Publications
Change search
Refine search result
130131132133134135136 6601 - 6650 of 6786
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 6601.
    Ängs- och hagmarker i Halmstads kommun1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 1980-talet utpekade Naturvårdsverket (då Statens naturvårdsverk) utarmningen av landskap, biotoper, fauna och flora som en av de stora miljöfrågorna. Som ett led i arbetet mot denna utarmning påbörjades projektet "Ängs- och hagmark" under 1985. Syftet med projektet var att genomföra en riksomfattande inventering av de återstående naturliga ängs- och hagmarkerna. Inventeringen som ligger till grund för denna rapport genomfördes 1989 och 1990. Sammanlagt beskrivs 77 lokaler med text, karta och ibland även svartvita fotografier. För varje lokal anges naturtyp/er och vegetationstyp/er samt en beskrivning av "landskap och läge", "markförhållanden och vegetation", "flora och fauna", "hävd", "naturvärdesbedömning och förslag till skötselåtgärder", "befintliga planer och skydd".

  • 6602.
    Ängs- och hagmarker i Hjo kommun1991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ängs- och hagmarker i Hjo kommun

  • 6603.
    Ängs- och hagmarker i Hylte kommun1991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 1980-talet utpekade Naturvårdsverket (då Statens naturvårdsverk) utarmningen av landskap, biotoper, fauna och flora som en av de stora miljöfrågorna. Som ett led i arbetet mot denna utarmning påbörjades projektet "Ängs- och hagmark" under 1985. Syftet med projektet var att genomföra en riksomfattande inventering av de återstående naturliga ängs- och hagmarkerna. Inventeringen som ligger till grund för denna rapport genomfördes 1989 och 1990. Sammanlagt beskrivs 106 lokaler med text, karta och ibland även svartvita fotografier. För varje lokal anges naturtyp/er, vegetationstyp/er och en beskrivning av "landskap och läge", "markförhållanden och vegetation", "flora och fauna", "kulturhistoriska spår och lämningar", "hävd", "ingrepp och påverkan, "naturvärdesbedömning och förslag till skötselåtgärder" samt "befintliga planer och skydd".

  • 6604.
    Ängs- och hagmarker i Jönköpings kommun. Del 1 och Del 21992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Jönköpings län är ett av de ängs- och hagmarksrikaste länen i landet. Denna rapport behandlar de naturligt gräsbärande markerna i odlingslandskapet i Jönköpings kommun och utgörs av två delar.

  • 6605.
    Ängs- och hagmarker i Jönköpings län1993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ängs- och hagmarksinventeringen i Jönköpings län påbörjades 1987 och avslutades under 1991. Den har genomförts som en del av ett landsomfattande arbete i nära samarbete mellan lännstyrelsen och länets kommuner. Arbetet har bekostats av länets kommuner, naturvårdsverket, länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen. Av sammanställningen framgår att det i länet finns drygt 15 000 hektar biologiskt och kulturhistoriskt värdefulla, naturliga gräsmarker. Den största delen utgörs av olika typer av hagar. Det finns också en del slåttermarker kvar.

  • 6606.
    Ängs- och hagmarker i Karlsborg1989Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ängs- och hagmarker i Karlsborgs kommun

  • 6607.
    Ängs- och hagmarker i Kungsbacka kommun1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 1980-talet utpekade Naturvårdsverket (då Statens naturvårdsverk) utarmningen av landskap, biotoper, fauna och flora som en av de stora miljöfrågorna. Som ett led i arbetet mot denna utarmning påbörjades projektet "Ängs- och hagmark" under 1985. Syftet med projektet var att genomföra en riksomfattande inventering av de återstående naturliga ängs- och hagmarkerna. Inventeringen som ligger till grund för denna rapport genomfördes 1989 och 1990. Sammanlagt beskrivs 74 lokaler med text, karta och ibland även svartvita fotografier. För varje lokal anges naturtyp/er och vegetationstyp/er samt en beskrivning av "landskap och läge", "markförhållanden och vegetation", "flora och fauna", "kulturhistoriska spår och lämningar", "hävd", "naturvärdesbedömning och förslag till skötselåtgärder", "befintliga planer och skydd".

  • 6608.
    Ängs- och hagmarker i Lidköpings kommun1988Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ängs- och hagmarker i Lidköpings kommun

  • 6609.
    Ängs- och hagmarker i Mariestad1991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ängs- och hagmarker i Mariestads kommun

  • 6610.
    Ängs- och hagmarker i Nässjö kommun. Del 1 och Del 21993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Jönköpings län är ett av de ängs- och hagmarksrikaste länen i landet. Denna rapport behandlar de naturligt gräsbärande markerna i odlingslandskapet i Nässjö kommun och utgörs av två delar.

  • 6611.
    Ängs- och hagmarker i Skara kommun1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ängs- och hagmarker i Skara kommun.

  • 6612.
    Ängs- och hagmarker i Stockholms län: Igenväxning, röjning och exploatering: förändringar 1999 jämfört med 1981/862001Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Syftet med den här rapporten är främst att redogöra för i vilken grad igenväxning, röjning och exploatering har sketti Stockholms läns ängs- och hagmarker mellan 1981/86 och 1999. Ängs- och hagmarkerna i Stockholms län inventerades av Länsstyrelsen 1987-1991. Det var en omfattande inventering, bland annat besöktes alla objekt i fält och bevarandevärdet bedömdes. I den här undersökningen ingår alla de 225 ängs- och hagmarksobjekt som kom att tillhöra de högsta klasserna vid inventeringen 1987-1991, klass I-III, samt 30 stycken slumpvis utvalda objekt som vidinventeringen bedömdes tillhöra klass IV. I den här studien har den igenväxning, röjning och exploatering som skett i ängs- och hagmarkerna kartlagts genom att jämföra flygbilder från 1981-86 med flygbilder från 1999. Förändringarna vad gäller igenväxning, röjning och exploatering är inte så stora. Igenväxningen förväntades till exempel vara mer omfattande. Igenväxningen i fältskiktet kan dock vara större än vad som går att upptäcka i flygbilderna. Resultaten som presenteras i rapporten och i ett antal GIS-skikt kan användas för vidare miljöövervakning, uppföljningav miljömål och uppföljning av miljöstödens effekter. De kan också vara till hjälp i miljöstödshanteringen, till exempel vid framtagande av åtgärdsplaner för slåtterängaroch betesmarker. Resultaten av denna undersökning kan förhoppningsvis leda till åtgärder som förbättrar förutsättningarna för de värdefulla ängs- och hagmarkerna.

  • 6613.
    Ängs- och hagmarker i Sävsjö kommun1993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Jönköpings län är ett av de ängs- och hagmarksrikaste länen i landet. Denna rapport behandlar de naturligt gräsbärande markerna i odlingslandskapet i Sävsjö kommun.

  • 6614.
    Ängs- och hagmarker i Tibro kommun1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ängs- och hagmarker i Tibro kommun.

  • 6615.
    Ängs- och hagmarker i Tidaholms kommun1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ängs- och hagmarker i Tidaholms kommun.

  • 6616.
    Ängs- och hagmarker i Tranås kommun1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Jönköpings län är ett av de ängs- och hagmarksrikaste länen i landet. Denna rapport behandlar de naturligt gräsbärande markerna i odlingslandskapet i Tranås kommun.

  • 6617.
    Ängs- och hagmarker i Töreboda kommun1993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ängs- och hagmarker i Töreboda kommun

  • 6618.
    Ängs- och hagmarker i Vaggeryds kommun1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Jönköpings län är ett av de ängs- och hagmarksrikaste länen i landet. Denna rapport behandlar de naturligt gräsbärande markerna i odlingslandskapet i Vaggeryds kommun.

  • 6619.
    Ängs- och hagmarker i Vara kommun1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ängs- och hagmarker i Vara kommun.

  • 6620.
    Ängs- och hagmarker i Varbergs kommun1991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 1980-talet utpekade Naturvårdsverket (då Statens naturvårdsverk) utarmningen av landskap, biotoper, fauna och flora som en av de stora miljöfrågorna. Som ett led i arbetet mot denna utarmning påbörjades projektet "Ängs- och hagmark" under 1985. Syftet med projektet var att genomföra en riksomfattande inventering av de återstående naturliga ängs- och hagmarkerna. Inventeringen som ligger till grund för denna rapport genomfördes 1990. Sammanlagt beskrivs 124 lokaler med text, karta och ibland även svartvita fotografier. För varje lokal anges naturtyp/er och vegetationstyp/er samt en beskrivning av "landskap och läge", "markförhållanden och vegetation", "flora och fauna", "kulturhistoriska spår och lämningar", "hävd", "ingrepp och påverkan", "naturvärdesbedömning och förslag till skötselåtgärder", "befintliga planer och skydd".

  • 6621.
    Ängs- och hagmarker i Vetlanda kommun: Del 1 och Del 21991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Jönköpings län är ett av de ängs- och hagmarksrikaste länen i landet. Denna rapport behandlar de naturligt gräsbärande markerna i odlingslandskapet i Vetlanda kommun och utgörs av två delar.

  • 6622.
    Ängs- och hagmarker i Värnamo kommun1993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Jönköpings län är ett av de ängs- och hagmarksrikaste länen i landet. Denna rapport behandlar de naturligt gräsbärande markerna i odlingslandskapet i Värnamo kommun.

  • 6623.
    Ängs- och hagmarker i Västerbottens län2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Steniga hagar med enbuskar, blomsterängar som lieslås och raningsmarker som fortfarande brukas är några exempel på miljöer som ger de flesta människor positiva associationer. Fortfarande finns det många människor i vårt län som har deltagit aktivt under myrslåtter eller som var getare som barn.Det är den oplöjda och ogödslade fodermarken som denna inventering uppmärksammar. Den vanliga benämningen på denna typ av mark är ängs- och hagmark.De biologiska aspekterna har varit ett av huvudmotiven för att genomföra ängs- och hagmarksinventeringen. I dessa marker finns några av de mest artrika växt- och djursamhällena i svensk natur. De artrika naturliga fodermarkerna är också värdefulla kulturhistoriska dokument som kan berätta för oss hur landskapet har sett ut och förändrats.Många olika växter och djur trivs i den välhävdade ängs- och hagmarken. Arterna i dessa marker kan vara allt från pillerliknande skalbaggar uppvuxna i kossornas dynga till knallgula svampar som kallas vaxskivlingar. Blommande örter och gräs är dock lättast att inventera, så det är dessa arter vi har koncentrerat oss på i ängs- och hagmarksinventeringen.Syftet med denna länsrapport är dels att informera om resultaten av ängs- och hagmarksinventeringen i Västerbottens län, dels att uppmärksamma de försvinnande natur- och kulturhistoriska värden som finns i naturfodermarkerna.I rapporten beskrivs naturfodermarkernas historia, mångfald, fodermarkstyper och inventeringsmetodik. Avslutningsvis redovisas inventeringens resultat och kommunvis objektsammanställning. Rödlistor och vissa referenser är uppdaterade medan objektsbeskrivningar visar förhållanden vid tiden för inventeringen.Välkommen att ta del av inventeringen och hitta nya smultronställen i Västerbottens län.

  • 6624.
    Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 1.1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under åren 1988-90 har länsstyrelsen tillsamnans medlänets kommuner inventerat ängs- och hagmarker. De marker som fortfarande, efter en lång tid, används till höslåtter och betesmark är mycket få. Inventeringen har utförts för att erhålla mer kunskap om två idag mycket hotade markslag. Det är av stor betydelse att beskriva slåtter- och betesmarkernas höga natur- och kulturvärden för att erhålla ett bra underlag i arbetet med att bevara dem.

  • 6625.
    Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 10, Skinnskattebergs kommun1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren år 1988 har Robert Ström inventerat ängs- och hagmarker i Skinnskattebergs kommun. Syftet med inventeringen är att ge ett bra kunskapsunderlag i arbetet med att bevara markslag som idag är starkt hotade.Under inventeringen besöktes sammanlagt 27 objekt. Av dessa är 2 av klass I, 6 av klass II, 18 av klass III och 1 tillhör klass Ö (övriga). Objektens storlek varierar stort, det minsta objektet är 1 ha och det största har en areal på 15 ha. Medelytan är ca 4 ha. Totalt utgör de inventerade ängs- och hagmarkerna en areal på 106 ha.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 6626.
    Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 11, Surahammars kommun1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren år 1989 har Lars-Thure Nordin inventerat ängs- och hagmarker i Surahammars kommun. Syftet med inventeringen är att ge ett bra kunskapsunderlag i arbetet med att bevara markslag som idag är starkt hotade.Under inventeringen besöktes sammanlagt 31 objekt. Av dessa är 5 av klass I, 11 av klass II, 13 av klass III och 2 tillhör klass Ö (övriga). Objektens storlek varierar stort, det minsta objektet är 1 ha och det största har en areal på 64 ha. Medelytan är ca 11 ha. Totalt utgör de inventerade ängs- och hagmarkerna en areal på 336 ha.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 6627.
    Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 12, Västerås kommun1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren år 1990 har Pekka Hedin inventerat ängs- och hagmarker i Västerås kommun. Syftet med inventeringen är att ge ett bra kunskapsunderlag i arbetet med att bevara markslag som idag är starkt hotade.Under inventeringen besöktes sammanlagt 137 objekt. Av dessa är 19 av klass I, 33 av klass II, 71 av klass III och 14 tillhör klass Ö (övriga). Objektens storlek varierar stort, det minsta objektet är 1 ha och det största har en areal på 65 ha. Medelytan är ca 10 ha. Totalt utgör de inventerade ängs- och hagmarkerna en areal på 1408 ha.

  • 6628.
    Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 2 Arboga kommun1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren 1989 har Pekka Hedin inventerat ängs- och hagmarker i Arboga kommun. Syftet med inventeringen är att ge ett bra kunskapsunderlag i arbetet ned att bevara markslag som idag är starkt hotade.Under inventeringen besöktes sammanlagt 43 objekt. Av dessa är 6 av klass I, 16 av klass II, 19 av klass III och 2 tillhör klass Ö (övriga). Objektens storlek varierar stort, det minsta objektet är 2 ha och det största har en areal på 40 ha. Medelytan är ca 10 ha. Totalt utgör de inventerade ängs- och hagmarkerna en areal på 442 ha.

  • 6629.
    Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 3, Fagersta kommun1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren år 1988 har Lars-Thure Nordin inventerat ängs- och hagmarker i Fagersta kommun. Syftet med inventeringen är att ge ett bra kunskapsunderlag i arbetet med att bevara markslag som idag är starkt hotade.Under inventeringen besöktes sammanlagt 44 objekt. Av dessa är 6 av klass I, 6 av klass II, 16 av klass III och 16 tillhör klass Ö (övriga). Objektens storlek varierar stort, det minsta objektet är 0,5 ha och det största har en areal på 26 ha. Medelytan är ca 6 ha. Totalt utgör de inventerade ängs- och hagmarkerna en areal på 255 ha.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 6630.
    Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 4, Hallstahammars kommunReport (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren år 1989 har Lars-Thure Nordin inventerat ängs- och hagmarker i Hallstahammars kommun. Syftet med inventeringen är att ge ett bra kunskapsunderlag i arbetet med att bevara markslag som idag är starkt hotade.Under inventeringen besöktes sammanlagt 40 objekt. Av dessa är 8 av klass I, 10 av klass II, 22 av klass III och O tillhör klass Ö (övriga). Objektens storlek varierar stort, det minsta objektet är 1 ha och det största har en areal på 90 ha. Medelytan är ca 9 ha. Totalt utgör de inventerade ängs- och hagmarkerna en areal på 375 ha.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 6631.
    Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 6, Kungsörs kommun1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren år 1989 har Pekka Hedin inventerat ängs- och hagmarker i Kungsörs kommun. Syftet med inventeringen är att ge ett bra kunskapsunderlag i arbetet med att bevara markslag som idag är starkt hotade.Under inventeringen besöktes sammanlagt 53 objekt. Av dessa är 14 av klass I, 14 av klass II, 25 av klass III och 0 tillhör klass Ö (övriga). Objektens storlek varierar stort, det minsta objektet är 1 ha och det största har en areal på 34 ha. Medelytan är ca 10 ha. Totalt utgör de inventerade ängs- och hagmarkerna en areal på 563 ha.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 6632.
    Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 7, Köpings kommun1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren år 1989 har Jenny Lonnstad inventerat ängs- och hagmarker i Köpings kommun. Syftet med inventeringen är att ge ett bra kunskapsunderlag i arbetet med att bevara markslag som idag är starkt hotade.Under inventeringen besöktes sammanlagt 112 objekt. Av dessa är 10 av klass I, 22 av klass II, 69 av klass III och 11 tillhör klass Ö (övriga). Objektens storlek varierar stort, det minsta objektet är 1 ha och det största har en areal på 16 ha. Medelytan är ca 4 ha. Totalt utgör de inventerade ängs- och hagmarkerna en areal på 501 ha.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 6633.
    Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 8, Norbergs kommun1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren år 1988 har Lars-Thure Nordin inventerat ängs- och hagmarker i Norbergs kommun. Syftet med inventeringen är att ge ett bra kunskapsunderlag i arbetet med att bevara markslag som idag är starkt hotade.Under inventeringen besöktes sammanlagt 37 objekt. Av dessa är 6 av klass I, 8 av klass II, 16 av klass III och 7 tillhör klass Ö (övriga). Objektens storlek varierar stort, det minsta objektet är 1 ha och det största har en areal på 29 ha. Medelytan är ca 5 ha. Totalt utgör de inventerade ängs- och hagmarkerna en areal på 195 ha.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 6634.
    Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 9, Sala kommun1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren år 1990 har Kjell Eklund inventerat ängs- och hagmarker i Sala kommun. Syftet med inventeringen är att ge ett bra kunskapsunderlag i arbetet med att bevara markslag som idag är starkt hotade.Under inventeringen besöktes sammanlagt 156 objekt. Av dessa är 42 av klass I, 24 av klass II, 72 av klass III och 18 tillhör klass Ö (övriga). Objektens storlek varierar stort, det minsta objektet är 1 ha och det största har en areal på 83 ha. Medelytan är ca 6 ha. Totalt utgör de inventerade ängs- och hagmarkerna en areal på 936 ha.

  • 6635.
    Ängs- och hagmarker i Östergötland1991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här sammanställningen av ängs- och hagmarksinventeringen i Östergötland, ges en översiktlig redovisning av de resultat som uppnåtts i länet. Inventeringen har omfattat naturligt gräsbärande marker som betas av boskap eller slås.

  • 6636.
    Ängs- och hagmarker på Gotland. D. 1, Fårö1991Report (Other academic)
  • 6637.
    Ängs- och hagmarker på Gotland. Del 2, Norra Gotland utom Fårö1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Katalog över ängs- och hagmarker på Gotland. Del 2 av 5, Norra Gotland utom Fårö

  • 6638.
    Ängs- och hagmarker på Gotland. Del 4, Södra Gotland utom Storsudret1991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Katalog över ängs- och hagmaker på Gotland. Del 4 av 5, Södra Gotland utom Storsudret.

  • 6639.
    Ängs- och hagmarker på Gotland. Del 5, Storsudret.1991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Katalog över ängs- och hagmarker på Gotland. Del 5 av 5, Storsudret.

  • 6640.
    Ängs- och hagmarker, sammanställning1996Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ängs- och hagmarker, sammanställning

  • 6641.
    Ängs- och hagmarksinventering i Kristianstads län.1993Report (Other academic)
  • 6642.
    Ängs- och hagmarksinventeringar i Jönköpings län2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 1990-talet gjordes inventeringar kommunvis (Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Jönköping, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo) i länet.

  • 6643.
    Ängssvampar 20052006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ängssvampar inventerades på fyra utvalda ängsmarksområden i Uppvidinge och Växjö kommun hösten 2005. Inom dessa områden fanns 43 spridda ängar, som besöktes. Totalt sätt påträffades 39 arter, av vilka 8 var rödlistade. Då höstens år 2005 var ovanligt torr, har resultatet av tre års tidigare inventeringar inkluderats i rapporten.

  • 6644.
    Ängsö gods och socken, del 12009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ängsö naturreservat är beläget i Västerås Stad, ca 20 km sydost om Västerås, och i en region med ca 2,5 miljoner människor inom en radie av 100 km. Naturreservatet består av öar, holmar och skär i Mälaren. Arealen uppgår till totalt 7.250 ha, varav landarealen uppgår till ca 2.900 ha och vatten till ca 4.300 ha. Ängsö ägs idag av Westmannastiftelsen. Huvudmännen för stiftelsen är Landstinget Västmanlands län och primärkommunerna i länet. Stiftelsen har genom åren avyttrat flera naturområden i länet varför Ängsö naturreservat idag är det enda område som stiftelsen äger och förvaltar. Därutöver äger stiftelsen två fastigheter på fastlandet. Ängsö är utpekat som naturreservat och ingår också i EU:s nätverk av skyddade områden, Natura 2000-områden. Slottet med omgivande byggnader samt prästgården är byggnadsminnesförklarade. Det finns rikligt med spår och lämningar från tidigare markanvändning. Naturreservatet har stora natur-, kultur- och rekreationsvärden och har stor betydelse för allmänhetens friluftsliv. Det finns ett rikt växt- och djurliv. På Ängsö bedrivs ett aktivt jordbruk och fiske med flera arrendatorer. Slottet inklusive slottsparken arrenderas ut och de dryga 50-talet torpen hyrs ut liksom övriga byggnader. Westmannastiftelsen får sedan 2007 inga bidrag från huvudmännen för att bedriva sin verksamhet. De intäkter som förvaltningen av Ängsö genererar i form av arrendeavgifter, hyresintäkter, statsbidrag m.m. täcker inte de löpande kostnaderna. Stiftelsen har inga skulder och tillgångarna utgörs av Ängsö inklusive två fastigheter på fastlandet med ett bokfört värde (december 2008) på sammantaget 18 mkr. Om ingenting görs kommer stiftelsen att behöva avyttra Ängsö under 2010. Den genomgång av befintliga arrenden och avtal, som gjorts inom ramen för utredningen, visar att det med en professionell hantering av de olika kontrakten och en marknadsanpassning av villkoren finns utrymme för en intäktsförstärkning. Tillsammans med offensiv användning av de EU-fonder och program samt andra projektmedel och fonder, som för närvarande finns tillgängliga, görs bedömningen att det på två till tre års sikt är fullt möjligt att få en hållbar ekonomi i förvaltningen av Ängsö. Detta förutsätter en ny ägarstrategi som betonar utveckling av Ängsö och en kanslifunktion som fokuserar på detta. Däremot bedöms förvaltningen av slottet att även framgent behöva ägartillskott. Avslutningsvis beskrivs några alternativ på långsiktigt ägande samt för- och nackdelar med respektive alternativ. Det första alternativet innebär att Westmannastiftelsen fortsätter att äga och förvalta Ängsö. De två övriga alternativen innebär att Ängsö naturreservat och fastlandsdelen lämnas till försäljning, till offentlig aktör respektive privat aktör. I ett av alternativen tillförs stiftelsen inga medel och kan därmed upplösas och avregistreras. Övriga alternativ innebär att stiftelsen, genom försäljning, tillförs tillräckligt med ekonomiska resurser för att kunna fortsätta att spela en väsentlig roll i skötsel och utveckling av länets natur- och friluftsområden. Utredningen tar också upp hur stiftelselagen och Westmannastiftelsens stadgar förhåller sig till de olika alternativen. Då lagstiftningen som reglerar stiftelser är komplicerad måste alternativen som innebär försäljning av Ängsö analyseras och bedömas av juridisk expertis utöver vad som kunnat ske inom ramen för denna utredning.

  • 6645.
    Ängsö nationalpark 20072007Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Informationsskrift om Ängsö nationalpark.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 6646.
    Är kornhalm lösningen på problemet med algblomning i Viredaholmssjön?: [en rapport från regional miljöövervakning i Jönköpings län]2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Om kornhalm är en lösning på problematiken med algblomning är något som forskas om i bland annat England. Ett flertal teorier om vad som händer mellan halm och alger finns. Om det beror på svamp, fenoler, bakterier eller humussyror är ännu en obesvarad fråga. I denna studie har kornhalm placerats i en badvik i Viredaholmssjön, Aneby kommun. Syftet med studien var att undersöka om kornhalm har en inhiberande effekt på algblomningen samt undersöka vad som är orsakerna till att det sker. Undersökningen genomfördes under sommaren 1999 i form av placering av halmen i vattnet, vattenprovtagning för analyser av totalfosfor, fosfat-fosfor, totalkväve samt mätningar av temperatur, konduktivitet, pH, syrehalt och siktdjup. Prover togs även för analyser av klorofyll a och växtplankton. Under hösten genomfördes även ett provfiske och våren 2000 togs proppar upp för analys av sedimenten. Medelvärdena för halterna av näringsämnen inom provområdet visade att de var måttligt höga (Tot-P 14 mikrogram/liter, PO4-P 9,4 mikrogram/liter, Tot-N 709 mikrogram/liter). Vid analyserna av växtplankton förekom endast mindre inslag av blågröna alger. Att mängden blågröna alger ej var dominerande, vilket borde ha varit fallet eftersom en algblomning skedde i början av augusti, tros kunna förklaras med att provtagningen skedde på ett sådant djup att de blågröna algerna hamnade ovanför provområdet i vattenpelaren. Provfisket visade att andelen mörtfisk var störst (52%) och dessa tillsammans med små abborrar rör runt i den näringsrika sedimenten så att näringsämnen som är fastlagda lättare frigörs till vattnet. Studien indikerar att den huvudsakliga källan till näringstillförsel till Viredaholmssjön sannolikt är sedimenten. Sannolikt har dock även golfbanan en inte försumbar inverkan på grund av de relativt stora vattenmängder som tillförs sjön från det vattendrag som avvattnar golfbanan. Studien visar även att försöket med kornhalm ej hade någon bevisad effekt på algblomningen i Viredaholmssjön under sommaren 1999. Huvudorsaken till detta tros vara att halmen placerades ut i vattnet för sent på säsongen vilket innebar att de blågröna algerna redan fått ett för starkt övertag. För att kunna visa den påverkan som halmen kunde ha haft på Viredaholmssjön skulle provtagning ha skett i samma omfattning under sommaren 1998 när ingen halm lagts i. Studien kan ses som en god grund för fortsatta försök med halm som behandlingsmetod mot algblomning.Kommentar:Examensarbete av Anna Fransson

  • 6647.
    Är Munksjöns sediment giftigt?2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Munksjön ligger centralt belägen i Jönköping. Tidigare undersökningar har visat att sjöns sediment är starkt förorenade av ett flertal giftiga ämnen (kvicksilver, koppar, zink, kadmium, bly, krom, PCB och dioxiner). Syftet med denna undersökning var att se om gifterna är biotillgängliga. Undersökningsmetoden som användes var; ett toxicitetstest med Hyalella azteca och Daphnia magna kombinerat med en undersökning av bottenfaunan i sjön. Resultaten visar på en signifikant ökad dödlighet hos både Hyalella azteca och Daphnia magna, samt en signifikant lägre abundans av bentiska evertebrater i Munksjön, jämfört med en närbelägen referenssjö (Rocksljön).

  • 6648.
    Är statligt ägda företagföredömen i miljöarbetet?: En utvärdering av hur statligt ägda företag arbetar motmiljökvalitetsmålen2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Staten är den största bolagsägaren i landet och dess ansvar i bl a miljöarbete bör

    vara synligt i företag med statligt ägande. I sin styrning har staten ett flertal instrument

    till sitt förfogande, från bolagsstämma till redovisningskrav.

    Denna studie har haft fokus på hur de arbetar med miljöfrågor och huruvida deras

    miljöarbete går i riktning mot de nationella miljökvalitetsmålen. Ett urval av

    statligt ägda företag har gjorts inom branscherna fastigheter, transport, råvaror,

    tjänster samt finansiering/investering.

    En gemensam bild för dessa bolags styrelser är att miljöfrågor oftast inte finns

    på dagordningen. Inte heller tycks ägarens representanter driva frågan i någon

    nämnvärd omfattning.

    I fastighetsbranschen uppfattar vi att miljö är en fråga som aktualiseras, inte

    minst när det gäller besparingar, samt att de har en tämligen hög miljömedvetenhet.

    Där finns också, till skillnad från de andra branscherna, en kännedom om miljökvalitetsmål

    och vad de innebär.

    Tjänsteföretagen i vårt urval uppvisar en medvetenhet om den egna miljöpåverkan.

    Det finns kanske däremot mer att göra när det gäller kunder och deras

    miljömedvetenhet samt miljöpåverkan.

    De transportföretag som ingått i studien är sinsemellan olika: ett har byggt sin

    affärsverksamhet kring ett tydligt miljötänk och det andra ställer inga direkta miljökrav

    på sin egen verksamhet. Dess kunder arbetar miljöfrämjande men vi har inte

    fått uppfattningen att transportföretaget ställer några krav om kundernas miljöarbete

    som är en indirekt påverkan sett ur transportföretagens perspektiv. Vi har inte

    heller kunnat se att transportföretagen har kännedom om miljömålen.

    Det råvaruföretag som ingått i studien uppvisar i sin dokumentation åtgärder

    och hänsyn om miljön, men har dock inga styrdokument så vitt vi kunnat se, som

    reglerar bolagets miljöarbete.

    Bland företagen inom finansiering/investering är inte heller miljömålen kända

    och deras uppfattning är att deras egen direkta miljöpåverkan

    1 är ringa. Inga särskilda

    krav verkar ställas på kundens ev. miljöpåverkan. Det finns exempel på

    företag som på eget initiativ tagit fram miljöetiska produkter. Dock har de produkterna

    inte funnit gehör hos kunderna.

    Vi har kunnat se att företagens drivkrafter, den kontext de verkar i och hur ”erbjudandet”

    ser ut, d v s vilka möjligheter företagen ser i att verka miljömässigt,

    verkar sammantaget för företagens agerande. Variationen är stor både i miljöengagemang

    och agerande bland företagen. Viktiga faktorer för ett aktivt miljöarbete

    tycks vara införandet av miljöledningssystem och certifieringar (ISO 14001, miljövarudeklarationer

    eller liknande), en engagerad ledning samt ägarens intresse och

    efterfrågan på miljöarbete.

    Statens ansvar som föredöme i miljöarbete bör enligt prop. 2004/05:150 vara

    synbart även i företag med statligt ägande. Alla företag har ett stort ansvar att ta i

    en ekologiskt hållbar utveckling, särskilt de statligt ägda företagen. Få ägardirektiv,

    såvitt vi kunnat se, handlar dock explicit om miljö. Detta skulle kunna vara ett

    verktyg bland statens styrinstrument som kan utnyttjas mer. Vi tycker oss kunna se

    att i flera av de företag vi intervjuat finns en vilja och ett intresse att göra mer på

    området. Det kan tyda på att det finns en outnyttjad potential i de företag staten

    äger.

    Vårt samlade intryck är att statligt ägda företag inte kommit längre än privatägda

    företag när det gäller arbete mot de nationella miljökvalitetsmålen. Frågan om

    hur de statligt ägda företagen kan bli föredömen i sina respektive branscher kan

    gynnas av:

    mer långtgående krav om miljöpolicys som har en tydlig koppling till förekomsten

    av ett miljöledningssystem,

    större krav på utförligare redovisning av miljöarbete i exempelvis årsredovisningar,

    hållbarhetsredovisningar etc. och

    formulerandet av differentierade ägarstrategier, med olika tyngdpunkt i

    ägarens krav om miljöarbete, beroende på företagens verksamhet.

  • 6649.
    Är vi på rätt väg? Uppföljning av de regionala miljömålen2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en uppföljning av de regionala miljömål som fastställdes för Västernorrlands län 2003.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6650.
    Ätlig groda i Östergötland - resultat från en inventering i juni 20042004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I rapporten redovisas resultatet från en inventering av ätlig groda (Rana esculenta) vid Hannäs iÅtvidabergs kommun, Östergötland. Olika lokaler besöktes 6 till 8 juni 2004 i syfte att bekräftaförekomst, beskriva och fotografera grodorna samt deras livsmiljö.Ätliga grodor hittades på två lokaler: Lindalsgölen och Kyrkviken i sjön Vindommen.Lindalsgölen är en nyupptäckt lokal och var samtidigt den med flest observerade grodor. Härnoterades kväk, parning, ungdjur samt ägg. Gölen verkar inte vara utsatt för något direkt hot,men det uppmätta pH-värdet tyder på ganska surt vatten. Därför är det viktigt att årligenkontrollera vattenkemin och att förhindra eventuell försurning av vattenmiljön. Andra åtgärderbör inkludera skydd av gölens närmaste omgivning, i samband med eventuell avverkning iskogsområdet.I Kyrkviken har ätliga grodor observerats sedan 1975. I år hördes som mest tre individer kväka.Inga grodor kunde dock fångas in för närmare studium. Det finns inga direkta hot mot grodornai Kyrkviken, men en tilltagande igenväxning av viken och dess strandområden kan på siktmissgynna arten.Enligt de morfologiska mätningar som utfördes på de infångade grodorna från Lindalsgölen kandessa klassificeras som typiska ätliga grodor, även om vissa exemplar var ganska lika dennärstående typen gölgroda (Rana lessonae). Förhoppningsvis kan DNA-tester det närmaste åretklargöra arttillhörighet och om grodorna kan betraktas som naturliga eller inplanterade.Uppskattningsvis finns färre än 100 vuxna grodor inom området och det är därför viktigt medåtgärder inom de närmaste åren för att få antalet att öka. Detta kan inkludera nya lekvatten vidKyrkviken eller i närheten av Lindalsgölen. Man kan också tänka sig förflyttning av djur tilllämpliga ställen, vilket dock kräver noggranna förberedelser. I vilket fall som helst är det viktigtatt årligen kontrollera förekomsterna och föryngringen så att grodorna inte dör ut.

130131132133134135136 6601 - 6650 of 6786
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf