrådet av inert och rörlig fosfor har uppskattats och storleken på sedimentation, omsättning, läckage och begravning av olika fosforformer har beräknats.

  • 15.
    Lindberg, Jan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Uppsala University.
    Jädraåns meanderlopp1961Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Beskriva Jädraån och dess meandrar från Lillåns tillflöde, öster om Kungsberget, till Norrbro, bron norr om Järbo.

  • 16.
    Löfgren, Stefan
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Vattenkemiska effekter av 10 års våtmarkskalkning i Skidbågsbäcken2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Undersökningarna i Skidbågsbäcken är p.g.a. försöksupplägget och de långa tidsserierna av

    stort regionalt och nationellt värde för att påvisa de långsiktiga vattenkemiskt effekterna av

    våtmarkskalkning. Det föreslås därför att länsstyrelsen i Dalarna, inom ramen för

    kalkeffektuppföljningen, fortsätter att studera vattenkvalitet och flora i området.

    Våtmarkskalkningens vattenkemiska effekter

    Vattenkvaliteten vid SK2 förändrades givetvis dramatiskt efter våtmarkskalkningen hösten

    1995 och slutsatserna från utvärderingen av perioden 1995/2000 (Löfgren 2001) är i hög grad

    giltiga även för den längre tidsperioden 1995/2005.

    Alla variabler kopplade till kalciumkarbonatsystemet uppvisade statistiskt signifikanta

    (p<0,05) skillnader med SK1. Vid SK2 var vattnets buffertkapacitet ca 850 μeq ANC/l och

    huvuddelen utgjordes av vätekarbonat. pH varierade runt 6,5, vilket är ca 1,5 pH-enhet lägre

    än vad som skulle varit fallet om vattnet varit i jämvikt med koldioxidhalten i atmosfären. Det

    förelåg följaktligen en påtaglig övermättnad med koldioxid i bäckvattnet.

    Samtliga baskatjoner uppvisade förhöjda halter vid SK2 och med den mest påtagliga

    ökningen för kalcium, som ökade ca 60 ggr. Som en följd av de förhöjda jonhalterna ökade

    konduktiviteten från 2 mS/m till 8 mS/m i bäckvattnet.

    Bäckvattnets halter av oorganiskt kväve var förhöjt med ca 35 μg N/l under perioden 2001/05

    jämfört med referensperioden. Även det organiskt bundna kvävet var förhöjt med ca 180 μg/l,

    vilket tillsammans med de förhöjda halterna oorganiskt kväve ledde till en ökning av

    totalkvävehalten med drygt 200 μg Tot-N/l. Detta indikerar en förhöjd mineralisering av

    växtmaterial under de 10 år då myren varit kalkad.

    Fosfor uppvisade i stort sett samma mönster som kväve, med den skillnaden att halterna var

    lägre och att höga halter fosfat endast registrerades episodiskt. Organiskt bunden fosfor

    uppvisade dock en generell förhöjning efter våtmarkskalkningen och totalfosforhalten ökade

    från 6 till 18 μg Tot-P/l i bäckvattnet.

    De förhöjda halterna av organiskt bunden kväve och fosfor motsvarades inte av förhöjda

    halter organiskt material i bäckvattnet från den kalkade myren. Haltförhöjningar under så lång

    tid som 10 år indikerar att nyproducerat växtmaterial (lägre C/N och C/P kvoter jämfört med

    torv och annat äldre växtmaterial) är involverat i processen och att den kalkade våtmarken

    genomgått en eutrofiering.

    Av de undersökta metallerna uppvisade zink, kadmium och aluminium statistiskt signifikant

    (p<0,05) lägre halter i bäckvattet, sannolikt som en effekt av det förhöjda pH-värdet i de

    kalkade våtmarkerna där metallerna kan fastna.

    Våtmarkskalkningarna påverkar inte sulfathalten särskilt påtagligt utan de trender som

    uppmätts styrs i huvudsak av den minskade svaveldepositionen.

     

  • 17.
    Nilsson, Gunnar
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Strandstudier vid Gästrikekusten: 17 bilagor+ fotobilaga1961Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen avser att beskriva , och om möjligt söka förklara utbredning och bildningssätt för de strandtyper och speciella strandbildningar som föreligger mellan Utvalnäs, beläget 1,5 mil nordost om Gävle, och Dömanskär, 3km nordost om Norrsundet.

  • 18.
    Odsjö, Tjelvar
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Räikkönen, Jannikke
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Galgan, Vera
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Petersson, Lars
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Mörner, Torsten
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Time trends of metals in liver, kidney and muscle of moose (Alces alces) from Sweden, 1980-20052007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    The long-term monitoring of persistent and bio-accumulating chemicals in the Swedish environment is part of the Swedish National Environmental Monitoring Programme. It is based on chemical analyses of tissues and organs from species collected in selected reference areas of the Swedish mainland, lakes and coastal areas (Odsjö & Olsson 1979a,b, Bernes 1985). As part of the terrestrial contaminant monitoring programme, specimens of muscle, liver and kidney of moose (Alces alces) have been collected since 1980 from Grimsö, a reference area in the monitoring programme and a coherent hunting district in the Örebro county (T) in south-central Sweden. In 1996, the monitoring was extended by collection and chemical analysis of organs of moose from six further counties and districts in Sweden. These districts are situated in the Norrbotten county (BD), Jämtland county (Z), Västmanland county (U), Älvsborg county (P), Jönköping county (F) and Kronoberg county (G) (Figure 1). Moose, with a diet dominated by twigs and leaves of trees and shrubs (Cederlund et al. 1980), was chosen in the monitoring programme as a representative of biota in the Swedish forest areas. Since the moose is distributed almost all over the country, it was considered as an ideal material also for studies of spatial distribution of environmental pollution and bioaccumulation, which is the reason for the extended collection of samples in 1996 onwards. This report presents levels and time trends of Ca, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Mg, Mn, Mo, Ni, Pb, V and Zn in liver and kidney and Se and Hg in liver and muscle from the period 1996-2004. For Grimsö data from an extended period, 1980-2005 is presented.

  • 19.
    Rune, Carin
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Vegetationen på Orarnas stränder1968Report (Other academic)
    Abstract [sv]

             Gästrikland är ett gränsområde, därmellansvensk och nordsvensk vegetation möte. Här går också en floristisk gränsav hög rang, nämligen mellan det mellaneuropeiska och cirkumborealafloraområdet. Ett stort antal sydliga arter (minst30) har sin nordgräns iGävletrakten. Anhopningen av nordgränser här motsvaras ej av någon klimatgräns.Däremot torde den gynnsamma effekten av kalkhaltig morän från sydbottniskakamborsilurområdet spela en avgörande roll för sydliga arterna framträngande

  • 20.
    Sandin, Leonard
    et al.
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Andersson, Berta
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Bergengren, Jakob
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Bergquist, Björn
    Broberg, Ola
    Dahlberg, Magnus
    Fölster, Jens
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Jarlman, Amelie
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Östlund, Mikael
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Undersökning av påväxt bottenfauna makrofyter och fisk längs en naturlighetsgradient i Emåns & Mörrumsåns avrinningsområden2003Report (Other academic)
  • 21.
    Sjörs, Hugo
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Om botaniska skyddsvärden vid älvarna: Växtbiologiska institutionen Uppsala 19731973Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I samband med den markanvändningsplanering, som pågår i anslutning till omarrondering inom Lill sidan i Järvsö , har det ansetts nödvändigt att inventera och i stora drag prioritera olika områden ur naturvårdssynpunkt . Ljusdals kommun har därför uppdragit åt undertecknad att utföra inventering och bedömning av `` vetenskaplig kulturell naturvårdssynpunkt`` inom Lill sidan. i samråd med Länsstyrelsens naturvårdsenhet och lantmäteriets specialenhet nr 2 i Gävleborg län har inventeringen begränsats till de   områden; huvudsakligen om fattande älv-, sjö –och odlingslandskapet, som redovisas på bifogade karta .

    Fältarbete och sammanställning av inventeringsresultaten har utförts i oktober 1971. avgränsning  

  • 22.
    Sjörs, Hugo
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Uppsala University.
    Björkbäck, Folke
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Uppsala University.
    Utredning om säkerställande av riksintressen för naturvård, myrområden1977Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utredning  om säkerställande av riksintressen för naturvård, myrområden

  • 23.
    Sundberg, Sebastian
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Underlag till övervakningsprogram för rikkärr2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I detta specialprojekt inom Natura 2000-uppföljningen lägger jag upp riktlinjerna för en effektiv framtida uppföljning för en av Naturvårdsverket prioriterad naturtyp - rikkärr. Rikkärren är prioriterade då de är våtmarker som innehåller en oproportionerligt stor del av den till myrar knutna biologiska mångfalden, samtidigt som de är en viktig komponent i de levande odlings- och skogslandskapen. Särskilt sydsvenska rikkärr är beroende av skötsel och restaurering, varför uppföljningens uppgift är att peka på var och när insatser behövs och kunna visa om vi är på rätt väg. Rikkärren innefattar inom Natura 2000 främst habitatet 7230, men detta program berör också habitaten 7220 (källor med tuffbildning), 7210 (kalkkärr med gotlandsag) och till viss del 7160 (mineralrika källor och källkärr av fennoskandisk typ), för vilka övervakningsprogrammet bör kunna tillämpas. Uppföljningsmetoden är i stora drag gemensam med den för öppna betesmarker. I det här programförslaget fokuserar jag främst på mer eller mindre öppna rikkärr, medan trädbevuxna rikkärr (i den mån de alls innehåller rikkärrsindikatorer) snarare hör hemma bland skogbevuxna myrar (habitat 91D0) eller sumpskogarna (9080) och bör därför följas upp inom uppföljningssystemet för skogliga biotoper. Jag gör ingen separat behandling av de tolv olika vegetationstyper som Nordiska ministerrådet beskrivit inom de öppna rikkärren, då dessa är att se främst som delar av de olika gradienter jag går igenom inledningsvis. Övervakningsprogrammet har utformats under dialog med Johan Abenius, Naturvårdsverket och Anders Haglund, Ekologigruppen. AB, med inspiration från en rikkärrskurs i Jämtland12-13/8, och utifrån kommentarer och förslag lämnade vid ett rikkärrsseminarium på Naturvårdsverket 26/11 2003. Programmet är delvis baserat på fältdata (Appendix 4). Anledningen till att jag fått detta uppdrag är att jag, tillsammans med Håkan Rydin och Kalle Mälson vid Avd f växtekologi, sedan 2002 driver ett projekt med syfte att undersöka effekterna av att restaurera dikade och igenvuxna rikkärr. Inom detta projekt studerar vi även ekologiska frågeställningar som berör rikkärrsväxternas spridning och fördelning. Projektet är en del inom forskningsprogrammet Naturvårdskedjan som koordineras av Centrum för biologisk mångfald, med finansiering från Naturvårdsverket. Namngivningen av mossor följer Söderström & Hedenäs (1998).

  • 24.
    Sundborg, Åke
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Indalsälven Ljungan Ljusnan Dalälven klarälven Geovetenskapliga naturvärden1973Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den regionala beskrivningen upptar större delen av utrymmet i rapporten.

    Den inleds för varje älv med en kort översikt över hydrologi, geologi och landformer. Därefter följer för varje älvavsnitt en deskriptiv del med efterföljande bedömning av sannolika verkningar av planerade utbyggnads-och regleringsåtgärder.

  • 25.
    Östman, Örjan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Uppsala University.
    Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet- del 22013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet- del 2

  • 26.
    Östman, Örjan
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Uppsala University.
    Wengström, Åsa
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Uppsala University.
    Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet

1 - 26 of 26
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf