Publications
Change search
Refine search result
131132133134 6651 - 6698 of 6698
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 6651.
    Översyn av nationell akvatisk miljögiftsövervakning 2014: Programområden Sötvatten och Kust och hav2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 2013-2014 har Naturvårdsverket genomfört en översyn av nationell miljögiftsövervakning inom programområdena Kust och hav och Sötvatten, denna har genomförts parallellt med Havs- och Vattenmyndighetens övergripande revision av dessa båda programområden.

    Fokus på översynen har varit att se över gamla, nya och kommande övervakningskrav för de ämnes- och effektparametrar (indikatorer) som förekommer inom vatten- och havsmiljöförvaltning samt inom havskonventionerna. Naturvårdsverket har bedömt vilka parametrar som är aktuella för nationell övervakning, vilka brister i övrigt som finns i dagens nationella övervakning, samt tagit fram förslag till åtgärder och förbättringar.

  • 6652.
    Översyn av Åkulla bokskogar: biologiskt värdefulla områden2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Åkulla bokskogar ligger i Varbergs och Falkenbergs kommuner i Hallands län. Många rödlistade arter och hotade eller sårbara biotoper finns i området. Åkulla bokskogar är av riksintresse för såväl naturvård som friluftsliv. Bok har funnits i området i ett par tusen år, och varit beståndsbildande på ytor i över 1000 år. Lövskogen, främst då bokskog, utgör så mycket som 1354 hektar inom riksintresset vilket är 34 % av skogsmarken.Under 1997-99 gjordes en översyn av riksintresset Åkulla. Huvudsyftet var att identifiera och avgränsa värdekärnor för biologisk mångfald, att använda som underlag vid framtida arbete med säkerställande.

  • 6653.
    Övervakning av beståndsväxlingar hos svenska småfåglar med vinterkvarter i tropikerna via ringmärkningssiffror vid Falsterbo fågelstation: rapport för år 20062007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering av fåglar.

  • 6654.
    Övervakning av biologisk mångfald i Tidans vattensystem 2001 - Fåglar, fisk, molluskerReport (Other academic)
    Abstract [sv]

    2001 års undersökningar och föreliggande rapport har utarbetats av Sundh Miljö, Faljköping på uppdrag av Tidans vattenförbund och omfattar fågler, fisk och mollusker. Inom delområdena fisk och molussker har samarbete skett med Terra-Limnogruppen AB Falköpings, som också har bidragit med underlag till denna rapport. Undersökningarnas främsta mål är att översiktligt kartlägga fågel- fisk och molluskfaunan på ett antal utvalda lokaler i den övre delen av Tidan som är förhållandevis orörd och opåverkad. Resultatet av årets undersökningar planeras att följas upp regelbundet med ett intervall på ca 5 år. Dessa framtida undersöknngar som kommer att ingå som ordinarie aktivitet inom vattenförbundets recipientkontrollverksamhet syftar till att följa faunans förändringar över tiden.

  • 6655.
    Övervakning av bokdominerade naturreservat: extensiv övervakning av skogsbiotopers innehåll med inriktning mot biologisk mångfald2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventeringen utfördes i 3 bokskogsdominerade områden, Jättaberget, Bökeskogen och Bjurkär, vid tidpunkten redan skyddade områden på väg att skyddas. Alla är i dag naturreservat. Syftet med undersökningen var att beskriva skosbiotopernas innehåll, speciellt med avseende på träd- och vedstrukturer. Dessutom ingick en noggrann inventering av indikatorarter (troligtvis endast mossor, lavar och storsvamp).Uppgifterna som framtogs vid inventeringen fördes in i databasen "Extensiv övervakning av skogsbiotoper"De funna indikatorarterna, varav en del rödlistade, finns angivna i en tabell i rapporten på sidan 19.

  • 6656.
    Övervakning av evertebratfaunan i kalkfattiga ängsmarker: en rapport från miljöövervakningen i Jönköpings län2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Jönköpings län är idag det tredje rikaste länet i Sverige på naturliga fodermarker. Det är främst här vi finner dessa marker på förhållandevis fattig berggrund. Globalt sett, är dessa marker mer ovanliga än de kalkrika trakternas hävdade marker, varför vi i länet har ett speciellt ansvar för att de bevaras. På senare år har uppmärksammats att slåtter och hårt bete som gynnar ängsfloran kan vara negativt för många ryggradslösa djur. Många av dessa arter gynnas av något högre och varierad vegetation på ängs- och betesmarker, snarare än kort gräs. Syftet med denna studie är att inventera och därefter välja indikatorarter ur följande insektsgrupper där många arter hotas av att hävden förändras eller upphör: Dagfjärilar. Många dagfjärilar har örter och gräs som värdväxter för larver. I grova drag följs artrikedom bland kärlväxter och dagfjärilar åt. Dock finns risk vid intensivt bete och framförallt slåtter att den vuxna fjärilen har svårt att hitta nektar då växter som fått gå i blom är få. Slåtter kan också döda många fjärilslarver. Vissa arter av jordlöpare är knutna till öppna marker. Det har visats att rotationsskötsel, som ökade variationen i vegetationens struktur, också ökade artantalet bland jordlöparna. Det kan vara viktigt att följa denna grupp då sannolikheten för lokalt utdöende är stor hos många jordlöparpopulationer. Inventeringarna/insamlingar gjordes under sommarhalvåret 1999 på följande lokaler: Alseda,Vagnhester (Vetlanda kommun), Kullen/Väderberg, Störestorp (Jönköpings kommun), Högakull och Rusarebo (Värnamo kommun). Lokalerna varierade i hävdform och -intensitet. Bland de observerade arterna skulle typiska och lättidentifierade arter som förekommer någorlunda frekvent väljas ut som indikatorarter. Undersökningarna av insekter kombinerades med vegetationsstudier enligt en metod som utvecklats i Skaraborgs län för att bedöma påverkan av bland annat hävd och igenväxning i ängs- och hagmarker. Urvalet av indikatorarter blev svårt av flera skäl. Dels var fjärilarna, trots det utmärkta vädret, troligtvis färre än normalt, dels förstörde betesdjur många av de fällor som skulle fånga jordlöpare. Bland fjärilar föreslås ändå följande relativt lättidentifierade arter som indikatorarter för ängs- och hagmark:- Svävfluglik dagsvärmare (Hemaris tityus) - Smalsprötad bastardsvärmare (Zygaena osterodensis) - Bredbrämad bastardsvärmare (Zygaena lonicera) - Allmän metallvingesvärmare (Adscita statices) - Slåttergräsfjäril (Maniola jurtina) Flera av arterna fanns tyvärr endast på en lokal och med få individer dessutom. Den enda indikatorart som förekom någorlunda frekvent var slåttergräsfjärilen. Generellt anses slåtter vara ett sämre alternativ än bete för att gynna dagfjärilar, undantaget bland annat slåttergräsfjärilen. För att kunna följa fjärilar som missgynnas av slåtter bör listan på indikator arter utökas med ytterligare några arter. Flera arter listas som kan vara lämpliga, problemet är att de flesta är svåra att identifiera och att även dessa hittades fåtaligt på enstaka lokaler. Skillnader kan ses i art- och individantal mellan två av lokalerna i årets jordlöparinventering liksom också mellan årets undersökning och en studie som gjordes-95. Hävdform och -intensitet kan vara orsaken till skillnaderna. Jämförelser med den tidigare undersökningen stärker också de arter som bedöms lämplighet som indikatorarter. De föreslagna indikatorarterna för torräng är:- Amara aenea- Pterostichus lepiduus- Syntomus truncatellus Lämpliga indikatorer för högre vegetation och friskare ängsmark diskuteras också. Resultaten från Jönköpings län är tyvärr inte tillräckliga för att utgöra en grund för fortsatt miljöövervakning. Arterna som hittades är inte heller strikt bundna till kalkfattig mark. Metoden bör testas i andra delar av landet. Görs detta kan den bli en generell metod för ängs- och hagmarker.

  • 6657.
    Övervakning av fladdermöss i Skåne: fladdermusfaunan på 20 platser i Skåne 20032003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fladdermusfaunan på 20 platser i Skåne 2003 Länsstyrelsen har övervakat fladdermössen i Skåne årligen sedan 1997. Under 2003 har 20 lokaler spridda i länet inventerats. Samma lokaler, med undantag av en, inventerades på samma sätt 1999, och har dessutom varit föremål för ideella inventeringar som i en del fall sträcker sig tillbaka ända till 1978. Jämförelser med äldre inventeringar gör det möjligt att hitta tendenser till förändringar i fladdermusfaunan. Den största förändringen jämfört med tidigare är att den ovanliga trollfladdermusen hittats på fyra nya lokaler (Torup, Alnarp, Tegelbruksdammarna vid Lomma och Bosjökloster). Bland övriga förändringar kan nämnas att mustaschfladdermusen verkar fortsätta att minska, och att det finns tendenser till att sydfladdermus och gråskimlig fladdermus inte registreras lika ofta som tidigare. Eftersom de inventerade lokalerna är utvalda som speciellt fladdermusrika platser är det osäkert i vilken mån förändringarna speglar situationen för hela Skåne.

  • 6658.
    Övervakning av fladdermöss i Skåne län: rapport för år 20052005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapport för år 2005 Länsstyrelsen i Skåne län har låtit inventera stor och nordisk fladdermus genom linjetaxeringsmetoden sedan år 1997. Årets inventering har genomförts i överensstämmelse med tidigare års inventeringar. Den kalla och regniga våren har troligen medfört en i det närmaste utebliven reproduktion av fladdermöss. Detta har lett till att honornas energibehov har kraftigt minskat, med minskad flygaktivitet som följd.

  • 6659.
    Övervakning av fladdermöss i Skåne: rapport för 19982000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapport vilken presenterar resultat från övervakning och inventering av fladdermöss.

  • 6660.
    Övervakning av fladdermöss i Skåne: rapport för 19992000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapport innehållande resultat från övervakning och inventering av fladdermöss i Skåne.

  • 6661.
    Övervakning av fladdermöss i Skåne: rapport för 20002001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fladdermössen har inventerats från bil med hjälp av ultraljudsmottagare. Jämfört med 1997 års inventering förreligger inga i täthetsindexet för nordisk fladdermus. Den största tätheten fanns i begyggt område och den lagsta i barrskogsdominerade område, i likhet det tidigare undersökningar.

  • 6662.
    Övervakning av fladdermöss i Skåne: rapport för 20012002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Årets inventering har genomförts i överensstämmelse med tidigare års inventeringar bortsett från att den har berört endast en av sträckorna, "Slätturen" (Lövestad - Landskrona). Resultaten visar på en stabil förekomst av nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii), baserat på jämförelser med resultaten från åren 1997 och 2000. Det föreligger inte heller några förändringar i den rumsliga fördelningen av arten utefter sträckan, ej heller i preferensen av landskapstyp. På grund av stora variationer i resultaten av inventeringarna av stor fladdermus (Nyctalus noctula) var det ej möjligt att fastställa några förändringar i artens numerär. Stor fladdermus tenderar dock att minska i det öppna jordbrukslandskapet, vilket medfört att artens tyngdpunkt förskjutits än mer åt öster än tidigare.

  • 6663.
    Övervakning av fladdermöss i Skåne: rapport för 20022003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Övervakning och inventering av fladdermöss i Skåne: rapport för 2002.

  • 6664.
    Övervakning av flodpärlmussla 19971997Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Undersökningarna gjordes enligt den undersökningstyp som Naturvårdsverket rekommenderar för övervakning av flodpärlmussla. Skyddsvärdet bedömdes enligt en ny modell. Rapporten redovisar omgivningsförhållanden, vattenkvalitet, värdfisk, beståndets utbredning, storlek, täthet och längdfördelning samt trender, hotbild och bedömning av skyddsvärdet.

  • 6665.
    Övervakning av flodpärlmussla 1999 Emåns vattensystem2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport omfattar en inventering av flodpärlmussla i Emåns vattensystem 1999. 10 vattendrag har inventerats i syfte att undersöka flodpärlmusselbeståndens storlek och reproduktion. Inventeringen har till största delen ägt rum i Jönköpings län (5 vattendrag). Ett samarbete har dessutom skett med länsstyrelsen i Kalmar län där 5 vattendrag också inventerats. Ett av dessa vattendrag (Sällevadsån) är ett gränsvattendrag och återfinns därför i båda länen. Ett samarbete har också skett med länsstyrelsen i Östergötland och ett vattendrag (Övre Silverån) har inventerats i södra Östergötland. Vattendragen har inventerats enligt den standardiserade undersökningstypen för flodpärlmussla (Naturvårdsverket 1999). Alla vattendrag har dock ej kunnat inventerats enligt denna metodik då sträckorna med flodpärlmusslor har varit för korta eller där underlaget för att göra en fullständig inventering har varit för dåligt. Avsikten är att i framtiden upprepa inventeringen med jämna mellanrum för att i kunna se eventuella förändringar. Undersökningen kommer att ligga till grund för specifika åtgärdsplaner. Ett åtgärdsprogram för flodpärlmusslan i Jönköpings län planeras att på sikt tas fram av länsstyrelsen.

  • 6666.
    Övervakning av fäglar i Jönköpings län 1995Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen har i samarbete med läntes fågelklubbar startat en regional fågelövervakning. Övervakningens syfte är att öka kunskapen om olika fågelarters utbredning och populationsstorlek i länet. I nuläget rikter sig uppföljningen mot ett sextiotal arter vilka valts på grund av att de är hotade, utpekats av EU eller uppvisar intressanta populationsutvecklingar. Inom ramen för samarbetet med EU registrerades under 1995 tre sk SPA-områden (Special Protected Areas) till skydd för fågellivet i Jönköpings län. Under 1996 har ytterligare sju områden lämnats som förslag till skyddsområden. Fågelövervakningen, som är den del av den regionala miljöövervakningen, är under uppbyggnad. Uppgifterna från övervakningen utgör ett viktigt underlag till arbetet med att bevara den biologiska mångfalden i regionen. Tanken är att projektet ska bedrivas långsiktigt med en rapportering i löpende årsrapporter. I denna första rapport presenteras 15 arter lite närmare. I framtiden är det tänkbart att en fokusering kommer att ske enligt årsvisa teman där man till exempel kan uppmärksamma våtmarksfåglar, skogsfåglar etc. Länsstyrelsen och fågelklubbarna kommer ha återkommande möten för att utbyta erfarenheter samt för att revidera programmets inriktning och urval av arter.

  • 6667.
    Övervakning av fåglar i skogsmark 19992000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Regional fågelövervakning i länets skogar. 22 rutter med 20 observationspunkter med 300 meters mellanrum. En utförlig redovisning av metodiken och de inventerade rutterna står att finna i Länsstyrelsen rapport: Övervakning av fåglar i skogsmark 1997Resultaten är datalagda i en Accessdatabas på Länsstyrelsen i Kronobergs län.

  • 6668.
    Övervakning av fåglar i skogsmark 20002000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Regional fågelövervakning i länets skogar. 22 rutter med 20 observationspunkter med 300 meters mellanrum. En utförlig redovisning av metodiken och de inventerade rutterna står att finna i Länsstyrelsen rapport: Övervakning av fåglar i skogsmark 1997Resultaten är datalagda i en Accessdatabas på Länsstyrelsen i Kronobergs län.

  • 6669.
    Övervakning av fåglar i skogsmark 20022003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Övervakning av fåglar i skogsmark via punkrutter, regional övervakning. Metodiken finns i sin helhet beskriven i rapportenÖvervakning av fåglar i skogsmark i Kronobergs Län 1997.

  • 6670.
    Övervakning av fåglar på högmossar i Kronobergs län 1998-992000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I rapporten sammanfattas resultaten av den regionala fågelövervakning av länets högmossar för åren 1998 och 1999.Övervakning på högmossar startade år 1997.Fågelfaunan på mossarna inventerades genom linjetaxering. Metodiken beskrivs närmare i länsstyrelsens rapport:Övervakning av fåglar på högmossar i Kronobergs län 1997.

  • 6671.
    Övervakning av fåglar på högmossar i Kronobergs län 2000-20022005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en sammanfattning av den regionala fågelövervakningen av länets högmossar för åren 200 till 2002. Övervakningen startades 1997.Övervakningen går i korthet ut på att fågelfaunani några av länets skogar inventerasunder vår/försommar i 22 rutter förlagda i områden med huvudsakligen skogsmark.En utförlig beskrivning av metodiken finns i raporten:Övervakning av fåglar på högmossar i Kronobergs län 1997.

  • 6672.
    Övervakning av grundvatten i Jönköpings län 1996Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten utgör ett första steg i ett övervakningsprogram för grundvattenkvalitet i Jönköpings län. Programmet, som bygger på en samordning av kommunernas ordinarie provtagning vid tio grundvattentäkter i länet, har till syfte att beskriva tillsåtned samt på sikt även förändringar hos de djupare (äldre) grundvattentillgångarna som är av betydele för länets dricksvattenförsörjning. De viktigaste miljöhoten som ska följas är försurningen och dess följdeffekter, påverkan från vägar och trafik, läckage från avfallsupplag o dyl, samt läckage av näringsämnen från jordvruket. Programmet är en del av den regionala miljöövervakningen i Jönköpings län och ingår i programområde grundvatten.

  • 6673.
    Övervakning av grundvatten i Jönköpings län 1996-98: treårsrapport från den löpande övervakningen av råvattenkemi vid kommunala grundvattentäkter1999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att följa eventuella förändringar i grundvattnets kvalitet har ett övervakningsprogram utarbetats av länsstyrelsen i Jönköpings län. Programmets syfte är att ge en bild av tillstånd och förändringar hos de djupare grundvattentillgångarna som är av betydelse för dricksvattenförsörjningen i länet. Det ska också kunna ge en viss uppfattning om tätortsbefolkningens exponering för dricksvatten av olika kvalitet. Programmet startade 1996 och bygger på en samordning av kommunernas provtagning vid tio grundvattenmagasin. Proven tas innan dricksvattenbehandlingen. Därför går det ej utifrån dessa resultat att uttala sig om kvaliteten på det vatten som distribueras till konsumenterna. Då måste även hänsyn tas till den behandling vattnet senare genomgår. I årets sammanställning har en bedömning gjorts för de tre åren 1996-1998. En bedömning av alla parametrar har också gjorts. För en del parametrar har även äldre (i vissa fall redan från 1969) beaktats för att kunna utläsa någon trend. Mätnoggrannheten för de äldre analyserna är sannolikt inte i klass med dagens analyser. Därför kan tolkningarna vara lite missvisande. Fortfarande är dock försurningen huvudproblemet.

  • 6674.
    Övervakning av grundvatten i Jönköpings län 1997 - Årsrapport från den löpande övervakningen av råvattenkemi vid kommunala grundvattentäkterReport (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att följa eventuella förändringar i grundvattnets kvalitet har ett övervakningsprogram utarbetats. Programmets syfte är att ge en bild av tillstånd och förändringar hos de djupare grundvattentillgångarna av betydelse för dricksvattenförsörjningen i länet. I denna sammanställning av andra årets provtagning fokiseras på problemet med surt nedfall.

  • 6675.
    Övervakning av grundvatten i Jönköpings län 1999-2001: treårsrapport från den löpande övervakningen av råvattenkemi vid kommunala grundvattentäkter2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att följa eventuella förändringar i grundvattnets kvalitet har ett övervakningsprogram utarbetats av länsstyrelsen i Jönköpings län. Programmets syfte är att ge en bild av tillstånd och förändringar hos de djupare grundvattentillgångarna som är av betydelse för dricksvattenförsörjningen i länet. Det ska också kunna ge en viss uppfattning om tätortsbefolkningens exponering för dricksvatten av olika kvalitet. Programmet startade 1996 och bygger på en samordning av kommunernas provtagning vid tio grundvattenmagasin. Proven tas innan dricksvattenbehandlingen. Därför går det ej utifrån dessa resultat att uttala sig om kvaliteten på det vatten som distribueras till konsumenterna. Då måste även hänsyn tas till den behandling vattnet senare genomgår. I årets sammanställning har en bedömning gjorts för de tre åren 1999-2001. Detta är den andra treårssammanställningen för grundvattenkemi i Jönköpings län. Försurningen är fortfarande huvudproblemet i de flesta av länets grundvattenmagasin. För att utläsa trender har även äldre resultat använts som underlag (i vissa fall redan från 1969). Dock ska man vara medveten om att mätnoggrannheten för de äldre analyserna sannolikt inte i klass med dagens analyser. Därför kan tolkningarna vara lite missvisande.Försurning- alkalinitetAv de tio undersökta grundvattentäkterna är fem starkt påverkade av försurning, tabell I. Påverkan påtaglig till mycket stark i sju av tio grundvattentäkter, vilket är oroväckande. Minst försurningspåverkat är Aneby, Finnanäs och Ljusseveka. Endast i dessa täkter är alkalinitet tillräckligt hög för att även i framtiden bibehålla acceptabel pH-nivå. NitratkväveGrundvattnets kväveinnehåll bedöms efter halten nitratkväve, tabell I. Nitratkvävets ursprung är främst läckage från gödselhantering och -spridning samt avlopp. Högst halter har täkterna i Aneby, Holsby och Vrigstad. I Holsby och Vrigstad har nitrathalten en påtaglig påverkan. Salter- kloridFör att bedöma saltpåverkan utgår man från kloridhalten. Täkten i Ljusseveka har måttliga halter av klorid och avviker måttligt från jämförvärdet. Övriga täkter har låga halter och obetydlig påverkan, tabell I. RedoxpotentialRedoxförhållandet bedöms utifrån förhållandet mellan vattnets halter av järn, mangan och sulfat. Grundvattnets redoxförhållande är av stor betydelse för många ämnens löslighet och därmed halter i vattnet. Gislaved och Ljusseveka har förmodligen anaerobt vatten på grund av hög redoxklass. Detta vatten kan komma från stort djup eller under lång tid ha påverkats av reducerande järnhaltig mineral. Vattnet kräver alltid behandling för hög järnhalt (luftning och filtrering). Grumlighet och färg är avsevärt mycket högre i Ljusseveka än i övriga täkter. Troligtvis är det den höga järnhalten som avspeglar sig i färgtalet. Detta är vårt vanligaste kvalitetsproblem, för grundvatten, i Sverige. Övriga täkter har en hög redoxpotential. Vattnet här är oftast utmärkt och kan normalt distribueras utan större behandling. Metaller- arsenik, bly, kadmium och zinkVid bedömning av metaller i bedömningsgrunder för grundvatten (Naturvårdsverket 1999), tas hänsyn till kadmium, zink, bly och metalloiden arsenik, tabell II. Halten av metaller varierar mellan mycket låg halt till låg halt. Ingen av de bedömda metallerna förekommer i halter som ger någon påverkan på vattenkvaliteten. För metaller som inte bedöms märks främst aluminium i de undersökta täkterna. Aluminiumhalten är förhöjd i Grimstorp, Svenarum och Vrigstad. Aluminiumhalten hänger samman med försurningsgraden, och dessa täkter är starkt försurningspåverkade. Surt markvatten leder till att markens aluminium lakas ur och kan läcka ner till grundvattnet. Ljusseveka har höga halter av järn och mangan. Dessa höga halter är ett tekniskt problem vid vattenverket och har ingen påverkan på människors hälsa.

  • 6676.
    Övervakning av grundvatten i Jönköpings län 2002-2004: treårsrapport från den löpande övervakningen av råvattenkemi vid kommunala grundvattentäkter2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att följa eventuella förändringar i grundvattnets kvalitet har ett övervakningsprogramutarbetats av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Programmets syfte är att ge en bild av tillståndoch förändringar hos de djupare grundvattentillgångarna som är av betydelse för dricksvattenförsörjningen i länet. Det ska också kunna ge en viss uppfattning om tätortsbefolkningens exponering för dricksvatten av olika kvalitet. Programmet startade 1996 och bygger på en samordning av kommunernas provtagning vid tio grundvattenmagasin. Proven tas innan dricksvattenbehandlingen. Därför går det ej utifrån dessa resultat att uttala sig om kvaliteten på det vatten som distribueras till konsumenterna. Då måste även hänsyn tas till den behandling vattnet senare genomgår.I årets sammanställning har en bedömning gjorts för de tre åren 2002-2004. Detta är dentredje och sista treårssammanställningen för grundvattenkemi i Jönköpings län då inga provertagits efter 2004. Försurningen är fortfarande huvudproblemet i de flesta av länetsgrundvattenmagasin. För att utläsa trender har även äldre resultat använts som underlag (ivissa fall redan från 1969). Dock ska man vara medveten om att mätnoggrannheten för deäldre analyserna sannolikt inte i klass med dagens analyser. Därför kan tolkningarna varalite missvisande.Försurning -alkalinitetAv de tio undersökta grundvattentäkterna är fem starkt påverkade av försurning (Tabell I).Påverkan är påtaglig till mycket stark i sju av tio grundvattentäkter, vilket är oroväckande.Minst försurningspåverkat är Aneby, Finnanäs och Ljusseveka. Endast i dessa täkter är alkaliniteten tillräckligt hög för att även i framtiden bibehålla acceptabel pH-nivå.NitratkväveGrundvattnets kväveinnehåll bedöms efter halten nitratkväve (Tabell I). Nitratkvävets ursprung är främst läckage från gödselhantering och -spridning samt avlopp. Högst halter hartäkterna i Holsby och Vrigstad och nitrathalten utgör här en påtaglig påverkan.RedoxpotentialRedoxförhållandet bedöms utifrån förhållandet mellan vattnets halter av järn, mangan ochsulfat. Grundvattnets redoxförhållande är av stor betydelse för många ämnens löslighet ochdärmed halter i vattnet. Finnanäs, Gislaved, Holsby och Ljusseveka har förmodligen anaerobtvatten på grund av måttligt hög- eller låg redoxpotential (Tabell I). Vatten med lågredoxpotential kan komma från stort djup eller under lång tid ha påverkats av reducerandejärnhaltig mineral. Detta vatten kräver alltid behandling för hög järnhalt. Vatten med måttligthög redoxpotential kan ibland behöva rena från mangan. Reningen sker genom luftningoch filtrering. Grumlighet och färg är avsevärt mycket högre i Ljusseveka än i övriga täkter.Troligtvis är det den höga järnhalten som avspeglar sig i färgtalet. Detta är vårt vanligastekvalitetsproblem för grundvatten i Sverige. Övriga sex täkter har en hög redoxpotential och vattnet kan normalt distribueras utan större behandling.Metaller -arsenik, bly, kadmium och zinkVid bedömning av metaller i bedömningsgrunder för grundvatten (Naturvårdsverket 1999),tas hänsyn till kadmium, zink, bly och metalloiden arsenik (Tabell II). Halten av metaller ide provade vattentäkterna varierar huvudsakligen mellan mycket låg halt till låg halt. Endaundantaget är halten av zink i Svenarum, vilken är måttlig. Vid försurning finns en risk förförhöjda zinkhalter i grundvattnet och vid en jämförelse mellan zink (Tabell II) och alkalinitet(Tabell I) kan ett tydligt samband för Svenarum ses. Ingen av de bedömda metallernaförekommer i halter som ger någon påverkan på vattenkvaliteten. För metaller som intebedöms märks främst aluminium i de undersökta täkterna. Aluminiumhalten är förhöjd iflera vattentäkter. Aluminiumhalten hänger samman med försurningsgraden och dessa täkterär starkt försurningspåverkade. Surt markvatten leder till att markens aluminium lakas uroch kan läcka ner till grundvattnet. Ljusseveka har höga halter av järn och mangan.

  • 6677.
    Övervakning av hotade kärlväxter i Jönköpings länReport (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med floraövervakning i den samordnade regionala miljöövervakningen är att dokumentera förekomsten av hotade kärlväxter och deras växtplatser i länet, samt att följa förändringar i dessa växters förekomst. Floraövervakningen är koncentrerad till arter som är sällsynta i landet som helhet (se avsnitt Hotklassificering), samt arter som är sällsynta eller ovanliga i Jönköpings län (regionalt säll- synta arter). Det är naturligtvis inte möjligt att övervaka alla dessa ”hotade arter” eller varje enskild växtplats, utan övervakningen baseras på ett urval. Tack vare en mycket värdefull insats av ideellt arbetande botanister inom föreningen Smålands flora, samt den information som inhämtas genom olika inventeringar har en databas över valda arter och dess växtplatser kunnat utarbetas. Floraövervakningen sköts ekonomiskt av ArtDatabanken och med regionala medel för miljöövervakning. Denna rapport presenterar de arter i Jönköpings län som är klassade enligt fastställda hotkategorier. Texten utgörs av en litteratursammanställning, medan utbredningskartorna är hämtade från det dataregister över hotade kärlväxter som finns på Länsstyrelsen. Materialet i detta register härrör till stor del från Föreningen Smålands floras inventering samt rapporter från floraövervakningen 1994 och 1995. Många äldre uppgifter har erhållits från ArtDatabanken. Dessutom har uppgifter från andra inven-teringar t ex Ängs- och hagmarksinventeringarna i länet lagts in i detta register. Inför sammanställandet av rapporten har även ett antal lokala skolherbarier gåtts igenom för att ytterligare få fram historiska uppgifter.

  • 6678.
    Övervakning av jordlöpare: Version 1:0 : 2007-03-28 2007Report (Other academic)
  • 6679.
    Övervakning av kustfisk: Arbetsmaterial 1997-03-261997Report (Other academic)
  • 6680.
    Övervakning av lavar på grova ekar i Södermanlands län [2001-2002]2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapport från inventering av epifytiska lavar på grova ekar i Södermanland. Uppdraget har bestått i att dokumentera signal- och rödlistade lavar på hundra slumpvis utvalda träd så att en framtida övervakning med hänseende till förändringar i miljö och artsammansättning möjliggörs. Till detta har även uppgifter om trädens igenväxningssituation beskrivits. Studien är ett delprojekt som påbörjades 2001 då fyra kommuner i norra och mellersta Södermanland undersöktes. Resterande delar av länet slutfördes under inventeringen 2002. Urvalet av provträd har hämtats ur länsstyrelsens databas över grova träd och har begränsats till ekar med en minsta omkrets av fem meter. Inventeringsmetodiken följer i stort sätt "Östergötlandsmodellen" (Jansson, N. 1998). Förutom att kartera och mängduppskatta vissa lavar beskrivs några viktiga parametrar som anses vara av stor betydelse för trädens förmåga att hysa en rik och sällsynt flora. Noterade arter och deras miljökrav presenteras. Tabeller med artlistor ingår.

  • 6681.
    Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län - mätningar och modellering, Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 20092010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Södermanlands läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på två platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Målsättningen med program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med modellberäkningar. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat.

  • 6682.
    Övervakning av luftföroreningar och biodiversitet i Skåne med hjälp av lavar1995Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Övervakning av luftföroreningar och biodiversitet i Skåne med hjälp av lavar. Syftet med rapporten har varit att klarlägga kunskapsläget beträffande äldre undersökningar samt föreslå en lämplig metod för övervakning.

  • 6683.
    Övervakning av marknära ozon i Jönköpings län 1999-2001: resultat av mätningar med passiva ozonprovtagare under åren 1999-20012002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mätningar av marknära ozon i Jönköpings län har pågått sedan 1993. Denna rapport redovisar framför allt resultat från perioden 1999 - 2001. Under dessa år har mätningar genomförts vid 3 stationer sommartid och 1 station året runt. Mätningarna har skett med hjälp av så kallade passiva provtagare. Exponeringstiden är normalt 1 månad, varefter provtagaren ersätts med en annan . Resultaten visar att de högsta halterna förekommer under vårvinter - försommar då månadsmedel uppgår till mellan 60-80 mikrogram/kubikmeter räknat som månadsmedel. Halterna sjunker därefter successivt och når lägsta halter (30-50 mikrogram/kubikmeter) under hösten. Mätningar av marknära ozon i Jönköpings län visar att riktvärdena för skydd av vegetation, 65 mikrogram/kubikmeter, regelbundet överskrids. Däremot överskrids sällan nivån för skydd mot människors hälsa, 110 mikrogram/kubikmeter, detta har endast skett vid ett fåtal dygn under den undersökta perioden. Solljuset är den drivande faktorn för bildning av marknära ozon när förutsättningar i form av kväveoxider och kolväten finns. Detta kan förklara de lägre halterna av marknära ozon under vinter och regniga sommar jämfört med soliga perioder. Från början (1993) utfördes mätningar genomfördes vid 6-7 stationer sommartid och 4-6 stationer vintertid. Den senaste treårsperioden har antalet stationer begränsat på grund av de regionala variationerna är små.

  • 6684.
    Övervakning av miljöförändringar i hagmarker i Västra Götalands län 19981999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Övervakning av miljöförändringar i hagmarker i Västra Götalands län 1998

  • 6685.
    Övervakning av reproduktionsframgång hos mört - en metodstudieReport (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren och hösten 2000 genomfördes ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelserna i Västernorrland och Jönköping för att utföra en metodstudie på mörtföryngring. Denna rapport är en sammanställning och utvärdering av de resultat som de båda arbetsgrupperna presterat.

  • 6686.
    Övervakning av stormusslor: Version 1:1 2004-09-282004Report (Other academic)
  • 6687.
    Övervakning av ängsfjärilar och humlor i Värmlands län 2005. Områdena Brunsberg, Örtensjöarna, Fensbol och Östmark, med en studie av biotopavtal för några fjärilar2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport redovisar resultatet av inventering och övervakning av dagaktiva fjärilar och humlor (Figur 1-3) i fyra områden i Värmlands län 2005. Projektet har genomförts som en del av Länsstyrelsens miljöövervakning och förhoppningsvis kan undersökta områden och lokaler övervakas regelbundet framöver. Sådana tidsserier över arters förekomst behövs bl.a. som indikatorer i det svenska miljömålsarbetet för att kunna upptäcka eventuella långsiktiga förändringar. Många dagaktiva fjärilar och humlor kräver blomrika gräsmarker som födo- och/eller föryngringshabitat. Fjärilar förekommer ofta i s.k. metapopulationer och för att långsiktigt överleva behöver de tillräckligt många mer eller mindre stora öppna ytor inom tillräckligt nära spridningsavstånd. De öppna ytor som finns måste också vara av tillräckligt god kvalitet avseende tillgång på värdväxter, nektarväxter, vindskydd etc. (Thomas & Hanski 1997). Det är känt att utbredning och individtäthet under de senaste 50-60 åren minskat för många fjärilsarter (Eliasson m fl 2005, Nilsson & Franzén 2006) och humlor (Linkowski m fl 2004). En omstöpning av landskapet som följd av förändrat jord- och skogsbruk har inneburit en kraftig minskning av arealen blomrika gräsmarker i stora delar av Sverige, bland annat Värmland (Ihse 1995). En fortsatt utveckling där jordbruksmarker överges och tillåts växa igen, alternativt planteras med skog (Figur 4), är sannolik (t ex Schneider 2003). För svenskt vidkommande anses detta utgöra det största hotet mot en stor mängd arter inom olika växt och djurgrupper (Naturvårdsverket 1997, Gärdenfors 2005), och dagfjärilar löper risk att drabbas mycket hårt (Schneider 2003). För att få ökad förståelse för hur fjärilspopulationer påverkas av denna landskapsomvandling är det intressant att studera hur lokala fjärilspopulationers täthet varierar med avseende på lokal markanvändning.

  • 6688.
    Övervakningsmetod för habitatdirektivets dykare2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att föreslå en inventeringsmetod som ska vara standard för undersökningar av arterna bred gulbrämad dykare (Dytiscus latissimus) och bred paljettdykare (Graphoderes bilineatus) och som kan ingå i miljöövervakningens handbok.

  • 6689.
    Övervakningsmetoder för lavar inom regional miljöövervakning, presentation och utvärdering2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Övervakningsmetoder för lavar inom regional miljöövervakning, presentation och utvärdering.

  • 6690.
    Övervakningsprogram för brungrodor i Skåne.1996Report (Other academic)
  • 6691.
    Övervakningsprogram för dunmossa i Södermanland [1998]1998Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En rapport från en inventering av alla kända lokaler för dunmossa (Trichocolea tomentella) i Södermanlands län. Inventeringen har utförts inom provytor och biotoperna beskrivs. Lokalerna är relativt spridda i länet med viss tyngpunkt i de södra och sydvästra delarna. Katrineholms kommun dominerar med 5 lokaler, Nyköping 4, Flen, Eskilstuna, Strängnäs och Vagnhärad har 1 vardera. Av dessa har alla utom 3 upptäckts vid skogsvårdsstyrelsens Nyckelbiotopinventering under tiden 1994-1998 vilket vittnar om att arten till stor del tidigare varit förbisedd. Endast 2 övriga noteringar finns under 1900-talet vilka nu båda bedöms vara utgångna. Storleken på lokalerna varierar kraftigt från ett par kvadratmeter stora källor till hela sumpskogar. Generellt sett täcker dunmossan störst ytor i de större och opåverkade sumpskogarna som är kraftigt källpåverkade. Här är miljön ofta fuktig och stabil och kan innehålla mängder av varierande mikromiljöer till förmån för arten. Resultatet av inventeringen visar att varje biotop som hyser arten är eller bedöms vara nyckelbiotoper och därmed mycket skyddsvärda ur naturvårdssynpunkt.

  • 6692.
    Övervakningsprogram för jordbrukslandskapets fåglar i Skåne: årsrapport för 19962000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering av fåglar.

  • 6693.
    Övervakningsprogram för jordbrukslandskapets fåglar i Skåne: årsrapport för 19972000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering av fåglar.

  • 6694.
    Övervakningsprogram för jordbrukslandskapets fåglar i Skåne: årsrapport för 19982000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering av fåglar.

  • 6695.
    Övervakningsprogram för jordbrukslandskapets fåglar i Skåne: årsrapport för 19992000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering av fåglar.

  • 6696.
    Övervakningsprogramför ytvatten, grundvatten och skyddade områdeni Norra Östersjöns vattendistrikt2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    I enlighet med 7 kap i förordningen (SFS 2004:660) om förvaltning av kvaliteten på

    vattenmiljön (VFF) ska varje vattenmyndighet i Sverige upprätta ett program för övervakning

    av vattnets tillstånd. Övervakningsprogrammen ska fastställas för varje vattendistrikt och tas i

    bruk senast den 22 december 2006. Programmen skall också rapporteras till EU

    Kommissionen i mars 2007 av Naturvårdsverket.

    Övervakningsprogrammen som upprättas enligt vattenförvaltningens krav fastställs enligt en

    6-årig förvaltningscykel. Övervakningsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt skall

    vara ett sammanhållet och heltäckande program för yt- och grundvatten samt skyddade

    områden och kunna beskriva status och följa trender i vattenmiljön.

    Övervakningsprogrammet har upprättats för ytvatten, d v s sjöar, vattendrag, övergångsvatten

    (kustvatten som kraftigt påverkas av sötvattensinflödet) och kustvatten samt grundvatten i

    form av Kontrollerande övervakning och Operativ övervakning. För grundvatten kommer

    operativ övervakning att införas senare när områdena har kartlagts.

    Övergripande redovisas de Skyddade områden enligt olika EG direktiv som skall övervakas.

    En ram för Undersökande övervakning presenteras, baserad på det sektors- och tillsynsansvar

    som finns i Sverige samt forsknings- och utvecklingsprojekt.

    Övervakningsprogrammet för yt- och grundvatten och skyddade områden består uteslutande

    av befintlig övervakning inom vattendistriktet och har anpassats till vattenförvaltningens krav.

    Programmet är inte komplett utan skall revideras under de kommande åren för att bättre

    kunna följa status och trender för olika vattenmiljöer. För att kunna göra ett fullständigare

    program krävs emellertid bättre beskrivningar av vattnens status inom vattendistriktet, vilket

    kommer att genomföras under de kommande åren.

    Det kommer inte att vara möjligt att följa upp alla sjöar, vattendrag, kustvatten, grundvatten

    eller skyddade områden. Det kommer att krävas gruppering av de olika vattenförekomsterna,

    där t ex en sjö får representera flera andra sjöar som har samma karaktär och påverkan eller

    ligger inom samma område. Då flera olika parametrar skall övervakas för en utpekad

    vattenförekomst, så kan det också innebära att provtagningar utförs på olika platser men

    redovisas som en station.

    Inom Norra Östersjöns vattendistrikt pågår det övervakningsinsatser vid 2479 stationer med

    olika syften och innehåll. Av dessa är 1541 stationer knutna till de vattenområden som idag är

    definierade som vattenförekomster.

    Inom ramen för detta övervakningsprogram, genom angivna urvalskriterier, kommer sjöarnas

    status att övervakas i 724 stationer, vattendragen i 253 stationer, vatten i övergångszon i 0

    stationer, kustvatten i 129 stationer och grundvatten i 16 stationer. Kontrollerande

    övervakning sker i 514 stationer (varav 267 i sjö, 102 i vattendrag, 129 i kustvatten, 0 i vatten

    i övergångszon och 16 i grundvatten) och operativ övervakning sker i 608 stationer (varav

    457 i sjö, 151 i vattendrag, 0 i kustvatten, 0 i vatten i övergångszon och 0 i grundvatten).

    Övervakningsprogram för ytvatten, grundvatten och skyddade områden i Norra Östersjöns vattendistrikt

    Juni 2007

    6

    Övervakning av sjöar, vattendrag, grundvatten och

    kustvatten

    I enlighet med 7 kap i förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön skall varje

    vattenmyndighet tillse att det upprättas ett program för övervakning av vattnets tillstånd.

    Övervakningsprogrammen skall fastställas för varje vattendistrikt och tas i bruk senast den 22

    december 2006. Programmen skall också rapporteras till EU Kommissionen senast den 22

    mars 2007 av Naturvårdsverket.

    Sveriges fem vattenmyndigheter har i samverkan och i samarbete med Naturvårdsverket och

    Sveriges Geologiska Undersökning utarbetat gemensamma kriterier för programmens

    utformning, omfattning och innehåll. Utgångspunkten har varit att göra ett urval av pågående

    övervakning och att fastställa ett begränsat program. Bakgrunden till denna strategi är att

    underlaget för att utveckla ett övervakningsprogram enligt artikel 8 och bilaga 5 i

    ramdirektivet för vatten saknas. Den nödvändiga kartläggningen av vattenstatusen och

    bedömningen av miljöpåverkan förväntas bli klar först i slutet av 2007. Samtidigt är

    finansiering och ansvarsfördelning av nuvarande övervakningen i Sverige fördelad på många

    olika parter och som har olika syften med övervakningen och vattenmyndigheterna har inget

    inflytande över utformningen. Ett begränsat åtagande är därför nödvändigt i avvaktan på ett

    bättre underlag.

    Svensk vattenförvaltning

    Sveriges 21 länsstyrelser har fått det huvudsakliga ansvaret att etablera en vattenförvaltning

    grundat på förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660), och

    EG:s ramdirektiv för vatten (direktiv 2000/60/EG). Arbetet regleras av

    vattenförvaltningsförordningen, förordning (2002:864) med länsstyrelseinstruktion och

    miljöbalken (1998:808).

    Sverige har indelats i 5 vattendistrikt, Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra

    Östersjön respektive Västerhavet, som avgränsas av respektive havsområdes

    tillrinningsområden. Inom varje distrikt har en länsstyrelse utsetts till ansvarig

    vattenmyndighet med ansvar för vattenförvaltningen inom distriktet

    . Alla länsstyrelser skall

    bistå vattenmyndigheterna och för detta ändamål skall det finnas ett beredningssekretariat som

    ansvarar för att organisera respektive länsstyrelses arbete.

    Varje vattenmyndighet består av en vattendelegation och ett kansli. Vattendelegationen fattar

    beslut om kvalitetskrav, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram medan övriga frågor beslutas

    av Vattenmyndigheten (Länsstyrelsen i Västmanlands län). Vattendelegationens ordförande är

    landshövdingen i det län som är vattenmyndighet. Övriga ledamöter i delegationerna är

    utsedda av regeringen.

    Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska undersökning (SGU) får meddela föreskrifter om

    hur bestämmelserna i förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS

    2004:660) skall tillämpas.

    Kommunernas roll är att bistå vattenmyndigheterna med underlag samt tillse att

    miljökvalitetsnormer ej överskrids och att åtgärdsprogram efterlevs.

    Övriga aktörer och allmänhet informeras löpande, konsulteras under formella samråd samt

    uppmanas att engagera sig för att nå delaktighet och samverkan.

  • 6697.
    Övervintrande fladdermöss : Version 1:0, 2011-10-20 2011Report (Other academic)
  • 6698.
    Предложения по совершенствованию системы мониторинга и оценки нагрузки загрязняющих веществ на Балтийское море для целей Компиляции нагрузки загрязнений ХЕЛКОМ (HELCOM PLC): II фаза проекта RusNIP.Реализация Плана действий по Балтийскому морю (ПДБМ) в Российской Федерации Final report of the Russian/Swedish bilateral project RusNIP II2015Report (Other academic)
    Abstract [ru]

    Предложения по совершенствованию системы мониторинга и оценки нагрузки загрязняющих веществ на Балтийское море для целей Компиляции нагрузки загрязнений ХЕЛКОМ (HELCOM PLC)

131132133134 6651 - 6698 of 6698
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf