Publications
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 1763
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Aastrup Lotta, Mats
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Lewin-Pihlblad, Lotta
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Gierup, Jonas
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    McCarthy, Jenny
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Åsman, Magnus
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Förslag till nytt nationellt miljöövervakningsprogram för grundvatten inom Sötvattenprogrammet2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi har utrett i vilken utsträckning en kombination av trendstationer och omdrevsstationerkan svara upp till ramdirektivets krav avseende den kontrollerande övervakningen avförekomster som inte bedömts vara utsatta för risk att inte nå målen.

  • 2.
    Aastrup, Mats
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Lewin Pihlblad, Lotta
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    McCarthy, Jenny
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Screening av miljögifter i grundvatten - sammanställning av undersökningar gjorda 2003-20092010Report (Other academic)
  • 3.
    Aastrup, Mats
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Lång, Lars-Ove
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Thunholm, Bo
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Åsman, Magnus
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Utvärdering av grundvattendata från den regionalamiljöövervakningen i Blekinge: Rapport till Länsstyrelsen Blekinge län2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sveriges geologiska undersökning (SGU) har fått i uppdrag av länsstyrelsen i Blekinge

    län att utvärdera länets nuvarande program för övervakning av grundvatten. Programmet

    omfattar regelbundna analyser av grundvatten från 13 brunnar vid vattenverk, 21 privata

    brunnar i jordbruks- eller skogsmark samt 30 källor. I uppdraget ingår att bedöma

    grundvattenstatusen enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet –

    Grundvatten” samt att göra tidseriestudier av vissa parametrar. Ett förslag till framtida

    övervakningsprogram lämnas. Uppdraget redovisas i denna rapport och som underlag

    har legat mätdata tillgängliga i mars 2001.

    Länsstyrelsens mål med programmet är att kunna kontrollera att grundvattnet kan ge en

    tillräcklig mängd dricksvatten med fullgod kvalitet. Tyngdpunkten ligger på övervakning av

    försurning av grundvattnet. Genom att bevaka både grunda grundvattentäkter med snabb

    omsättning av grundvattnet samt djupa med långsam omsättning är avsikten att både

    långtidseffekter och tidiga miljöförändringar skall kunna spåras. Detta syfte illustreras av att

    den genomsnittliga alkaliniteten för lokalerna ligger inom hela intervallet 0 till 236 mg/l.

    Enligt bedömningsgrunder för miljökvalitet – Grundvatten finns tre geografiska regioner

    representerade inom Blekinge: A – Sydsveriges sedimentära berggrundsområde, B –

    Sydsvenska höglandet och C – Väst- och sydostkusten. Efter indelning i grundvattenmiljö

    och djup hamnade 20 av lokalerna i

    B3g = ”grunda brunnar (<4 m) i öppna akviferer i

    morän eller svallsediment i region Sydsvenska höglandet”. Vid indelningen erhölls för

    övriga typområden-djup få lokaler. Resultaten visar ändå god samstämmighet med

    referensvärden. Alkaliniteten för lokalerna i morän i både region B och C är dock låg vilket

    visar på att övervakningsnätet bevakar grundvatten med mycket låg buffertförmåga.

    Mätseriernas längd och frekvens i provtagning varierar för lokalerna i de olika

    undersökningsprogrammen. För tolkningen av tidsmässiga förändringar används i första

    hand lokaler med tidsserier från en 15 års-period och där minst åtta analyser har utförts. De

    övriga, korta tidsserierna återspeglar främst tendenser från 90-talet. Resultaten visar att i

    jonsvaga grundvatten har en viss ökning skett av pH, alkalinitet och färg medan halterna av

    kalcium, magnesium och sulfat minskat. Förändringarna i halter som ger de signifikanta

    trenderna är oftast små. Det finns inget tydligt mönster i förändringar av klorid och

    konduktivitet. Halterna av kväve och fosfor minskar i flera lokaler.

    Det är av värde att de analyser som utförs är så samstämmiga som möjligt inom hela

    övervakningsprogrammet. För samtliga prov bör huvudkomponenterna kalcium,

    magnesium, kalium, natrium, alkalinitet, sulfat, klorid och kväve ingå för att jonbalanser

    skall kunna beräknas och kvaliteten i analyserna kunna kontrolleras. En översiktlig

    prioritering av källor och brunnar har föreslagits. För slutlig bedömning av programmets

    framtida omfattning behöver informationen om respektive lokal utökas, främst med en

    hydrogeologisk dokumentation i fält.

  • 4.
    Abrahamsson, Ingemar
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gotlands län.
    Vattenkemiska tillstånd och trender ivattendrag på Gotland: En utvärdering av resultat från den samordnade recipientkontrollen2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Föreliggande rapport har tillkommit på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. Syftet

    med uppdraget var att utvärdera de vattenkemiska tillstånden och trenderna i gotländska

    vattendrag samt belysa några specifika frågeställningar med avseende på belastning av

    näringsämnen.

    Rapporten behandlar resultaten från de fysikalisk-kemiska provtagningar som har utförts

    vid 27 vattendragslokaler sedan 1988 inom den samordnade recipientkontrollen på

    Gotland. Dessutom redovisas resultat från två nationella trendstationer där provtagning

    och analys har utförts i regi av SLU. Utvärderingen omfattar främst en beskrivning av

    tillstånd och trender för parametrarna totalfosfor, totalkväve, alkalinitet, organiskt material,

    vattenfärg och grumlighet.

    De provtagna vattendragen var under åren 2007-2009 genomgående mycket näringsrika.

    Med avseende på fosforhalter uppvisade 24 av de 29 provpunkterna en måttlig, otillfredsställande

    eller dålig status. Vad gäller kväve registrerades mycket höga till extremt

    höga halter i 26 av de 29 provpunkterna. Vattenfärgen och grumligheten var måttlig till

    betydande och halterna av organiskt material var generellt måttligt hög till hög. De

    provtagna vattendragen hade samtliga mycket god buffertförmåga.

    I hälften av provpunkterna uppvisar fosforhalterna en tydligt sjunkande trend sedan

    mätningarna påbörjades i slutet av 1980-talet. För kvävehalterna finns inga tydliga trender

    i merparten av vattendragen. Färgtalen, grumligheten, alkaliniteten och halterna av

    organiskt material har inte förändrats nämnvärt under de senaste 20 åren.

    I den nedre delen av Halorån minskade halterna av fosfor med 40 % från åren 1988-94

    till tidsperioden 2004-2009. Sannolikt har de förbättringar av enskilda avlopp som inleddes

    2003 i Haloråns avrinningsområde varit en starkt bidragande orsak till denna

    förändring.

    Vid Roma och Stånga finns bevattningsdammar med renat avloppsvatten. Resultaten

    från recipientkontrollen tyder på att avloppsdammarna vid Roma endast obetydligt har

    tillfört näringsämnen till den närliggande Gothemsån i samband med de provtagningar

    som utfördes under åren 2000-2009. Vad gäller avloppsdammarna vid Stånga ger resultaten

    från provtagningarna inte något bra underlag för en bedömning av eventuell tillförsel

    av näringsämnen till den närliggande Närkån.

    De gotländska miljömålen med avseende på övergödning anger att utsläppen av fosfor

    skall minska från 1995 till 2010 medan utsläppen av kväve skall minska med 30 % under

    samma tidsperiod. En sammanvägd beräkning av de flödesvägda halterna av fosfor

    och kväve under åren 1994-2009 vid åtta åmynningar ger ett underlag för att bedöma

    om dessa miljömål kommer att uppfyllas. Åmynningarna representerar utvecklingen i

    ett sammanlagt avrinningsområde som utgör 40 % av Gotlands yta. Baserat på haltförändringarna

    från 1994 till 2009 beräknas belastningen av fosfor ha minskat med knappt

    30 % i de åtta provpunkterna sedan mitten av 1990-talet. Belastningen av kväve har

    däremot varit oförändrad. Resultaten visar att miljömålet för fosfor, men inte för kväve,

    kommer att uppnås till 2010.

  • 5.
    Adielsson, Stina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Graaf, Sarah
    Andersson, Melle
    Kreuger, Jenny
    Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel)2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar resultaten från övervakningen av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment och regnvatten i Sverige under åren 2002-2008. Undersökningen genomförs inom ramen för den nationella miljöövervakningen på uppdrag av Naturvårdsverket (Jordbruksmark och Luft). Tidigare resultat har sammanställts i enskilda årsrapporter. Detta är första gången som resultaten har sammanställts för en längre tidsperiod (7 år), vilket ger ett underlag för att spegla utvecklingen över tiden. Övervakningen av ytvatten omfattas av provtagningar i fyra typområden (Västergötland, Figur 2; Östergötland, Figur 5; Halland, Figur 8; Skåne, Figur 11) och två åar i Skåne (Skivarpsån och Vege å). Ytvattenprovtagningen står för den största andelen av alla enskilda analyser under perioden (ca 60 000). Provtagningarna i typområdena sker tidsintegrerat med hjälp av automatiska provtagare och i åarna tas manuella momentanprov. I typområdena har även provtagning av grundvatten och sediment genomförts. Regnvatten undersöks vid en lokal på Söderåsen i Skåne. Antalet substanser som har analyserats varierar mellan provtyperna och i viss mån även mellan åren. Detta som en följd av att vissa substanser försvinner från marknaden och nya tillkommer. Även analysgränsen har förändrats under åren, främst för några substanser där den sänkts för att bättre motsvara de riktvärden som introducerats under tidsperioden. Inom varje typområde samlas det varje år in omfattande informaion om grödval och vilka växtskyddsmedel som används. Även information om nederbörd och avrinning samlas in kontinuerligt. Denna information utgör ett värdefullt underlag vid tolkningen av resultaten.

  • 6.
    Adielsson, Stina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 20072008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultat från den nationella miljöövervakningen av växtskyddsmedel år

    2007. Under året har ytvattenprover, grundvattenprover och sedimentprover tagits i fyra små

    jordbruksdominerade avrinningsområden, s.k. typområden. Dessa är belägna i Östergötland,

    Västergötland, Halland och Skåne. Det ingår också ytvatten- och sedimentprovtagning i två

    åar i Skåne, och dessutom samlas regnvatten in från en plats på Söderåsen. Provtagningen

    fungerade bra under året och totalt togs 112 ytvattenprover, 64 grundvattenprover, sex

    sedimentprover och 12 regnvattenprover. Dessa analyserades på 46-82 olika

    växtskyddsmedel. Inom typområdena intervjuades lantbrukarna för att samla in information

    om grödor och användning av växtskyddsmedel.

    I ytvatten från typområdena hittades mellan 30 och 45 % av de substanser som analyserades.

    Varje prov innehöll minst två olika ämnen och som mest påträffades 23 ämnen i ett och

    samma prov. Den högsta halt som påträffades i ett veckoprov var 12,8 μg/l och hittades i

    Skåneområdet. Under den vecka som provet representerar kom det mycket nederbörd. De

    flesta veckoprov hade en sammanlagd halt på under 4 μg/l. Transporten av växtskyddsmedel

    från typområdena var i samtliga fall högre än år 2006. Det förklaras av att säsongen 2007 var

    ovanligt nederbördsrik.

    Växtskyddsmedel påträffades i grunvattnet från tre av de fyra typområdena. Östergötland var

    det område där inga västdkyddsmedel detekterades. Flest ämnen hittades i Skåne, vilket följer

    samma mönster som tidigare år. Metalaxyl påträffades i en halt över 0,1 μg/l vid ett tillfälle i

    typområdet i Halland. Det var det enda tillfället då EU:s kvalitetsnorm för grundvatten

    överskreds.

    I vattenproverna från de två skånska åarna påträffades nära 50 % av de analyserade

    substanserna. Den högsta sammanlagda halten var 4,7 μg/l.

    Överskridanden av riktvärden skedde i 35 % av de analyserade ytvattenproverna (typområden

    och åar sammantaget). Flest överskridanden uppmättes för ämnena diflufenikan och MCPA.

    En av indikatorerna inom miljömålet ”Giftfri miljö” bygger på halter av bekämpningsmedel i

    förhållande till sitt respektive riktvärde, beräkning av indikatorn för perioden 2002-2007 finns

    i rapporten.

    Regnvattenprovtagningen visade att 33 substanser påträffats under säsongen, vilket är något

    färre än föregående år. Prosulfokarb var den substans som oftast påvisats i förhöjda halter i

    nederbörd under perioden 2002-2007, ämnet har påträffats i en maxhalt på 1,6 μg/l under

    årets provtagning.

  • 7.
    Adielsson, Stina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Törnquist, Mirja
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 20052006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultaten från 2005 års miljöövervakning av bekämpningsmedel.

    Programmet omfattar vatten- och sedimentprovtagning i fyra jordbruksbäckar i s.k.

    typområden belägna i Östergötland, Västergötland, Halland, Skåne, i två åar i Skåne samt

    regnvattenprovtagning från ett skogsparti i nordvästra Skåne. Inom typområdena undersöks

    också det ytliga grundvattnet. All provtagning skedde inom ramen för det nationella

    programmet för miljöövervakning av jordbruksmark och luft.

    Varje vattenprov har analyserats på 76-86 enskilda substanser och varje sedimentprov har

    analyserats på 55 enskilda substanser. Totalt har 102 olika substanser analyserats varav 14 bioch

    nedbrytningsprodukter. Av de undersökta substanserna var 62 substanser registrerade för

    försäljning under 2005. Dessa utgjorde 87% av den totala försäljningen av ogräs-, svamp-,

    insekts- och betningsmedel inom jordbruk och trädgård. I analyserna ingår de tio

    växtskyddsmedel som finns upptagna på Bilaga 10 i Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG),

    varav tre fortfarande är registrerade för användning i Sverige. Totalt har 15 108 enskilda

    mätningar genomförts.

    Säsongen 2005 hade Västergötland och Östergötland en regnig försommar. September var en

    torr månad i samtliga typområden och i övrigt låg nederbörden nära det normala. I

    Skåneområdet var flödet i bäcken lågt under hela hösten, vilket gav en viss förskjutning i

    provtagningen.

    Lantbrukare verksamma inom de fyra typområdena har intervjuats och information om grödor

    och bekämpningsmedelsanvändning har samlats in.

    I jordbruksbäckarna i de fyra typområdena återfanns sammanlagt 57 substanser varav 6

    nedbrytnings- och biprodukter vid ett eller flera tillfällen. Det är något fler än tidigare år.

    Alla prover innehöll minst två substanser. Högsta koncentrationen av en enskild substans

    (bentazon) var 7,4

    μg/l som medelhalten under en vecka. Den sammanlagda halten i

    bäckarna varierade mellan 0,02 och 17,3

    μg/l.

    I de två skånska åarna återfanns 33 substanser varav 3 nedbrytningsprodukter. Högsta

    koncentrationen av en enskild substans var 2,0

    μg/l (AMPA). I åarna hittades 10-22

    substanser per provtillfälle och generellt var det fler substanser i Vege å än i Skivarpsån.

    Vege å avvattnar ett större avrinningsområde än Skivarpsån och har därmed sannolikt

    också en bredare användning av olika bekämpningsmedel.

    De vanligast förekommande substanserna i ytvatten i halter över 0,1 μg/l var bentazon och

    glyfosat, samma substanser som under tidigare år. Bentazon påvisades i samtliga

    ytvattenprover och glyfosat i 88 av 106 prover.

    Under 2005 överskred 21 bekämpningsmedel vid ett eller flera tillfällen de svenska

    riktvärdena för ytvatten. Det är fler än tidigare år men samtidigt utökades antalet

    substanser med riktvärde som inkluderas i undersökning med 17 stycken år 2005.

    Isoproturon var, liksom tidigare år, den substans som överskred sitt riktvärde flest gånger

    och återfanns i en majoritet av de undersökta vattendragen.

    Rester av bekämpningsmedel påträffades i grundvatten från alla typområdena. Totalt

    återfanns spår av elva substanser inklusive två nedbrytningsprodukter. Högst halt

    7

    påträffades av ogräsmedlet kvinmerak (0,15

    μg/l) i februariprovet från området i

    Västergötland. Den fortsatta provtagningen av lokalen under året visade på sjunkande

    halter kvinmerak. Liksom tidigare år återfanns låga halter av atrazin och lindan samt två

    nedbrytningsprodukter till dessa i grundvatten från en av lokalerna i Skåne, vilket tyder på

    en långvarig förorening av grundvattnet i lokalens närområde. Glyfosat påträffades endast

    som spår vid två tillfällen, från olika lokaler.

    I sedimentprover som togs från bäckar och åar i slutet av augusti återfanns spår av nio

    bekämpningsmedel och två nedbrytningsprodukt. Flest fynd gjordes i Skåneområdet där

    alla elva substanserna detekterades. På fem av provplatserna påträffades glyfosat, med en

    högsta halt av 400 μg/kg. Glyfosat är det mest använda bekämpningsmedlet i Sverige och

    används bl.a. under sommaren för att bryta träda. I sedimentprovet från Skåneområdet

    påträffades pyretrioden permetrin, 120 μg/kg, trots att substanen inte används inom

    jordbruket.

    I nederbörd från en lokal i Skåne återfanns 36 bekämpningsmedel och 2

    nedbrytningsprodukter varav totalt 13 (inklusive två nedbrytningsprodukter) som inte är

    registrerade för användning i Sverige. I samtliga prover detekterades minst tolv

    substanser. Högst halt uppmättes av herbiciden prosulfokarb, 0,8 μg/l, det är den högsta

    uppmätta halten av någon substans sedan undersökningen inleddes 2002. Depositionen

    blev följaktligen också högst för prosulfokarb, sammanlagt 41,3 μg/m

    2 under

    provtagningsperioden. Fjorton procent av den beräknade depositionen kom från

    substanser som inte längre används i Sverige.

    Transportförluster av bekämpningsmedel i jordbruksbäckarna (som procent av använd

    mängd på åkrar inom områdena) varierade mellan 0,01% och 0,63%. För enskilda

    substanser varierade transportförlusten mellan noll och 2,25%. Området i Västergötland

    hade en större transport än normalt pga. kraftigt regn kort efter att stora arealer besprutats.

    Övriga områden hade transportförluster i samma storleksordning som föregående år, eller

    lägre.

    Halterna av bekämpningsmedel i vatten från Skåneområdet som undersökts sedan början

    av 90-talet har minskat kraftigt sedan undersökningarna inleddes. Även under 2005 låg

    medelhalten på samma låga nivå som under de senaste åren.

  • 8.
    Adielsson, Stina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Törnquist, Mirja
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 20062007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultat från nationell miljöövervakning av växtskyddsmedel år 2006. Programmet omfattar vatten- och sedimentprovtagning i fyra jordbruksbäckar i s.k. typområden belägna i Östergötland, Västergötland, Halland och Skåne, i två åar i Skåne samt regnvattenprovtagning från ett skogsparti i nordvästra Skåne. Inom typområdena undersöks också det ytliga grundvattnet. All provtagning skedde inom ramen för de nationella programmen för miljöövervakning av jordbruksmark och luft. Provtagningen fungerade bra under säsongen, det samlades in totalt 188 prov som analyserades på 48-81 substanser.

    Lantbrukare verksamma inom de fyra typområdena har intervjuats och information om grödor och bekämpningsmedelsanvändning har samlats in. Odlingen utgörs till minst 50 % av spannmål i samtliga områden. Vårspridning av bekämpningsmedel dominerar i alla fyra områdena men spridningsperioden sträcker sig från maj till oktober.

    • I typområdena hittades 62 % av de substanser som analyserades, av dessa var fyra stycken nedbrytningsprodukter. De flesta fynden utgjordes av herbicider (ogräsmedel). Fyndfrekvensen över 0,1 μg/l var endast nåra fåprocent, vilket innebä att halterna oftast lå under denna nivå Glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA var de enda substanser som åerfanns öer 0,1 μg/l i alla fyra områena.

    •Den hösta uppmäta halten i ytvatten frå typområena detekterades i ett prov taget i Ötergöland i böjan av september. Den sammanlagda koncentrationen bekäpningsmedel var då22 μg/l. Tvåav substanserna som bidrog mest till den höa koncentrationen ingick i ett preparat som spreds strax innan det föl 25 mm regn. Eftersom regnet kom samma dygn som spridningen hann inte änena bindas fast i marken eller brytas ner utan transporterades med vattnet ut i bäken. I öriga typområen lå den sammanlagda halten generellt läre ä 2 μg/l under hela säongen.

    •De vanligast föekommande substanserna i typområena ä de samma som tidigare å. Bentazon detekterades i alla ytvattenprov, inklusive de frå årna. De andra substanserna som hittas i de flesta proverna frå typområena ä herbicider som anväds i stor omfattning båe inom typområena och i landet som helhet.

    •Utvecklingen i Skåe sedan böjan av 90-talet visar att koncentrationen av vätskyddsmedel ligger kvar påsamma relativt låa nivåsom de senaste åen, vilket ä en 90 %-ig minskning av koncentrationerna sedan mäningarna böjade 1990.

    •Enstaka spå av bekäpningsmedel påräfades i grundvattnet i typområena. Flest substanser detekterades i Skåeområet, 13 stycken. Sex av dessa kommer frå preparat som ä föbjudna att anväda sedan flera å, substanserna har äen hittats tidigare å. Inte i nåot av proven öerskred halten 0,1 μg/l (gräsvädet fö dricksvatten).

    •I de tvåskåska årna åerfanns 33 substanser, dvs. 49% av dem som analyserades. Hösta koncentrationen av en enskild substans var 2,3

    μg/l (bentazon). Tre gåger var det nåon substans som öerskred sitt riktväde i årna, vilket ä färe ä föegånde å.

    •I sedimentprover som togs frå bäkar och år i september åerfanns spå av sju bekäpningsmedel och tre nedbrytningsprodukt. Flest fynd gjordes i Vege å dä sju av substanserna detekterades. Glyfosat påräfades i fem av provlokalerna, och var dämed

    6

    den vanligaste substansen i sedimenten. Glyfosat ä det mest anväda bekäpningsmedlet i Sverige och anväds bl.a. under sommaren fö att bryta träan.

    •Regnvattenproverna frå en lokal i Skåe innehöl mellan 14 och 31 substanser, totalt åerfanns 38 substanser. Tolv fynd gjordes i koncentrationer öer 0,1 μg/l. Vid ett tillfäle uppmätes 2 μg/l av MCPA, vilket kan tyda påen viss inverkan frå spridning i näområet. Depositionen fö de fyra måader som provtagningen påick var 1630 mg/ha, vilket ä den hösta siffran sedan mäningarna inleddes 2002. Ett flertal substanser som inte anväds i Sverige påräfades, vilket visar att en lågväa transport av bekäpningsmedel föekommer.

    •Alla typområen hade en uttransport av bekäpningsmedel påunder 1,5 kg fö provtagningsperioden. Den procentuella fölusten (transporterad mägd i föhålande till anväda mägder påårar inom områena) varierade mellan 0,04 % och 0,14 %.

    •I ytvatten påräfades 14 substanser nåon gåg under 2006 öer sitt riktväde, det ä färe ä föegånde å. Flest fynd öer riktvädet gjordes av metazaklor. Å 2006 var fösta ået som varken terbutylazin eller dess nedbrytningsprodukt DETA påräfades i koncentrationer öer sina respektive riktväden. Det tyder påatt halterna nu klingar av efter att substansen föbjös å 2003.

    •Flöesproportionell provtagningen gjordes parallellt med ordinarie provtagning under höten 2006. Syftet var att studera hur halterna varierar under en vecka. Resultatet visade att det föekom variationer påupp till en tiopotens under en vecka. Isoproturon t.ex. hade en medelkoncentration på0,2 μgl/l under sista veckan av september, den flöesproportionella provtagningen visade att koncentrationen varierade mellan noll och 1,0 μg/l. Isoproturon har ett riktväde på0,3 μg/l och detta väde båe underskreds och öerskreds under veckan.

  • 9.
    Adolfsson-Erici, Margaretha
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM. Stockholms Universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM).
    Alsberg, Tomas
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Breitholtz, Magnus
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Ek, Caroline
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson Wiklund, Ann-Kristin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Minten, Johanna
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Undersökning av det syntetiska sötningsmedlet sukralos med avseende på eventuella ekotoxikologiska effekter2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Två släkten av kräftdjur: Nitocra spinipes och Gammarus oceanicus resp zaddachiexponerades för sukralos i ekotoxikologiskt relevanta koncentrationer i kroniska tester. Viarbetade utifrån följande hypoteser: skalömsning hos kräftdjur störs av höga halter sukralos iomgivande vatten samt att sukralos inte biokoncentreras i exponerade organismer.Långtidsexponering resulterade i högre dödlighet hos juvenila gammarider. Sukralos syntesinte påverka skalömsningstiden för de adulta honorna i ett pre-copula experiment. Inga teckenpå biokoncentrering kunde märkas. Exponeringen av Nitocra resulterade i att de djur somexponerats för de lägre koncentrationerna av sukralos var längre jämfört med kontrolldjurenmedan för individer exponerade för de högre koncentrationerna minskade längden medökande sukraloskoncentration. De kortaste individerna återfanns i den positiva kontrollen ochhade exponerats för 50 μg/L lindan. RNA-innehållet varierade mellan exponeringarna och denvar lägst i 500μg/L och högst i 5000 μg/L exponeringen Vi fann däremot inget signifikantsamband mellan RNA-innehåll och tillväxthastighet hos Nitocra. Detta kan möjligen vara eneffekt av sukralosexponering, eftersom linjära responser från tidigare experiment har noterats.Inga skillnader avseende medelutvecklingstiden var signifikanta. Renat avloppsvatten frånHenriksalsverken innehöll relativt höga koncentrationer sukralos liksom ytvatten från trereningsverksrecipienter.

  • 10.
    Ageheim, Sofia
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Inventering av stora rovdjur i Gävleborgs län 2012-20132013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Gävleborgs län finns fasta stammar av Sveriges samtliga stora rovdjur: björn, järv, kungsörn, lodjur och varg. Länsstyrelsen har det regionala ansvaret för rovdjursinventeringar, det vill säga att kartlägga rovdjursförekomsten i länet. I den här rapporten redovisas resultaten från rovdjurs-inventeringar samt länsstyrelsens bedömning av järvförekomst i Gävleborg inventeringssäsongen 2012/2013.

     

    Syftet med inventeringarna är att övervaka rovdjursstammarnas storlek, status och utveckling. Inventeringsresultaten utgör ett viktigt underlag i länsstyrelsens arbete med att förvalta rovdjuren utifrån uppsatta nationella och regionala mål. Kunskap om rovdjursstammarnas utveckling kan också vara av betydelse inom övrig viltförvaltning.

     

     Jägares och allmänhetens rapportering av rovdjursobservationer till länsstyrelsen är till stor hjälp i arbetet med att göra så bra inventeringar som möjligt utifrån de resurser som finns. Rapporteringen gör enklast via hemsidorna www.rovobs.se och www.skandobs.se. Länsstyrelsens fältpersonal följer löpande upp inrapporterade observationer.

     

    Inventeringsmetoderna i fält efter lo och varg är huvudsakligen snoking och mindre områdesinventeringar utförda av länsstyrelsens personal. Vid lodjursinventeringen 2012/2013 kvalitetssäkrades 21 lodjursföryngringar, det vill säga 21 honor som fött ungar 2012. Antalet lodjur i Gävleborg kan därmed uppskattas till cirka 137 vintern 2012/2013. Två av föryngringarna delades med Uppsala län och en med Dalarnas län.

     

     Gävleborg berördes av fem vargrevir vintern 2012/2013: Haverö, Prästskogen, Kukumäki, Sjösveden och Korså. I två av reviren, Prästskogen och Korså, bekräftades föryngringar 2012. Länsstyrelsen bedömer att föryngring också kan ha skett i Sjösvedenreviret, men det har inte kunnat bekräftas. Utifrån inventeringsresultatet kan länets vargpopulation vintern 2012/2013 uppskattas till 20-30 vargar.

     

    Björn inventerades hösten 2012 genom en spillningsinventering genomförd av länsstyrelsen och Jägareförbundet. Det preliminära resultatet visar att björnstammen i Gävleborg och Dalarna uppgår till 700-800 björnar, jämt fördelade över de två länen. Inventeringen visar också att björnarna finns i hela Gävleborg med kärnområden i Ljusdals, Ovanåkers, Bollnäs och Ockelbo kommuner, och att stammen är glesare vid kusten och i de södra länsdelarna.

     

    Ingen riktad järvinventering har gjorts i länet de senaste åren, men järvspår dokumenteras av länsstyrelsen under lodjurs- och varginventeringen. Vintern 2012/2013 dokumenterades järv och järvspår framför allt i länets nordliga och nordvästra delar. Länsstyrelsens bedömning är att järven ökar något i dessa områden och det finns indikationer på att stammen sprider sig söderut i länet.

     Kungsörn inventeras av Kungsörnsgruppen, på uppdrag av länsstyrelsen, genom besök vid kända boplatser under häckningstiden. Tre lyckade häckningar konstaterades i Gävleborg 2012.

  • 11.
    Ageheim, Sofia
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Nordin, Hans
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Sundin, Sara
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Inventering av stora rovdjur i Gävleborgs län 2014-20152015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

     

    Länsstyrelsen ansvarar för att årliga rovdjursinventeringar genomförs i Gävleborgs län. Syftet är att

    övervaka rovdjursstammarnas storlek, utbredning, genetiska status och hur stammarna utvecklas

    över tiden.

     

    I den här rapporten redovisas resultaten från inventeringar av lodjur, varg, järv och kungsörn, samt

    länsstyrelsens bedömning av förekomsten av björn i Gävleborg under inventeringssäsongen

    2014/2015.

     

    Vid lodjursinventeringen 2014/2015 kvalitetssäkrades 15 familjegrupper, det vill säga 15 honor som

    fött ungar 2014. Lodjursstammen i Gävleborg kan därmed uppskattas till cirka 83 individer vintern

    2014/2015. Fyra av familjegrupperna delades med angränsande län.

     

    Gävleborg berördes av tio vargrevir vintern 2014/2015: Prästskogen/Haverö, Naggen, Kukumäki,

    Sjösveden, Tandsjön, Lingbo, Åmot/Ockelbo, Bondskog, Björnås och Glamsen. I sju av reviren

    bekräftades att föryngring skett våren 2014. Sex av reviren delades med andra län. Det innebär att

    Gävleborg anses ha haft 4,7 familjegrupper vintern 2014/2015, enligt Viltskadecenters fördelning.

    Vargarna i Korsåreviret, som tidigare delades mellan Gävleborg och Dalarna, har denna säsong vistats

    väster om länsgränsen och har inte spårats i Gävleborg. Tandsjö-reviret försvann under

    inventeringssäsongen genom skyddsjakt i februari 2015.

     

    Ingen inventering av björn har genomförts denna säsong. Länsstyrelsen bedömer att björnstammens

    storlek och spridning i länet sannolikt överensstämmer med resultatet från 2012 års spillningsinventering. Björnstammen uppskattades då till cirka 380 individer i Gävleborgs län.

     

    En riktad järvinventering har för första gången på många år genomförts i Gävleborgs län vintern

    2014/2015. Med hjälp av fotostationer har bilder på järv erhållits på flera ställen i hela norra delen av

    Gävleborg och en föryngring 2014 har kvalitetssäkrats.

     

    Vid inventeringen av kungsörn i Gävleborg 2014 konstaterades totalt 25 revir, varav 8 hade lyckade

    häckningar och 3 av dessa var dubbelkullar, det vill säga kullar med två ungar. Storleken på länets

    fasta kungsörnspopulation 2014 uppskattas till 50-65 individer.

     

    Inventeringarna av lo, järv och varg utfördes av länsstyrelsens personal, medan kungsörn

    inventerades av Kungsörnsgruppen Gävleborg på uppdrag av länsstyrelsen. Allmänhetens

    rapportering av rovdjursobservationer har varit till stor hjälp i arbetet med att göra så bra

    inventeringar som möjligt utifrån de resurser som finns.

  • 12.
    Agné, Katarina
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län.
    Bottenfauna i Västmanlands län 2015: Bottenfaunaundersökning i rinnande vatten med bedömning av försurningspåverkan, ekologisk status och allmänt förorenande ämnen2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Länsstyrelsen i Västmanlands län genomför årligen bottenfaunaundersökningar i kalkade och regionalt övervakade vattendrag. Under våren och sommaren 2015 utfördes bottenfaunaprovtagning i nio rinnande vatten i länets nordvästra del. Efter provtagningen analyserades bottenfaunan på Sveriges Lantbruksuniversitet och olika index som visar försurningspåverkan, ekologisk status och allmänt förorenande ämnen togs fram. Sju av de undersökta vattendragen är kalkade medan två är okalkade. Ett av de okalkade vattendragen är ett referensvattendrag som idag rinner genom det stora skogsbrandområdet.

    Det främsta syftet med undersökningen är att bedöma om bottenfaunan är försurningspåverkad, att se om utförd kalkning gett önskvärd effekt och att få underlag för framtida kalkningsverksamhet. Bottenfaunan har bedömts enligt bedömningsgrunden för bottenfauna i vattendrag (Naturvårdsverket 2007), försurningsindex SI (Henriksson & Medin 1986) och BpHI (Lingdell & Engblom 2002), renhetsindex BMWP (Hellawell 1986) och föroreningsindex FOI (Degerman et al 1994). Som stöd för bedömningen av försurningspåverkan hos bottenfauna har resultat från vattenkemisk kalkeffektuppföljning använts. För att få information om bottenfauna på artnivå har en kartläggning av hotad och ovanlig bottenfauna även utförts.

    Bottenfaunaundersökningen resultat, se tabell 1 sidan 4.

    Försurningspåverkan hos bottenfauna Resultaten visar ingen eller obetydlig försurningspåverkan hos bottenfauna i sju av nio undersökta vattendrag (Forsån, Sandån, Valsjöbäcken, Håltjärnsbäcken, Jerån, Hedströmmen och Långängsbäcken). I två vattendrag bedöms försurningspåverkan som måttlig (Ulbobäcken och Gärsjöbäcken).

    Bedömningen av försurningspåverkan tyder på att utförd kalkning inte gett tillräcklig effekt på bottenfaunan i Ulbobäcken. Kalkningen har däremot gett önskad effekt på bottenfaunan i Forsån, Sandån, Valsjöbäcken, Håltjärnsbäcken, Jerån och Långängsbäcken. Det är dock svårt att bedöma kalkningens effekter på bottenfauna i Håltjärnsbäckens, Valsjöbäckens och Jeråns nedre delar eftersom bottenfaunalokalerna ligger högt upp i bäckarna och relativt stora biflöden med låga pH-värden rinner in längre nedströms.

    I det okalkade referensvattendraget Gärsjöbäcken, som ligger i skogsbrandområdet, stämmer bedömningen av försurningspåverkan relativt bra överens med tidigare bedömningar innan branden. På den relativt korta tid som gått från att skogsbranden startade hösten 2014 till bottenfaunaprovet togs våren 2015 har ingen ytterligare försämring av försurningspåverkan hos bottenfaunan skett. För mer långsiktiga effekter av skogsbranden på bottenfaunan i Gärsjöbäcken hänvisas till SLU:s övervakningsprojekt av ytvatten i brandområdet. Projektet kommer att pågå till år 2017.

    Ekologisk status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrund Bottenfaunans sammanvägda status var Hög vid alla lokaler utom Gärsjöbäcken, där det sammanvägda resultatet var God ekologisk status. Statusklassificeringarna baseras på M42-metoden istället för den rekommenderade sparkmetoden. I och med det frångås bedömningsgrundens krav på underlagsdata. Statusklassificeringarna enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrund bör därför hamna i kategorin ”låg tillförlitlighet” om de används för att bedöma bottenfaunans ekologiska status.

    M42-metoden används bland annat för att visa förekomst av rödlistade arter, försurningsstatus och om den biologiska målsättningen med kalkningen uppfylls. Detta är också de främsta syftena med 2015 års bottenfaunaundersökning. Inventering med M42metoden gör det möjlig att beräkna BpHI och SI som i denna rapport utgör underlag för expertbedömning av försurningspåverkan hos bottenfauna (tabell 1).

    Påverkan av allmänt förorenande ämnen hos bottenfauna Vid alla lokaler indikerade bedömningen av allmänt förorenande ämnen ”Relativt ostörda förhållanden”. Samtliga lokaler bedöms därmed vara relativt opåverkade av exempelvis höga närsaltshalter och syretärande ämnen.

    Rödlistade och ovanliga arter som påträffades var: Den ovanliga nattsländan Adicella reducta (Forsån och Hedströmmen,Bernshammar) Den rödlistade flodkräftan Astacus astacus (Sandån) Den rödlistade bäcksländan Neumora dubitans (Håltjärnsbäcken och Jerån) Den ovanliga nattsländan Oecetis notata (Hedströmmen, Bernshammar) Den ovanliga bäcksländan Siphonoperla burmeisteri (Forsån)

  • 13.
    Agrenius, Stefan
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust2001Report (Other academic)
  • 14.
    Agrenius, Stefan
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust: Rapport från verksamheten år 20032003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Övervakningsprogrammet för bottenfaunan i Västerhavet har till syfte att påvisa långsiktigaförändringar i den marina miljön som en effekt av främst övergödning och syrebrist samt till vissdel även kartlägga förändringar i den biologiska mångfalden på sublittorala sedimentbottnar.Lokalerna inom programmet ska också tjäna som referenslokaler inom olika lokala program.Programmet är från och med år 2002 ett samordnat program mellan Naturvårdsverket, BohuslänsVattenvårdsförbund samt länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland. De lokaler som ska liggatill grund för jämförelser mellan havsområdena Kattegatt och Skagerrak provtas med fyrabottenhugg per lokal. Lokalerna inom varje havsområde indelas i utsjö respektive kustnäralokaler. Jämförelserna mellan utsjö och kustnära lokaler inom varje havsområde baseras på tvåhugg per lokal (Lindegarth 2000).Programmet omfattar 33 lokaler varav Göteborgs universitet provtar 31 lokaler och länsstyrelsen iHalland två lokaler. Djupet på lokalen är mätt med ekolod som är kalibrerat till havsytan ochpositionen har bestämts med GPS i enlighet med koordinatsystem VGS 84. Vid deinomskärslokaler som tidigare ingått i PMK kontrolleras positionen även med enslinjer. Enöversikt över lokalernas fördelning längs kusten visas i figur 1. Deras exakta position, antalreplikat och när de tidigare är provtagna redovisas i tabell 1. Totalt omfattar programmet 96 huggvarav 86 provtas, analyseras och redovisas av Göteborgs universitet och resterande 10 ingår i detvå lokaler som provtas av länsstyrelsen i Halland. Vid de lokaler som tillkom i det nyasamordnade programmet har prover för analys av sedimentets vattenhalt, glödförlust tagits. Djupoch sedimentkaraktäristik för samtliga lokaler återges i tabell 2. I tabellen anges även en grovuppskattning av hur exponerat lokalerna är belägna. Kustlokaler är belägna i de typområden somHåkansson & Hansson (2003) har klassificerat som yttre och mellan skärgård, fjordlokalerna iallmänhet i inneskärgård och fjordar. Provtagningarna 2003 utfördes under perioden 6:e till 16:emaj.I föreliggande rapport redovisas data för de lokaler som ej var färdiganalyserade vid 2002 årsredovisning samt, de lokaler som provtas med fyra replikat från 2003 års provtagning.För de 31 lokaler i programmet som provtas av Göteborgs universitet har totalt har 27.488individer tillhörande 248 olika taxa registrerats vid 2002 års provtagning.Samtliga faunadata som analyserats under året redovisas stationsvis i appendix med angivandeav medelvärden och standardavvikelser. Varje art är också kategoriserad efter födostrategisk och2taxonomisk tillhörighet. För varje lokal har ett sammanfattande miljökvalitetsindex (BenthicQuality Index) beräknats (Blomqvist et al. 2004 och Rosenberg et al. 2004). Detta miljöindex ärframtaget för att bedöma miljökvaliteten enligt EU:s vattendirektiv längs Sveriges kuster. BQIbaseras på de på lokalen förekommande arternas känslighet eller tolerans mot miljöstörningar.Klassificeringen av arternas tolerans mot störning har beräknats ur alla tillgängliga data, frånnationella och lokala program, som kunnat uppbringas från Kattegatt och Skagerrak (Blomqvist etal. 2004). Totalt har det funnits underlag för att bedöma toleransen mot störning för ca 300allmänt förekommande arter.För att bedöma hur syresituationen i området har varit under året har dels data på syrehalten ibottenvattnet inhämtats från SMHI:s monitoringsprogram, dels har sedimentets redox-statusanalyserats vid varje lokal i samband med provtagning. Mätningar av syrehalten sker inom ramenför svensk samordnad miljöövervakning mellan Bohuskustens Vattenvårdsförbund och SMHI.

  • 15.
    Agrenius, Stefan
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust: Rapport från verksamheten år 20052005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Övervakningsprogrammet för bottenfaunan i Västerhavet har till syfte att påvisa långsiktiga förändringar i den marina miljön som en effekt av främst övergödning och syrebrist samt till viss del även kartlägga förändringar i den biologiska mångfalden på sublittorala sedimentbottnar.Lokalerna inom programmet ska också tjäna som referenslokaler inom olika lokala program.Programmet är från och med år 2002 ett samordnat program mellan Naturvårdsverket, Bohusläns Vattenvårdsförbund samt länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland. Vid de lokaler som ska ligga till grund för jämförelser mellan havsområdena Kattegatt och Skagerrak tas fyra bottenhugg per lokal. Lokalerna inom varje havsområde indelas i utsjö- respektive kustnära lokaler. Jämförelserna mellan utsjö- och kustnära lokaler inom varje havsområde baseras på två hugg per lokal (Lindegarth 2000).Programmet omfattar 33 lokaler varav Göteborgs universitet tar prover på 31 lokaler och länsstyrelsen i Halland två lokaler. Nedanstående metodbeskrivning gäller de lokaler som Göteborgs Universitet tar prover på. Djupet på lokalen är mätt med ekolod som är kalibrerat till havsytan och positionen har bestämts med GPS i enlighet med koordinatsystem VGS 84. Vid de inomskärslokaler som tidigare ingått i PMK kontrolleras positionen även med enslinjer. En översikt över lokalernas fördelning längs kusten visas ifigur 1. Deras exakta position, antal replikat och vilka år prover tidigare har tagits redovisas i tabell 1. Totalt omfattar programmet 96 hugg varav 86 prov tas, analyseras och redovisas av Göteborgs universitet och resterande 10 ingår i de två lokaler från vilka prover tas av länsstyrelsen i Halland. Djup och sedimentkaraktäristik för samtliga lokaler återges i tabell 2. I tabellen anges även en grov uppskattning av hur exponerat lokalerna är belägna. Kustlokaler är belägna i de typområden som Håkansson & Hansson (2003) klassificerade som yttre och mellan skärgård, fjordlokalerna i allmänhet i inneskärgård och fjordar. Provtagningarna 2005 utfördes under perioden 9: e till 25: e maj.I denna rapport redovisas data för de lokaler som ej var färdiganalyserade vid 2004 års redovisning samt, de 16 lokaler av 2005 års provtagning som var rapporterade till NV: s datavärd i mars i år.Totalt inom hela programmet, inklusive Hallandslokalerna, var det totala antalet individer och taxa något högre 2004 än vid 2003 års provtagning. Antalet individer var 26 522 fördelade på 248 olika taxa vid 2004 års provtagning medan antalet var 24 832 fördelat på 231 taxa år 2003.För samtliga 33 lokaler i programmet har 335 olika taxa registrerats under perioden 2002 t.o.m. 2004.Samtliga faunadata som analyserats under året redovisas stationsvis i appendix med angivande av medelvärden och standardavvikelser. Varje art är också kategoriserad efter födostrategisk och taxonomisk tillhörighet. För varje lokal har ett sammanfattande miljökvalitetsindex (Benthic Quality Index) beräknats (Blomqvist et al. 2004 och Rosenberg et al. 2004). Detta miljöindex är framtaget för att bedöma2miljökvaliteten enligt EU: s vattendirektiv längs Sveriges kuster. BQI baseras på de på lokalen förekommande arternas känslighet eller tolerans mot miljöstörningar.Klassificeringen av arternas tolerans mot störning har beräknats ur alla tillgängliga data, från nationella och lokala program, som kunnat uppbringas från Kattegatt och Skagerrak (Blomqvist et al. 2004). Totalt har det funnits underlag för att bedöma toleransen mot störning för ca 300 allmänt förekommande arter. På bottnar djupare än 20 m längs svenska västkusten föreslås följande intervall för bedömning av miljökvaliteten på lokalen. Lokaler med BQI >16 betraktas ha en hög miljökvalitet, lokaler med BQI 16 >12 god kvalitet, 12 > 8 måttlig kvalitet, 8 > 4 fattig eller otillfredsställande kvalitet och < 4 dålig kvalitet (Rosenberg et. al. 2004).För att bedöma hur syresituationen i området har varit under året har dels data på syrehalten i bottenvattnet inhämtats från SMHI: s monitoringsprogram SHARK, dels har sedimentets redox-status analyserats vid varje lokal i samband med provtagning. Mätningar av syrehalten sker inom ramen för svensk samordnad miljöövervakning mellan Bohuskustens Vattenvårdsförbund och SMHI.

  • 16.
    Ahlcrona, Eva
    Executive, Myndigheter, Lantmäteriet.
    Förändringskartering av busk- och trädtäckning med satellitdata2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ett av de 15 miljömålen är ett rikt odlingslandskap. Ett delmål inom detta miljömål är att senast år 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker skötas på ett sätt att deras värden bevaras. Natura 2000 är ett nätverk som byggs upp inom EU för att skydda värdefulla naturområden som är av särskilt intresse från naturvårdssynpunkt. Flera hävdberoende habitat ingår i nätverket. Öland med dess öppna odlingslandskap är unikt och flera aktiviteter pågår för att hålla landskapet på Öland öppet. Inom LIFE projektet ”Strandängar och våtmarker i det öländska odlingslandskapet” (2000-2004) som Länsstyrelsen i Kalmar driver är ett behov att få ett mått på hotbilden för markers förbuskning. Grad av förändringen skall vara 30% skillnad eller bättre i täckningsgrad av buskar och träd. Målet är att med satellitdata kartera förändrad täckningsgrad av buskar och träd med en metod tillämpbar för hela Sverige.

  • 17.
    Ahlcrona, Eva
    et al.
    Executive, Företag, Metria AB.
    Johansson, Thomas
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Lännstyrelsen Kalmar län.
    Ädellövskogskartering med satellitdata i Kalmar län: Test av operativ metod2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ädellövskogar är ofta skyddsvärda skogar med avseende på biologisk mångfald,kulturmiljövärden och sociala värden. Kännedomen om ädellövskogens läge,skogstyp, areal, hur pass värdefull ädellövskogen är samt trender/förändringar avoch inom ädellövskog är idag bristfälliga. Denna studie är inriktad på att ta framett underlag för att avgränsa var ädellövskogen finns genom en heltäckande,aktuell och homogen kartering baserat på satellitdata.Målet är att med aktuell satellitdata identifiera och avgränsa ädellövskog inom enstörre region i Kalmar län med en operativ metod tillämpbar för hela ädellövskogsområdeti Sverige. Karteringen skall resultera i klasserna ”säker”ädellövskog/-hagmark (enligt skogsvårdslagen) och potentiell ädellövskog/-hagmark.

  • 18.
    Ahlen, Ingemar
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Skydd av biotoper för bevarande av vitryggig hackspett i nedre Dalälven1976Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den vitryggiga hackspetten Dendrocopos leucotos, som ursprungligen förekommit över nästan hela landet, har under de senaste hundra åren blivit allt sällsyntare och finns nu, förutom i några spridda förekomster av enstaka par eller ensamma fåglar, i landet endast kvar med en fast population i nedre Dalälvsområdet mellan Avesta och Älvkarleby.

    De hotade hackspettarterna har sedan 1974 varit föremål för ekologisk forskning och inventeringsarbete. I bilagda ”information om projekt hackspettars ekologi” 1976-01-18 redovisas projektets syfte och kortfattad redogörelse för arbetet under 1975 ges. Hänvisning kan också göras till tidskriften Vår Fågelvärlds första nummer 1976 där resultat av 1973 års riksinventering av gråspett och vitryggig hackspett redovisas.

  • 19.
    Ahlgren, Johan
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Stenberg, Marika
    Nyström, Per
    Åbjörnsson, Kajsa
    Klimatrelaterade förändringar i sjöar och vattendrag: En jämförelse mellan två perioder (1995-2000 och 2009-2014)2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakningsprogrammen ger oss möjligheten att övervaka hur storskaliga förändringar,såsom klimatet och försurningen, påverkar våra sjöar och vattendrag. Det nationellasötvattensprogrammets delprogram "Trendstationer sjöar" och "Trendstationer vattendrag"kan tillsammans med regionala övervakningsprogram ge en övergripande bild av dennuvarande statusen samt fungera som ett verktyg för övervakning av potentiella förändringari våra sötvattenssystem.En faktor som kan framkalla stora förändringar är den pågående klimatförändringen, vilkenbland annat innebär en högre medeltemperatur och förändrade vädersystem. Till exempelleder dessa förändringar till en förlängd växtsäsong och en snabbare nedbrytning av organisktmaterial i marken. Samtidigt kommer de kraftigare regnen att öka på vissa platser, vilketleder till att mer organiskt material sköljs ut i våra sjöar och vattendrag. Den ökade temperaturenförändrar också spelreglerna för de organismer som är anpassade för kallt vattenoch det möjliggör att nya områden kan koloniseras av arter som är anpassade för varmareklimat.Det finns även andra antroprogena störningar som påverkar våra sjöar och vattendrag, tillexempel utsläppen av svaveldioxid som låg bakom den kraftiga försurning av mark och vattensom man än idag ser konsekvenserna av. Utsläppen av svaveldioxid har sedan 80-taletminskat kraftigt och nu börjar man se en långsam återhämtning i vissa sjöar och vattendrag. För att förstå mer om hur dessa direkta och indirekta effekter av klimatförändringarna ochförsurningen påverkar våra svenska vatten har denna studie utvärderat tidsseriedata för perioderna1995-2000 och 2009-2014 från svenska sjöar och vattendrag. Samtliga sjöar och vattendrag i denna studie ingår i den nationella eller regionala miljöövervakningenoch totalt har 177 sjöar och 121 vattendragslokaler inkluderats i analyserna. Generellaförändringar mellan perioderna i vattenkemi och biologiska parametrar har studerats. Likaså om dessa förändringar skiljer sig åt beroende på sjöarnas och vattendragensstorlek, vattenfärg och alkalinitet. Slutligen har även sjöarnas och vattendragens geografiskaplacering baserat på de så kallade ekoregionerna inkluderats i utvärderingen.De kemisk-fysikaliska parametrar från sjöarna och vattendragen som har undersökts är lufttemperatur,absorbans, TOC (totalt organiskt kol), järn, sulfat, totalkväve, totalfosfor samtpH och alkalinitet. Förändringar avseende växtplankton har studerats med hjälp av parametrarnatotal biovolym (mm3/l), trofiskt planktonindex (TPI), antalet växtplanktonarteroch andelen cyanobakterier. För bottenfauna har förändringar av kvotenOligochaeta/Chironomidae analyserats.Resultaten visar att siktdjupet i de undersökta sjöarna minskar mellan perioderna. Dennaminskning i siktdjup kan kopplas till den ökning av TOC, absorbans och järn som sker parallellt.För vattendragen sker en liknande utveckling med en generell ökning i absorbans,TOC och järn. Dessa förändringar har dels en direkt koppling till klimatförändringarna genomen förlängd växtsäsong och dels en koppling till ökad nedbrytning vilket leder till mertillgängligt organiskt material. Vidare så kan förändringar i nederbörden påverka hur mycket av detta organiska material som spolas ut i vattensystemen. Dessutom så spelar denminskade sulfatdepositionen en stor roll i den ökande vattenfärgen och i förlängningensiktdjupet genom kemiska förändringar i jordlagren som leder till att mer material blir tillgängligtoch kan sköljas ut i vattnet. Den minskade mängden sulfat i sjöarna och vattendragenär den tydligaste förändringen i datamaterialet och kan direkt kopplas till en minskadsulfatdeposition, men inte till klimatförändringarna. Denna minskning syns även i pH ochalkaliniteten som båda generellt ökar mellan perioderna. Förändringen för pH och alkalinitetär dock inte lika tydlig som för sulfat. Även om trenderna är desamma i vattendragensom för sjöarna är förändringen dock inte lika tydlig i vattendragen. Orsaken är de fysiskaskillnaderna mellan vattendrag och sjöar, där vattendragen ser mycket kraftigare variationeri flöde inom och mellan år och därmed också i de undersökta variablerna.För sjöarnas närsalter sker också signifikanta förändringar mellan perioderna, kväve minskargenerellt, medan fosfor minskar eller ökar beroende på vilken sjötyp man tittar på. Förvattendragen sker inte några generella förändringar i fosfor mellan de undersökta perioderna,däremot så minskar kväve generellt även i vattendragen. Kväveminskningen kandelvis härledas direkt till den minskning i atmosfärisk deposition som skett under perioden,men åtgärder inom skogs- och jordbruket för att minska kväve- och fosforläckaget påverkarantagligen också förändringen av närsaltskoncentrationerna. Här kan en mer lokal utvärderingdär man även inkluderar olika kväveminskande åtgärder samt markanvändning ianalyserna, ge en bättre förståelse för vad som drivit förändringen i näringssalter.Bland de biologiska variabler som har kunnat undersökas så ökar antalet växtplanktonartergenerellt i sjöarna mellan perioderna, vilket kan vara en respons på den minskade försurningen.Vidare så ökar det trofiska planktonindexet mellan perioderna, vilket indikerar attsjöarna blivit näringsrikare. En möjlig förklaring kan också vara den ökade mängden TOCoch därmed en tillförsel av mer organiskt bundna närsalter. Det är dock så att även om detsker en ökning i trofiska planktonindex så visar det fortfarande inte på att det finns någrakraftiga övergödningsproblem i de undersökta sjöarna. Vidare har andelen cyanobakterieroch den totala biovolymen växtplankton inte förändrats generellt under perioden. För bottenfaunanundersöktes Oligochaeta/Chironomidae-kvoten, som ökar generellt vid övergödningför att syrgashalten blir låg och/eller den organiska belastningen hög på sjöbotten.För kvoten sker inga generella förändringar, dock sker det förändringar när sjöarna delasupp i sjötyp. Det är svårt att hitta någon generell förklaring till dessa förändringar, men lokalaoch mer ingående analyser kan möjligen hitta förklaringar till dessa förändringar i O/Ckvoten. Det saknas mycket biologiska provtagningar i det datamaterial som låg till grundför denna studie, för vattenkemin finns det till exempel ca 170 sjöar, men för biologin endastca 50 sjöar som kan inkluderas i utvärderingen. Med tanke på de stora förändringar somsker i vattenfärg och sulfatkoncentrationer så skulle övergripande analyser av både bottenfaunaoch växtplankton vara av stor betydelse för miljöövervakningen av våra sjöar ochvattendrag. Sammanfattningsvis har klimatförändringarna i form av temperaturökningar och förändradenederbördsmönster påverkat våra sjöar och vattendrag under perioden 1995-2014.Men även andra faktorer, såsom den minskande sulfatdepositionen, påverkar våra sjöar ochvattendrag. Dels direkt genom högre pH och alkalinitet, men framför allt indirekt genomförändringar i exporten av TOC och järn. I förlängningen ökar denna export brunifieringenoch tillgången på kol och närsalter för djur och växter.

  • 20.
    Ahlström, Johan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Försurning och kalkning av sjöar och vattendrag i Västerbottens län: Årsrapport 20152016Report (Other academic)
  • 21.
    Ahlström, Johan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Förändring av vattenkemi, bottendjur och fisk i Västerbottens vattendrag från 1993 till 2010: Förändring av vattenkemi, bottendjuroch fisk i Västerbottens vattendrag från 1993 till 20102010Report (Other academic)
  • 22.
    Ahlén, Johan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Fladdermöss i Götene, Skara, Skövde, Falköpings,Ulricehamns och Marks kommuner 20092010Report (Other academic)
  • 23.
    Ahlén, Johan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Fladdermöss i Vänersborgs, Melleruds och Färgelanda kommuner sommaren 20062006Report (Other academic)
  • 24.
    Ahrens,, Lutz
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Hedlund, Johanna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Dürig, Wiebke
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Tröger, Rikard
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wiberg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Screening av PFAS i grund- och ytvatten2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Levels of 26 per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) were measured in 502 water samples originat-ing from Swedish groundwater, surface water, sewage treatment plant (STP) effluents and landfill leachates. In drinking water source areas, the average Σ26PFAS concentration was 8.4 ng L-1. The national drinking water guideline value of 90 ng L-1 for Σ7PFASs was exceeded in 2% of these samples. In water not used for drinking water, Σ26PFASs average concentration was 142 ng L-1. PFOS concentra-tions exceeded the Annual Average Environmental Quality Standard (AA-EQS) of the EU Water Frame-work Directive in 42% of the surface water samples. Among the different water categories, the landfill leachates had the highest average concentration of Σ26PFAS with 487 ng L-1, followed by surface water (average 112 ng L-1), groundwater (49 ng L-1), STP effluents (35 ng L-1) and background screening lakes (3.4 ng L-1). The composition profile of the PFASs differed between the types of waters showing an even distribution of ΣPFCAs, ΣPFSAs and ΣPFAS precursors in groundwater, whereas in all other water categories, ΣPFCAs were dominant. As FOSA, PFNA, PFDA, and 6:2 FTSA were frequently detected in drinking water source areas (constituted 20%, 7.3%, 5.9%, and 4.4% of the Σ26PFASs, respectively), it is reasonable to consider the inclusion of these in the Swedish drinking water guideline.

  • 25.
    Ahrens, Lutz
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ribéli, Erik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Josefsson, Sarah
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gustavsson, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nguyen, Minh Anh
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wiberg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Screening of perfluoroalkyl substances and organic flame retardants in Swedish Rivers: Screening av perfluoralkylerade ämnen och flamskyddsmedel i svenska vattendrag2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The occurrence and effects of ubiquitously present persistent organic pollutants (POPs) in the environment is one of the challenges the society is facing today. Two categories of chemicals that have gained increased public attention during the last decades are organic flame retardants (FRs) and perfluoroalkyl substances (PFASs). Many representatives from these compound groups have bioaccumulative, persistent and toxic properties. This has led to a ban of some of these compounds based on international agreements.

    FRs and PFASs end up in surface waters and sometimes also in ground water due to their widespread distribution, disinclination of getting removed at wastewater treatment plants (WWTPs), and persistence. However, the knowledge of the occurrence, fate, and effect in the environment of FRs and PFASs is still in great need of research, especially for recently introduced compounds (such as novel FRs). The objective of this project was to provide a snapshot of the current pollution situation of PFASs and selected novel FRs in Swedish surface waters. We sampled at 44 sites (representing 41 rivers and streams) along the whole coastline of Sweden and analysed their content of PFASs (all sites) and FRs (25 sites representing 23 rivers).

    Among the 12 target FRs, 3 could be quantified (2,4,6-TBP, TCIPP, and TPHP). TCIPP was the predominant compound with a level up to 3 900 ng L

    -1. The 2,4,6-TBP showed higher levels in southern rivers. The river with highest levels of ΣFRs was Fyrisån, and the total riverine input of the targeted FRs into the Baltic Sea was estimated to 38 kg day-1 with Ångermanlandsälven and Norrström as major contributors. It should be noted that these values only include the targeted, relatively novel FRs, while historically more important FRs such as the polybrominated diphenyl ethers (PBDEs), are not included.

    In total 13 PFASs were detected (PFBA, PFHxA, PFHpA, PFOA, PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTeDA, FOSA, PFBS, PFHxS, PFOS) among the 25 target compounds. The mean ΣPFAS level of all sampled rivers was 9.5 ng L

    -1 and the median 4.2 ng L-1, and the highest mean values were found for PFBS and PFHxS (~2 ng L-1 for each compound). Streams in the north (e.g. Alterälven, Öre älv, Gide älv, Lögde älv and Ljungan) showed generally higher fractions of the longer chained perfluoroalkyl carboxylic acids (PFCAs; i.e. PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTeDA) whereas in the south the fractions of PFHpA and PFOA were higher. The total riverine input of all PFASs into recipient seas was estimated to 3.2 kg day-1 (1150 kg yr-1).

    PFOS exceeded the annual average Environmental Quality Standard (AA-EQS; 2013/39/EU) of 0.65 ng L

    -1 at 12 of 44 sampling sites, which are located in all parts of Sweden (Ume älv at Gubböle, Ångermanälven, Delångersån, Fyrisån, Norrström, Nyköpingsån, Emån, Lyckebyån, Rönneån, Nissan, Viskan and Göta älv at Alelyckan).

    As this study was a one-time grab sampling campaign for screening purposes, all values should be interpreted with care. A screening study like the current may, however, reveal hot spots. Verification and more detailed studies over a longer time period are recommended for sites with elevated levels. Our study also suggests that upstream monitoring is necessary to reveal important pollution sources.

     

  • 26.
    Ahrens, Lutz
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Vogel, Lisa
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wiberg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Analysis of per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) and phenolic compounds in Swedish rivers over four different seasons2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) and phenolic compounds are emerging

    organic pollutants characterized by their persistency, bioaccumulation and toxicity potential.

    In this study, 28 PFASs and 10 phenolic compounds were investigated in 10 Swedish rivers

    over four different seasons (October 2016, January 2017, April 2017 and July 2017). The

    objective was to investigate the levels, composition profiles, sesonal trends and fluxes for

    both compound classes. In total, 7 out of 28 PFASs and 9 out of 10 phenolic compounds were

    detected in surface water from the 10 rivers. The average concentration in all samples was 3.2

    ng L-1 for Σ28PFASs (median 2.4 ng L-1, n = 40), while 230 ng L-1 for the sum of the phenolic

    compounds (median 0 ng L-1, n = 38). Highest average Σ28PFAS concentrations were found

    in Rönneån with 10 ng L-1 (median 11 ng L-1), followed by Norrström with 9.0 ng L-1

    (median 9.1 ng L-1), whereas no PFASs were detected in Umeå älv and Ångermanälven. On

    the other hand, highest average of the sum of the phenolic compound concentrations were

    found in Nyköpingsån with 1500 ng L-1 (median 57 ng L-1), while for the other rivers the

    average ranged between 50 ng L-1 and 140 ng L-1, except for Emån where TBP was only

    detected in one sample with 0.33 ng L-1. This indicates that PFASs and phenolic compounds

    origin from different sources. The dominant PFASs were perfluorobutane sulfonic acid

    (PFBS, 38 % of the Σ28PFASs), perfluorooctanoic acid (PFOA, 21 %), and perfluorooctane

    sulfonic acid (PFOS (branched), 8.9 %), while the dominant phenolic compounds were 4-

    nonylphenol (4-NP, 67 %), 4-tert-nonylphenol-diethoxylate (4-NP-EO2, 20 %), and 2,4,6-

    tribromophenol (TBP, 10 %). The concentrations of PFASs and phenolic compounds were

    relatively constant during the four investigated seasons which indicates a relatively steady

    input of these two compound classes into the river systems. The daily fluxes of Σ28PFAS was

    estimated to be in total 220 g d-1 (81 kg year-1), whereas the daily fluxes of phenolic

    compounds was estimated to be 16000 g d-1 (5700 kg year-1) for all 10 investigated rivers.

    The Annual Average Environmental Quality Standard (AA-EQS) of the EU Water

    Framework Directive (WFD) was exceeded in 33% (n = 13) of the surface water samples for

    the sum of linear and branched PFOS and in 13% (n = 5) of the surface water samples for 4-

    NP. This indicates that there is a potential risk for the aquatic environment. The AA-EQS of

    4-octylphenol (4-OP) and pentachlorophenol (PCP) was not exceeded in any surface water

    sample.

  • 27.
    Akselsson, Cecilia
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ferm, Martin
    Hallgren Larsson, Eva
    Knulst, Johan
    Lövblad, Gun
    Malm, Gunnar
    Regional övervakning av nedfall och effekter av luftföroreningar:   2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL har tillsammans med länen (Luftvårdsförbund och Länsstyrelser) och Naturvårdsverket utförtett projekt under tre år (1997 till 1999) där de framtida metoderna för att övervaka luftföroreningarmed regional upplösning har utretts och utvecklats. Utredningen har resulterat i ett förslag till framtidaregional miljöövervakning av luftföroreningar som omfattar en kombination av mätningar ochresultat från andra program. Samordningen innebär att resultatredovisningen blir mer komplett ochanpassad till nya krav på indikatorer och uppföljningsmått. Programmet omfattar följande moment;deposition, halter i luft och markvatten, modellberäkningar, lagring, bearbetning och utvärdering avdata, redovisning samt samordning, kvalitetssäkring och programutveckling. Samarbetsprojektet harutvärderat de olika momenten och utvecklat rutiner för lagring, bearbetning och redovisning avresultat i form av länsrapporter och en hemsida. Förbättrade metoder att mäta och beräkna den totaladepositionen av baskatjoner och kväve till skog har utvecklats inom projektet.

  • 28.
    Alexandersson, Hans
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Bohuskustens häckfågelfauna 2001‒2009 Förekomst, reproduktion och habitat2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under nio år (2001 ‒2009) har Svensk Naturförvaltning AB, på uppdrag av länsstyrelsen, initierat och utfört inventeringar av fåglar i Västra Götalands läns marina skärgård. Arbetet har syftat till att övervaka trender i antal och utbredningsmönster för olika fågelarter, samt att identifiera eventuella effekter av predation och miljöstörning på deras populationer. Vidare har målsättningen varit att ta fram underlag för att kunna utvärdera olika förvaltningsåtgärder och naturvårdsprojekt. Inventeringarna har gett information om förändringar i antal och utbredning för fågelarter som vistas längs Bohuskusten under häckningssäsongen. Liknande information har samlats in även för andra arter som är karaktäristiska inslag i denna miljö och/eller kan påverka fågelfaunan, såsom knubbsäl, mink och makaonfjäril. Information har även samlats in angående kullstorlek och döda fåglar.

    I denna rapport redovisas resultaten av inventeringarna. Av samtliga 79 fågelarter som påträffades under inventeringarna var det sex (8%) som ökade påtagligt i antal. Den art som ökade mest var grågås, följd av vitkindad gås, silvertärna, storskarv, toppskarv och ängspiplärka. Ytterligare 22 arter (28%) uppvisade en positiv trend. Tolv arter (15%) uppvisade en påtaglig minskning.

    Sånglärkan minskade mest, följd av, i tur och ordning, kråka, stare, berguv, näktergal, drillsnäppa, havstrut, gulärla, knölsvan, korp, gråsiska och strandskata. För ytterligare 39 arter (49%) påvisades en negativ trend. En analys av populationsutvecklingen för de 56 arter som påträffades i större antal under inventeringarna ger en liknande bild. Totalt sett har alltså fler arter uppvisat en negativ (64%) än en positiv (36%) trend under inventeringsperioden. En jämförelse mellan de 56 arternas populationsutveckling längs Bohuskusten och i landet i övrigt under de senaste tio åren visar att fler arter har haft en sämre än en bättre utveckling längs Bohuskusten jämfört med i övriga landet under 2000-talet. Kanadagås och tornfalk visar en starkt negativ skillnad, och ytterligare åtta arter avviker klart till Bohuskustens nackdel, nämligen knölsvan, strandskata, fiskmås, tordmule, gök, ärtsångare, kaja och korp. För tre arter är utvecklingen längs Bohuskusten betydligt bättre jämfört med landet i övrigt; vitkindad gås, gråtrut och ängspiplärka.

    När det gäller förändringen i utbredning längs Bohuskusten finner man att en del arter som haft en negativ populationstrend trots allt har utvidgat sitt utbredningsområde. Däremot finns det ingen art som har ökat i antal samtidigt som dess utbredningsområde har minskat.

    Artdiversiteten längs Bohuskusten ökade under inventeringsperioden. Detta som en effekt av att de vanligaste arterna minskade i antal snarare än att antalet arter ökade. Områden med någon form av skydd verkar inte ha någon generell effekt på artrikedomen. Däremot kan områden skyddas för att bevara en speciell biotop som förekommer i begränsad omfattning och som är viktig för vissa arter, t.ex. tobisgrissla. Skyddsområden är även viktiga för knubbsälen.

    För 18 arter inventerades kullstorleken, vilken ökade för två arter, nämligen fisktärna och ängspiplärka. För tre arter minskade kullstorleken under inventeringsperioden; knölsvan, strandskata och skrattmås.

    Antalet döda fåglar som hittades under inventeringsperioden minskade. För en art var minskningen statistiskt säkerställd, nämligen gråtrut

    Under hösten och vintern 2002/2003 gjordes för första gången i landet ett försök att skatta minkpopulationens storlek längs Bohuskusten genom en regelrätt inventering och information från avskjutning. Resultaten av denna undersökning har redovisats i tidigare rapporter (Wallin m.fl. 2002, 2003). I övrigt har minkpopulationen varit stabil eller svagt ökande under inventeringsperioden.

    Sommaren 2002 dog tusentals knubbsälar i en epizooti längs Västkusten. Följaktligen minskade antalet knubbsälar i skärgården med 33 % mellan 2002 och 2003. Därefter har populationen stabiliserats på en lägre nivå. Totalt sett kan endast en svag nedgång konstateras under inventeringsperioden.

  • 29.
    Alexandersson, Solbritt
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Kvicksilver och cesium i fisk1995Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Data om kvicksilver och cesium i insjöfisk i länet har sammanställts i syfte att beskriva tillståndet i länet som ett underlag för bedömning av konsumtionsmöjligheter enligt de kostråd som finns. Ett annat syfte har varit att systematisera befintliga data för senare uppföljningar inom ramen för den regionala miljöövervakningen.

    Vi tackar länets kommuner samt Radiakgruppen i Nordanstig som har ställt sina analysresultat till förfogande. För äldre kvicksilverdata tackar vi Bert Karlsson på institutet för Miljöanalys.

    Solbritt Alexandersson har sammanställt materialet. Handlare för projekt har varit Anna Helena Lindahl

  • 30.
    Alexandersson, Solbritt
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Miljötillståndet i länets kustvatten1994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna sammanställningsrapport bygger till största delen på resultat från 1990-1993.Under den tiden visade de delar av kustvttnet som ligger nära tätorter och större industrier en tydlig påverkan av de verksamheter som pågår där.Situationen är emellertid inom flera områden bättre idag än vad den har varit.Det beror främst på en minskning av utsläpp från industrier och kommunala reningsverk, men även på att enheter inom skogindustrin har lagts ner.Bottenfauna-undersökningar har gjorts i närheten av de större industrierna samt i Söderhamnsfjärden.Dessa undersökningar har visat på att bottenfaunan är störd. På vissa provtagningspunkter nära utsläppskällor saknades bottenfauna helt.På andra ställen bestod den endast av föroreningståliga djur såsom vissa fjädermygglarver och glattmaskar.På större avstånd från föroreningskällorna var bottenfaunan mer mångformig och även känsliga djur förekom.

  • 31.
    Alias, Izabela
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Andersson, Sven
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Borger, Tobias
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län. Länsstyrelsen Kalmar län.
    B Jönsson, Rita
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Eriksson, Joel
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Hauxwell, Maria
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Johansson, Thomas
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Ringberg, Amie
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Svensson, Anders
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Persson, Karl-Johan
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Brusin, Martin
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Kalmar län.
    Miljöövervakning i Kalmar län: En kort beskrivning av tillståndet i länet2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Broschyren sammanfattar övervakning och resultat inom ett urval av delprogram inom den regionala miljöövervakningen i Kalmar län.

  • 32.
    Allard, A
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, A
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, M
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, L
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Olofsson, K
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, B
    Pettersson, A
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ringvall, A
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wissman, J
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Svensson, J
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Småbiotopsuppföljning i NILS år 20082008Report (Other academic)
  • 33.
    Allard, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    INSTRUKTION FÖR FLYGBILDSSINVENTERINGEN VID NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE NILS2007Report (Other academic)
  • 34.
    Allard, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Variables and Classifications, Conversion of the Set of Variables From the Swedish NILS Programme Into the General Habitat Categories ofthe European EBONE Project Arbetsrapport 2952010Report (Other academic)
  • 35.
    Allard, Anna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Variables in Environmental Monitoring Enables a Multitude of Classifications: A Way to Incorporate Inventory Data from National Programs into Harmonization Efforts2012Report (Other academic)
  • 36.
    Allard, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Esseen, Per-Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Holm, Sören
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, Mats
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, Liselott
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Björn
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Reese, Heather
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wikberg, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Fångst av vegetationsdata och Natura 2000-habitat i fjällen genom flygbildstolkning i IRF med punktgittermetodik2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport visas att flygbildstolkning med punktgittermetodik har stor potential för att ta fram tillförlitliga och kostnadseffektiva data på tillstånd och förändringar i fjällens vegetation. Projektet är finansierat av Naturvårdsverkets svenska miljöövervakning.

    Inom denna studie har följande delmål nåtts

    1) Utprovning av försöksdesign har gjorts med antal och fördelning av punkter, samt design och val av tolkningsvariabler.

    2) Ett operativt tolkningssystem för punktgittertolkning har tagits fram.

    3) Tolkningsprecisionen för olika variabler och Natura 2000-habitat är utvärderade mot fältdata.

    4) Metodens kvaliteter är utvärderade.

    5) Beräkning av tidsåtgång och kostnadsberäkningar är gjorda och ställda mot en polygonbaserad metod för översiktlig tolkning av NILS 5x5 km ruta.

    Förutom dessa delmål har även säkerheten ytterligare undersökts via ett personvariationstest av tolkade data.

    Resultaten från de tolkade fältpunkterna visar att överensstämmelsen med fältinventeringen är mycket god. Ett gott resultat fanns från testet med personvariation, med några få problemområden. Metoden har några begränsningar. För flygbildstolkning i punktgitter med den metodik som föreslås här förutsätts att det finns välutbildade tolkare. För en van vegetationstolkare krävs det i storleksordning en tilläggsutbildning på minst 1 månad i tolkning av fjällvegetation, inklusive fältbesök. En exempelsamling av bilder och ett antal nycklar för tolkning bör tas fram.

    Punktgittermetoden är operativt användbar, vissa kompletterande fältstudier behövs. Metoden har följande generella kvaliteter.

    1. Metoden är enkel att implementera.
    2. Punktgittermetoden är en kostnadseffektiv metod för att fånga landskapsdata. Den är snabbare än polygontolkning.
    3. Datafångst från en 5 x 5 km ruta kan göras på 1-3 dagar, beroende på antal punkter i gittret.
    4. Det är enkelt att bearbeta och analysera punktgitterdata.
    5. Precisionen i arealskattningarna kommer att kunna enkelt beräknas.
    6. Tolkningen i punktgitter kan verifieras genom jämförelse med NILS fältdata.
    7. Metoden är lämplig för förändringsstudier. Exempelvis kan den utgöra ett snabbt och effektivt sätt att statistiskt uppdatera information om area av vegetationstyper från vegetationskartorna över de svenska fjällen.
    8. Metoden kan fånga upp ovanligare naturtyper i 5 x 5 km ytan förutsatt att många punkter tolkas.
    9. Metoden kan användas för urval av objekt för riktade fältinventeringar till ovanligare habitat.
    10. Resultaten från metoden kan utgöra viktiga data för annan forskning, exempelvis som träningsdata till satellitbildsklassificeringar.
  • 37.
    Allard, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gardfjell, Hans
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Inventering av linjära element i de jämtländska fjällen 20092009Report (Other academic)
  • 38.
    Allard, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Löfgren, Per
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Skador på mark och vegetation i de svenska fjällen till följd av barmarkskörning.2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    It is known that driving of all-terrain vehicles during summer in can cause damage to both vegetation and the underlying ground. However, in the mountainous parts of Sweden it is poorly known if these problems are of general nature or occurring in patches. The aim with this study was to make a general investigation into occurrences of vehicle-tracks in the Swedish mountainous areas and adjoining sparse forests, using field investigations, interpretation of color infrared aerial photos and a questionnaire survey. A field survey was carried out at 28 permanent plots of 1 x 1 km by personnel of the NILS (National Inventory of Landscapes in Sweden) program during the summer of 2003 and in 8 of the plots (28 %), vehicle tracks were found. Two of the 8 plots have been interpreted in color infrared aerial photos as a larger area of 5 x 5 km and a multitude of linear elements were found. From field control of the interpretations we can conclude that many of the linear elements visible from the air, are very hard to see at ground level. The questionnaire survey shows that vehicle tracks occur scattered over the mountainous area and also that 4-wheeled motorcycles are the dominant type of vehicle. The answers also show that tracks stay long on the ground and can be seen long after vegetation covers the initial damage.

  • 39.
    Allard, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, Liselott
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Glimskär, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, Mats
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Utveckling av nationellt uppföljningssystem för små biotoper vid åkermark2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar förslag till arbetsgång och rapporteringsformat för analys avmängden småbiotoper vid åkermark, baserat på flygbildstolkningen i det nationellamiljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige).Resultaten tas fram som underlag för Jordbruksverkets löpande uppföljning avmiljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Urvalsprinciperna för småbiotoper är utformadeför att överensstämma med definitionerna inom miljöersättningen till skötsel avlandskapselement. Utöver linje- och punktelement ingår också kantzoner mot åkermark, vilketinnebär utökade möjligheter att beskriva variationen i landskapet.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Sverigeslantbruksuniversitet, Umeå och institutionen för naturvårdsbiologi, SLU, Uppsala. NILS är ettrikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenskalandskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILSfinansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syftemed NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungerasom underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskadeförbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.

  • 40.
    Allard, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Björn
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Pramborg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    INSTRUKTION FÖR BILDTOLKNINGSARBETET VID NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE NILS ÅR 20032003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna manual är utarbetad för att användas vid flygbildstolkningsarbetet inom det nationella miljöövervakningsprogrammet Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). NILS är en del av Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning och omfattar alla landmiljöer – jordbruksmark, våtmark, bebyggd miljö, skogmark, kust och fjäll. Operativt drivs programmet av Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik i Umeå. Manualen är framtagen som en del i metodutvecklingsarbetet med NILS. Förutom författarna till manualen har ett stort antal personer bidragit med synpunkter och delar av texten. Ett stort tack till Per-Anders Esseen, Anders Glimskär, Mats Högström, Per Löfgren, Ronny Löfstrand och Anki Weibull från Sveriges Lantbruksuniversitet samt Margareta Ihse Stockholms Universitet, Ola Inghe Naturvårdsverket, Anneli Mattisson Länsstyrelsen i Stockholm och Sture Westerberg Länsstyrelsen i Norrbotten. Manualen inleds med en beskrivning av NILS-programmet och en översiktlig beskrivning hur inventeringen är uppbyggd. Därefter följer en mer detaljerad beskrivning av flygbildstolkningsarbetet. I slutet av manualen finns tolkningsinstruktioner och definitioner på olika begrepp som används i tolkningsarbetet.

  • 41.
    Allard, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Björn
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Pramborg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    INSTRUKTION FÖR BILDTOLKNINGSARBETET VID NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE NILS ÅR 20052007Report (Other academic)
  • 42.
    Allard, Anna
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning. Sveriges lantbruksuniversitet.
    Nilsson, Björn
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Pramborg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ståhl, Göran
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Manual for Aerial Photo Interpretation in the National Inventory of Landscapes in Sweden: NILS2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    This manual is developed for the aerial photo interpretation work within the Swedish monitoring programme National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS).NILS is a part of the national environmental monitoring activities of the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) and includes all terrestrial environments – agricultural lands, wetlands, urban environments, forests, and coastal and alpine areas. Operationally, the programme is conducted by the Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Resource Management and Geomatics in Umeå.The manual is prepared as part of the methodology development work within NILS. In addition to the authors, some external reviewers have given their comments on the text and also contributed with material. Special thanks to Per-Anders Esseen, Anders Glimskär, Mats Högström, Per Löfgren, Ronny Löfstrand, Anki Weibull (all from the Swedish University of Agricultural Sciences), Margareta Ihse (Stockholm University) Ola Inghe (Swedish Environmental Protection Agency), Anneli Mattisson (County of Stockholm), and Sture Westerberg (County of Norrbotten). We would also like to thank Ylva melin and Heather Reese for the translation work to the English language.Following this introduction, the manual describes the NILS programme and outlines the structure of the inventory. This is followed by a detailed description of how the aerial photo interpretation is performed. Finally, instructions and definitions for the interpretation work are given. Some of the figures are mad in Swedish, but explanatory texts are given to the figures.

  • 43.
    Alm Bergvall, Ulrika
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kjellander, Petter
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    M. Arnemo, Jon
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Projektstatus: ”Fysiologiska och beteendemässiga effekter av fångst och märkning av rådjur”. Delrapportering 1301312013Report (Other academic)
  • 44.
    Almer, Anne-Catrin
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Oscarsson, Amanda
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Setzer, Malin
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Klimatdata i Jönköpings län 2016: Indikatorer och underlag2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Klimat är en av de viktigaste faktorerna som påverkar arters utbredning och välstånd. Väderrelaterade data är därmed i flera avseenden ett viktigt underlag vid utvärdering av biologiska undersökningar. Diverse klimatrelaterat underlag, både uppmätt och modellerat, sammanställs i föreliggande rapport och avsikten är att den ska åskådliggöra vilken information som finns tillgänglig, men även ge uppslag till användningsområden av tillgänglig information. Rapporten är tänkt att tydliggöra hur klimatförändringar konkret gestaltar sig i länet.

  • 45.
    Almer, Anne-Catrin
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Setzer, Malin
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Klimatdata Jönköpings län 2015: Indikatorer och underlag2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Klimat är en av de viktigaste faktorerna som påverkar arters utbredning och välstånd. Väderrelaterad data är i flera avseende därmed ett viktigt underlag vid utvärdering av biologiska undersökningar. Diverse klimatrelaterat underlag, både uppmätt och modellerat, sammanställs i föreliggande rapport och avsikten är att den ska åskådliggöra vilken information som finns tillgänglig men även ge uppslag till användningsområden av tillgänglig information. Rapporten är tänkt att tydliggöra hur klimatförändringar konkret gestaltar sig i länet. År 2015 var ett varmt år och medeltemperaturen för länet som helhet var 1,8°C varmare än under referensperioden. Särskilt vintermånaderna januari, februari och december var ovanligt varma. Endast två månader, maj och juni, var svalare än referensperioden. Även nederbörden var större än under referensperioden. Maj och december var nederbördsrika månader medan oktober var ovanligt torr. Mängden nederbörd skiljer sig åt mellan olika delar av länet, med en högre nederbörd i de västra delarna av länet än de östra. Vattentemperaturen i utvalda vattendrag visar en överensstämmande bild, att tillsammans med 2014 är 2015 överlag ett varmt år. Dessa två år sticker ut som varmare år jämfört med det underlag som finns i länet för vattentemperaturer. 2013 sticker istället ut med låga vattentemperaturer under vårmånaderna och en större del av 2013 har lägre vattentemperaturer jämfört med 2014-2015. För vattendragen med modellerad data, med avseende av vattenföring, var det en högre medelvattenföring än referensperioden men variationen var stor lokalt. Övervakningen av grundvattennivåerna har inte varit igång så länge så det går inte utläsa några trender ännu. Befintligt underlag visar att grundvattennivåerna var sjunkande under en stor del av 2015, för att sedan vända uppåt i slutet av året. 

  • 46.
    Alsberg, Tomas
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Kärsrud, Anne-Sofie
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Strandell, Michael
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Karlsson, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sakrapport för undersökningen organiska miljögifter i luft och nederbörd Aspvreten inom delprogrammet organiska miljögifter i luft och nederbörd inom programområde luft2006Report (Other academic)
  • 47.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum. Umeå universitet.
    Wikner, Johan
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Vattenmassans biologi2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av kiselalger och dinoflagellater visar ingen generell uppgång eller nedgång vid någon av stationerna i Bottenviken, Örefjärden eller Bottenhavet under perioden 1991–2000. Växtplanktonhalterna visar dock på stor variation mellan år, vilket kan påverka andra organismer i ekosystemet.

  • 48.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum. Umeå universitet.
    Wikner, Johan
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Vattenmassans biologi1999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inga statistiskt säkerställda förändringar kan påvisas bland de biologiska variabler som speglar näringstillgången i vattenmassan i Bottniska viken. Både växtplanktonarter och syrekonsumtion som redovisas nedan är exempel på detta. Tillsammans med stabila tidsserier av syre och närsalter tyder resultaten på en jämn näringstillgång i Bottniska vikens utsjöbassänger under övervakningsperioden.

  • 49.
    Andersson, Arne
    et al.
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation. Sveriges Ornitologiska Förening.
    Lindström, Åke
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Hasselquist, Dennis
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Hedenström, Anders
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Hjort, Christian
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Jonzén, Niclas
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Bengtsson, Daniel
    Executive, Fågelstationer, Ottenby fågelstation.
    Ottenby fågelstation: Årsrapport 19991999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Decenniets, seklets och milleniets sista år blev ett år av stora förändringar vid Ottenby fågelstation. Deföregående tre-fyra åren hade präglats av mycket dålig ekonomi och därtill personalproblem. Under 1998blev situationen akut. Som ett första led i att förbättra situationen ombildades Ottenbykommittén (avSveriges Ornitologiska Förening satt att sköta fågelstationen) under hösten 1998. Den störstaförändringen blev sedan att Jan Pettersson, platschef sedan 1978, sades upp. Därtill kom uppsägning,pensionering, dödsfall (se nedan) och sedan tidigare överflyttade tjänster till OFAB, vilket innebar detatt den “fast” anställda personalstyrkan, som 1992 var 7 personer, reducerades till noll!Ottenbykommittén har nu fått en mycket mer aktiv roll i stationens arbete. Olika verksamhetsdelar haridentifierats och ledamöterna har getts olika ansvarsområden.Kommittén bestod under året av :Åke Lindström (ordförande)Christian Hjort (sekreterare, utlandsverksamheten)Dennis Kraft (ekonomi)Arne Andersson (datafrågor)Dennis Hasselquist (samordning av ansökningar)Anders Hedenström (forskningssamordnare)Niclas Jonzén (personal)Lars Lindell (SOF:s styrelse).Aktiviteterna inom dessa olika områden redovisas nedan och här skallbara de generella linjerna i arbetet läggas fram.Tvivelsutan förbättrades arbetsklimatet för den ideellt arbetandepersonalen på fågelstationen och glädjande nog var tillströmningen storav arbetsvilliga ungdomar. Stationen blev på många sätt öppnare, inteminst mot fågelskådarleden. Fler personer besökte stationen och pådetta sätt kan många fler känna sig delaktiga och trivas. Nackdelen äratt det rent praktiskt blir svårare att driva verksamheten med mångamänniskor närvarande och relativt stor omsättning på personer.Genom mycket hård åtstramning på utgiftssidan kunde ett förväntat rejält underskott i budgeten vändastill en liten vinst. Alla inblandade skall ha stor ära av detta eftersom både stora som små uppoffringarkrävts för att styra ekonomin rätt. Den lilla vinsten användes till att börja täcka det underskott somunder många år ackumulerats. Även om det nu känns som att vi har en god kontroll över den löpandeekonomin så måste vi på lång sikt hitta fler finansieringskällor till stationens verksamhet. Det är tillexempel mycket otillfredsställande att vi nu inte har någon heltidsanställd personal, något som på siktmåste lösas.Fågelstationens gamla dröm om att ha en egen filial söder om Sahara gick i uppfyllelse under 1999 meden månads försöksverksamhet i Nigeria under våren. Denna slog väl ut på alla sätt och verksamhetenskall nu intensifieras under 2000.Datahanteringen fick sig en rejäl skjuts framåt under året och kan vi bara snart förnya maskinparken finnsgrunden för en smidig och effektiv datahantering vid stationen. Detta kommer att underlätta bådeutåtriktad verksamhet (Internet) och eget analysarbete.Ottenby Försäljnings AB (OFAB), som drivit den affärsmässiga delen av stationens verksamhet sedan1995, fortsatte sin verksamhet parallellt med fågelstationens ideella verksamhet. Genom verksamheten iNaturum och restaurang Fågel Blå svarar OFAB för en viktig del av fågelstationens publika aktiviteter.Det är av stor vikt för framtiden att behålla och utveckla det goda samarbetet mellan fågelstationen ochOFAB.Figur 1. Åke LindströmFigur 2. Patrik Rhönnstad, platschef 1999Kontinuiteten i det praktiska arbetet på stationen blev naturligtvis något lidande av att den rutineradepersonalen försvunnit. Situationen hjälptes dock upp signifikant av att OFABs personal fanns på plats(Håkan och Annika Lundkvist, Gösta Friberg) samt att nye platschefen och många av de ideelltarbetande hade erfarenhet från tidigare år.

  • 50.
    Andersson, Berta
    et al.
    Executive, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Östlund, Mikael
    Executive, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Miljöövervakning i Mälaren 2000: Sammanfattning2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen förmiljöanalys, SLU utfört provtagning, analys och utvärdering av vatten iMälarens fjärdar och sund under år 2000. Biologiska, kemiska och vissafysikaliska förhållanden har undersökts. Denna broschyr är en sammanfattningav ”Miljövervakning av Mälarens fjärdar och sund 2000”.

1234567 1 - 50 of 1763
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf