Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
129130131132133 6551 - 6600 av 6607
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 6551.
    Översiktlig inventering av vedlevande insekter på Aspö i Karlskrona skärgård år 20042004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det aktuella området som inventerats på vedinsekter under år 2004 ligger på nordvästra Aspö i Karlskrona skärgård. Området inventerades under 4 dagar med besök den 3 juni, 10-11 juni samt den 30 september. Syftet med inventeringen har varit att få ökad kunskap om den vedlevande faunan och därigenom eventuellt underlag att skydda skogen, t ex med reservat.

  • 6552.
    Översiktlig inventering av vedlevande insekter vid Stora Rom (Karlskrona kommun)2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det cs 26 ha stora området inventerades på vedlevande insekter (främst skalbaggar) under år 2002. Besök gjordes den 9-10 juli samt under ett par timmar den 28 november. I länsstyrelsens uppdrag ingick också ett kort besök på en mindre yta på någon km norr om Stora Rom, vilket gjordes den 28 november.

  • 6553.
    Översiktlig lavinventering av rödlistade arter och signalarter i Kummelöns naturreservat1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Området inventerades på Länsstyrelsens uppdrag under våren 1998 och avsåg att genomföras under en till två dagar i fält. Inventeringens syfte var att ge en översiktlig bild av eventuella rödlistade arter och signalarter på lavsidan inom naturreservatet. Emellertid visade det sig redan vid första besöket att området innehöll en överraskande stor mängd signal- och hotarter, överraskande med tanke på Kummelöns isolerade läge. Därför utökades antalet besök något. Nedanstående sammanfattning är ingalunda komplett, fortfarande finns säkert några arter att hitta och framför allt finns inom reservatet med säkerhet fler fynd av de flesta arterna i den här rapporten än vad som noterats nedan. Noterade signalarter av tickor och mossor är också medtagna, men eftersöktes inte. Undersökningen har koncentrerats till ekarna p g a tidsaspekten på uppdraget. Dock har en del lindar undersökts, liksom en del aspar i den sydvästra jämförelseytan, en del klibbalsocklar i samma delområde samt några grövre stubbar. Övriga trädslag har försummats. Hotarterna följer i stort Skogsstyrelsens sammanställning från maj 1994 samt några arter från Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige (Arup m fl, 1997). Totalt noterades 13 rödlistade arter (varav 11 lavar) och 20 signalarter (varav 17 lavar). Vissa rödlistade arter är ej klassade som signalarter. Reservatet har i denna rapport delats in i ett antal delområden som följer den indelning Länsstyrelsen tidigare gjort (gäller även beteckningarna, se bilaga 1). Dock har delområde 6 delats in i ytterligare 3 delområden (6A, 6B och 6C) och delområde 3, 5 och södra delen av 6 slagits ihop och kallas här delområde 3. Samtliga fynd av rödlistade lavar förutom Chaenotheca phaeocephala, Cliostomum corrugatum och Sclerophora coniophaea är utsatta på bilaga 1. Ytterligare några arter med ett fåtal fynd är utsatta.

  • 6554.
    Översiktlig naturinventering av ett urval ekskogar i Jönköpings kommun2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna översiktliga naturinventering har i första hand gjorts för att undersöka ett antal ekbestånd som Jönköpings kommun avser att under vintern 1999/2000 gallra på döende ekar. Inventeringen görs för att ta reda på om stora naturvärden riskerar att gå förlorade genom avverkningarna.

  • 6555.
    Översiktlig naturvårdsplan för delar av MjölbyterrassenRapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Översiktlig naturvårdsplan för delar av Mjölbyterrassen

  • 6556.
    Översiktlig skogsinventering i delar av Skorpeds sockenRapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En översiktlig inventering för att finna sammanhängande skogsområden utan sentida avverkningsspår i Skorpeds socken i Örnsköldsviks kommun.

  • 6557.
    Översiktlig vegetationsinventering av lövskogsområde nordost om Kaxholmen. Med förslag till skötselåtgärder.1984Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande översiktliga inventering har utförts på uppdrag av stadsarkitektkontoret i Jönköping. Syftet har varit att: 1. kartlägga och översiktligt beskriva vegetationen i området. 2. ge riktlinjer för fortsatt skötsel av området.

  • 6558.
    Översiktlig vegetationskartering av strandängar och strandkärr i Östergötlands län1983Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten redovisas en översiktlig inventering av vissa strandängar och strandkärr i östergötland.

  • 6559.
    Översiktsinventering av större vattensalamander, Triturus cristatus, i Hallands län 20082008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport baseras på de inventeringar av större vattensalamander som genomförts av Marika Stenberg och Per Nyström på uppdrag av Länsstyrelsen i Halland 2008. Syftet har varit att få en översikt av artens utbredning i Hallands län, samt att ta fram rekommendationer för hur bevarandearbetet i länet bör bedrivas.Inventeringarna har utförts som ett led i arbetet inom åtgärdsprogrammet för större vattensalamander. Åtgärdsprogrammet ingår i den storsatsning för hotade växter och djur som Naturvårdsverket genomför i samarbete med länsstyrelserna med syfte att till år 2015 minska antalet hotade arter med 30 %. Åtgärdsprogram har visat sig vara framgångsrika verktyg för att förbättra situationen för hotade arter. Förhoppningen är att detta material ska ge fördjupad kunskap om artens status i Halland och utgöra ett viktigt underlag vid bevarandearbetet

  • 6560.
    Översyn av Hallandsås nordsluttning: biologiskt värdefulla områden2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 1999-2000 gjordes en översyn av Hallandsås nordsluttningar .Huvudsyftet har varit att idintifiera värdekärnorr för biologisk mångfald, att använda som underlag för arbete med naturskydd.

  • 6561.
    Översyn av nationell akvatisk miljögiftsövervakning 2014: Programområden Sötvatten och Kust och hav2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 2013-2014 har Naturvårdsverket genomfört en översyn av nationell miljögiftsövervakning inom programområdena Kust och hav och Sötvatten, denna har genomförts parallellt med Havs- och Vattenmyndighetens övergripande revision av dessa båda programområden.

    Fokus på översynen har varit att se över gamla, nya och kommande övervakningskrav för de ämnes- och effektparametrar (indikatorer) som förekommer inom vatten- och havsmiljöförvaltning samt inom havskonventionerna. Naturvårdsverket har bedömt vilka parametrar som är aktuella för nationell övervakning, vilka brister i övrigt som finns i dagens nationella övervakning, samt tagit fram förslag till åtgärder och förbättringar.

  • 6562.
    Översyn av Åkulla bokskogar: biologiskt värdefulla områden2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Åkulla bokskogar ligger i Varbergs och Falkenbergs kommuner i Hallands län. Många rödlistade arter och hotade eller sårbara biotoper finns i området. Åkulla bokskogar är av riksintresse för såväl naturvård som friluftsliv. Bok har funnits i området i ett par tusen år, och varit beståndsbildande på ytor i över 1000 år. Lövskogen, främst då bokskog, utgör så mycket som 1354 hektar inom riksintresset vilket är 34 % av skogsmarken.Under 1997-99 gjordes en översyn av riksintresset Åkulla. Huvudsyftet var att identifiera och avgränsa värdekärnor för biologisk mångfald, att använda som underlag vid framtida arbete med säkerställande.

  • 6563.
    Övervakning av beståndsväxlingar hos svenska småfåglar med vinterkvarter i tropikerna via ringmärkningssiffror vid Falsterbo fågelstation: rapport för år 20062007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inventering av fåglar.

  • 6564.
    Övervakning av biologisk mångfald i Tidans vattensystem 2001 - Fåglar, fisk, molluskerRapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    2001 års undersökningar och föreliggande rapport har utarbetats av Sundh Miljö, Faljköping på uppdrag av Tidans vattenförbund och omfattar fågler, fisk och mollusker. Inom delområdena fisk och molussker har samarbete skett med Terra-Limnogruppen AB Falköpings, som också har bidragit med underlag till denna rapport. Undersökningarnas främsta mål är att översiktligt kartlägga fågel- fisk och molluskfaunan på ett antal utvalda lokaler i den övre delen av Tidan som är förhållandevis orörd och opåverkad. Resultatet av årets undersökningar planeras att följas upp regelbundet med ett intervall på ca 5 år. Dessa framtida undersöknngar som kommer att ingå som ordinarie aktivitet inom vattenförbundets recipientkontrollverksamhet syftar till att följa faunans förändringar över tiden.

  • 6565.
    Övervakning av bokdominerade naturreservat: extensiv övervakning av skogsbiotopers innehåll med inriktning mot biologisk mångfald2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inventeringen utfördes i 3 bokskogsdominerade områden, Jättaberget, Bökeskogen och Bjurkär, vid tidpunkten redan skyddade områden på väg att skyddas. Alla är i dag naturreservat. Syftet med undersökningen var att beskriva skosbiotopernas innehåll, speciellt med avseende på träd- och vedstrukturer. Dessutom ingick en noggrann inventering av indikatorarter (troligtvis endast mossor, lavar och storsvamp).Uppgifterna som framtogs vid inventeringen fördes in i databasen "Extensiv övervakning av skogsbiotoper"De funna indikatorarterna, varav en del rödlistade, finns angivna i en tabell i rapporten på sidan 19.

  • 6566.
    Övervakning av evertebratfaunan i kalkfattiga ängsmarker: en rapport från miljöövervakningen i Jönköpings län2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Jönköpings län är idag det tredje rikaste länet i Sverige på naturliga fodermarker. Det är främst här vi finner dessa marker på förhållandevis fattig berggrund. Globalt sett, är dessa marker mer ovanliga än de kalkrika trakternas hävdade marker, varför vi i länet har ett speciellt ansvar för att de bevaras. På senare år har uppmärksammats att slåtter och hårt bete som gynnar ängsfloran kan vara negativt för många ryggradslösa djur. Många av dessa arter gynnas av något högre och varierad vegetation på ängs- och betesmarker, snarare än kort gräs. Syftet med denna studie är att inventera och därefter välja indikatorarter ur följande insektsgrupper där många arter hotas av att hävden förändras eller upphör: Dagfjärilar. Många dagfjärilar har örter och gräs som värdväxter för larver. I grova drag följs artrikedom bland kärlväxter och dagfjärilar åt. Dock finns risk vid intensivt bete och framförallt slåtter att den vuxna fjärilen har svårt att hitta nektar då växter som fått gå i blom är få. Slåtter kan också döda många fjärilslarver. Vissa arter av jordlöpare är knutna till öppna marker. Det har visats att rotationsskötsel, som ökade variationen i vegetationens struktur, också ökade artantalet bland jordlöparna. Det kan vara viktigt att följa denna grupp då sannolikheten för lokalt utdöende är stor hos många jordlöparpopulationer. Inventeringarna/insamlingar gjordes under sommarhalvåret 1999 på följande lokaler: Alseda,Vagnhester (Vetlanda kommun), Kullen/Väderberg, Störestorp (Jönköpings kommun), Högakull och Rusarebo (Värnamo kommun). Lokalerna varierade i hävdform och -intensitet. Bland de observerade arterna skulle typiska och lättidentifierade arter som förekommer någorlunda frekvent väljas ut som indikatorarter. Undersökningarna av insekter kombinerades med vegetationsstudier enligt en metod som utvecklats i Skaraborgs län för att bedöma påverkan av bland annat hävd och igenväxning i ängs- och hagmarker. Urvalet av indikatorarter blev svårt av flera skäl. Dels var fjärilarna, trots det utmärkta vädret, troligtvis färre än normalt, dels förstörde betesdjur många av de fällor som skulle fånga jordlöpare. Bland fjärilar föreslås ändå följande relativt lättidentifierade arter som indikatorarter för ängs- och hagmark:- Svävfluglik dagsvärmare (Hemaris tityus) - Smalsprötad bastardsvärmare (Zygaena osterodensis) - Bredbrämad bastardsvärmare (Zygaena lonicera) - Allmän metallvingesvärmare (Adscita statices) - Slåttergräsfjäril (Maniola jurtina) Flera av arterna fanns tyvärr endast på en lokal och med få individer dessutom. Den enda indikatorart som förekom någorlunda frekvent var slåttergräsfjärilen. Generellt anses slåtter vara ett sämre alternativ än bete för att gynna dagfjärilar, undantaget bland annat slåttergräsfjärilen. För att kunna följa fjärilar som missgynnas av slåtter bör listan på indikator arter utökas med ytterligare några arter. Flera arter listas som kan vara lämpliga, problemet är att de flesta är svåra att identifiera och att även dessa hittades fåtaligt på enstaka lokaler. Skillnader kan ses i art- och individantal mellan två av lokalerna i årets jordlöparinventering liksom också mellan årets undersökning och en studie som gjordes-95. Hävdform och -intensitet kan vara orsaken till skillnaderna. Jämförelser med den tidigare undersökningen stärker också de arter som bedöms lämplighet som indikatorarter. De föreslagna indikatorarterna för torräng är:- Amara aenea- Pterostichus lepiduus- Syntomus truncatellus Lämpliga indikatorer för högre vegetation och friskare ängsmark diskuteras också. Resultaten från Jönköpings län är tyvärr inte tillräckliga för att utgöra en grund för fortsatt miljöövervakning. Arterna som hittades är inte heller strikt bundna till kalkfattig mark. Metoden bör testas i andra delar av landet. Görs detta kan den bli en generell metod för ängs- och hagmarker.

  • 6567.
    Övervakning av fladdermöss i Skåne: fladdermusfaunan på 20 platser i Skåne 20032003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fladdermusfaunan på 20 platser i Skåne 2003 Länsstyrelsen har övervakat fladdermössen i Skåne årligen sedan 1997. Under 2003 har 20 lokaler spridda i länet inventerats. Samma lokaler, med undantag av en, inventerades på samma sätt 1999, och har dessutom varit föremål för ideella inventeringar som i en del fall sträcker sig tillbaka ända till 1978. Jämförelser med äldre inventeringar gör det möjligt att hitta tendenser till förändringar i fladdermusfaunan. Den största förändringen jämfört med tidigare är att den ovanliga trollfladdermusen hittats på fyra nya lokaler (Torup, Alnarp, Tegelbruksdammarna vid Lomma och Bosjökloster). Bland övriga förändringar kan nämnas att mustaschfladdermusen verkar fortsätta att minska, och att det finns tendenser till att sydfladdermus och gråskimlig fladdermus inte registreras lika ofta som tidigare. Eftersom de inventerade lokalerna är utvalda som speciellt fladdermusrika platser är det osäkert i vilken mån förändringarna speglar situationen för hela Skåne.

  • 6568.
    Övervakning av fladdermöss i Skåne län: rapport för år 20052005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapport för år 2005 Länsstyrelsen i Skåne län har låtit inventera stor och nordisk fladdermus genom linjetaxeringsmetoden sedan år 1997. Årets inventering har genomförts i överensstämmelse med tidigare års inventeringar. Den kalla och regniga våren har troligen medfört en i det närmaste utebliven reproduktion av fladdermöss. Detta har lett till att honornas energibehov har kraftigt minskat, med minskad flygaktivitet som följd.

  • 6569.
    Övervakning av fladdermöss i Skåne: rapport för 19982000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapport vilken presenterar resultat från övervakning och inventering av fladdermöss.

  • 6570.
    Övervakning av fladdermöss i Skåne: rapport för 19992000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapport innehållande resultat från övervakning och inventering av fladdermöss i Skåne.

  • 6571.
    Övervakning av fladdermöss i Skåne: rapport för 20002001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fladdermössen har inventerats från bil med hjälp av ultraljudsmottagare. Jämfört med 1997 års inventering förreligger inga i täthetsindexet för nordisk fladdermus. Den största tätheten fanns i begyggt område och den lagsta i barrskogsdominerade område, i likhet det tidigare undersökningar.

  • 6572.
    Övervakning av fladdermöss i Skåne: rapport för 20012002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Årets inventering har genomförts i överensstämmelse med tidigare års inventeringar bortsett från att den har berört endast en av sträckorna, "Slätturen" (Lövestad - Landskrona). Resultaten visar på en stabil förekomst av nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii), baserat på jämförelser med resultaten från åren 1997 och 2000. Det föreligger inte heller några förändringar i den rumsliga fördelningen av arten utefter sträckan, ej heller i preferensen av landskapstyp. På grund av stora variationer i resultaten av inventeringarna av stor fladdermus (Nyctalus noctula) var det ej möjligt att fastställa några förändringar i artens numerär. Stor fladdermus tenderar dock att minska i det öppna jordbrukslandskapet, vilket medfört att artens tyngdpunkt förskjutits än mer åt öster än tidigare.

  • 6573.
    Övervakning av fladdermöss i Skåne: rapport för 20022003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Övervakning och inventering av fladdermöss i Skåne: rapport för 2002.

  • 6574.
    Övervakning av flodpärlmussla 19971997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Undersökningarna gjordes enligt den undersökningstyp som Naturvårdsverket rekommenderar för övervakning av flodpärlmussla. Skyddsvärdet bedömdes enligt en ny modell. Rapporten redovisar omgivningsförhållanden, vattenkvalitet, värdfisk, beståndets utbredning, storlek, täthet och längdfördelning samt trender, hotbild och bedömning av skyddsvärdet.

  • 6575.
    Övervakning av flodpärlmussla 1999 Emåns vattensystem2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport omfattar en inventering av flodpärlmussla i Emåns vattensystem 1999. 10 vattendrag har inventerats i syfte att undersöka flodpärlmusselbeståndens storlek och reproduktion. Inventeringen har till största delen ägt rum i Jönköpings län (5 vattendrag). Ett samarbete har dessutom skett med länsstyrelsen i Kalmar län där 5 vattendrag också inventerats. Ett av dessa vattendrag (Sällevadsån) är ett gränsvattendrag och återfinns därför i båda länen. Ett samarbete har också skett med länsstyrelsen i Östergötland och ett vattendrag (Övre Silverån) har inventerats i södra Östergötland. Vattendragen har inventerats enligt den standardiserade undersökningstypen för flodpärlmussla (Naturvårdsverket 1999). Alla vattendrag har dock ej kunnat inventerats enligt denna metodik då sträckorna med flodpärlmusslor har varit för korta eller där underlaget för att göra en fullständig inventering har varit för dåligt. Avsikten är att i framtiden upprepa inventeringen med jämna mellanrum för att i kunna se eventuella förändringar. Undersökningen kommer att ligga till grund för specifika åtgärdsplaner. Ett åtgärdsprogram för flodpärlmusslan i Jönköpings län planeras att på sikt tas fram av länsstyrelsen.

  • 6576.
    Övervakning av fäglar i Jönköpings län 1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen har i samarbete med läntes fågelklubbar startat en regional fågelövervakning. Övervakningens syfte är att öka kunskapen om olika fågelarters utbredning och populationsstorlek i länet. I nuläget rikter sig uppföljningen mot ett sextiotal arter vilka valts på grund av att de är hotade, utpekats av EU eller uppvisar intressanta populationsutvecklingar. Inom ramen för samarbetet med EU registrerades under 1995 tre sk SPA-områden (Special Protected Areas) till skydd för fågellivet i Jönköpings län. Under 1996 har ytterligare sju områden lämnats som förslag till skyddsområden. Fågelövervakningen, som är den del av den regionala miljöövervakningen, är under uppbyggnad. Uppgifterna från övervakningen utgör ett viktigt underlag till arbetet med att bevara den biologiska mångfalden i regionen. Tanken är att projektet ska bedrivas långsiktigt med en rapportering i löpende årsrapporter. I denna första rapport presenteras 15 arter lite närmare. I framtiden är det tänkbart att en fokusering kommer att ske enligt årsvisa teman där man till exempel kan uppmärksamma våtmarksfåglar, skogsfåglar etc. Länsstyrelsen och fågelklubbarna kommer ha återkommande möten för att utbyta erfarenheter samt för att revidera programmets inriktning och urval av arter.

  • 6577.
    Övervakning av fåglar i skogsmark 19992000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Regional fågelövervakning i länets skogar. 22 rutter med 20 observationspunkter med 300 meters mellanrum. En utförlig redovisning av metodiken och de inventerade rutterna står att finna i Länsstyrelsen rapport: Övervakning av fåglar i skogsmark 1997Resultaten är datalagda i en Accessdatabas på Länsstyrelsen i Kronobergs län.

  • 6578.
    Övervakning av fåglar i skogsmark 20002000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Regional fågelövervakning i länets skogar. 22 rutter med 20 observationspunkter med 300 meters mellanrum. En utförlig redovisning av metodiken och de inventerade rutterna står att finna i Länsstyrelsen rapport: Övervakning av fåglar i skogsmark 1997Resultaten är datalagda i en Accessdatabas på Länsstyrelsen i Kronobergs län.

  • 6579.
    Övervakning av fåglar i skogsmark 20022003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Övervakning av fåglar i skogsmark via punkrutter, regional övervakning. Metodiken finns i sin helhet beskriven i rapportenÖvervakning av fåglar i skogsmark i Kronobergs Län 1997.

  • 6580.
    Övervakning av fåglar på högmossar i Kronobergs län 1998-992000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten sammanfattas resultaten av den regionala fågelövervakning av länets högmossar för åren 1998 och 1999.Övervakning på högmossar startade år 1997.Fågelfaunan på mossarna inventerades genom linjetaxering. Metodiken beskrivs närmare i länsstyrelsens rapport:Övervakning av fåglar på högmossar i Kronobergs län 1997.

  • 6581.
    Övervakning av fåglar på högmossar i Kronobergs län 2000-20022005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en sammanfattning av den regionala fågelövervakningen av länets högmossar för åren 200 till 2002. Övervakningen startades 1997.Övervakningen går i korthet ut på att fågelfaunani några av länets skogar inventerasunder vår/försommar i 22 rutter förlagda i områden med huvudsakligen skogsmark.En utförlig beskrivning av metodiken finns i raporten:Övervakning av fåglar på högmossar i Kronobergs län 1997.

  • 6582.
    Övervakning av grundvatten i Jönköpings län 1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten utgör ett första steg i ett övervakningsprogram för grundvattenkvalitet i Jönköpings län. Programmet, som bygger på en samordning av kommunernas ordinarie provtagning vid tio grundvattentäkter i länet, har till syfte att beskriva tillsåtned samt på sikt även förändringar hos de djupare (äldre) grundvattentillgångarna som är av betydele för länets dricksvattenförsörjning. De viktigaste miljöhoten som ska följas är försurningen och dess följdeffekter, påverkan från vägar och trafik, läckage från avfallsupplag o dyl, samt läckage av näringsämnen från jordvruket. Programmet är en del av den regionala miljöövervakningen i Jönköpings län och ingår i programområde grundvatten.

  • 6583.
    Övervakning av grundvatten i Jönköpings län 1996-98: treårsrapport från den löpande övervakningen av råvattenkemi vid kommunala grundvattentäkter1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att följa eventuella förändringar i grundvattnets kvalitet har ett övervakningsprogram utarbetats av länsstyrelsen i Jönköpings län. Programmets syfte är att ge en bild av tillstånd och förändringar hos de djupare grundvattentillgångarna som är av betydelse för dricksvattenförsörjningen i länet. Det ska också kunna ge en viss uppfattning om tätortsbefolkningens exponering för dricksvatten av olika kvalitet. Programmet startade 1996 och bygger på en samordning av kommunernas provtagning vid tio grundvattenmagasin. Proven tas innan dricksvattenbehandlingen. Därför går det ej utifrån dessa resultat att uttala sig om kvaliteten på det vatten som distribueras till konsumenterna. Då måste även hänsyn tas till den behandling vattnet senare genomgår. I årets sammanställning har en bedömning gjorts för de tre åren 1996-1998. En bedömning av alla parametrar har också gjorts. För en del parametrar har även äldre (i vissa fall redan från 1969) beaktats för att kunna utläsa någon trend. Mätnoggrannheten för de äldre analyserna är sannolikt inte i klass med dagens analyser. Därför kan tolkningarna vara lite missvisande. Fortfarande är dock försurningen huvudproblemet.

  • 6584.
    Övervakning av grundvatten i Jönköpings län 1997 - Årsrapport från den löpande övervakningen av råvattenkemi vid kommunala grundvattentäkterRapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att följa eventuella förändringar i grundvattnets kvalitet har ett övervakningsprogram utarbetats. Programmets syfte är att ge en bild av tillstånd och förändringar hos de djupare grundvattentillgångarna av betydelse för dricksvattenförsörjningen i länet. I denna sammanställning av andra årets provtagning fokiseras på problemet med surt nedfall.

  • 6585.
    Övervakning av grundvatten i Jönköpings län 1999-2001: treårsrapport från den löpande övervakningen av råvattenkemi vid kommunala grundvattentäkter2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att följa eventuella förändringar i grundvattnets kvalitet har ett övervakningsprogram utarbetats av länsstyrelsen i Jönköpings län. Programmets syfte är att ge en bild av tillstånd och förändringar hos de djupare grundvattentillgångarna som är av betydelse för dricksvattenförsörjningen i länet. Det ska också kunna ge en viss uppfattning om tätortsbefolkningens exponering för dricksvatten av olika kvalitet. Programmet startade 1996 och bygger på en samordning av kommunernas provtagning vid tio grundvattenmagasin. Proven tas innan dricksvattenbehandlingen. Därför går det ej utifrån dessa resultat att uttala sig om kvaliteten på det vatten som distribueras till konsumenterna. Då måste även hänsyn tas till den behandling vattnet senare genomgår. I årets sammanställning har en bedömning gjorts för de tre åren 1999-2001. Detta är den andra treårssammanställningen för grundvattenkemi i Jönköpings län. Försurningen är fortfarande huvudproblemet i de flesta av länets grundvattenmagasin. För att utläsa trender har även äldre resultat använts som underlag (i vissa fall redan från 1969). Dock ska man vara medveten om att mätnoggrannheten för de äldre analyserna sannolikt inte i klass med dagens analyser. Därför kan tolkningarna vara lite missvisande.Försurning- alkalinitetAv de tio undersökta grundvattentäkterna är fem starkt påverkade av försurning, tabell I. Påverkan påtaglig till mycket stark i sju av tio grundvattentäkter, vilket är oroväckande. Minst försurningspåverkat är Aneby, Finnanäs och Ljusseveka. Endast i dessa täkter är alkalinitet tillräckligt hög för att även i framtiden bibehålla acceptabel pH-nivå. NitratkväveGrundvattnets kväveinnehåll bedöms efter halten nitratkväve, tabell I. Nitratkvävets ursprung är främst läckage från gödselhantering och -spridning samt avlopp. Högst halter har täkterna i Aneby, Holsby och Vrigstad. I Holsby och Vrigstad har nitrathalten en påtaglig påverkan. Salter- kloridFör att bedöma saltpåverkan utgår man från kloridhalten. Täkten i Ljusseveka har måttliga halter av klorid och avviker måttligt från jämförvärdet. Övriga täkter har låga halter och obetydlig påverkan, tabell I. RedoxpotentialRedoxförhållandet bedöms utifrån förhållandet mellan vattnets halter av järn, mangan och sulfat. Grundvattnets redoxförhållande är av stor betydelse för många ämnens löslighet och därmed halter i vattnet. Gislaved och Ljusseveka har förmodligen anaerobt vatten på grund av hög redoxklass. Detta vatten kan komma från stort djup eller under lång tid ha påverkats av reducerande järnhaltig mineral. Vattnet kräver alltid behandling för hög järnhalt (luftning och filtrering). Grumlighet och färg är avsevärt mycket högre i Ljusseveka än i övriga täkter. Troligtvis är det den höga järnhalten som avspeglar sig i färgtalet. Detta är vårt vanligaste kvalitetsproblem, för grundvatten, i Sverige. Övriga täkter har en hög redoxpotential. Vattnet här är oftast utmärkt och kan normalt distribueras utan större behandling. Metaller- arsenik, bly, kadmium och zinkVid bedömning av metaller i bedömningsgrunder för grundvatten (Naturvårdsverket 1999), tas hänsyn till kadmium, zink, bly och metalloiden arsenik, tabell II. Halten av metaller varierar mellan mycket låg halt till låg halt. Ingen av de bedömda metallerna förekommer i halter som ger någon påverkan på vattenkvaliteten. För metaller som inte bedöms märks främst aluminium i de undersökta täkterna. Aluminiumhalten är förhöjd i Grimstorp, Svenarum och Vrigstad. Aluminiumhalten hänger samman med försurningsgraden, och dessa täkter är starkt försurningspåverkade. Surt markvatten leder till att markens aluminium lakas ur och kan läcka ner till grundvattnet. Ljusseveka har höga halter av järn och mangan. Dessa höga halter är ett tekniskt problem vid vattenverket och har ingen påverkan på människors hälsa.

  • 6586.
    Övervakning av grundvatten i Jönköpings län 2002-2004: treårsrapport från den löpande övervakningen av råvattenkemi vid kommunala grundvattentäkter2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att följa eventuella förändringar i grundvattnets kvalitet har ett övervakningsprogramutarbetats av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Programmets syfte är att ge en bild av tillståndoch förändringar hos de djupare grundvattentillgångarna som är av betydelse för dricksvattenförsörjningen i länet. Det ska också kunna ge en viss uppfattning om tätortsbefolkningens exponering för dricksvatten av olika kvalitet. Programmet startade 1996 och bygger på en samordning av kommunernas provtagning vid tio grundvattenmagasin. Proven tas innan dricksvattenbehandlingen. Därför går det ej utifrån dessa resultat att uttala sig om kvaliteten på det vatten som distribueras till konsumenterna. Då måste även hänsyn tas till den behandling vattnet senare genomgår.I årets sammanställning har en bedömning gjorts för de tre åren 2002-2004. Detta är dentredje och sista treårssammanställningen för grundvattenkemi i Jönköpings län då inga provertagits efter 2004. Försurningen är fortfarande huvudproblemet i de flesta av länetsgrundvattenmagasin. För att utläsa trender har även äldre resultat använts som underlag (ivissa fall redan från 1969). Dock ska man vara medveten om att mätnoggrannheten för deäldre analyserna sannolikt inte i klass med dagens analyser. Därför kan tolkningarna varalite missvisande.Försurning -alkalinitetAv de tio undersökta grundvattentäkterna är fem starkt påverkade av försurning (Tabell I).Påverkan är påtaglig till mycket stark i sju av tio grundvattentäkter, vilket är oroväckande.Minst försurningspåverkat är Aneby, Finnanäs och Ljusseveka. Endast i dessa täkter är alkaliniteten tillräckligt hög för att även i framtiden bibehålla acceptabel pH-nivå.NitratkväveGrundvattnets kväveinnehåll bedöms efter halten nitratkväve (Tabell I). Nitratkvävets ursprung är främst läckage från gödselhantering och -spridning samt avlopp. Högst halter hartäkterna i Holsby och Vrigstad och nitrathalten utgör här en påtaglig påverkan.RedoxpotentialRedoxförhållandet bedöms utifrån förhållandet mellan vattnets halter av järn, mangan ochsulfat. Grundvattnets redoxförhållande är av stor betydelse för många ämnens löslighet ochdärmed halter i vattnet. Finnanäs, Gislaved, Holsby och Ljusseveka har förmodligen anaerobtvatten på grund av måttligt hög- eller låg redoxpotential (Tabell I). Vatten med lågredoxpotential kan komma från stort djup eller under lång tid ha påverkats av reducerandejärnhaltig mineral. Detta vatten kräver alltid behandling för hög järnhalt. Vatten med måttligthög redoxpotential kan ibland behöva rena från mangan. Reningen sker genom luftningoch filtrering. Grumlighet och färg är avsevärt mycket högre i Ljusseveka än i övriga täkter.Troligtvis är det den höga järnhalten som avspeglar sig i färgtalet. Detta är vårt vanligastekvalitetsproblem för grundvatten i Sverige. Övriga sex täkter har en hög redoxpotential och vattnet kan normalt distribueras utan större behandling.Metaller -arsenik, bly, kadmium och zinkVid bedömning av metaller i bedömningsgrunder för grundvatten (Naturvårdsverket 1999),tas hänsyn till kadmium, zink, bly och metalloiden arsenik (Tabell II). Halten av metaller ide provade vattentäkterna varierar huvudsakligen mellan mycket låg halt till låg halt. Endaundantaget är halten av zink i Svenarum, vilken är måttlig. Vid försurning finns en risk förförhöjda zinkhalter i grundvattnet och vid en jämförelse mellan zink (Tabell II) och alkalinitet(Tabell I) kan ett tydligt samband för Svenarum ses. Ingen av de bedömda metallernaförekommer i halter som ger någon påverkan på vattenkvaliteten. För metaller som intebedöms märks främst aluminium i de undersökta täkterna. Aluminiumhalten är förhöjd iflera vattentäkter. Aluminiumhalten hänger samman med försurningsgraden och dessa täkterär starkt försurningspåverkade. Surt markvatten leder till att markens aluminium lakas uroch kan läcka ner till grundvattnet. Ljusseveka har höga halter av järn och mangan.

  • 6587.
    Övervakning av hotade kärlväxter i Jönköpings länRapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med floraövervakning i den samordnade regionala miljöövervakningen är att dokumentera förekomsten av hotade kärlväxter och deras växtplatser i länet, samt att följa förändringar i dessa växters förekomst. Floraövervakningen är koncentrerad till arter som är sällsynta i landet som helhet (se avsnitt Hotklassificering), samt arter som är sällsynta eller ovanliga i Jönköpings län (regionalt säll- synta arter). Det är naturligtvis inte möjligt att övervaka alla dessa ”hotade arter” eller varje enskild växtplats, utan övervakningen baseras på ett urval. Tack vare en mycket värdefull insats av ideellt arbetande botanister inom föreningen Smålands flora, samt den information som inhämtas genom olika inventeringar har en databas över valda arter och dess växtplatser kunnat utarbetas. Floraövervakningen sköts ekonomiskt av ArtDatabanken och med regionala medel för miljöövervakning. Denna rapport presenterar de arter i Jönköpings län som är klassade enligt fastställda hotkategorier. Texten utgörs av en litteratursammanställning, medan utbredningskartorna är hämtade från det dataregister över hotade kärlväxter som finns på Länsstyrelsen. Materialet i detta register härrör till stor del från Föreningen Smålands floras inventering samt rapporter från floraövervakningen 1994 och 1995. Många äldre uppgifter har erhållits från ArtDatabanken. Dessutom har uppgifter från andra inven-teringar t ex Ängs- och hagmarksinventeringarna i länet lagts in i detta register. Inför sammanställandet av rapporten har även ett antal lokala skolherbarier gåtts igenom för att ytterligare få fram historiska uppgifter.

  • 6588.
    Övervakning av jordlöpare: Version 1:0 : 2007-03-28 2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 6589.
    Övervakning av kustfisk: Arbetsmaterial 1997-03-261997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 6590.
    Övervakning av lavar på grova ekar i Södermanlands län [2001-2002]2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapport från inventering av epifytiska lavar på grova ekar i Södermanland. Uppdraget har bestått i att dokumentera signal- och rödlistade lavar på hundra slumpvis utvalda träd så att en framtida övervakning med hänseende till förändringar i miljö och artsammansättning möjliggörs. Till detta har även uppgifter om trädens igenväxningssituation beskrivits. Studien är ett delprojekt som påbörjades 2001 då fyra kommuner i norra och mellersta Södermanland undersöktes. Resterande delar av länet slutfördes under inventeringen 2002. Urvalet av provträd har hämtats ur länsstyrelsens databas över grova träd och har begränsats till ekar med en minsta omkrets av fem meter. Inventeringsmetodiken följer i stort sätt "Östergötlandsmodellen" (Jansson, N. 1998). Förutom att kartera och mängduppskatta vissa lavar beskrivs några viktiga parametrar som anses vara av stor betydelse för trädens förmåga att hysa en rik och sällsynt flora. Noterade arter och deras miljökrav presenteras. Tabeller med artlistor ingår.

  • 6591.
    Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län - mätningar och modellering, Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 20092010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Södermanlands läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på två platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Målsättningen med program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med modellberäkningar. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat.

  • 6592.
    Övervakning av luftföroreningar och biodiversitet i Skåne med hjälp av lavar1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Övervakning av luftföroreningar och biodiversitet i Skåne med hjälp av lavar. Syftet med rapporten har varit att klarlägga kunskapsläget beträffande äldre undersökningar samt föreslå en lämplig metod för övervakning.

  • 6593.
    Övervakning av marknära ozon i Jönköpings län 1999-2001: resultat av mätningar med passiva ozonprovtagare under åren 1999-20012002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mätningar av marknära ozon i Jönköpings län har pågått sedan 1993. Denna rapport redovisar framför allt resultat från perioden 1999 - 2001. Under dessa år har mätningar genomförts vid 3 stationer sommartid och 1 station året runt. Mätningarna har skett med hjälp av så kallade passiva provtagare. Exponeringstiden är normalt 1 månad, varefter provtagaren ersätts med en annan . Resultaten visar att de högsta halterna förekommer under vårvinter - försommar då månadsmedel uppgår till mellan 60-80 mikrogram/kubikmeter räknat som månadsmedel. Halterna sjunker därefter successivt och når lägsta halter (30-50 mikrogram/kubikmeter) under hösten. Mätningar av marknära ozon i Jönköpings län visar att riktvärdena för skydd av vegetation, 65 mikrogram/kubikmeter, regelbundet överskrids. Däremot överskrids sällan nivån för skydd mot människors hälsa, 110 mikrogram/kubikmeter, detta har endast skett vid ett fåtal dygn under den undersökta perioden. Solljuset är den drivande faktorn för bildning av marknära ozon när förutsättningar i form av kväveoxider och kolväten finns. Detta kan förklara de lägre halterna av marknära ozon under vinter och regniga sommar jämfört med soliga perioder. Från början (1993) utfördes mätningar genomfördes vid 6-7 stationer sommartid och 4-6 stationer vintertid. Den senaste treårsperioden har antalet stationer begränsat på grund av de regionala variationerna är små.

  • 6594.
    Övervakning av miljöförändringar i hagmarker i Västra Götalands län 19981999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Övervakning av miljöförändringar i hagmarker i Västra Götalands län 1998

  • 6595.
    Övervakning av reproduktionsframgång hos mört - en metodstudieRapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under sommaren och hösten 2000 genomfördes ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelserna i Västernorrland och Jönköping för att utföra en metodstudie på mörtföryngring. Denna rapport är en sammanställning och utvärdering av de resultat som de båda arbetsgrupperna presterat.

  • 6596.
    Övervakning av stormusslor: Version 1:1 2004-09-282004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 6597.
    Övervakning av ängsfjärilar och humlor i Värmlands län 2005. Områdena Brunsberg, Örtensjöarna, Fensbol och Östmark, med en studie av biotopavtal för några fjärilar2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport redovisar resultatet av inventering och övervakning av dagaktiva fjärilar och humlor (Figur 1-3) i fyra områden i Värmlands län 2005. Projektet har genomförts som en del av Länsstyrelsens miljöövervakning och förhoppningsvis kan undersökta områden och lokaler övervakas regelbundet framöver. Sådana tidsserier över arters förekomst behövs bl.a. som indikatorer i det svenska miljömålsarbetet för att kunna upptäcka eventuella långsiktiga förändringar. Många dagaktiva fjärilar och humlor kräver blomrika gräsmarker som födo- och/eller föryngringshabitat. Fjärilar förekommer ofta i s.k. metapopulationer och för att långsiktigt överleva behöver de tillräckligt många mer eller mindre stora öppna ytor inom tillräckligt nära spridningsavstånd. De öppna ytor som finns måste också vara av tillräckligt god kvalitet avseende tillgång på värdväxter, nektarväxter, vindskydd etc. (Thomas & Hanski 1997). Det är känt att utbredning och individtäthet under de senaste 50-60 åren minskat för många fjärilsarter (Eliasson m fl 2005, Nilsson & Franzén 2006) och humlor (Linkowski m fl 2004). En omstöpning av landskapet som följd av förändrat jord- och skogsbruk har inneburit en kraftig minskning av arealen blomrika gräsmarker i stora delar av Sverige, bland annat Värmland (Ihse 1995). En fortsatt utveckling där jordbruksmarker överges och tillåts växa igen, alternativt planteras med skog (Figur 4), är sannolik (t ex Schneider 2003). För svenskt vidkommande anses detta utgöra det största hotet mot en stor mängd arter inom olika växt och djurgrupper (Naturvårdsverket 1997, Gärdenfors 2005), och dagfjärilar löper risk att drabbas mycket hårt (Schneider 2003). För att få ökad förståelse för hur fjärilspopulationer påverkas av denna landskapsomvandling är det intressant att studera hur lokala fjärilspopulationers täthet varierar med avseende på lokal markanvändning.

  • 6598.
    Övervakningsmetod för habitatdirektivets dykare2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att föreslå en inventeringsmetod som ska vara standard för undersökningar av arterna bred gulbrämad dykare (Dytiscus latissimus) och bred paljettdykare (Graphoderes bilineatus) och som kan ingå i miljöövervakningens handbok.

  • 6599.
    Övervakningsmetoder för lavar inom regional miljöövervakning, presentation och utvärdering2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Övervakningsmetoder för lavar inom regional miljöövervakning, presentation och utvärdering.

  • 6600.
    Övervakningsprogram för brungrodor i Skåne.1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
129130131132133 6551 - 6600 av 6607
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf