Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
128129130131132133 6501 - 6550 av 6612
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 6501.
    Årsrapporten från Ånnsjöns fågelstations 2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ånnsjöns fågelstation är Jämtlands läns Ornitologiska Förenings forskningsstation i fjällvärlden. Som sådan är stationen unik. Det är den enda Svenska fågelstation som verkar i fjällvärlden, och en av de få som i första hand studerar häckande fågelpopulationer. Men bedriver vi egentligen någon forskning? Är det inte bågot komplicerat och svårbegripligt som professorer och Nobelpristagare håller på med?

  • 6502.
    Årsredovisning 20162017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Årsredovisningen är Naturvårdsverkets resultatrapport till regering och riksdag för verksamhetsåret som har gått. Den beskriver med text, siffror, diagram och bilder hur vi har arbetat för att genomföra vårt uppdrag enligt instruktion och regleringsbrev samt hur vi verkat för de nationella miljökvalitetsmålen.

  • 6503.
    Årsrskrift 20062007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ännu ett år har gått och med det redovisas här resultaten från den samordnade miljöövervakningsprogrammet för Vättern. Undersökningsmomenten spänner från allt mellan fågel, fisk och mittemellan.

  • 6504.
    Åsens naturskog - inventering och beskrivning av naturvärdenRapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med inventeringen har varit att, delvis med hjälp av SKS nyckelbiotopsmetodik, identifiera och beskriva ett område med höga naturvärden. Naturskogen är belägen i Åsen, Sundsvalls kommun.

  • 6505.
    Återbesök på äldre lokaler för grynig påskrislav (Sterocaulon incrustatum) i Västra Götalands län2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Redovisar eftersök av grynig påskrislav på äldre lokaler i Västra Götalands län.

  • 6506.
    Återbesök på äldre lokaler för liten havstulpanlav (Thelotrema suecicum) Stora och Lilla Valeklinten, Lilla Edets kommun2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Redovisar eftersök av liten havstulpanlav vid Stora och Lilla Valeklinten i Hjärtums socken, Lilla Edets kommun.

  • 6507.
    Återintroduktion av mört i kalkade sjöar i Jönköpings län: [en rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län]2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Jönköping har initierat ett projekt för att återställa biologin i 19 av länets kalkade sjöar genom återintroduktion av mört. Innan sjöarna kalkades var de kraftigt försurade och i de flesta sjöarna hade den försurningskänsliga mörten dött ut under 1960-talet. Plankton- och bottendjursätande fiskarter som mört har en viktig roll i sjöars ekosystem. En utslagning av mörten kan leda till förändringar i plankton- och bottendjursamhället och en störd omsättning av näringsämnen. Det är därför viktigt både för ekosystemets funktion och den biologiska mångfalden att mörten återintroduceras i sjöar där den slagits ut. Målsättningen med projektet var att den återintroducerade mörten skulle reproducera sig och bilda nya bestånd. Resultat från provfisken tre år efter återintroduktionen indikerade dock att etableringsframgången hos den återintroducerade mörten har varit låg. Endast i fyra av de 19 provfiskade sjöar där återintroduktioner har genomförts fångades små mörtar som rekryterats i sjön. I sju sjöar fångades stora mörtar som härstammade från utsättningsmaterialet och i åtta sjöar fångades ingen mört alls. I andra studier har återintroduktion och återetablering av mört i kalkade sjöar fungerat där vattenkvaliteten förbättrats så att surstötar och höga metallhalter undvikits. De flesta sjöarna som ingår i den här undersökningen är relativt små, ligger långt upp i avrinningsområdet och har en kort omsättningstid. Sjöarna har därför varit svåra att kalka vilket medfört att en tillfredställande vattenkvalitet inte kunnat bibehållas i alla sjöar mellan kalkningstillfällena. Sannolikt har därför surstötar med höga metallhalter, och då främst aluminium, hämmat utvecklingen av mörtbestånden i de sjöar där det förekommit låga pH-värden. Andra tänkbara orsaker som hindrat återetableringen av mört är predation och konkurrens från det nuvarande fiskbeståndet, det vill säga abborre och gädda. I några av sjöarna har utsättningsmörten överlevt utan att reproducera sig. Om en god vattenkvalitet kan uppnås och/eller bibehållas i dessa sjöar kan det därför ske en återetablering på sikt. För att undersöka detta kan det därför vara lämpligt att utföra ytterligare ett provfiske efter tre till fyra år, det vill säga under sommaren år 2000 eller år 2001. Om rekrytering av ung fisk fortfarande ej sker eller är bristfällig krävs kompletterande åtgärder. Förutom att säkra god vattenkvalitet kan det i många fall vara lämpligt att genomföra upprepade utsättningar av mört under en till exempel en treårsperiod. Om det är praktiskt möjligt bör även utsättningsmörten fångas i en sjö som har en liknande vattenkvalitet som den sjö där mörten ska återintroduceras.

  • 6508.
    Återinventering av grönfläckig padda (Bufo viridis) på Gotland 20082009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Återinventering av grönfläckig padda på södra Gotland. Uppföljning av utsättningar 2006-2008.

  • 6509.
    Återinventering av hotade natearter i Västra Götalands län 20072007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Återbesök på tidigare fyndlokaler för spetsnate, uddnate, bandnate och styvnate i Västra Götalands län. Ett 20-tal lokaler.

  • 6510.
    Återkolonisation och inplantering av bottenfauna: en undersökning i två vattendrag efter kalkning 1991-19951996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Återkolonisation och inplantering av bottenfauna: en undersökning i två vattendrag efter kalkning 1991-1995.

  • 6511.
    Återrapportering av åtgärder för värdefull natur: En utvärdering om att mäta effekter2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur har ett brett användningsområde och är ett av Naturvårdsverkets största anslag. Naturvårdsverket fördelar anslaget till länsstyrelserna som ansvarar för att åtgärder genomförs. En viktig del av arbetet är återrapportera genomförda åtgärder och dess effekter.

    Naturvårdsverket har under senare år arbetat med att förbättra det interna administrativa arbetet med anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur, men det finns ett behov av att lära sig mer om hur anslaget används och varför, samt vilka resultat och effekter åtgärderna leder till.

    Den här utvärderingen syftar till att vara ett stöd i att förbättra arbetet med återrapporteringen av 1:3-anslaget. Resultatet baseras på djupintervjuer med chefer och handläggare på sex länsstyrelser och handläggare på Naturvårdsverket. Utvärderingen visar att även om återrapporteringen av 1:3-anslaget har förbättrats så är syftet med och användingen av återrapporteringen inte tydligt för de som ska genomföra den.

    Utvärderingen konstaterar att det finns stora utvecklingsmöjligheter kopplat till att definiera avgränsade mål för vad arbetet med anslaget ska uppnå och en förtydligad prioriteringsprocess. Avgränsade mål för anslaget och en klargjord användning av återrapporteringen kan ge stöd åt att definiera vilka effekter som är relevanta att mäta på kort och lång sikt.

  • 6512.
    Återrapportering skydd och åtgärder för värdefull natur 2013-2015, 1:3 och 1:16-anslaget: Åtgärder för biologisk mångfald 2013-2015 NV-06813-152016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten ger en samlad bild av hur medel inom anslagen 1:16 Skydd av värdefull natur och 1:3 Åtgärder för värdefull natur har använts och vilka resultat som uppnåtts 2013-2015.

    Rapporteringen bygger på länsstyrelsernas redovisning, Naturvårdsverkets underlag och data från VIC Natur.

    På uppdrag av Naturvårdsverket har en studie utförts gällande sysselsättningseffekter av sakanslagsanvändningen som återfinns som bilaga i rapporten.

  • 6513.
    Åtgärdsplan för fiskevård i Gotlands län, 2007-20102007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fiskevårdsplanen för Gotlands län är en övergripande plan vars syfte i första hand är att fungera som ett verktyg och som kunskapsunderlag och inspirationskälla för planering av fiskevårdande åtgärder i Gotlands län. Den är även tänkt att fungera som underlag för Länsstyrelsens ansökningar om fiskevårdsmedel (43:9 från Fiskeriverket). Fiskevårdsplanen är utarbetad inom ramen för ett EU mål 2 öarna projekt "Fiskeland Gotland". I fiskevårdsplanen ingår ett stort antal vattendrag samt en del kustområden/vikar med åtgärdsförslag, och en enkel kostnadskalkyl baserad på en fyraårsperiod.Åtgärdsförslagen är utvalda med målsättningen att skydda, bevara och utveckla Gotlands fiskbestånd med följden att förbättra möjligheterna till ett attraktivt och uthålligt fiske. Förslagen innefattar biotopvård, anläggande av skyddszoner, anläggande av våtmarker, muddring av havsvikar, utplacering av risvasar och andra åtgärder. De föreslagna åtgärderna gynnar inte bara fisk utan även övrig fauna och flora eftersom syftet är att återställa vattnen till mer ursprungliga förhållanden.

  • 6514.
    Åtgärdsplan för fiskevård och biologisk återställning i Pjältån2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar förslag på fiskevårdsåtgärder och biologisk återställning i Pjältån ochtillflödet Hultån (från Ågelsjön) inom Norrköpings kommun i Östergötlands län. Pjältån utgörett av länets mest värdefulla vatten med avseende på reproduktion av havsöring och förekomstav den rödlistade fiskarten flodnejonöga.

  • 6515.
    Åtgärdsprogram Bottenhavets vattendistrikt 2009-20152010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt har beslutat om detta åtgärdsprogram den 15 december 2009, enligt 5 kap 5 § miljöbalken och 6 kap 1 § förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF). Syftet med åtgärdsprogrammet är att se till att de miljökvalitetsnormer som har föreskrivits för vattendistriktets vattenförekomster uppfylls senast den 22 december 2015, eller vid den senare tidpunkt som Vattenmyndigheten beslutat. Vattenmyndighetens beslut om miljökvalitetsnormer för Bottenhavets vattendistrikt är kungjort genom föreskrifter i Länsstyrelsen i Västernorrlands läns författningssamling.

  • 6516.
    Åtgärdsprogram för alvarlarvmördare 2015-2019: (Calosoma reticulatum)2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Alvarlarvmördare (Calosoma reticulatum) förekommer bara på Öland i Norden. Den Ölandska populationen är en av Europas få förekomster där arten uppträder regelbundet. Sverige har således ett stort ansvar för artens fortlevnad globalt sett. På Öland förekommer arten påalvarmark, i övriga delar av utbredningsområdet finner man den på sandiga marker såsom torra tallhedar, skogsstäpper, ljunghedar, öppna hedar och dynlandskap. Då begränsad kunskap är en viktig anledning till att vi idag inte kan föreslå detaljerade åtgärder läggs stor vikt vid kunskapsinhämtning i detta åtgärdsprogram. Brist på kunskap finns bland annat om artens biotoppreferens, födoval och livscykel samt vilka effekter olika grader av hävd har på alvarlarvmördare och dess bytesdjur. Utöver detta föreslås åtgärder och betesregimer som ska gynna alvarlarvmördare och den tillgång av fjärilslarver som den är beroende av. Vidare föreslås att försök att föda upp arten ex situ påbörjas.

    Åtgärdsprogram för bevarande av hotade arter.

  • 6517.
    Åtgärdsprogram för att följa miljökvalitetsnormen för buller: Sammanställning av framtagna åtgärdsprogram år 2013 enligt förordning (2004:675) om omgivningsbuller2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kommuner med fler än 100 000 invånare och Trafikverket ska vart femte år utföra bullerkartläggningar och utarbeta åtgärdsprogram för att begränsa omgivningsbullrets skadliga effekter på människors hälsa. Detta regleras i förordningen om omgivningsbuller.

    Rapporten är en sammanställning av de åtgärdsprogram som blev klara under åren 2013 och 2014. I rapporten beskrivs översiktligt trafikbullret i de olika kommunerna och vilka åtgärder som kommer genomföras för att minska bullret.

  • 6518.
    Åtgärdsprogram för att minska närsaltsbelastningen på Svartån inom Jönköpings län. Delrapport 1: Minskad närsaltsbelastning från jordbruksmarkRapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna utredning har tillsatts av Åtgärdsgrupp Svartån som består av representanter för Nässjö, Aneby och Tranås kommuner samt Rädda Ralångengruppen och länsstyrelsen i Jönköpings län. Syftet har i första hand varit att ta fram ett program för att minska fosforbelastningen från jordbruket på Svartån inom delavrinningsområdet uppströms sjön Sommen. Arbetet har dock utvidgats till att även omfatta kvävebelastningen. Rapporten är uppdelad i två huvudavsnitt. Den första delen innehåller åtgärdsförslag och rekommendationer för att minska närsaltsbelastningen från jordbruksmark och annan mark inom området. Den andra huvuddelen innehåller en bakgrundsbeskrivning av området, en översikt över tidigare och nuvarande påverkan på Svartån genom utsläpp och diffus belastning samt av vattenkvaliteten i ån.

  • 6519.
    Åtgärdsprogram för att minska närsaltsbelastningen på Svartån inom Jönköpings län. Delrapport 2: Minskad närsaltsbelastning från punktkällorRapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna utredning har tillsatts av Åtgärdsgrupp Svartån som består av representanter för Nässjö, Aneby och Tranås kommuner samt Rädda Ralångengruppen och länsstyrelsen i Jönköpings län. Syftet har i första hand varit att ta fram ett program för att minska fosforbelastningen från jordbruket på Svartån inom delavrinningsområdet uppströms sjön Sommen. Arbetet har dock utvidgats till att även omfatta kvävebelastningen. Rapporten är uppdelad i två huvudavsnitt. Den första delen innehåller åtgärdsförslag och rekommendationer för att minska närsaltsbelastningen från jordbruksmark och annan mark inom området. Den andra huvuddelen innehåller en bakgrundsbeskrivning av området, en översikt över tidigare och nuvarande påverkan på Svartån genom utsläpp och diffus belastning samt av vattenkvaliteten i ån.

  • 6520.
    Åtgärdsprogram för att minska närsaltsbelastningen på Svartån inom Jönköpings län. Delrapport 3: Minskad närsaltsbelastning från förorenade områdenRapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Åtgärdsprogrammet omfattar tre delrapporter. Föreliggande delrapport 3 behandlar åtgärder för att minska närsaltsbelastningen från förorenade områden inom Svartåns avrinningsområde i Jönköpings län. Denna delrapport har tagits fram som en del av arbetet inom Åtgärdsgrupp Svartån.

  • 6521.
    Åtgärdsprogram för bevarande av bladfotingar...2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Åtgärdsprogrammet omfattar de tre kräftdjuren hästskoräka (Triops cancriformis), spetssköldbladfoting (Lepidurus apus) och linsräka (Limnadia lenticularis). Samtliga tillhör gruppen äkta bladfotingar (Euphyllopoda).

  • 6522.
    Åtgärdsprogram för bevarande av grönfläckig padda: (Bufo viridis): hotkategori: akut hotad (CR) (B1 + B2c)2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Beslut och fastställande av bevarandeplan förgrönfläckig padda.Med lagstiftning skötsel och åtgärder.

  • 6523.
    Åtgärdsprogram för bevarande av klockgroda: (Bombina bombina): hotkategori: starkt hotad (EN) (B1 + B3d, D)2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Beslut innehållande åtgärdsprogram och skötselinstruktioner för bevarande av klockgrodan.

  • 6524.
    Åtgärdsprogram för bevarande av lökgroda (Pelobates fuscus): hotkategori: starkt hotad (EN)2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En viktig del i Naturvårdsverkets arbete är att bevara den biologiska mångfalden, däribland landets växt-, svamp- och djurarter samt deras livsmiljöer. Mellan 5 och 10 procent av arterna bedöms vara hotade i betydelsen att deras långsiktiga överlevnad inte anses vara säkrad.Ett led i bevarandet av arterna och deras livsmiljöer är naturvårdshänsyn inom exempelvis skogs- och jordbruk. Ett annat är skydd av olika naturtyper genom bildande avnaturreservat och liknande.Vissa arter, habitat eller biotoper är dock så hotade eller kräver så speciella åtgärder att deras överlevnadinte kan säkras med dessa hänsyns- och skyddsmetoder.För dessa upprättar Naturvårdsverket särskilda åtgärdsprogram som redovisar konkreta och specifika skydds- och bevarandeåtgärder.

  • 6525.
    Åtgärdsprogram för bevarande av sex hotade bokskogsarter2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge län har jag besökt ett flertal lokaler i länet i syfte att försöka fastställa förekomst av arter inom "Åtgärdsprogram för bevarande av sex hotade bokskogsarter" (Malmqvist m fl 2006). Programmet omfattar de hotade arterna röd ögonknäppare Denticollis rubens, rombjätteknäppare Stenagostus rhombeus, gropig blombagge Ischnomera sanguinicollis, bokblombock Stictoleptura scutella, bokporlav Pertusaria velata och igelkottstaggsvamp Hericium erinaceus. I första hand har de båda arterna röd ögonknäppare och bokblombok eftersökts. Samtliga arter utom bokporlav är kända från Blekinge län. Denna rapport är en sammanställning om vad inventeringarna gav under 2008. Från respektive lokal finns artförteckningar över intressanta fynd.

  • 6526.
    Åtgärdsprogram för bevarande av stinkpadda, även kallad strandpadda: (Bufo calamita): hotkategori: starkt hotad (EN) (A1ac + A2ce)2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Beslut och fastställelse av åtgärdsprogram för bevarande av stinkpadda. Med lagstiftning, åtgärder och skötselinstruktioner.

  • 6527.
    Åtgärdsprogram för fältpiplärka, 2015–2019: (Anthus campestris)2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fältpiplärka (Anthus campestris)

    Det är en långflyttare som övervintrar i Afrika och som finns i Sverige bara under sin häckningstid i maj till augusti. Efter en långvarig minskning har den försvunnit som regelbunden häckfågel i många landskap och häckar numera bara i östra Skåne. Öppen mark med lågvuxen vegetation och en hög andel sandblottor karaktäriserar ofta fältpiplärkans häckningsmiljöer.

    Dessa miljöer är normalt hävdberoende för att inte växa igen. Brist på lämpliga häckningsmiljöer är troligen den mest begränsande faktorn för arten. Uppodling, trädplantering och igenväxning av öppna sandmarker har varit negativt för fältpiplärka liksom för många andra sandmarksanknutna arter.

    Det är mycket angeläget att kvarvarande häckningslokaler har en hög habitatkvalitet och att ytterligare sandmarker, främst i östra Skåne, restaureras och sköts, vilket även gynnar en rad andra sandmarksspecialister. Naturvårdsbränning, bete, uppryckning av träd och framgrävning av öppen sand är några viktiga åtgärder. Genom sådana åtgärder kan förhoppningsvis populationen av fältpiplärka öka så att den framdeles återetablerar sig på tidigare häckningslokaler i södra Sverige. Uppföljning av antal par och revir är angeläget för att följa artens utveckling och utvärdera om åtgärderna är verksamma.

    Åtgärdsprogram för bevarande av hotade arter.

    - - -

  • 6528.
    Åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Bara naturlig försurning: åren 2004-20072004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Åtgärdsprogrammet innehåller 47 åtgärder och omfattar miljökvalitetsmålen Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap samt delmål 2 och 5 under Bara naturlig försurning. Programmet syftar till att miljömålen för Jönköpings län ska uppnås och löper över åren 2004-2007 för att därefter revideras. Ett länsövergripande åtgärdsprogram täcker naturligtvis inte in allt åtgärdsarbete som förekommer i länet för berörda miljökvalitetsmål. Åtgärdsprogrammens syfte är att effektivisera miljöarbetet, bland annat genom att: - fokusera på vilka insatser som gör bäst nytta- prioritera bland olika åtgärder - öka samarbetet mellan olika myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer- peka ut åtgärder där det är viktigt med samordnade insatser från olika intressenter Ambitionen är alltså inte att ersätta annat miljöarbete utan programmet ska vara ett hjälpmedel för berörda intressenter att prioritera i miljöarbetet. I åtgärdsprogrammet ges tillståndsbeskrivningar och analyser för vart och ett av miljökvalitetsmålen. I inledningen finns tips på vad man kan tänka på dels privat och dels på arbetsplatsen. Rapporten innehåller också en förteckning över alla åtgärder i programmet, vilka som ansvarar för att åtgärderna genomförs och när de ska genomföras. Motiv till åtgärderna framgår av texterna under respektive miljökvalitetsmål. Sammanfattningen avslutas med en bedömning av i vilken utsträckning målen kan uppnås med åtgärdsprogrammet.

  • 6529.
    Åtgärdsprogram för mosippa, 2016–2020: (Pulsatilla vernalis)2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mosippans (Pulsatilla vernalis) vackra och stora blomma som man finner redan innan snön helt smält bort har väckt förundran och beundran hos många under lång tid. Mosippa växer oftast i öppna brand- eller betespåverkade hedtallskogar, men förekommer även i många andra miljöer som torrbackar, ljunghedar, magra betesmarker och sällsynt även i fäbodvallar, kalkhälltallskogar, hällmarker, kalkbrott, lövbrännor, kalkbarrskogar, översilad fjällgranskog, slåtterängar, rishedar, strandkanter, bergbranter och kalfjäll.

    På grund av storskaliga förändringar i artens livsmiljö är den på stark tillbakagång i Sverige och i huvuddelen av sitt europeiska utbredningsområde. Mosippa gynnas av störning såsom brand och extensivt bete, vilket håller tillbaka konkurrerande växtlighet samt skapar de markblottor som behövs för en framgångsrik föryngring.

    Viktiga åtgärder för att gynna mosippa är bränning, träd- och buskröjning. Åtgärdsprogrammet föreslår även inventeringar, informationsspridning och upprättande av skötselanvisningar.

    Åtgärdsprogram för bevarande av hotade arter.

    - - -

  • 6530.
    Åtgärdsprogram för trolldruvemätare, 2015–2019: (Baptria tibiale)2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trolldruvemätare (Baptria tibiale). Arten hör hemma i barrdominerade äldre taigaskogar med högörtvegetation, menActaea spicata som utgör larvens värdväxt. Fjärilen flyger enbart på dagen, helst i solsken. Vanligtvis infaller flygperioden från mitten till slutet av juni. Äggen läggs ett och ett på värdväxtens bladundersidor. Trolldruvemätare kategoriseras som Starkt hotad (EN) i den svenska rödlistan, och förekommer numer enbart inom några få mindre områden i Västernorrlands och Jämtlands län. Trolldruva missgynnas av skogsbruket som skapar täta ensartade skogar som ofta har ogynnsam hydrologi. Andra storvuxna örter, som efter avverkningar snabbare kan utnyttja ökat ljus och ökad näringstillgång, tar ofta över på trolldruvans bekostnad. Fäbodbruk, skogsbete utan hägnader och ängsslåtter har sannolikt utgjort sekundära habitat som historiskt erbjudit arten goda förutsättningar. Bevarandearbetet inriktas på inventeringar, gallringar av lokaler med fjärilen samt att främjande av värdväxten i kärnområdet för att kunna skapa spridningsmöjligheter i landskapet.

    Åtgärdsprogram för bevarande av hotade arter.

    - - -

  • 6531.
    Åtgärdsprogramsarbetet för hotade arter i Östergötlands län 2005.2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige pågår sedan 2004 en satsning av Naturvårdsverket och länsstyrelserna på åtgärdsprogram för hotade arter. Ett åtgärdsprogram är ett vägledande dokument som sammanfattar all känd kunskap om den hotade arten och presenterar vilka konkreta åtgärder som behövs för att bevara den. Varje länsstyrelse har ansvar för upprättande och genomförande av vissa åtgärdsprogram. Östergötlands län berörs av 49 åtgärdsprogram med totalt 83 arter och har ansvar för åtta program: Dårgräsfjäril, Finnögontröst, Insekter på stäppartad torräng, Jättepraktbagge i sandtallskog, Kronärtsblåvinge, Läderbagge med följearter, Vildbin på ängsmark och Stäppspolvivel. I Östergötlands län har det inom arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter till och med 2005 skett både kunskapsinsamling och konkreta skötselåtgärder. Det har genomförts inventeringar av fiskarten asp (Aspius aspius), dårgräsfjäril (Lopinga achine), fjälltaggsvampar (Sarcodon sp.), fältgentiana (Gentianella campestris), gaddsteklar (Aculeata), grova träd, guckusko (Cypripedium calceolus), kronärtsblåvinge (Plebejus argyrognomon), läderbagge (Osmoderma eremita), mosippa (Pulsatilla vernalis), skräntärna (Sterna caspia), större vattensalamander (Triturus cristatus), trumgräshoppa (Psophus stridulus) och ärrlavar (Sticta sp.), samt frihuggning av grova träd och bl a röjning för att gynna dårgräsfjäril, guckusko, mosippa och trumgräshoppa.

  • 6532.
    Åtvidabergs framtid - ekar och bebyggelse i samverkan2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En rapport om hur de intressanta ekmiljöerna i och kring Åtvidaberg ska kunna förvaltas och utvecklas samtidigt som Åtvidaberg som tätort kan utvecklas.

  • 6533.
    Ölands fladdermusfauna1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med hjälp av artkartering och linjetaxering har fladdermusfaunan på Öland undersökts 1995-96. En första inventering gjordes redan 1980-81. Materialet omfattar nu observationer av 2 202 fladdermöss av 12 arter registrerade från 187 lokaler väl spridda över Hela Öland. På grund av det öppna landskapet är individtätheten oftast ganska låg, men några artrika lokaler, som hör till de bästa i Sydsverige, finns på ön. Nytt är också att Ottenby är en viktig knutpunkt för fladdermöss som flyttar söderut för övervintring på kontinenten. Publikationen redovisar många fakta om fladdermusfaunan på Öland, situationen för de redovisade arterna, samt diskuterar önskvärda naturvårdsåtgärder och fortsatt övervakning.

  • 6534.
    Örekilsälven: miljöövervakningsprogrammet i Göteborgs och Bohus län: sammanställning av miljötillståndet i Örekilsälven.1992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Örekilsälven: miljöövervakningsprogrammet i Göteborgs och Bohus län: sammanställning av miljötillståndet i Örekilsälven.

  • 6535.
    ÖRING I ÖSTERGÖTLAND - Del 1 Kinda, Åtvidaberg och Ydre1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport avser att redovisa förekomsten av i första hand öring i vatten-dragen i Kinda, Ydre och Åtvidabergs kommuner i södra Östergötland. Tillsam-mans med kommunerna och länsstyrelsen har vattendrag valts ut med troliga eller möjliga bestånd av öring, eller andra ovanliga eller skyddsvärda fiskarter. Liknande undersökningar inriktade på fisk i rinnande vatten har inte tidigare gjorts i de be-rörda kommunerna.Varje vattendrag har fältbesiktigats sommaren 1993. De som bedömts som intres-santa har efter kontakt med markägaren elprovfiskats. Provfiskeresultat och be-dömning av vattendragets värde för öring, samt naturvärde i övrigt, har beskrivits och protokollförts efter beprövade metoder, se avsnitt Metodbeskrivning. Vissa vattendrag har direkt avförts som ointressanta.För varje bäck och undersökta lokal har en bedömning gjorts över dess värde som lokal för främst öring. Därtill finns också eventuella förslag till förbättrande åtgär-der. Övriga fiskarter, miljövärden och förhållande av betydelse redovisas också. I de flesta vattendragen har vattenprov tagits för att i första hand kontrollera om försurning föreligger.Denna undersökning är utförd tack vare bidrag från Östgötastiftelsen Natur & Fri-tid, Länsstyrelsen i Östergötland samt från Kinda, Ydre och Åtvidabergs kommu-ner. Arbetet har genomförts i kontinuerligt samråd mellan kommunernas ansvariga hälso- och miljöskyddstjänstemän, Länsstyrelsens fiskeriexpert samt Hushållnings-sällskapet.De åtgärdsförslag som lämnas i texten får ej sättas i verket utan att samråd skett med berörda myndigheter och markägare.

  • 6536.
    Örnanäs: en vägledning2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Örnanäs ligger i nordöstra Skånes skogsbygd. Förstagången Örnanäs omnämns i skrift är 1584. Från börjanvar Örnanäs en ensamgård. År 1810 delades fastigheteni två enheter och dagens gård, den östra, uppfördes. Denursprungliga, västra gården revs på 1940-talet. Trollatorpet, sydväst om gårdarna, är det sista bevarade av de sju torpen som låg under Örnanäs.Skogen var betydelsefull för försörjningen, vilket präglatlandskapet. Örnanäs innehåller ett av de bästa exemplenpå de bondeskogar som växte fram i början av 1900-talet,men som idag är sällsynta. Hamlade träd berättar omdjurens utfodring under vintern. Åkermarkerna hävdas idag genom bete och vallodling och bebyggelsen underhålls. I samarbete med hantverksskolan Dacapo restaureras huvudbygganden med material och metoder som ligger i linje med byggnadens historiska värden.

  • 6537.
    Örnsköldsviks Naturguide2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    NATURGUIDEN är aktivitets- och områdesbaserad. Den innehåller tre olika avsnitt;GÖRA NATUREN - Här ges tips på olika natur- och friluftsaktiviteter i kommunen. Svar på frågor som NÄR du skall vara ute, VAR du skall vara och HUR du skall göra. Dessutom får du tips på intressant läsning kring ditt natur- och frliluftsintresse.NÅGRA HÖJDARE - Här presenteras utflyktsmål lite närmare som t.ex. vandrings- kanot, och cykelleder, fiskevårdsområden, skidspår, slalombackar, natursevärdheter som naturreservat, grottor, utsiktsberg m.m Information om hur du hittar och vad som finns att se och uppleva.LEVA MED NATUREN - Fakta om förhållningssätt till naturen och vilka skyddsvärden som finns. Dessutom får du praktiska tips på hur du lagar viltmeny och annat som kan vara bra att veta för att du skall få ut så mycket som möjligt av din utevistelse.

  • 6538.
    Örsundaåns dalgång mellan Heby och Flosta. Allmän naturinventering.1975Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Örsundaåns dalgång mellan Heby och Flosta har i den fysiska riksplaneringen uppmärksammats som ett område av riksintresse för vetenskaplig och kulturell naturvård. För att närmare klarlägga områdets naturvärden har Länsstyrelsen utfört en allmän naturinventering samt en geomorfologisk inventering i området. Den förstnämnda redovisas härmed.

  • 6539.
    Östergötlands läns elfiskeprogram delrapport år 20062006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Östergötland har ett löpande elfiskeprogram som går ut på attett antal vattendrag inventeras med elfiskedon varje eller var tredje år. År 2006inventerades 25 lokaler fördelade på 22 vattendrag. Resultaten redovisas ochutvärderas kortfattat i denna delrapport. År 2008 kommer resultaten från åren2006-2008 att redovisas i en större och mer omfattande rapport.Inventeringen år 2006 var främst fokuserad på öringförande vattendrag ochdärför har tyngdpunkten i årets rapportering lagts på förekomsten av öring ochpå de delar av resultaten som visar på något anmärkningsvärt med avseende påöringen, såsom exempelvis avsaknad av årsungar.Öringtätheten varierade kraftigt med låga tätheter i vissa vattendrag och riktigthöga tätheter i vissa, t ex i Kvarsebobäcken. För Storån i Kinda kommun ochStorån vid Falerum, Åtvidabergs kommun bedömdes tätheten av öring vara sålåg att det bör uppmärksammas och följas upp. För det skyddsvärdainsjööringbeståndet i Storån (Kinda) bedöms förhållandena som mycket dåligaoch beståndet som vandrar (vandrat?) mellan ån och Åsunden bedöms varaakut hotat och riskera försvinna inom kort. Vid elfisket i Storån vid Falerumfångades inga 0+-individer. Det bedömdes ej som allvarligt, men det bör heltklart följas upp. I övrigt uppvisade de flesta elfiskade vattendragenöringtätheter som var att klassa som acceptabla och undantaget ovanståendepåträffades inga alarmerande resultat.

  • 6540.
    Östergötlands läns elfiskeprogram delrapport år 20072008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Östergötland har ett löpande elfiskeprogram som går ut på att ett antal vattendrag inventeras med elfiskedon varje eller var tredje år. Resultaten från 2007 redovisas och utvärderas kortfattat i denna delrapport.

  • 6541.
    Östgötska våtmarker ur ornitologisk synvinkel1977Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanställning över ornitologiskt viktiga våtmarker i Östergötland.

  • 6542.
    Övarvakning av fåglar i skogsmark 19982000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Årlig miljöövervakning av fåglar i skogsmark, punkrutter, utförlig beskrivning av metodiken finns i rapporten:Miljöövervakning av fåglar i skogsmark i Kronobergs län 1997

  • 6543.
    Överexponerade för NO2: Arbetsmaterial: 1996-06-261996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 6544.
    Övergripande fiskevårdsplan gällande sötvatten i Västra Götalands län2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Övergripande fiskevårdsplan gällande sötvatten

  • 6545.
    Översiktlig epifytisk inventering av och skötselförslag till Stjärnorpsravinen, Linköpings kommun, Östergötlands länRapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Översiktlig undersökning av Stjärnorpsravinens kvaliteter av främst signalarter av lavar och mossor.

  • 6546.
    Översiktlig genomgång av fysiska förutsättningar för fiskodlingsverksamhet i kassar i Västmanlands län.1985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen har i samarbete med fiskenämnden genomfört en översiktlig inventering av sjöar med fysiska förutsättningar för kasseodling av fisk. Undersökningen är bl a avsedd som underlag för kommunernas vattenplanering men kan även användas för att svara på förfrågningar om förutsättningar och möjligheter att etablera fiskodlingsverksamhet. Av de 60 sjöar som uppfyller grundkraven om areal och djup bedöms 16 ha goda förutsättningar och 44 mindre goda förutsättningar för fiskodlingsverksamhet. Av länets ca 900 sjöar bedöms således mindre än 7 % ha fysiska förutsättningar för fiskodling.

  • 6547.
    Översiktlig inventering av flodpärlmussla i Nätraån2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inför en restaurering av Nätraån inventerades flodpärlmusslor uppströms Kubadammen.

  • 6548.
    Översiktlig inventering av kryptogamer i lövbestånd runt Sommen och Åtvidaberg1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet har varit att gå igenom ett 50-tal angränsande lövskogsområden runt sjön Sommen och söder om Åtvidaberg samt bedöma dessa från naturvårdssynpunkt. Som underlag för denna bedömning har noteringar gjorts av kryptogamer, främst epifyter och en del vedlevande svampar. I första hand har hotklassificerade arter och signalarter noterats. För de mest interssant områdena ges en del förslag på åtgärder för att bevara/utveckla naturvärdena.

  • 6549.
    Översiktlig inventering av kärlväxter på Hejdebyhällar, Ölbäck och Torsalvaret1989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inventering av kärlväxter på Hejdebyhällar, Ölbäck och Torsalvaret på Gotland.

  • 6550.
    Översiktlig inventering av lavfloran på Västra Ömtberget i norra Värmland1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna inventering är utförd på uppdrag av naturvårdsenheten vid Länsstyrelsen i Värmlands län.Avsikten med arbetet har varit att med lavfloran som underlag göra en bedömning av Västra Ömtbergets naturskogsvärde. Området planeras ingå i det blivande naturreservatet Gravbäcken.Fältarbetet utfördes 6 dagar under sommaren 1989 samt en kompletterande inventeringsdag i juli 1990.

128129130131132133 6501 - 6550 av 6612
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf